Erik Modig

Erik Modig: Om AI inte gör er bättre så använder ni det inte rätt

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Marknadsavdelningar måste gå all in på AI nu – frågan är bara vad ’all in’ betyder”

Erik Modig anses vara en av Sveriges främsta experter på marknadsföring. Hans forskning vid Handelshögskolan har lett till flertalet internationellt uppmärksammade artiklar och böcker. Han är rådgivare åt flera av Sveriges mest framgångsrika bolag och har själv grundat e-learningbolaget Marketing Levels som är en digital plattform för marknadsföringskunskap, utbildning och rådgivning. För oss på Marknadsföreningen håller han certifierande kurser och utbildningar, och har precis lanserat sin nya heldagskurs AI Masterclass för marknadsförare.

Erik Modig

_________

I våras hade jag ett ganska avslappnat förhållningssätt till AI. Testa. Lär er. Börja där det känns relevant. Men stressa inte. Det här kommer ändå ta tid och man behöver inte kasta om hela marknadsavdelningen på en gång.

Jag tror inte så längre.

Tänk på AI som en supermedarbetare

Utvecklingen de senaste månaderna har gått för fort. Förmågan har flyttats från att AI hjälper dig skriva en text eller sammanfatta en rapport till att modeller kan arbeta med företagsdata, använda existerande verktyg, hålla kontext över tid och genomföra hela arbetsflöden. Det som för inte särskilt länge sedan kändes som demo börjar kännas som arbete. Därför har jag ändrat mig. Marknadsavdelningar måste gå all in på AI nu.

Frågan är bara vad ”all in” betyder.

Det betyder inte att vi ska släppa allt och låta AI bestämma. Snarare tvärtom. Jag börjar tänka på AI som en supermedarbetare. En extremt snabb medarbetare som kan analysera, skriva, producera, strukturera, sammanfatta och arbeta dygnet runt. Men om du fick en supermedarbetare imorgon skulle du knappast börja med att ge personen all beslutsrätt i bolaget. Du skulle ge rätt kontext, förklara målet, visa hur ni arbetar, sätta tydliga mandat och följa upp kvaliteten. Ungefär så tror jag vi behöver tänka kring AI.

Det finns därför två ganska olika risker för marknadsavdelningar just nu. Den ena är att vänta. Att fortsätta använda AI lite sporadiskt, låta några entusiaster testa och tänka att man kan ta tag i det ordentligt nästa år. Den risken tycker jag har blivit betydligt större på väldigt kort tid. Men den andra risken är att tolka ”all in” som att AI plötsligt ska få göra allt. Det tror jag är lika fel.

Mer material, svagare varumärke?

Problemet just nu är att många antingen gör för lite eller alldeles för mycket på fel sätt. Vissa använder fortfarande AI mest för att skriva om ett mejl. Andra verkar tänka att om AI kan producera hundra annonser så borde vi producera hundra annonser. Båda missar poängen. Att gå all in handlar inte om att låta AI göra allt. Det handlar om att bygga om arbetet kring vad AI faktiskt är väldigt bra på och samtidigt bli mycket tydligare med vad människan fortfarande måste äga.

Det mest uppenbara med AI är att produktion blir billig. Det som tidigare krävde copywriter, designer, fotograf, analytiker eller projektledare kan i många fall göras betydligt snabbare. Det är fantastiskt. Men när produktion blir billig blir också variation billig, och variation är inte automatiskt bra för ett varumärke. Tvärtom. Varumärken byggs av igenkänning, återkommande signaler, tonalitet, visuella koder och idéer som över tid skapar minnesstrukturer. Om varje person på marknadsavdelningen plötsligt kan skapa femtio nya uttryck på en eftermiddag finns en ganska uppenbar risk att vi får mycket mer material men ett mycket svagare varumärke.

Det är därför AI-eran kräver mer system, inte mindre. Jag gillar formuleringen att ett kreativt system är de beslut du fattar en gång för att slippa fatta dem varje gång.

  • Hur ska våra bilder kännas?
  • Hur låter vår humor?
  • Hur skriver vi rubriker?
  • Vilka ord använder vi aldrig?
  • Hur långt får vi röra oss från vårt visuella uttryck?
  • Vad är vårt varumärke när logotypen inte syns?

Om man inte bestämmer det kommer AI gärna bestämma åt en. Och då får man variation. Väldigt mycket variation.

Förstärk det som gör varumärket och människan unika

På ett personligt plan kan jag verkligen bli deppig av utvecklingen också. Jag vill verkligen påpeka det nu när jag låter så entusiastisk. Men jag är inte naiv i det eller okritiskt positiv. En stor del av mitt jobb ersätts när nu alla kan få forskning sammanfattad för sig. Jag hade såklart gärna skrivit att AI inte ersätter mig. Men 40-50% av det jag har gjort ersätter den faktiskt. Då ska både jag och andra utnyttja det. För mig blir det viktigt att se till att jag tar tillvara på de 50-60% som den inte ersätter och som gör mig i min yrkesroll unik. På samma sätt tycker jag att du ska använda och förhålla dig till AI.

