Gästblogg-arkiv - Marknadsföreningen Stockholm

Tre trender som påverkar din marknadsavdelning!

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, KiMM

”Sluta leka katt och mus med algoritmerna”

– Gästartikel från KiMM

Det är otroligt svårt att definiera vad marknad har som viktigaste uppgift idag, och det kommer bli ännu svårare framöver. Våra kära marknadsavdelningar har fått utökat ansvar. Traditionella marknadsuppgifter blandas upp med nyare och avgörande arbetsuppgifter för att företaget ska kunna ta strategiska och datadrivna beslut.

Helt seriöst, det finns så många trender där ute – och många av dem kommer och går. Här har vi däremot några trender som inte bara kommit, utan också fortsätter leverera bra resultat. Det här är verkligen ingen rocket science, men trenderna nedan tros öka ännu mer under kommande år.

Mindre SEO – och mer värde

Det har länge varit fokus på att ha en tydlig SEO-strategi för att optimera sina hemsidor. Våra SEO-specialister kommer kanske komma med pekpinnen och säga emot oss nu, men vi behöver börja kombinera SEO med värdeskapande content. SEO kommer däremot aldrig, och har aldrig varit, viktigare än värdet du kan ge budskap och text till dina besökare. Vad betyder det här då? Jo, fokus på värde – och SEO är sekundärt! Det är viktigare än någonsin förut.

Alla algoritmer där ute blir smartare och det betyder att det börjar bli svårt att ”lura” dem. Så sluta leka katt och mus med algoritmerna och lägg i stället fokus på det som verkligen betyder något. Nämligen att ge dina kunder värde.

Faktum är att email marketing har varit, och fortfarande är, den källan som driver mest trafik och bidrar mest till försäljning och konvertering. Det är bättre än sociala medier, bättre än betald annonsering och bättre än organisk trafik.

Content & Influencer Marketing

Efter pandemin så har reklamindustrin sjunkit med 20% medan Influencer och Content Marketing såg en ökning på 46% (en siffra från IPA – Institute of Practitioners in Advertising). Influencer Marketing omsatte ca. 1.7 billioner dollar år 2017 medan år 2021 så omsatte industrin 10.24 billioner dollar. Frågan är varför det fungerar så mycket bättre än traditionell betald annonsering? Kort sammanfattat så handlar det om att människor litar på människor. Det gamla begreppet ”word of mouth” har fått en ny tappning, och ni som företag behöver hoppa på det här tåget medan det är här!

Email, email & email

Minns du måndagen den 4 oktober när alla Facebook-ägda appar kraschade? I 24 h var alla företag helt avstängda från att göra affärer på plattformar som vanligtvis drev en stor mängd affärer och trafik. För många digitala marknadsförare blev det ett nödvändigt ”wake up call”. Sociala medier är inte alltid den mest trafikdrivande källan. Faktum är att email marketing har varit, och fortfarande är, den källan som driver mest trafik och bidrar mest till försäljning och konvertering. Det är bättre än sociala medier, bättre än betald annonsering och bättre än organisk trafik.

Låter det konstigt? Här har du siffror som backar upp det. Det finns ca. 4 billioner email-användare. Email marketing sägs tjäna 42$ på varje dollar spenderad och har en ROI på 4200%.

_______________
Ida Åqvist, Growth Marketing Specialist, KIMM

Retorikexpertens bästa tips och råd inför ditt jul- eller nyårstal

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg

”Koncentration, förväntan, ja kanske rentav magi”

– Tips och råd inför ditt jul- eller nyårstal

Vår vän och kursledare, röst- och retorikexpert Per Furumo, lär knappast vara ett obekant namn för många av våra medlemmar. Utöver vår mycket omtyckta workshop i retorik och presentationsteknik som Per leder, brukar vi kunna se honom bjuda på tips och inspiration inom sitt område lite då och då. Vad kan man hitta för knep och grepp när det är dags för jul- eller nyårstalet, för kollegorna, teamet eller kanske släkt & vänner?

_________

När faster Astrid, morbror Bertil, bästa kompisarna Bosse och Bettan eller varför inte du själv, säger något på julkalaset eller nyårsfesten så är det, oftast, bara kul. Vi förväntar oss inte ett professionellt genomfört tal utan gillar bara att nån vill säga något inför alla som närvarar. Gesten i sig är det viktiga, vi blir glada bara för den.

Men även beträffande det spontana jultalet eller i det förberedda nyårstalet är det ingen nackdel att medvetet använda sig av en liten ledstång, att inte enbart gå på känsla och spontanitet, för att trots allt åstadkomma något minnesvärt, något som bidrar till att ladda orden. För du vet säkert innerst inne vad du vill förmedla. Men när du har formulerat det inför dig själv kan det vara bra att också ha koll på några saker som handlar om hur, det där som får dina ord att fästa än mer.

Några tips och råd

Tre minuter är det optimala för ett festtal, tre minuter känns fräscht, ingen hinner tröttna. Överhuvudtaget är tretalet det optimala på många sätt: när vi räknar upp saker, när vi minns tillbaka, när vi argumenterar etc. Underbart är kort!

Våga spela på tystnaden: Om du klingar i ett glas och därefter från och med att det blivit tyst i rummet väntar tre, kanske fyra sekunder skapar du koncentration, förväntan, ja kanske rentav magi innan du ens hunnit säga något. Och sen under talets gång: visa med pausering när det är nytt stycke eller när du sagt något du tycker är extra viktigt, att det får sjunka in. Pauserna påverkar orden – det vi sa och det som komma skall. Väl avvägd pausering skapar förväntan och påverkar hur vi som mottagare hör och uppfattar ord och budskap, väl avvägd pausering hjälper oss att äga rummet. It´s all about timing.

Våga plocka fram en något förstärkt artikulation och betoning! När någon talar från en ”scen” har vi som mottagare helt andra öron än när vi lyssnar till någon i ett vanligt samtal. Det lätt förstärkta tilltalet triggar och attraherar till lyssning och mental närvaro hos mottagaren, ökar förutsättningarna för att förmedla känslor. Detta är djupt nedärvt sedan vi från klippavsatser och runt lägereldar förde budskap, kultur och tradition vidare.

Sist men inte minst: det viktigaste är inte att excellera, det viktigaste är att man, kanske lite högtidligt, inför släkt, vänner, kollegor, uttrycker och delar en känsla. Låt oss damma av det gamla talesättet: ”hellre lyssna till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge!”

God Jul och Gott nytt år!
/Per Furumo

__________
Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, Advokatsamfundet, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringsliv och politik samt många andra.

Retorikexperterns 10 tips – så får du dina mottagare att lyssna och delta

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Gästblogg

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik”. I kursen får du praktisk träning för talarsituationen och ett antal redskap för alla situationer där du med rösten ska förmedla något. Nästa tillfälle är den 10 november.

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten, som följs av några praktiska råd, handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Låt oss titta på ett antal faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

1. INCHECKNING. Värna om incheckningen. Många har säkert erfarit att digitala möten många gånger liksom bara börjar. Synd, för det kan ha en negativ effekt, åstadkomma mindre engagemang, ibland likgiltighet hos flera mötesdeltagare. I det fysiska mötet kan incheckningen, småpratet sköta sig själv. Men ta inte det för givet. Säkra att alla kommer till tals även om man är tjugo personer, att var och en bara säger något. Det där som ibland kallas kallprat skulle lika gärna kunna kallas varmprat. Den psykologiska effekten av detta kan vara enastående positiv, bra mötesatmosfär är enbart av godo. Digitalt eller fysiskt – en bra incheckning kan vara avgörande för ett mötes fortsatta kvalitét.

