Uppdatering: Nya skärpta marknadsföringsregler sedan 1 september
Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Marknadsrätt
Nya ändringar i marknadsföringslagen, prisinformationslagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen
– En juridisk uppdatering från vår partner MarLaw
Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Vårt nästa event tillsammans med MarLaw, med aktuella tips inom marknadsrätt, sker den 17 november.
TIPS: Med anledning av de lagändringar som nu är i kraft sedan den 1 september 2022, erbjuder MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.
Denna vecka har det skett stora förändringar i lagstiftningen för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation. Marknadsföringslagen, prisinformationslagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen uppdateras för att ge ett starkare skydd för konsumenter.
”För att säkerställa att alla lever upp till de nya lagarna införs dessutom helt nya sanktioner som är lika de som kan utfärdas vid brott mot GDPR. Sanktionsavgiften kan fastställas till lägst tio tusen kronor och högst fyra procent av näringsidkarens omsättning. Att begå misstag kan alltså stå dig dyrt.”
Så skriver MarLaw själva i sin kommunikation kring de nya lagändringarna. Här får vi en uppdatering om nuläget.
_________
Hur har det har gått med införandet ni flaggade för i våra tidigare artiklar? Är detta lagändrat enligt förslaget nu?
– När propositionen skulle röstas igenom valde riksdagen att skjuta fram införlivandet till den 1 september 2022. Vidare noterades att en av reglerna kring realisationer/prissänkningar var något oklar. Konsumentskyddsdirektivet (som är det bakomliggande regelverket från EU) innehåller bl.a. en ny regel som tar sikte på tillkännagivande av prissänkningar och att sådana ska innehålla uppgift om det tidigare pris som näringsidkaren har tillämpat under en fastställd tidsperiod före prissänkningen.
Nämnda direktiv innehåller ett krav på att medlemsstaterna i EU inte får föreskriva en tidsperiod understigande 30 dagar för att bestämma tidigare pris. Dessutom ges medlemsstaterna möjlighet att implementera undantagen till nämnda huvudregel, vilka framgår enligt nedan.
- Medlemsstaterna får föreskriva andra regler för varor som sannolikt kan försämras eller har kort sista förbrukningsdatum.
- Om produkten har funnits på marknaden i mindre än 30 dagar får medlemsstaterna även föreskriva en kortare tidsperiod än 30 dagar.
- I de fall där prissänkningen ökas gradvis får medlemsstaterna föreskriva att det tidigare priset utgör det pris som gällde före den första prissänkningen.
Den första punkten är sparsamt belyst och i Sverige pågår ett arbete med att ta fram en närmare vägledning om hur detta ska tillämpas. Vid kontakt med Regeringskansliet uppger man att frågan har börjat hanteras men att vägledningen förväntas publiceras senare och först efter den nya bestämmelsen trätt i kraft, dvs. efter den 1 september 2022.
Viss vägledning (om än knapphändig) går att utläsa från EU-kommissionens riktlinjer. Däri framgår det att vilka typer av varor som omfattas av undantaget ska bedömas i varje enskilt fall. Därefter exemplifieras varor som färska matvaror och drycker med korta hållbarhetsdatum. Vi fortsätter bevaka utvecklingen.
Vad mer är värt att belysa inom marknadsrätt hösten 2022?
– På marknadsföringsrättens område kommer de nya reglernas tillämpning bli av största intresse att följa. Konsumentverket har tillsyn över marknadsföringen och ska följa upp att företagen agerar i enlighet med lagstiftningen. Med tanke på att realisationer har varit ett prioriterat området för Konsumentverket blir det intressant att se hur myndigheten kommer förhålla sig till de nya reglerna för att se till att de efterlevs.
Det är helt klart hög tid att se över sin cookieanvändning och information
Vidare ska noteras att GDPR alltjämt genererar nya frågeställningar och överväganden. Under sommaren meddelade den irländska dataskyddsmyndigheten i ett utkast på beslut att man kommer blockera Meta från att skicka användaruppgifter till ISA. Detta skulle kunna medföra att Facebook och Instagram inte kan användas förrän ett nytt transatlantiskt dataöverföringsavtal (liknande privacy shield) är på plats. Beslutet är dock på remiss hos de andra tillsynsmyndigheterna i EU så det återstår att se vad som slutligen sker.