En annan sak jag tycker att många fortfarande missar är vilka roller AI faktiskt kan spela. Vi använder den gärna som analytiker, redaktör, researcher eller producent. Vi ber den sammanfatta, strukturera, skriva om och göra en presentation bättre. Det är användbart, men en av de mest värdefulla rollerna är enligt mig att använda den som en utmanare. Vi säger att AI alltid är så positiv och håller med oss. Ja, det är grundinställningen men ändra då på den.

Shit in, shit out har heller inte blivit mindre sant bara för att modellerna blivit bättre

AI är inte din beslutsfattare

När jag arbetar med ett strategiskt problem vill jag allt oftare att AI ska bygga det starkaste möjliga argumentet mot min slutsats. Inte småinvända lite försiktigt, utan verkligen försöka slå sönder resonemanget.

  • Vad har jag missat?
  • Vilka antaganden bygger detta på?
  • Vad skulle en konkurrent säga?
  • Vilken data skulle kunna visa att jag har fel?
  • Om vi fattar det här beslutet och det går åt helvete, varför gjorde det det?

Det är en fantastisk användning av AI eftersom den inte primärt hjälper oss producera mer. Den hjälper oss tänka bättre.

Och här tycker jag att gränsen blir ganska tydlig. AI får gärna vara analytiker, researcher, redaktör, producent, kritiker och utmanare. Men den ska inte vara beslutsfattaren. Någon människa måste fortfarande äga riktningen, avvägningen och risken.

En stor anledning till att jag ändrat uppfattning är att jag själv börjat bygga betydligt mer. Jag har vid det här laget satt upp runt 50 olika AI-agenter för marknadsföringsarbete. Vissa fungerar fantastiskt. Andra är rätt värdelösa. Det har åtminstone lärt mig några saker.

Tre lärdomar

Den första är att kontext nästan alltid är viktigare än verktyget. Det spelar mindre roll vilken fantastisk modell du använder om den inte förstår företaget, kunden, varumärket, strategin och vad du försöker uppnå. Många börjar i fel ände och frågar vilket AI-verktyg de ska köpa. Jag skulle börja med informationen. Vad behöver en riktigt bra marknadsförare veta för att göra den här uppgiften? Ge AI samma sak.

Den andra lärdomen är att en agent gör det du ber om, inte det du menade. Vi människor arbetar hela tiden med implicit information. En erfaren kollega förstår ungefär vad chefen menar även när briefen är ganska dålig. En AI-agent är ofta betydligt mer bokstavlig. Därför blir målet extremt viktigt. Vad ska agenten optimera för? Vad är en bra leverans? Vilka kompromisser får den göra? Vad får den absolut inte göra?

Shit in, shit out har heller inte blivit mindre sant bara för att modellerna blivit bättre. Snarare tvärtom. Ju bättre AI blir på att göra något imponerande av dålig input, desto lättare blir det att missa att inputen faktiskt var dålig.

Och slutligen, det här är ännu inte en värld för perfektionister. Agenter gör konstiga saker. De missförstår. De tappar ibland kontext. Ett arbetsflöde fungerar fantastiskt nio gånger och den tionde gången beter det sig fullständigt idiotiskt. Det måste man tåla. Om varje experiment måste fungera perfekt innan det släpps in i organisationen kommer ni lära er för långsamt.

Gå all in – men lämna inte över ratten

Det finns därför två ganska olika risker för marknadsavdelningar just nu. Den ena är att vänta. Att fortsätta använda AI lite sporadiskt, låta några entusiaster testa och tänka att man kan ta tag i det ordentligt nästa år. Den risken tycker jag har blivit betydligt större på väldigt kort tid. Men den andra risken är att tolka ”all in” som att AI plötsligt ska få göra allt. Det tror jag är lika fel.

För den stora möjligheten med AI är inte bara mer output. Den är att bygga ett smartare arbetssätt:

  • Vilka uppgifter ska AI göra?
  • Vilka beslut ska människor fortsätta äga?
  • Vilken kontext behöver byggas?
  • Vilka kreativa system måste finnas?
  • Var ska AI utmana oss?
  • Var ska den producera?
  • Var får den aldrig bestämma?

Det är där arbetet börjar bli intressant.

Den viktigaste AI-frågan för en marknadschef är därför kanske inte: ”Vilket verktyg ska vi använda?” Utan: ”Hur ska vår marknadsorganisation fungera när vi plötsligt får en supermedarbetare?” För det är ungefär där jag tycker att vi befinner oss nu.

Och mitt råd har förändrats ganska rejält sedan i våras.

Vänta inte. Gå all in. Men led AI precis som du skulle leda en extremt kapabel medarbetare. Ge den rätt kontext, rätt uppgift och rätt mandat.

Och framför allt, lämna inte över ansvaret.