2. INVOLVERING. Säkra delaktighet och involvering, se till att alla kommer till tals under mötets gång. Ett sätt att åstadkomma detta är att då och då be deltagarna diskutera frågor två och två, alltifrån någon minut till flera minuter. Det blir då helt naturligt att som mötesledare rikta sig till var och en. Alla kommer till tals på ett annat sätt än när man enbart låter ordet vara fritt. I det digitala mötet kan man använda sig av enskild reflektion 30 till 60 sek. Precis som med bikupor blir det då naturligt att tilltala Involvera vem som helst av mötesdeltagarna. Alla blir mentalt närvarande, aktiva. I det hybrida mötet är det viktigt att alla får samma utrymme.

3. INTERAKTION. Interagera genom att ständigt ställa frågor. Väldigt mycket av det vi säger kan vändas till frågor, oavsett om det handlar om information, redovisning eller annat. Frågor har en triggande effekt och bäddar för mental närvaro hos deltagarna. Gäller förstås i alla mötessammanhang. En variant på detta är att ställa en fråga och sedan uppmana till egen reflektion i 0,5 till en minut. Detta är användbart särskilt i det digitala sammanhanget men kan med fördel praktiseras också i det fysiska. Återigen blir det helt naturligt – ingen riskerar att känna sig utsatt – att rikta sig direkt till olika mötesdeltagare. Denna metodik kan definitivt likaså användas under presentationer. Är det fråga om presentationer med många i publiken kan man dels ställa frågor som endast tarvar ja eller nej, nickningar eller huvudskakningar till svar.

Över huvud taget kan man föra en handling framåt genom att omvandla mycket av det man säger till frågor. Istället för att säga ”Därför kommer vi välja en lösning…” så säger du ”Vad har vi då valt för en lösning?” Frågor har alltid en triggande effekt, bjuder in. Märk väl, kommunikation kommer från det latinska ordet communicare, att göra tillsammans.

4. VARIATION. Eftersträva variation i mötesdisposition och presentationsupplägg. Variation gör oss alerta och ökar den mentala närvarandenivån. I den digitala kontexten är det extra stor risk för monotoni och enformighet. Alla vet att så kan vara fallet även i den fysiska.

5. SAMSPELET TAL/BILD. De flesta presentationer innebar att en bild visas därefter talas det, ny bild, tal etc. Allt detta i en lavaström av ord och bilder. Väldigt många bilder som vi visar kan vi ”kratta manegen för” genom att tala om deras innehåll innan vi förstärker det vi säger genom att visa bilden. Du talar om utveckling inom vilket område som helst, sen säger du: hur det här ser ut på en graf ska vi se nu. Och plötsligt är mottagarna ännu mer nyfikna än om du avslöjat i förväg vad som komma skall. Samspelet tal/bild påverkar dramaturgin i det vi anför, dramaturgi påverkar alltid.

6. NYFIKENHET. Än en gång: Sträva efter att skapa nyfikenhet. Fundera på hur du som mötesledare eller Nyfiken presentatör, fysiskt eller digitalt, ständigt kan trigga, attrahera, stimulera, skapa nyfikenhet. En nyfiken deltagare är alert och deltar fullt ut. Nyfikenhet is the shit!

7. MUNTLIG LEVERANS. Våga förstärka tilltalet. Det är alltid mycket mer än innehållet i sig som påverkar hur ett budskap uppfattas och tas emot. Levande, uttrycksfull muntlig kommunikation ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Motsatsen, blek, blodfattig kommunikation, kan, oberoende av sammanhang, vara förödande. Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla. Så mycket mer än vi oftast är medvetna om springer ur HUR vi säger det vi säger. Därför kan vi ha stor nytta av att ha medveten kunskap om de faktorer som tillsammans bestämmer tonfall, melodi, uttryck. Kalla dem gärna för ”strängarna på gitarren”. (Inom lingvistiken är begreppet paralingvistiska signaler.)

Muntligt De strängar vi alla spelar på, oavsett var vi befinner oss i världen, är:
Tempo – få saker slår det lugna beteendet. Ha aldrig bråttom. Även om det är ont om tid.

Röstläge och volym – ta plats med rösten, bara ett snäpp starkare än normal samtalsvolym men alltid i det avspända normalregistret. Som mottagare attraheras vi av att den som talar intar rummet.

Artikulation och betoning – något förstärkt artikulation hjälper oss att förmedla energi, god betoning klargör sammanhang, triggar och stimulerar till lyssning.

Kroppsspråk/gestik – röst, gestik, mimik samverkar alltid. Det mesta av det vi gör gestiskt ”bara sker”. Detta är djupt nedärvt hos människan. Gör det du ”vill” göra, hindra inte dig själv. (Var inte rädd för överspel – brukar, lätt raljerande, säga att jag inte stött på en nordbo där det blivit överspel…

Pausering – pauserna utgör utan att vi tänker på det en viktig del av all muntlig kommunikation. Pauserna påverkar orden, det vi sa och det som komma skall. En paus kan vara vad som helst från bråkdelen av en sekund till många sekunder.

8. BERÄTTA. Kalla det information, redovisning, rapport, presentation eller vad som helst. Allting är berättelser. Och berättelser ska berättas. Det berättande tilltalet ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget.

9. VÅGA OCH LEKA. Ingenting kan var mer seriöst. Våga och leka innebär ett jättespektrum av möjligheter. Våga och leka är egentligen en sammanfattning av denna artikels retoriktips. Att variera Leka möten och presentationer, det förstärkta tilltalet etc. Fram med de pedagogiska och retoriska uppsåten!

10. MÖTESETIKETT. Iaktta samma beteende på ett digitalt möte/hybrid som på ett fysiskt. Ingen vispar ihop en smoothie, leker med hunden etc på ett fysiskt möte. Eller beträffande avstängda kameror – ingen går på ett fysiskt möte och sätter sig bakom en gardin. Samma beteenden digitalt som fysiskt innebär också att det är onödigt att mjuta (upp till 25 delt). Vi hamnar i ”samma rum”, slipper trubbighet och filter, allting blir smidigare och den mentala närvaron påfallande hög. (Den som absolut måste mjuta av teknikskäl, sjuka barn etc ska naturligtvis göra det. Rundgång avhjälps med hörlurar.)

Varför inte i teamet eller i hela organisationen utarbeta en gemensam mötesetikett i syfte att uppnå så bra möten och presentationer som möjligt?

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Med sikte på ”aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön”

– Gästartikel från Advokatfirman MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras kommentar och praktiska tips i slutet av artikeln.

TIPS: Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

_________

Regeringen föreslår lagändringar i syfte att genomföra ”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler.”

Arbetet med det nya konsumentskyddsdirektivet har lett fram till en proposition som föreslås bli lag den 1 juli 2022. Det skall påpekas att de stora uppdateringarna av lagen är de första sedan 2008 och på så vis betydande. Det övergripande målet är att stärka konsumentskyddsnivån inom unionen ytterligare. På agendan är i synnerhet att med hjälp av lagen stärka upp skyddet för konsumenternas ekonomiska beteenden genom att ge dem tillräckligt med förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Initiativet riktas även mot att anpassa regelverket till den ökade digitaliseringen som råder.

Förslagen i propositionen innebär lagändringar av fyra olika lagar. Dels marknadsföringslagen där de mest centrala delarna av implementeringen återfinns dels lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, prisinformationslagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. För att komma tillrätta med bristerna i konsumentskyddslagstiftningen och se till att reglerna efterföljs tar bestämmelserna till stor del sikte på aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön.