En annan intressant nyhet på temat är att organisationen Non of Your Business (NOYB) lämnat in ytterligare 226 klagomål hos olika tillsynsmyndigheter runt om i EU på grund av felaktig cookie-hantering. Det är helt klart hög tid att se över sin cookieanvändning och information.
Det har även kommit ett beslut från danska tillsynsmyndigheten som öppnar för att samtycke kan anses frivilligt när det för att kunna erhålla medlemskap i en kundklubb var villkorat med att få också få nyhetsbrev. Ärendet är högst intressant då det varit många frågor om huruvida man kan villkora medlemskap med marknadsföringsutskick med samtycke som grund. Beslutet synes alltså öppna för det och det är intressant att följa en eventuell fortsättning av ärendet.
Sammanfattningsvis händer det mycket på den juridiska fronten som påverkar spelplanen för marknadsföring. Se till att hålla dig uppdaterad.
1. INCHECKNING. Värna om incheckningen. Många har säkert erfarit att digitala möten många gånger liksom bara börjar. Synd, för det kan ha en negativ effekt, åstadkomma mindre engagemang, ibland likgiltighet hos flera mötesdeltagare. I det fysiska mötet kan incheckningen, småpratet sköta sig själv. Men ta inte det för givet. Säkra att alla kommer till tals även om man är tjugo personer, att var och en bara säger något. Det där som ibland kallas kallprat skulle lika gärna kunna kallas varmprat. Den psykologiska effekten av detta kan vara enastående positiv, bra mötesatmosfär är enbart av godo. Digitalt eller fysiskt – en bra incheckning kan vara avgörande för ett mötes fortsatta kvalitét.
vem som helst av mötesdeltagarna. Alla blir mentalt närvarande, aktiva. I det hybrida mötet är det viktigt att alla får samma utrymme.
3. INTERAKTION. Interagera genom att ständigt ställa frågor. Väldigt mycket av det vi säger kan vändas till frågor, oavsett om det handlar om information, redovisning eller annat. Frågor har en triggande effekt och bäddar för mental närvaro hos deltagarna. Gäller förstås i alla mötessammanhang. En variant på detta är att ställa en fråga och sedan uppmana till egen reflektion i 0,5 till en minut. Detta är användbart särskilt i det digitala sammanhanget men kan med fördel praktiseras också i det fysiska. Återigen blir det helt naturligt – ingen riskerar att känna sig utsatt – att rikta sig direkt till olika mötesdeltagare. Denna metodik kan definitivt likaså användas under presentationer. Är det fråga om presentationer med många i publiken kan man dels ställa frågor som endast tarvar ja eller nej, nickningar eller huvudskakningar till svar.
alerta och ökar den mentala närvarandenivån. I den digitala kontexten är det extra stor risk för monotoni och enformighet. Alla vet att så kan vara fallet även i den fysiska.
5. SAMSPELET TAL/BILD. De flesta presentationer innebar att en bild visas därefter talas det, ny bild, tal etc. Allt detta i en lavaström av ord och bilder. Väldigt många bilder som vi visar kan vi ”kratta manegen för” genom att tala om deras innehåll innan vi förstärker det vi säger genom att visa bilden. Du talar om utveckling inom vilket område som helst, sen säger du: hur det här ser ut på en graf ska vi se nu. Och plötsligt är mottagarna ännu mer nyfikna än om du avslöjat i förväg vad som komma skall. Samspelet tal/bild påverkar dramaturgin i det vi anför, dramaturgi påverkar alltid.
presentatör, fysiskt eller digitalt, ständigt kan trigga, attrahera, stimulera, skapa nyfikenhet. En nyfiken deltagare är alert och deltar fullt ut. Nyfikenhet is the shit!
De strängar vi alla spelar på, oavsett var vi befinner oss i världen, är:
8. BERÄTTA. Kalla det information, redovisning, rapport, presentation eller vad som helst. Allting är berättelser. Och berättelser ska berättas. Det berättande tilltalet ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget.
möten och presentationer, det förstärkta tilltalet etc. Fram med de pedagogiska och retoriska uppsåten!
Varför inte i teamet eller i hela organisationen utarbeta en gemensam mötesetikett i syfte att uppnå så bra möten och presentationer som möjligt?