How (Sm)All Brands Grow

How (Sm)All Brands Grow: När evidensbaserade marknadsförare intog Stockholm

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Referat

”Dåligt underbyggda konsultmodeller och förutfattade meningar faller när de konfronteras med forskningen”

Härom veckan bjöd vi på Marknadsföreningen, tillsammans med IHM Business School, Företagarna och Stockholms universitet, in till en föreläsning med Ehrenberg-Bass Institutets professor Rachel Kennedy med efterföljande paneldiskussion. Vi fick en riktigt spännande lunch tillsammans, med många insikter från den evidensbaserade marknadsföringsforskning som i grunden förändrat synen på tillväxt, genom lagar som Double Jeopardy och Mental/Physical Availability.

Calle Peyron, varumärkesexpert och lärare på IHM Business School, var moderator för eventet och sammanfattar här sina spaningar. Missa inte hans tre summerande handfasta råd att ta med till ledningsgruppen.

Calle Peyron
Carl Peyron, varumärkesexpert & lärare på IHM Business School

_________

Den 6 oktober 2026 samlades svenskt näringsliv och akademi för ett unikt toppmöte i Stockholm. Temat var: HOW (SM)ALL BRANDS GROW – A Nordic SME-Perspective. Huvudgäst var professor Rachel Kennedy från det världsledande Ehrenberg-Bass Institute for Marketing Science.

En akademisk pionjär på svensk mark

När Marknadsföreningen i Sverige (MiS), IHM Business School, Företagarna och Stockholm Business School vid Stockholms universitet bjöd in till samtal var det för att belysa att marknadsföring kan ses som tillämpad vetenskap.

På scen stod professor Rachel Kennedy, Research Professor och Associate Director vid Ehrenberg-Bass Institute vid University of South Australia. Kennedys akademiska rötter sträcker sig tillbaka till Centre for Research in Marketing vid London South Bank University, där hon forskade sida vid sida med professor Andrew Ehrenberg – den empiriska marknadsföringsvetenskapens grundare.

Hennes banbrytande arbete kring hur reklam bygger och upprätthåller minnesstrukturer över tid, i kombination med omfattande studier kring bred målgruppsräckvidd (reach) och varumärkesportföljer, har omformat strategierna hos globala varumärkesjättar. Dagens tema var att utforska om institutets rigorösa lagar kunde appliceras på den svenska och nordiska marknaden, med särskilt fokus på små och medelstora företag (SMEs).

Myten om nischen: Även små varumärken växer genom penetration

En av dagens tyngsta diskussioner kretsade kring huruvida Ehrenberg-Bass-institutets lagar verkligen gäller mindre företag med begränsade resurser. Traditionell marknadsföringslitteratur har i över ett halvt sekel predikat att små bolag inte kan konkurrera med marknadsledarna på samma villkor. Lösningen har sagts vara att hitta en nisch, positionera sig snävt och bygga extrem lojalitet hos en liten, hängiven kundgrupp.

Rachel Kennedy och den färska studien Tiny brands, big challenges (publicerad i Journal of Business Research av bland andra Alicia Barker-Trowse, Byron Sharp och Charles Graham) utmanade denna myt.

Forskningen, som granskat över 400 varumärken i 20 kategorier över en femårsperiod, visar att:

  1. Låg lojalitet är normen: Hela 69% av ”tiny brands” (varumärken med under 1% marknadsandel) lider av ett lojalitetsunderskott (deficit loyalty) i förhållande till vad etablerade modeller förutspår.
  2. Nischlojalitet skyddar inte mot undergång: Att ha så kallad ”överlojalitet” (excess loyalty) ger inget skydd mot att slås ut. 43% av de minsta varumärkena med hög lojalitet försvann från marknaden inom fem år (mot 38% i snitt för kategorin).
  3. Tillväxt drivs av nya köpare: När små varumärken faktiskt lyckas växa kraftigt (+164% i marknadsandel) förklaras detta nästan uteslutande av en massiv ökning i penetration (+135%), medan köpfrekvensen endast rör sig marginellt (+26%).

Slutsatsen från Kennedy var: Små varumärken är inte undantagna från tumreglerna. De konkurrerar om samma kategoriköpare som marknadsledarna. Att försöka växa enbart genom att ”mjölka” befintliga kunder eller låsa in sig i en nisch är oftast en strategisk återvändsgränd.

Dagens kanske mest tankeväckande siffra presenterades tidigt: I Sverige har färre än 30% av yrkesverksamma marknadsförare en formell utbildning inom sitt expertområde. Det kan jämföras med Journalister (48%), IT-utvecklare (60%) och lärare (78%).