Ny sanktionsnivå om upp till 4 procent av årsomsättningen

Den största förändringen är den nya lagstiftningen om skarpare sanktioner. Sanktionsnivåerna blir högre och landar på en beloppsgräns om fyra procent av näringsidkarens årliga omsättning. I det svenska lagstiftningsarbetet var förslaget på remiss om 10 procent av årsomsättningen men istället landade nivån på 4 procent (motsvarande inom GDPR).

Tillräckligt mycket information ska tillhandahållas konsumenten vid marknadsföring

Utöver sanktioner införs en mängd olika informationsbestämmelser som kräver att marknadsföringen ska innehålla tillräckligt mycket information av särskild betydelse. Informationen kan variera från produkt till produkt men det bakomliggande syftet är trots allt att konsumenten överlag ska ges möjlighet att ta ett välgrundat affärsbeslut.

Förslaget ställer också krav på öppenhet med avseende på individualisering av priser utifrån algoritmer. Om så är fallet ska konsumenten bli tydligt informerad om att innehållet på en webbsida är anpassad efter insamlade data kring hur denne betett sig tidigare. Syftet är att göra konsumenten införstådd med det faktum att priset kan vara reglerat efter preferenser.

Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

En stor sak i propositionen är även kravet på information som tar sikte på rankning och där aktörer ger konsumenten tillgång till prisjämförelser. Förslagen som rankas högst kan vara baserat på priser, kvalitet eller vara resultatet av olika kommersiella incitament. Marknadsplatser och webbplatser för prisjämförelser måste därför redovisa för konsumenten de viktigaste kriterierna som sökresultatet baseras på. På så vis framkommer om rankningen är baserad på betalningar som mottagits från handlare, är påverkat av popularitet eller annat som kan ge vägledning och insikt vid konsumentens affärsbeslut.

En annan marknadsföringsmetod regeringen särskilt vill strama åt är recensioner. Med förslaget införs ett krav på att aktörer ska tillhandahålla information om omdömen och huruvida de kommer från konsumenter eller inte. Det finns inget krav på att kunna garantera kommentarernas riktighet men i sådant fall ska det framgå att aktören avskriver sig sådan försäkran. Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

Inom distansavtalslagens tillämpningsområde föreslås även ändringarna om ångerrätten avseende digitala tjänster som gäller personuppgifter och den data som lämnas därigenom. Givet teknikutvecklingen erbjuds många gratistjänster genom applikationer och anda digitala verktyg. Även om dessa tillhandahålls gratis lämnar kunden ifrån sig personuppgifter av stort värde för plattformen. I lagen införs därför en 14 dagars ångerrätt i dessa situationer.

Ändringar i prisinformationslagen

Det blir dessutom nya bestämmelser i prisinformationslagen. Med dagens förekomster av omfattande och återkommande priskampanjer är området något som varit särskilt prioriterat vid tillsynsärenden. Reglerna kommer att införa krav på att en produkt som tillhandahålls med angivande av en prissänkning måste ange det tidigare priset. Dessa ändringar lägger grund för hur aktörer får göra prisnedsättningar och priskampanjer. Vill en aktör kommunicera en prissänkning måste denne redovisa det lägsta priset som har tillämpat under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Undantag gäller om priset sänks gradvis under 30 dagars perioden. Detta kan vara fallet vid en utförsäljning samt möjligt vid varor som snabbt blir gamla.

Kommentar

För att förbereda sig på de förändringar som kommer behöver aktörerna ha i bakhuvudet att bestämmelserna talar för att höja konsumentskyddsnivån och ge konsumenterna kunskap om sina rättigheter, något som kommer vägas in i allt högre grad.

För att undvika sanktioner behöver därför identifieras vilka brister som finns i verksamheten och sätta sig in i konsumenträttigheterna i stort. Vi rekommenderar att man ser över följande:

Allmänna villkor/köpvillkor
Personuppgiftshantering och policy
Prissättning/REA-erbjudanden m.m.
Användning av recensioner
Användning av rankningssidor
Samarbeten/avtal med underleverantörer (t.ex. reklam/mediabyråer, etc.)
Rutiner för att säkerställa att marknadsföring är compliant

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

Claes Ceverin: Stop with WHY – Start with HOW

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Gästblogg

Från att aspirera till förändring (brand purpose) till att agera för förändring (challenger brands).

Claes Ceverin är medgrundare/strategiskt ansvarig på RIO och har över 15 års erfarenhet som varumärkes- och förändringsstrateg och är en flitigt anlitad föreläsare när det kommer till att förstå vår relation till förändring och varumärken. Vi mötte senast Claes när han gästade vårt event ”Challengers – Hur du skapar ett utmanarvarumärke” den 18 februari. Här skriver han om ett antal faktorer som han menar motiverar ett nytt fokus, från syftesdrivet till utmanarperspektiv.

_________

Varje årtionde har haft sitt fokus när det kommer till positionering. I slutet av 2009 gav Simon Sinek ut boken ”Start with Why”, vilket blev startskottet för 2010-talets dominerande synsätt kring varumärken och positionering. Ett årtionde som till stor del handlat om brand purpose, syftesdriven positionering, och att aspirera till förändring. Under 2010-talet har vi dock sett ett antal skiften som kan ifrågasätta relevansen kring brand purpose.

Positionering och evolution

Utan att vi kanske reflekterar över det, visar historien att vi tenderar att ha ett gemensamt och övergripande fokus när det kommer till positionering i cykler om 10 år. Dessa skiften påverkas framför allt av den kulturella och ekonomiska kontexten. På 70-talet när positionering blev ett allmängiltigt begrepp var fokus för att differentiera sig funktionella värden. En tro på att desto mer sakligt företaget kunde beskriva produktfördelarna, desto mer mentalt valbart skulle varumärket bli.

Under 80-talet ökade konsumtionen som en konsekvens av den ekonomiska tillväxten och tankesättet kring positionering förflyttades till mer emotionella värden och att aspirera till en viss livsstil. På 90-talet, som en konsekvens av globaliseringen och därmed ökad konkurrens, började företag i stället att fokusera på värdeskapande fördelar. Om vi blir fler och fler konkurrenter i samma kategori med liknande erbjudande, vilket värde kan vi addera för att säkerställa vår mentala valbarhet? 2000-talet dominerades av den accelererande digitaliseringen och antalet kanaler och media exploderade. Fokus kom att handla om vem som kunde skapa värde och valbarhet genom att erbjuda den mest sammanhållna användarupplevelsen.

Det aspirerande 2010-talet

Simon Sineks bok ”Start with Why” visade under 2010-talet (med få exempel och Apple som huvudexempel) att många av de varumärken med högst lojalitet kommunicerade och positionerade sig på ett annorlunda sätt. Deras fokus låg inte på att nå ut med vad de gör eller hur de gör det – utan varför de gör det: brand purpose. Att positionera varumärket utifrån ett högre syfte, som inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till erbjudandet, men som besvarar på vilket sätt varumärket ska bidra till en bättre värld. En stor aspirerande frågeställning som också i många fall har lett till att kommunikationen kring syftet blivit mer viktigt än att agera utifrån det.

Det agerande 2020-talet

Om det är så att relevansen hos den syftesdrivna positioneringen minskat så är den stora frågan vad nästa skifte skulle innebära? Genom vilken kulturell och ekonomisk lins kommer vi under 2020-talet att utvärdera ett varumärke och dess relevans?

Förutom den ökade polariseringen som kräver att företag i större utsträckning tar aktivt ställning och agerar utifrån det ställningstagandet, så har den starka teknologiska tillväxten skapat ett nytt och tydligt narrativ. Ett narrativ som drivs av tech-bolagen och som handlar om att utmana konventioner och att agera för förändring. Lägg där till reell hållbarhet på 2020-talets agenda och kravet på politiker och företag att inte prata om förändring, utan skapa förändring.

Någonstans i skärningspunkterna ser vi en allt starkare relevans hos de som utmanar: challenger brands. För är det något utmanarvarumärken gör, så är det att skapa relevans hos en värld som kräver förändring.

Claes Ceverin
Varumärke- och förändringsstrateg
Strategiskt ansvarig på RIO och RODOLFO

Erik Modig: Så blir marknad bästa kompis med ledningen

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg

”Med enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning”

Med över tio år erfarenhet från Handelshögskolan i Stockholm och gedigen erfarenhet från att undervisa och leda bolag inom marknadsföring, anses Erik Modig av många vara en av Sveriges främsta forskare och experter på kommunikation och marknadsföring. Erik leder kurser med ett förmånligt pris för våra medlemmar, under samlingsnamnet Marketing Levels. I den här artikeln delar han tips och tankar kring hur marknad och ledning kan få ökad samsyn.

_________

Hur ökar man samsynen mellan marknad och ledning? Många ledningar förstår värdet av marknadsföring. Dock när det kommer till interna presentationer, budgetering och prioriteringar har det visat sig svårare att få med alla aspekter av marknadsinvesteringar. I denna artikel för MarketingLevels.com delar jag tre steg som jag tycker ofta har stor påverkan på samsynen mellan marknad och ledning.

En utmaning som jag ofta får frågor kring är hur marknadsavdelningen och dess marknadschef ska vara relevant och kunna snacka ledningens språk. Det är ingen svår lösning men det kan vara utmanande. Låt oss gå igenom tre steg för att lyckas.

1. Ha alltid med ledningens strategiska mål i din presentation

Varje ledning presenterar en rad olika strategiska mål varje halvår, år eller för de kommande tre åren. Dessa är det som ledningen har diskuterat och det är även vanligt att deras bonusar eller andra utvärderingskriterier är kopplade till deras förmåga att lyckas uppnå dessa mål. Därmed ökar marknadschefen sin relevans markant om dessa mål alltid är med i marknadsavdelningens presentationer. Eller snarare, om de inte är med så minskar relevansen avsevärt.

De strategiska målen hittas nästan alltid i kvartals- eller årsredovisningen om de inte har presenterats på kick-off eller annan presentation från ledning. Låt oss ta ett av Sveriges största företag som exempel – Ericsson.

Med lite nyfikenhet hittar vi oss in på ericsson.com och letar upp sidan Investors, Financial Reports and Filing och sen Ericsson financial reports och så öppnar vi den senaste (klicka för förstoring).

Här hittar vi direkt en sammanställning som ger oss en hel del ledtrådar vad ledningen bryr sig om och som är relevant vad som marknad kan bidra till. Sen följer oftast en rapport från VD som sammanfattar hur företaget går samt vilka prioriteringar som finns. I Ericssons fall bjuder de även på en analys av riskfaktorer där det framgår tydligt att det finns en rad risker som marknadsavdelningen kan jobba med. Här har därmed marknadsavdelningen stor möjlighet att knyta sina aktiviteter till vad ledningen arbetar med. Marknadsavdelningen bör använda ord som:

Genom investeringar i marknadsaktivitet X bidrar vi till att förbättra den organiska tillväxten inom affärsområde Y (ta från rapport med sidhänvisning).
Genom investeringar i marknadsaktivitet A minskar vi risken i riskfaktor B (ta från rapport med sidhänvisning) genom att påverka målgrupp C.

Bara genom att göra sådana enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning.

2. Koppla samman marknadsaktiviteter med de övergripande målen

När du väl har fått en sammanfattning av de strategiska målen gäller det att koppla marknadsaktiviteterna till dem. De vanligaste företagsmålen är:

Lönsamhetsmål: Företaget ska förbättra lönsamhet med X antal procent.
Tillväxtmål: Företaget ska växa X antal procent. Oftast nedbrutet på olika affärsområden.
Nya marknader: Företaget ska lansera produkt på ny marknad.
Nya produkter: Företag ska lansera ny produkt på existerande marknad.
Kvalitativa mål: Företaget vill att existerande eller hela marknaden ska bedöma dem på visst sätt. Oftast mätt i NKI, NPS, Liking eller kännedom. Här kan också tillkomma olika associationer såsom att man ska uppfattas som ledande inom hållbarhet eller teknik.

Här måste du sen koppla vad ni gör till något av de olika målen så att varje aktivitet faller in under ett strategiskt mål. Lyckas du med det kommer ledningen i mycket högre utsträckning att förstå vad marknad bidrar till.

Vad gör du då om du har massa aktiviteter som inte faller in under något strategiskt mål? Då måste du såklart först utvärdera vad som är syftet med marknadsaktiviteten. Exempelvis är det ibland svårt att hitta en länk till ett strategiskt mål för kostnader som handlar om att kommunicera med existerande kunder eller annat always-on som inte direkt leder till tillväxt. Här får du då se till att dessa aktiviteter inte är i majoritet. Vilket i sig är vettigt. I nästa steg är att påpeka för ledning att en viss del av budgeten syftar till ”Behålla och utveckla existerande kundbas och öka lojalitet”. På sikt kan du då få in det i de strategiska målen och därmed också kunna koppla de aktiviteterna till ett mål definierat av ledningen.

3. Bidrag och scenariobedömning

När alla marknadsaktiviteter är kopplade till olika mål kan du sen bedöma just marknadsaktiviteternas bidrag till att ni lyckas med målen. Gör gärna också olika scenarier baserat på olika nivåer av investeringar. Bedöm vad som är sannolikt med existerande nivå på investering, vad som skulle kunna uppnås med +20 procent eller vad som skulle förloras med -20 procent i budget. Därmed visar du på transparens, förståelse för ledningens avvägningar samt också får ledningen att köpa in i hur stor investering ni gör i olika områden.

Min erfarenhet säger att dessa tre steg oftast skapar en större samsyn, mer förståelse kring marknads bidrag samt en hel del värdefulla strategiska diskussioner om satsningar inom marknadsföring.

___________
Om du känner att detta är intressant och vill ha hjälp samt vill ha andra smarta kollegor feedback så rekommenderar vi självklart kursen Diplomerad Kommersiell Strateg. Där tittar vi på era företagsmål och hjälper dig att koppla det till marknadsaktiviteter och vi utvecklar och tränar hur du på bästa sätt ska presentera detta för ledning. Vi lovar att du kommer få nytt gehör.

Erik Modig
Kursledare ”Diplomerad Kommersiell Strateg”.

Customer experience, CRM och kundlojalitet – viktigare än någonsin!

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

År 2022 kräver förändring!

– därför är CX, CRM & kundlojalitet viktigare än någonsin

Camilla Cramner är en av ledarna för vår nätverksgrupp CxL, och leder även vår kurs CX, CRM & kundlojalitet. Här delar hon med sig av sina tankar och spaningar kring hur vi kan anpassa oss till kraftigt ökade förväntningar från kunder och inte minst en pandemieffekt som bl a medfört att det digitala kundmötet tar allt större plats i våra liv.

_________

Digitaliseringen ökar, kundlojaliteten sjunker och kundernas förväntningarna har kraftigt förändrats de senaste åren. Kundupplevelse är idag viktigare än produkt och pris.

Marknadsföringen transformeras i hög hastighet och inte minst har pandemin lett till att det digitala kundmötet tagit allt större plats i våra liv. Undersökningar från McKinsey pekar på att 75% av konsumenterna har provat på nya sätt att handla under pandemin, och att vi i allt större grad förväntar oss personalisering oavsett kanal. Hela 71% förväntar sig personalisering och är mer benägna att rekommendera företag som känner igen sina kunder och personaliserar kommunikationen.