Den nya teorin: Market-Based Assets

I den vetenskapliga artikeln The market-based assets theory of brand competition (Sharp, Dawes & Victory, 2024) sammanfattas det paradigmskifte som presenterades under förmiddagen. Dåligt underbyggda konsultmodeller och förutfattade meningar faller när de konfronteras med forskningen:

  • Konkurrerande varumärken delar kunder (Duplication of Purchase Law): Konkurrenter delar sina köpare med varandra i direkt proportion till konkurrenternas marknadsandelar. Kunder är inte monogama; de köper inte endast av dig, de har repertoarer (eller “short-lists) av leverantörer som de kan växla mellan.
  • Kundprofiler skiljer sig inte nämnvärt åt: Oavsett om det gäller banker, bilar eller dagligvaror är köparnas demografi och psykografi förbluffande identiska mellan konkurrerande märken. Många företagsledare hävdar ofta “Vårt företag är inte som andra”. Det må vara hänt, men företagets kunder och köpare skiljer sig sällan särskilt mycket från konkurrenternas.
  • Du är inte så unik som du tror: Endast cirka 10 % av köpare i studier i olika kategorier (Allt från inköpare av flygbränsle till bilköpare), upplever att deras valda leverantör eller favoritvarumärke är ”unikt” eller ”annorlunda”.
  • Kundnöjdhet förklarar inte marknadsandelar: Stora och små varumärken uppvisar i regel identiska nöjdhetsbetyg. Men sjunker kundnöjdheten under kategorins genomsnitt har du problem. Det problemet ligger oftast i sämre kvalitet, kundupplevelse eller support.
  • Lagen om “Dubbel fara” (Double Jeopardy): Mindre varumärken straffas dubbelt; de har färre köpare och dessa köpare handlar varumärket något mer sällan eller lägger mindre order. Storordrar går nästan uteslutande till stora varumärken.

Dessa empiriska lagarna kan sammanfattas i den s.k. “Market-Based Assets Theory”: Varumärken konkurrerar genom Mental tillgänglighet (hur lätt varumärket dyker upp i minnet vid ett köptillfälle) och Fysisk tillgänglighet (hur lätt varumärket är att hitta och köpa, online/offline).

Varför man bör undvika att kraftigt minska marknadsbudgeten

En central punkt under Kennedys anförande handlade om marknadskommunikationens effekt på att skapa och underhålla minnen av ett varumärke. Reklamens roll är inte att “sälja” med kortsiktig övertalning, utan snarare ett kontinuerligt minnesunderhåll.

Med hänvisning till sin egen forskning i Journal of Advertising Research (When Brands Go Dark, Phua, Hartnett, Beal, Trinh & Kennedy, 2023) visade Kennedy vad som händer när ett varumärke slutar med marknadskommunikation ämnat att nå alla potentiella köpare (95%):

  • Efter ett år utan reklam tappar varumärket i snitt 10 % av sin marknadsandel.
  • Efter två år är tappet 20 %, och efter tre år 28 %.
  • För små varumärken och bolag som redan befann sig i en nedåtgående trend är fallet ännu brantare.

Att dra ner på marknadskommunikationen raderar visserligen inte varumärket ur hjärnan över en natt, men den mentala tillgängligheten eroderar. När köpögonblicket för en inköpare/inköpsgrupp eller konsument inträffar är det i stället konkurrenterna, de som kontinuerligt fräschat upp sina minnesspår, som plockas fram ur målgruppens minne. De varumärken som då är lätta att tänka på, bildar valbara alternativ på en mental “kortlista”. I en B2B situation får dessa vara med och offerera. De som inte dyker upp i minnet hamnar utanför och vinner ingen ny affär. Vi köper de varumärken vi minns – inte de vi aldrig hört talas om.

Paneldebatten: Hur ser verkligheten ut för svenska företag?

Under ledning av moderator Carl Peyron (Mind Your Brand, gästlärare vid IHM Business School) ledde sen ett panelsamtal där teori mötte den svenska marknadens verklighet:

  • Johan Fernstedt (Marknadschef på Företagarna och ordförande för MiS) lyfte frågan om resursallokering: Hur maximerar en svensk småföretagare varje satsad marknadskrona om samma lagar gäller för alla? Kennedy betonade vikten av att prioritera bredd och enkelhet framför komplexa lojalitetsprogram: säkerställ att köplänkar fungerar, var fysiskt tillgänglig och syns där kategoriköpare rör sig.
  • Monika Lindqvist (CMO på Vertiseit Group och gästlärare vid IHM) adresserade sällanköpsmarknader och B2B: Vad gör man när folk sällan tänker på eller bryr sig om produkten? Svaret låg i att sluta försöka ”utbilda” konsumenter i onödan och i stället äga tydliga Category Entry Points (CEPs) och distinkta varumärkestillgångar (DBAs) så att man är det självklara valet när behovet väl uppstår.
  • Dr. Tony Aperia (Stockholm Business School) lyfte sitt omfattande datamaterial med över 30 000 bankintervjuer och ställde Kevin Lane Kellers klassiska varumärkespyramid mot Ehrenberg-Bass empiriska fynd. Diskussionen visade hur mental tillgänglighet och Distinctive Brand Assets även styr finansiella tjänster och abonnemangsmarknader, där daglig användning ofta samexisterar med mycket låg bytesfrekvens.

Det svenska professionaliseringsgapet: Lösningen finns

Dagens kanske mest tankeväckande siffra presenterades tidigt: I Sverige har färre än 30% av yrkesverksamma marknadsförare en formell utbildning inom sitt expertområde. Det kan jämföras med Journalister (48%), IT-utvecklare (60%) och lärare (78%).