År 2022 bör vi undvika att “kommunicera allt till alla”. Förändring krävs! Här kommer det viktiga CRM-arbetet in som ytterst handlar om “rätt budskap till rätt kund i rätt kanal i rätt tid”.

71% förväntar sig personalisering

I takt med digitalisering och kundupplevelse och personalisering som drivare av lojalitet ökar företag kraftigt sina investeringar i marketing automation och data och analys. På så vis kan företagets egna kanaler knytas ihop, både digitala kanaler som email, sms, web, app och analoga kanaler med kundtjänst, postala brev och telemarketing. Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare. Detta ställer enorma krav på dagens marknadsförare som alltmer blir ansvariga för “martech”, dvs den teknik som ska möjliggöra den nya typen av kommunikation.

Det är ett fåtal företag som ligger i framkant, och de flesta företag har en lång väg att gå. Så kallade “digital natives” som Spotify, Netflix, Amazon har detta i sitt DNA, och företag med stora kundbaser inom telecom, bank, försäkring, energi liksom stora retailers är de som ligger i framkant då de har mycket att vinna på detta.

Man pratar om “personalization at scale”. Men detta är en utveckling som de allra flesta företag måste kliva på förr eller senare. Det förväntas helt enkelt av våra kunder.

Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare

Det handlar inte bara om plattformar och data utan framför allt hur du strategiskt planerar dina use case och hur du därmed väljer att differentiera din kommunikation. Det är av största vikt att du gjort det strategiska grundjobbet och funderat igenom din värdesegmentering och profilering. Engagemang, värde och lojalitet är viktiga dimensioner att ta hänsyn till. Har du koll på vilka som är dina “Royal & Loyal” kunder? Allt lojalitetsarbete startar med förståelsen runt dina största och mest engagerade kunder och det är här du har störst påverkan på lönsamheten. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

Företag i framkant kartlägger och optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga definierade kundresor och hur personalisering och differentiering kommer in i de olika faserna genom mikrosegmentering. Var ligger det största värdet för företaget? Hur ser tex onboarding-fasen ut? Hur utvecklar och lojaliserar vi över tid i lojalitetsfasen och hur bromsar vi utflödet av kunder i retention-fasen och även hur kan vi återvinna kunder? Företag i framkant organiserar runt kundresor och sätter tydliga KPIer per kundresa.

Företag i framkant optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga kundresor och relevant segmentering. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

CRM, CX och lojalitet är viktigare än någonsin då det handlar om att förstå din kundbas och kundernas drivkrafter, att segmentera och personalisera genom hela kundlivscykeln med hjälp av data, analys och marketing automation och inte minst mäta och följa upp hur du påverkar viktiga kund KPIer som NPS och CLV (customer lifetime value).

– Camilla Cramner

Den digitala ordlistan

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

100+ ord och termer i digital marknadsföring

Simon Myringer är grundare av Nordic Tech Institute och genom ett samarbete kan vi erbjuda delar av deras kursutbud till våra medlemmar till ett förmånligt pris. I det här gästinlägget har han listat de förkortningar och uttryck som kan vara bra att ha koll på inom digital marknadsföring – från A till Y (hör gärna av dig till oss om du kan ett användbart uttryck på Z 🙂 )

Nordic Tech Institute erbjuder en bredd av kurser inom digital marknadsföring från sociala medier, till SEO/SEM, webbanalys mm. Kurserna är på distans, helt on demand, lärarledda och du tar del av dem i din egen takt. Som medlem får du 10% rabatt på samtliga kurser.

Här hittar du alla tillgängliga kurser >>

För att söka på den här sidan, använd snabbkommandon:
Mac: Command + F
PC: Ctrl + F

Gloslistan är en samling av svar på frågan: vad är (ord)…

#

301 redirect
En metod för att permanent omdirigera besökare från en sida till en annan. Vanligt är att använda en 301 från en .se-domän till en .com-domän, eller vice versa.

302 redirect
En metod för att temporärt omdirigera besökare från en sida till en annan. För permanent omdirigering använd 301 istället.

404 error
Felmeddelandet syns om en besökare hamnar på en sida som inte finns. Undvik dessa! Vanligt är att använda 301 i fall där en sökmotor eller annat upptäcker sidan.

A

A/B-test (eller split test)
En metod att testa två eller flera varianter mot varandra för att avgöra vilken som faktiskt var bäst. A/B-test är vanliga att genomföra på hemsidor eller på annonser.

Några vanliga verktyg är Visual Website Optimizer, Optimizely och Google Optimize.

Ad exchange
En teknisk plattform som möjliggör handel av annonser mellan annonsörer och publicister.

Adblocker
En adblocker döljer annonserna som annars skulle visas när en användare besöker en sida.

IAB har tagit fram riktlinjer för hantering av adblockers för dig som är publicist.

För dig som vill använda en adblocker finns bland annat Adblock plus för desktop och Brave för mobilen.

Adwords (numera Google Ads)
Google Ads är Googles annonsplattform för annonsering i Googles sök-, display-, shopping-, video- och app-nätverk.

Affiliatemarknadsföring
En metod där annonsörer ber publicister länka till din sida. Om en användare klickar på länken betalar annonsören en summa till publicisten. Ofta betalas summan som en provision på sålda varor.

Affiliatenätverk
Ett affiliatenätverk kopplar samman annonsörer med publicister (eller affiliates som de även kallas). Affiliatenätverk tar ofta ut en avgift på några procent för sitt möjliggörande.

Några vanliga affiliatenätverk är:
Tradedoubler
Awin
Adtraction

Analytics
En referens till mätverktyget som ett företag använder. Ofta Google Analytics.

Annonsnätverk
Ett nätverk som samlar publicister med annonsutrymme och där annonsörer erbjuds annonsera.

Annonsserver
En server som levererar annonser till en webbplats. Annonsservern fungerar separat från webbservern som skickar ut information om sidan.

Annonstillägg
Vanliga tillägg som används för att förstärka ens annonser. Annonstillägg används i huvudsak i Google Ads.

Attribution
Fördelningen av värdet av en konvertering, utdelat på de interaktioner som lett till konverteringen.

Attributionsmodell
En modell som används för att fördela värdet av en konvertering, utdelat på de interaktioner som lett till konverteringen. Vanligast är modellen senaste interaktionen som tillskriver hela värdet till det absolut senaste interaktionen.

Du kan jämföra olika modeller i Google Analytics genom att gå till Konverteringar > Attribution > Verktyg för jämförelse av modeller.

B

B2B – Business to Business
Term som beskriver handel mellan företag.

B2C – Business to Consumer
Term som beskriver handel mellan företag och konsumenter.

Backfill
Ett sätt att annonsera på osålt utrymme. Oftast billigare än traditionell annonsering, men sker ofta på mindre åtråvärda annonsytor.

Backlink
Länkar som kommer från en annan webbplats in till din sida.

Bannerannons / Displayannons
Vanlig form av annonsering genom hemsidor. Annonseringen sker ofta genom olika annonsnätverk.

Bannerannonser kommer i olika format. IAB har samlat de vanligaste formaten.

Några vanliga format är:
728 x 90 – Leaderboard
160 x 600 – Wide skyscraper
300 x 250 – Medium rectangle
180 x 150 – Rectangle
320 x 50/80/160/240/320 – Panorama (mobil)
980 x 120/240/360 – Panorama (desktop)
250 x 120/240/280/360/480 – Widescreen
468 x 120/240/360/480 – Modul
300 x 250 – Insider
320 x 480 – Takeover (mobil)

Besökare
En användare som besökt din webbtjänst.

Black Hat SEO
Refererar till olika metoder för att öka sin närvaro i sökmotorer genom att bryta mot sökmotorns användningsvillkor. Motsatsen är white hat SEO.

Bounce (avvisning)
En person som gått in på din webbplats, för att sedan lämna sidan utan att interagera med sidan.

I Google Analytics mäts en avvisning även om användaren stannar en hel sessionslängd (30 minuter) utan att interagera med sidan.

Bounce Rate (avvisningsfrekvens)
Andelen sessioner där besökare har besökt sidan utan att interagera med den.

Branded content
Ofta redaktionellt innehåll som skapats med sponsring från ett annat företag.

Bread Crumbs (brödsmulor)
Spår som hjälper dig navigera på en sida. Presenteras ofta som en hierarki.

Exempelvis: Startsida > Kategori > Underkategori > Djupdykning

Business Model Canvas
Ett populärt verktyg för att skapa en mer modern affärsmodell.

C

CAC – Customer Acquisition Cost
Din kostnad för att få in kunder under en given tidsperiod.

CMS – Content Management System
Ett innehållshanteringssystem för publicering av olika typer av innehåll ut till en plattform, ofta en hemsida.

Det mest populära CMS:et är WordPress.

Content marketing
En metod som bygger på att producera kvalitativt innehåll för att driva besökare till en hemsida eller tjänst, ofta genom SEO, sociala medier eller e-post.

CPA – Cost per acquisition
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per konvertering (acquisition).

Används ofta synonymt med andra akronymer som CPL (cost per lead), CPO (cost per order) och cost per conversion.

CPC – Cost per click
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per klick på annonsen.

CPL – Cost per lead
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per lead. För mer läs om CPA.

CPM – Cost per 1000 (mille)
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per 1000 visningar. Används framförallt i handel av bannerannonser.

CPO – Cost per order
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per beställning. För mer läs om CPA.

CPV – Cost per view
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per visning av ett videoklipp.

Crawler / Spindel
Används av sökmotorer för att läsa av webbplatser och lägga till dem i ett index.

CRO – Conversion Rate Optimization (Konverteringsoptimering)
Processen att optimera en verksamhet för konverteringar. Ofta genom att förenkla flödet ur vilken en konvertering sker.

CTA – Call To Action
En uppmaning till användaren för att visa vad du vill att hen ska göra. Precis som exemplet nedan.

Läs om Digital Marknadsföring och övriga kurser från NTI i vårt kursutbud!

CTR – Click Through Rate
Andelen visningar som lett till ett klick. Räknas ut genom klick / visningar = CTR.

CX – Customer Experience
Ett arbetssätt som fokuserar på hela upplevelsen som en kund har vid handel med ett företag.

D

Dark Social
Sociala medier (ex. chattjänster som Messenger eller Whatsapp) där länkarna mellan användare inte syns publikt. Det är den ”gömda” sidan av det sociala.

Datadrivet
Ett arbetssätt som innebär att du tillåter din data styra. Det vill säga att du använder data för att ta beslut.

Direkttrafik
Besökare som på något sätt gått direkt till din sida (alltså inte genom ett annat medium).

Direkttrafik presenteras som (direct) / (none) i förvärvsrapporten källa / medium.

Displaynätverk
Ett nätverk som samlar publicister med annonsutrymme och där annonsörer erbjuds annonsera med banner- / displayannonser.

Du kan till exempel annonsera i Googles displaynätverk genom Google Ads.

DMP – Data Management Platform
En datahanteringsplatform där företag samlar all data om deras kunder, målgrupper och marknadsföring.

DSP – Demand Side Platform
En handelsplattform för annonsörer att handla annonser programmatiskt. Har genom en ad exchange kontakt med publicistens SSP (Supply Side Platform).

E

E-postlista
En samling e-postadresser som ett företag samlat in.

E-postmarknadsföring
En marknadsföringsmetod som bygger på att samla in e-postadresser i en e-postlista. Det insamlande företaget kan därefter välja att själva kommunicera med e-postlistan, eller sälja kommunikation till listan till andra annonserande företag.

F

Facebook Business Manager
Ett samlingskonto där du tillåts hantera flera annonskonton, sidor och människorna som jobbar med dem.

Här hittar du Facebook Business Manager

Förvaltarkonto (Manager Account)
Ett samlingskonto där du tillåts hantera flera annonskonton på Google Ads. Vanligt bland exempelvis byråer. Det är rekommenderat är att använda det oavsett om du är byrå, företagare eller privatperson.

Här hittar du Google Ads Förvaltarkonto

G

GA – Google Analytics
Det vanligaste analysverktyget för webbtjänster. Google Analytics är gratis för de flesta företag.

Gamification (Spelifiering)
En metod som nyttjar spelelement i verksamheter som vanligtvis inte använder sådana metoder. På så sätt gör man upplevelsen av verksamheten mer underhållande och tilltalande.

GDPR – Dataskyddsförordningen
GDPR är ett regelverk som introducerades under 2018. Ämnar att höja rättigheterna och säkerheten för privatpersoner.

Google My Business
Ett gratisverktyg för att presentera sitt företag på Google när användare gör sökningar på ditt varumärke. Google My Business dyker då upp som en informationsruta tillhörande sökresultatet.

Google Search Console
Ett gratisverktyg för webbansvariga. Till skillnad från Google Analytics så mäter Search Console en sidan synlighet i sökmotorer. Du kan exempelvis undersöka om din sida indexeras eller vilka sökord användare använt för att komma in till din sida.

Google Trends
Genom Google Trends kan du mäta trender på olika sökord i olika regioner och genom olika kanaler såsom webbsök, youtube-sök och bildsök.

Growth Hacking
En experimentell metod med ändamål att hitta det snabbaste sättet öka användandet av en webbtjänst.

H

Hashtag
En samlingsenhet vanlig inom sociala medier såsom Twitter och Instagram. Hashtags används för att kategorisera ens innehåll.

Hashtag-research
En metod för att ta reda på vilka hashtags som är bäst lämpade att använda vid marknadsföring av ett varumärke.

Händelse (event)
Händelser är mätningar av interaktioner användare gör inne på din sida. Du måste själva bestämma vilka interaktioner som ska klassificeras som en händelse. Det gör du genom att implementera mätning av händelser i koden på din sida.

I

Inbound marketing
En marknadsföringsmetod som ämnar att få potentiella kunder att besöka din webbtjänst som en konsekvens till att du producerat innehåll som de är ute efter. Innehållet syftar sedan ofta till att leda in användarna i din köpprocess.

Index
En databas som samlats in av en sökmotors spindel. Databasen är byggd för att sedan snabbt hämta efterfrågad data (från en sökning).

Indexering
Processen i vilket en sida läggs till i en sökmotors index.

Influencer
En person som har ett inflytande på andra personer, oftast genom sociala medier. Influencers med en mindre följarskara kallas ofta för micro influencers.

Influencer-marknadsföring
En marknadsföringsmetod som går ut på att använda influencers räckvidd och förtroende för att marknadsföra ett varumärke. Marknadsföringen sker ofta genom samarbeten eller sponsring.

J

JS – Javascript
Javascript är ett programmeringsspråk som ofta används i utveckling av webbtjänster i samverkan med HTML.

K

Kohort
En vanlig analys förmätning av retention (bibehållandet av användare). En kohortanalys mäter alla användare som använt din tjänst för första gången under ett visst tidsintervall, och hur det återkommer till din tjänst efter det (inom bestämda tidsintervall).

Konvertering
En konvertering är ett av dig uppsatt mål som användaren uppfyllt. Ofta tätt sammankopplat med ditt huvudsakliga värde.

Konverteringar kan separeras i två delar: mikro- (målsatta interaktioner utan ett direkt värde) och makrokonverteringar (målsatta interaktioner med ett direkt värde).