Detta utbildningsgap gör att branschen alltför ofta styrs av oprövade och dåligt underbyggda uppfattningar och diffusa koncept som “Hypertargeting”, “The golden Circle” eller “Love-marks”, snarare än beprövad affärsnytta och bevisad effekt. Initiativet bakom den 6 oktober, där MiS krokar arm med IHM Business School, Stockholms universitet och Företagarna, blir kanske startskottet för en nödvändig professionalisering. När marknadsföring betraktas och utövas som en evidensbaserad disciplin blir marknadsavdelningen inte en kostnadspost, utan företagets främsta tillväxtmotor. Då kan det alltså vara bra att plugga på lite innan ledningsgruppsmötet.

Tre handfasta råd att ta med till ledningsgruppen

  1. Sluta jaga hyperlojalitet, nå alla potentiella köpare: Investera dina marknadsföringsresurser i att långsiktigt bearbeta och nå ut till kategorins alla framtida köpare som inte är i marknaden just nu (95/5-regeln). Missa inte de lågfrekventa och sporadiska köpare som i nästan alla kategorier är en majoritet av samtliga köpare.
    Forskning och statistik är entydig; det är genom fler kunder du växer, inte genom att få befintliga att handla dubbelt så ofta. Detta är extra viktigt för SME då man alltid har fler potentiella köpare att konvertera om man vill växa.
  2. Bygg distinkta tillgångar, inte bara säljande budskap: Identifiera dina Distinctive Brand Assets (färger, former, ljud, logga, symboler, personer) och använd dem med kompromisslös konsekvens över tid. De är köparnas mentala genvägar till just ditt varumärke i köpögonblicket eller inköpsprocessen.
  3. Var konsekvent och uthållig: Att dra ner på marknadsföringen för att rädda kvartalsresultatet kan vara nödvändigt för att inte gå i konkurs. Men sker det för att öka lönsamheten är det som att stanna klockan för att spara tid. Det kostar mångdubbelt att ta igen. Sprid dina investeringar över hela året för att kontinuerligt parera glömska och hålla varumärket mentalt tillgängligt.

__________
Carl Peyron, varumärkesexpert och lärare på IHM Business School

Eventbilder

Foto: Per Almegård

Future of Events 2026

Vi laddar inför Future of Events 2026!

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Övrigt

”När AI kan ta fram en snygg agenda på fem sekunder är det mötet mellan människor som gör det värt att komma”

Det drar ihop sig till årets roligaste och mest maxade event för event- och marknadsproffs: Future of Events 2026 – Event som AI inte kan ersätta. Vi på Marknadsföreningen kommer att stå för det vassaste branschminglet i paus då vi intar Oscarianska baren för ett powermingel och initierade samtal med andra marknadsföringsälskande personer. Vi ses väl där?

Våra vänner på Lyyti hälsar att den tredje upplagan av detta event kommer att bli större än någonsin! Vi passar på att checka in med Marketing Manager Linn Arledal för tre snabba frågor.

Linn Arledal
Linn Arledal, Marknadschef Lyyti Sverige

_________

Vad ser du själv mest fram emot?

– Pulsen i minglet. Jag vet, man kanske ska inte säga så när man har byggt ett helt scenprogram 😅 Men det är där det händer, när folk som jobbar med event och marknad hamnar vid samma ståbord och börjar prata om det de faktiskt brottas med. Scenen sätter tonen, men det är samtalen och viben i rummet som man tar med sig hem.

”Du är inte publik” står det i inbjudan. Vad innebär det?

– Att du inte kan luta dig tillbaka och scrolla dig igenom eftermiddagen. En publik sitter still och tar emot – en deltagare är med och formar det som händer, vid scenen och i minglet. När AI kan ta fram en snygg agenda på fem sekunder är det mötet mellan människor som gör det värt att komma.

Varför behövs ett event om event?

– För att event tar en stor del av marknadsbudgeten men ändå pratas det om som logistik, inte som affärsstrategi. AI gör innehåll billigare än någonsin och det gör det äkta mötet mer värdefullt. Och ja, ett tråkigt event om event vore rätt pinsamt, så ribban är (om jag vågar erkänna det) hög.

_________

📣 Kom och nätverka! Vi på Marknadsföreningen kommer att stå för det vassaste branschminglet med alla inom marknadsföring under vår aktivering i paus.

📆 Tisdag 20 oktober, kl. 15:00–19:00
📍 Hamburger Börs, Stockholm

Eventet är kostnadsfritt – Säkra din plats i tid >>

Future of Events 2026 presenteras av

Future of Events 2026
CxL

Så skapas långsiktiga kundrelationer – två starka case med CxL-nätverket

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet, Nätverksträffar

CxL-nätverket: Två starka varumärken, två spännande case

Camilla Cramner är en av våra tre ledare för nätverksgruppen CxL – Customer Experience, CRM & KundLojalitet. Här presenterar hon höstsäsongens två träffar med nätverket och dess respektive spännande case. Våra nätverksträffar är tillgängliga för alla medlemmar med ett Ordinarie medlemskap och du registrerar dig precis som till ett vanligt event. Formatet för en träff med en nätverksgrupp har dock mer utrymme för diskussioner och kunskapsdelning mellan deltagare. Välkommen!