KPI – Key Performance Indicator (Nyckeltal)
Ett mätvärde som utvärderar värdet av en webbtjänst (eller annat). Används ofta för att mäta prestationer (ex. “går vi framåt?”)

Källa
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vilken källa användaren kommit från in till din webbtjänst. Kombineras ofta med dimensionen Medium.

Källa/medium
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vart dina använder kommer ifrån. Källa/medium är en av de huvudsakliga dimensionerna i analys av digital marknadsföring.

Du kan hitta en rapport på Källa/medium i Google Analytics under Förvärv > All trafik > Källa/medium.

L

Landningssida
Beskriver den sida som användaren först landat på när hen har besökt din webbplats. Notera att landing page (den engelska dimensionen i Google Analytics) har översatts till målsida.

Lead
En potentiell kund. På en webbplats kommer leads ofta från olika kontaktformulär och andra interaktiva element på sidan.

Linkedin-annonsering
Annonsering på Linkedin är ofta effektfullt, men dyrt. Lämpas bäst för företag med en högre tillåten kostnad per konvertering.

Long tail
Term som ofta används för att beskriva hur sökningar fördelas i sökmotorer. En stor majoritet söker på ett mindre antal söktermer. Sedan blir andelen sökningar per sökterm lägre och lägre. Kurvan går emot 0 sökningar. Detta illustreras bäst med det faktum att 15% av alla sökningar aldrig gjorts förut.

LTV – Lifetime Value (Livstidsvärde)
Ett livstidsvärde är ett uppskattat samlat värde av alla intäkter från dina kunder. Det vill säga om en ny kund går med en dag, den kundens totala värde över tid är livstidsvärdet.

Här kan du läsa mer om livstidsvärden

Länknätverk
Ett samarbete mellan sajter där sidorna länkar till varandra. (Kan även referera till en lista av potentiella sajter som en SEO-are säljer länkar ifrån).

Länkprofil
En beskrivning av länkarna som kommer in till en sida. Ofta tillhör funderingen om hur många olika sidor som länkar in till sidan och hur kvalitativa länkarna är.

M

MA – Marketing Automation
Processen att automatisera marknadsföring genom olika kanaler (men framförallt e-postmarknadsföring). Marketing Automation går ut på att konstruera flöden i steg där olika marknadsföringsaktiviteter visas för användaren i dom olika stegen.

Mailchimp
Mailchimp är ett vanligt verktyg för e-postmarknadsföring och marketing automation.

Medium
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vilken typ av trafik som kommit in till din sida. Några vanliga medium är: organic, cpc, email och (not set).

Meta beskrivning (Meta description)
En meta-tagg som innehåller en ungefär 160 tecken lång beskrivning av din sida. Den beskrivningen syns ibland som en del av sökresultatet.

Micro influencer
En influencer med en mindre mängd följare, men där dess engagemangsgrad ofta är högre som en konsekvens av en mer koncentrerad målgrupp.

N

Native Advertising
Att annonsera med innehåll relevant för en specifik sida kallas nativeannonsering. Native annonsering är ett sätt att öka trovärdigheten genom att få med sig en del av publicistens varumärke. IAB har tagit fram en bra guide för native annonsering som du hittar här.

Nofollow
Ett sätt att säga till sökmotorer att dom inte ska räkna en länk. Om en länk har nofollow innebär det att den länken inte kommer tilldelas nått SEO-värde.

O

Off-site SEO
SEO-aktiviteter som sker utanför din sida. Ex. att bygga länkar eller att synas i sociala medier.

On-site SEO
SEO-aktiviteter som sker på din sida. Ex. att göra sidan tekniskt framgångsrik och att innehållet är kvalitativt.

Organisk
Ett ord för att beskriva förtjänad trafik från sökmotorer.

Outbound marketing
En marknadsföringsmetod som bygger på att du skapar innehåll om du sedan skjuter ut mot målgruppen genom olika marknadsföringskanaler. Kan liknas vid mer traditionell marknadsföring.

P

PBN (Private Blog Network)
En strategi för länkbygge som handlar om att skapa ett nätverk av sidor med länkar in till en “värdesida” (den sida du tjänar pengar på). Ditt PBN kan bestå av sidor du själv skapat, men bygger i första hand på sidor som du köpt upp genom olika metoder.

Persona
En fiktiv representation av en målgrupp baserad i huvudsak på data.

Här kan du lära dig om hur du gör en persona

Personalisering
Processen att göra innehåll mer personligt. Förebilder inom personalisering är nätverk som Facebook vars affär bygger på personalisering.

Pinterest-annonsering
Annonsering på Pinterest görs på https://ads.pinterest.com/.

Pixel
Ofta refererad till som Facebook-pixel eller LinkedIn-pixel. En pixel är ett sätt att följa användare som besöker din sida. Genom att implementera en pixel (ett script) på din sida så kan du då marknadsföra till dom användarna direkt i nätverken som dom är aktiva i (ex. Facebook eller Linkedin).

PPC – Pay per click
En trafikförskaffningsmetod eller betalningsmodell som handlar om att du betalar per klick.

Programmatisk
Ett sätt att automatisera handel av annonser mellan publicister och annonsörer.

Prototyping
En metod som bygger på att skapa prototyper av en lösning innan du faktiskt skapar den färdiga produkten/tjänsten.

Q

Quality Score (Kvalitetspoäng)
Räknas i Google Ads ut för att avgöra hur väl anpassad din annons är för mottagaren. Quality Score räknas ihop med ditt bud för att resultera i din adrank (hur högt din annons visas).

Query
En sökterm (ofta refererat till den sökterm som används för att komma in på din sida från en sökmotor).

R

Redirect
Ett sätt att skicka vidare trafik från en sida till en annan. Används med koderna 301 eller 302.

Referral
Ett ord för att beskriva refererande trafik som kommer från andra sidor.

Remarketing / Retargeting
En marknadsföringsmetod som bygger på att marknadsföra till redan befintliga kunder eller besökare. Bokstavligen “återmarknadsföring”. Fungerar ofta mycket bra som marknadsföringsmetod då besökarna redan är familjära med ditt varumärke.

Responsive web design
Ett sätt att utveckla webbplatser så att dom har en mer flytande design, ofta tillämpad för alla skärmstorlekar.

Retention
Retention innebär att du bibehåller användare / kunder. För många företag är det ett huvudsakligt mått för framgång. Tillväxt inom retention räknas som:
+ nya användare
– förlorande användare
+ återkommande användare
= tillväxt

ROAS – Return on ad spend
Ett sätt att räkna ut hur mycket avkastningen är, eller ska vara på det som spenderas på en annons.

Robots.txt
En fil som ligger på din webbserver som förklarar vilka sidor som en sökmotor får indexera.

ROI – Return on investment
Ett sätt att räkna ut hur mycket avkastningen är, eller ska vara på investeringar.

RTB – Real time bidding
Annonsering och budgivning som sker i realtid definieras ofta som RTB.

Räckvidd (Reach)
Ett begrepp som delvis hänvisar till hur många möjliga annonsvisningar som ett företag har, samt hur många visningar som ett inlägg eller annons har haft.

S

SAAS – Software as a service
En term för att beskriva företag som säljer sin mjukvara som en tjänst (ofta i form av en prenumeration). Ett exempel på det är SEMrush, som du kan få 7 dagars gratis test på här.

Script
En kod som läggs in på en webbtjänst, ofta för att kommunicera med ett annat verktyg. Exempelvis lägger du in ett script för att använda Google Analytics på din sida.

SEM – Sökmotormarknadsföring
En marknadsföringsmetod där du annonserar med riktade budskap mot specifika sökord.

SEO – Sökmotoroptimering
En marknadsföringsmetod där du fokuserar på att se till så att dina sidor dyker upp så högt upp i sökresultatet som möjligt.

SERP – Search engine result page
Ett begrepp för att beskriva ett sökresultat.

Sessioner
Ett begrepp som används i Google Analytics för att beskriva antalet besök till din webbtjänst.

Sitemap
En sitemap hjälper sökmotorer (och eventuellt besökare) att hitta på din sida. På så vis säkerställer du att sökmotorerna inte missar att indexera någon sida.

Snapchat-annonsering
Annonsering på Snapchat görs på https://ads.snapchat.com/.

Social
Ett ord för att beskriva trafik som kommer från sociala medier.

SOME – Sociala medier
En akronym för sociala medier.

Spam
Ett begrepp som beskriver för mycket av någon form av kommunikation. Ofta e-post.

SSP – Supply Side Platform
En handelsplattform för publicister att sälja annonser programmatiskt. Har genom en ad exchange kontakt med annonsörernas DSP (Demand Side Platform).

Sökord
Ett ord eller term som används i en sökning.

Sökordsplaneraren
Ett verktyg i Google Ads som tillåter dig att söka på sökord och få fler förslag på relaterade sökningar.

Sökordsresearch / Sökordsanalys
Processen att ta reda på vad människor söker på.

T

Title-tagg
En title-tagg är ett element i HTML som definierar titeln på en sida. Titeln är en av dom viktigaste on-page rankingfaktorerna.

Trading desk
En trading desk är en handelsplats där byråer uträttar säljordrar från kunder (ofta för programmatisk handel av annonser).

Twitter-annonsering
Annonsering på Twitter görs på https://ads.twitter.com/.

U

UI – User interface
Ett begrepp för att beskriva en digitalt interaktiv yta.

Unika besökare
Ett begrepp för att beskriva hur många personer som använt en webbtjänst. I Google Analytics definieras detta som mätvärdet användare.

Utgångssida (Exit page)
En dimension och rapport i Google Analytics som visar vilken sida användaren lämnar din webbplats ifrån.

UTM-tagg
UTM-taggar används för att skicka med mer information med i slutet på en URL. På så sätt tillåts mer avancerad mätning i Google Analytics. Det är speciellt användbart när du vill särskilja på trafik från vanliga och annonsinlägg på Facebook.

Du kan skapa UTM-taggade URL:er här

UX – User experience
En metod som bygger på att arbeta med användaren i centrum. Det kan till exempel vara genom att utveckla prototyper som testas på användaren i användartester, eller att du löpande jobbar med A/B-tester.

V

Visningar (impressions)
Ett begrepp som är vanligt för att förklara hur många som sett ett inlägg eller en annons.

W

Webinar
Ett seminarium som hålls digitalt.

White hat SEO
Refererar till olika metoder för att öka sin närvaro i sökmotorer genom att följa sökmotorns användningsvillkor. Motsatsen är black hat SEO.

Wireframe
Ett sätt att illustrera en tilltänkt version av en webbtjänst.

Y

YMYL – Your Money or Your Life
Ett begrepp för att beskriva tjänster som påverkar användarens liv på ett avsevärt sätt. Exempelvis inom affärsområden såsom ekonomi och hälsa.

Youtube SEO
Sökmotoroptimering för att säkerställa att din kanal och dina klipp syns i sökresultat på Youtube.

Youtube-annonsering
Annonsering på Youtube görs genom Google Ads.

Behöver du hjälp med digital marknadsföring?

Här hittar du flertalet kurser inom digital marknadsföring som vi erbjuder via Nordic Tech Institute.

Denna text är också publicerad på Simon Myringers blogg >>

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.

Gästartikel: Du får INTE vad du mäter

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

”Du får de beteenden medarbetarna tror belönas”

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign. I den här artikeln skriver han om vad ett flyttat fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning, kan göra för ert resultat.

_________

KPI:er skapar inga resultat. Men det gör medarbetarnas beteenden – som styrs av vad anställda tror sig belönas och bestraffas för. Därför kan det betala sig att flytta fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning. Läs om hur du kan gå tillväga.

Mätsjuka och KPI:er får inte tåg att gå i tid

Många ledningsgrupper samlar på sig oändliga mängder data och mätpunkter, allt för att få kontroll och styra verksamheten. Men mätandet får inga tåg att gå i tid. Se på SJ. De mäter garanterat tid för ankomst och avgång. Nej, det behövs ett annat verktyg för att hålla tidtabellen. Ett som det japanska tågbolaget JR Central använder sig av – kultur- och beteendestyrning.

När ett tåg är ”en minut” försenat kräver bolaget en skriven rapport från lokföraren. Det är främst en bestraffning, en skam, ett påtagligt bevis på förarens misslyckande. Som att skriva på svarta tavlan: jag ska inte komma försent, jag ska inte komma försent, jag ska inte… Och om tåget är mer än två minuter försenat måste konduktören be om ursäkt fyra gånger inför passagerarna. Frågan är om JR Central har beteendestyrt så hårt vad gäller punktlighet att det inte längre är tydligt för tågförarna vad som är viktigast, tidtabellen eller säkerheten?

Kultur får rätt beteende att kännas rätt, utan KPI:er

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen? Känslan var troligtvis sprungen ur att vi inte gör på det sättet i vår trafikkultur. Det är det som är styrkan med kultur, den får oss att känna vad som är rätt och fel beteende. Helt utan KPI:er.

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen?

Din verksamhets framtid skapas av myriader av beteenden bland dina medarbetare. Dessa kan du styra genom belöningar och bestraffningar, utifrån ett tydligt mål eller vision, värderingar och en ledningsgrupp som agerar förebild. Då känner medarbetarna vilka beslut och beteenden som är rätt i en värld där varje dag bjuder på nya utmaningar. Det kan handla om tåg som ska vara punktliga, eller att erbjuda excellent service, eller lågt pris, eller party som Åretåget en gång i tiden. I det senare exemplet betydde en minut eller rent av en timma hit eller dit ingen större roll. Bara partyt var bra. Det viktiga vad gäller företagskultur, den som styr hur medarbetarna beter sig, är att den går i takt med affärsstrategierna.

Fallgropar du bör undvika vid kulturstyrning

Vissa bolag uppmanar ett visst beteende, men belönar ett annat. Exempelvis stora konsultbolag där ledningen säger att medarbetarna ska överträffa kundernas förväntningar och vårda kundrelationen. Men anställda ser att bonus, beröm och karriärmöjligheter tillfaller kollegor med högst debiteringsgrad.

Det går att styra en organisation med bestraffningar. Jag har själv jobbat i en sådan. Där vågade vi gå på toa, men inte ta egna initiativ. För att undvika en bestraffningskultur behöver du belöna medarbetare som beter sig på det sätt som gör företaget framgångsrikt. Belöningen kan handla om beröm från chefen, pris och utnämningar, historier som med tiden kan bli myter, karriärmöjligheter, löneökningar och andra statushöjande aktiviteter. Ju fler kollegor som direkt eller indirekt får reda på att och varför medarbetare belönas, eller bestraffas, desto starkare känsla i magen hos alla anställda för vad som är rätt och fel. En tydlig kultur helt enkelt. Slutligen måste jag tillägga att som civilekonom ser jag naturligtvis ett värde i att mäta, men du får inte vad du mäter.

_________
Inlägget är även publicerat på Beteendebloggen hos BOOM

Referenser
Notis i DN 22 maj 2021
MSN Nyheter: Föraren lämnade snabbtågets spakar för toabesök
SVR: Tågförseningar mäts i sekunder – i Japan…