Camilla Cramner
Camilla Cramner, LoyaltyFactory

_________

Två affärsmodeller – samma mål: Långsiktiga kundrelationer

I höst möter CxL-nätverket två spännande företag som vid första anblick har ganska olika sätt att bygga kundrelationer: SAS och Storytel. Olika branscher, olika affärsmodeller – och delvis olika strategier och mekanismer för att skapa lojalitet.

Först ut är SAS EuroBonus – Rationell och emotionell lojalitet i praktiken. Här får vi lyssna på en pionjär inom lojalitetsprogram och ta del av hur de arbetar med strukturell och emotionell lojalitet för att skapa långsiktiga kundrelationer. Poäng, medlemsnivåer och förmåner utgör grunden. Men det är genom relevanta, personliga och uppskattade kundupplevelser som emotionell lojalitet byggs.

Senare i höst får vi träffa Storytel på temat Customer Lifecycle Management (CLM) i en abonnemangsmodell. För företag med abonnemangsaffärer är CLM inte bara en CRM-disciplin – det är en kritisk tillväxtmotor. Särskilt de första månaderna avgör ofta om kunden blir långsiktig eller lämnar.

Ambitionen med CxL-nätverket är att ta ett helhetsgrepp på CRM, CX och lojalitet och hur helheten skapar kundvärde och tillväxt. Det tycker jag verkligen att de här två träffarna illustrerar.

Olika förutsättningar kräver delvis olika lojalitetsstrategier. Storytel har abonnemanget som grund för en kontinuerlig kundrelation. SAS har EuroBonus som en strukturerad plattform för att identifiera, förstå, belöna och utveckla relationen över tid. Delvis olika förutsättningar, men målet är detsamma, att skapa långsiktiga kundrelationer. Storytel måste förtjäna nästa månad. SAS måste förtjäna nästa flygning.

– Jag är väldigt glad att både SAS EuroBonus och Storytel har tackat ja till att medverka, säger nätverksledare Camilla Cramner. Det är två fantastiska varumärken och case som visar hur olika affärsmodeller ger olika förutsättningar och möjligheter att arbeta med kundlojalitet. Olivia Wasniewski från SAS EuroBonus och Charlotta Säfström från Storytel har båda lång erfarenhet inom området, och jag ser verkligen fram emot att CxL-nätverket får ta del av deras erfarenheter och perspektiv. Träffarna kommer också att ge gott om utrymme för diskussion och erfarenhetsutbyte. Jag rekommenderar därför att man deltar vid båda träffarna för att få ett bredare perspektiv på lojalitet.

Det är lätt att fastna i ett alltför snävt perspektiv på lojalitet – eller i enskilda begrepp och discipliner. Ambitionen med CxL-nätverket är att ta ett helhetsgrepp på CRM, CX och lojalitet och hur helheten skapar kundvärde och tillväxt. Det tycker jag verkligen att de här två träffarna illustrerar. Självklart kommer vi också in på det datadrivna – personalisering, automation och AI.

_________

Camilla Cramner har lång erfarenhet från seniora positioner i stora multinationella företag inom kundlojalitet, marknad, varumärke, Customer Experience och CRM/CVM. Hon har bland annat lett en internationell satsning inom Customer Value Management på Telia. Sedan tio år driver hon LoyaltyFactory, som hjälper företag att utveckla långsiktiga och lönsamma kundrelationer genom strategiarbete, rådgivning och utbildningar inom CRM/CVM, Customer Experience och lojalitet.

Läs mer om upplägget på höstens två CxL-träffar: 

Björn Owen Glad

Så blir du digital minimalist på 28 semesterdagar

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Referat

”Det handlar om att skilja på det i vår digitala tillvaro som är värdeskapande och det som är vanebildande”

Har du funderat på ett sätt att dra ner på skärmtid under sommaren? Björn Owen Glad, numera digital minimalist, gästade oss under vårt event Marketing Afternoons med sommarmingel härom veckan. I en tankeväckande och interaktiv presentation delade han sina tankar, åsikter, erfarenheter och idéer om hur vi, både privat och i vårt arbete, kan ta tillbaka makten över digitaliseringen. Som ett medskick inför sommaren delar han här sina resonemang och metoder i bloggen.

Björn Owen Glad

_________

Vi lever i en tid och i en bransch som består av ett ständigt brus. En öronbedövande kakafoni av olästa epost-meddelanden och notiser, ändlösa att-göra-listor, slackmeddelanden, buzzwords och nya trendrapporter. Ta chansen att koppla ner och koppla av på riktigt under semestern! Rensa bort det digitala bruset och skapa plats för det som är viktigt på riktigt. Vem vet, kanske kommer du förändras för alltid!

Idén med internet var ett ickehierarkiskt, decentraliserat nätverk på lika villkor, långt bort från kommersiella krafter. Istället fick vi ett algoritmstyrt nätverk där några få aktörer styr allt och täljer guld med smörkniv medan vi andra scrollar bort vår tid, får svårare att behålla fokus och där det politiska samtalet polariseras.

Forskningen arbetar febrilt i flera discipliner med att hitta korrelationer mellan digitaliseringen och våra sömnsvårigheter, vår försämrade inlärningsförmåga, vår psykiska ohälsa, vår försämrade impulskontroll och vår ensamhet. Men i väntan på de vetenskapligt belagda bevisen, räcker det att vi granskar oss själva.

Vi vet ju att det är svårt att behålla fokus på arbetet när telefonen plingar oavbrutet. När Teams– och Slack-notiser hela tiden stör. Vi vet att vi fastnar framför TikTok och Instagram när vi är trötta och sysslolösa. Och många av oss har nog köpt sig lite egentid i utbyte mot extra skärmtid för barnen.

Så blir du digital minimalist på 28 semesterdagar!

Att leva som digital minimalist handlar inte om att leva ett analogt eremitliv. Tvärt om. Det handlar om att skilja på det i vår digitala tillvaro som är värdeskapande och det som är vanebildande. Självklart ska vi använda digitala tjänster, kanaler och applikationer för det som ger oss ett värde, men vi bör samtidigt undvika det som skapar dåliga vanor. På så vis skapar vi plats i livet för det som är viktigt på riktigt!

Snart är semestern här. Fyra lata veckor utan särskilt många måsten. Tid för återhämtning. Testa att koppla ner och koppla av på riktigt. Kanske blir du digital minimalist lagom till höstens arbete drar igång igen.

Steg 1: Kartlägg ditt digitala beteende

Kartlägg dina digitala beteenden genom att rannsaka dig själv och djupdyka i din telefons statistik. Hur mycket skärmtid har du? Hur mycket av den lägger du på värdeskapande aktiviteter och hur mycket är onödiga vanor? Hur många gånger om dagen startar du telefonen, och varför? Hur många notiser får du varje dag, och behöver du dem verkligen?

Steg 2: Prioritera problemen

Lista och prioritera de beteenden som du ser som problematiska. Välj ut minst tre beteenden som du vill förändra.

Steg 3: Dröm stort

Föreställ dig ett liv med färre timmar framför skärmen. Vad skulle du göra med all nyvunnen tid? Kanske läsa och träna? Umgås med vänner och familj? Lära dig ett nytt språk? Det är viktigt att ha en alternativ aktivitet och sätta nya mål.

Steg 4: Planera

Gör en plan för dina 28 semesterdagar med noggranna regler. Vad ger du dig själv tillåtelse att göra, hur mycket och ofta? Var, när och hur använder du digitala plattformar, och till vad? Stäng av notiser, avprenumerera på nyhetsbrev, sluta följa konton som inte skapar värde, säg upp abonnemang (du kan alltid starta om senare) och radera appar som stjäl ditt fokus.

Steg 5: Skrid till verket

Lev enligt dina regler i (minst) 28 dagar. Det kommer antagligen vara tufft i början. Du kommer sträcka dig efter telefonen av gammal vana. Du kommer rulla tummarna utan att veta vad du ska ta dig för. Men håll ut, snart har du nya vanor!

Steg 6: Utvärdera och omvärdera

Efter 28 dagars solig semester och digital minimalism kommer du med största sannolikhet ha nått nya insikter om dig själv. Du kommer ha omvärderat vad som är viktigt på riktigt och du kommer ha slutat sakna en hel del av dina gamla vanor. Grattis! Nu kan du, om du vill, återintroducera vissa digitala tjänster, men med eftertanke. Fråga dig varför du vill använda just denna tjänst och vilket värde den ger dig? Är det rätt tjänst för att uppnå det värdet? Och vilka regler kan du sätta upp för att skydda dig själv i framtiden?

Semestern tar slut. Algoritmerna kommer finnas kvar. Frågan är inte om du kommer tillbaka till det digitala bruset utan vem du är när du kommer tillbaka.

Lycka till!

_________
Björn Owen Glad är författare, föreläsare och kommunikationsstrateg. Han lämnade reklambranschen 2023 och är idag digital minimalist.

Digital minimalism
Sommarspanarna

Sommarspanarna 2026: Tankar, spaningar och lästips från första halvan av året

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg

Sommarspanarna 2026

I vår intervjuserie Sommarspanarna checkar vi in med några personer vi mött i olika samband under våren. Här delar de sina spaningar inför resten av året och delar sina tankar och reflektioner. Och förstås, passar på att bjuda på sina bästa läs- och lyssningstips inför sommarhänget!

Teresa Hedlund, Head of Brand and Marketing, Telenor Sverige, samt vinnare av Årets Marknadschef 2026

Teresa Hedlund

För mig är det mest intressanta inte att vi kan producera mer, utan att vi tvingas prioritera hårdare och bli tydligare i vad som faktiskt är värt att producera

Nu har de nya EU-direktiven om AI-märkning kommit – hur går dina tankar generellt just nu kring AI och hur det påverkar trust och autenticitet, och inte minst hur företag och organisationer bör anpassa sig?

– På Telenor ser vi redan hur AI-tekniken används i stora delar av verksamheten, och potentialen är stor – kanske den största vi sett på länge i branschen. Samtidigt går utvecklingen så snabbt att det fortfarande är svårt att veta vad som faktiskt blir bestående.

Det är lätt att tänka att allt förändras. Men jag tror att mycket av det som bygger effekt i kommunikation fortfarande är förvånansvärt stabilt.

AI förändrar hur vi producerar kommunikation, men inte nödvändigtvis vad som får människor att minnas och välja ett varumärke. Snarare tvärtom – det kan göra de principerna ännu viktigare. Ett av de mer intressanta samtalen från Cannes i år var mellan Mark Ritson och Byron Sharp. Ofta beskrivs de som motsatser, men här fanns en tydlig gemensam kärna: tillväxt byggs över tid genom konsekvens, tydliga varumärkestillgångar och uthållighet i vad man upprepar.

När AI gör det möjligt att producera mer innehåll blir konkurrensen om uppmärksamhet och minne ännu hårdare. Då handlar det inte om vem som kan skapa mest, utan vem som klarar att välja bort mest – och ändå hålla ihop sin kommunikation.

Trust/Förtroende är ett område som lätt blir förenklat i den här diskussionen. AI-märkning och transparens är viktiga, en självklarhet. Samtidigt är min uppfattning att förtroende inte byggs i själva etiketten. Förtroende byggs över tid, genom igenkänning, konsekvens och tydliga signaler på att det finns ett mänskligt omdöme bakom det som publiceras.

Ett av de mer intressanta samtalen från Cannes i år var mellan Mark Ritson och Byron Sharp. Ofta beskrivs de som motsatser, men här fanns en tydlig gemensam kärna: tillväxt byggs över tid genom konsekvens, tydliga varumärkestillgångar och uthållighet i vad man upprepar.

För mig är det mest intressanta inte att vi kan producera mer, utan att vi tvingas prioritera hårdare och bli tydligare i vad som faktiskt är värt att producera. Tekniken kommer fortsätta accelerera. Men spelplanen för varumärken känns i grunden ganska igenkännbar: konsekvens slår variation, och fokus slår volym.

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag läser gärna både skönlitteratur och facklitteratur. Två böcker som gjort starkt intryck på mig i år är ”The Postcard” av Anne Berest och ”The Persians” av Sanam Malahoudji. På sängbordet just nu ligger boken ”Brain 2.0″ av Katarina Gospic. Sommar i P1 är också en självklar tradition. Ofta är det faktiskt de sommarpratare jag inte kände till sedan tidigare som ger de mest oväntade perspektiven.

Hur kopplar du av?

– Det är ganska okomplicerat och samtidigt livsviktigt att koppla från. Naturen har alltid spelat en viktig roll. Där får jag energi. Liksom genom träning, promenader och en riktigt god middag med människor jag tycker om. Att medvetet lämna skärmarna en stund är, för mig, en förutsättning för att kunna tänka klart och fatta bättre beslut.

Hur kopplar du på?

– För mig handlar det mycket om omvärldsbevakning. Inte bara marknad och kommunikation, utan inom produkt, tech och framförallt beteenden. Jag är nyfiken och lägger mycket tid på att förstå hur människor faktiskt fattar beslut – inte vad de säger att de gör, utan vad som styr deras val i praktiken. Det intresserar mig mer än enskilda trender: vilka signaler som påverkar oss, vad som får oss att välja ett varumärke framför ett annat och hur beteenden förändras över tid.

Vad händer på din kant just nu?

– Mycket just nu handlar om att försöka skapa konkret affärsnytta av nya möjligheter. Och det är lätt att fastna i allt som plötsligt går att bygga, testa och skala. Men den viktigaste frågan är ofta enklare: vad ska vi faktiskt lägga tid på, och vad ska vi låta bli?

I stora organisationer är det sällan idéer som saknas, utan förmågan att välja bort. Mindre brus, mer riktning. Färre initiativ, som alla hänger ihop, istället för många som pekar åt olika håll. Och självklart modet att stå fast vid en riktning tillräckligt länge för att den ska ge effekt.

Sommaren blir en välkommen paus. Jag ser fram emot ledighet med familjen i Norrland och Skåne.

När jag är tillbaka handlar det om att fortsätta arbetet vi är inne i, att utforska nya möjligheter, inte minst med AI, men också att vara tydliga i vad vi väljer att faktiskt driva vidare.

_________

Jonna Ekman, Marketing & Communications Director, Storykit

Jonna Ekman

Jag kan inte komma tillbaka efter semestern och mjukstarta med att fundera, planera eller brainstorma. Nej, rätt in i elden bara, så jag skakar igång semesterhjärnan.

Nu har de nya EU-direktiven om AI-märkning kommit. Vilka är dina tankar om hur detta kan påverka rörligt innehåll framöver?

– Jag tror att AI-förordningen kommer att flytta fokus från om AI har använts till hur den har använts. Och det är en viktig skillnad. Jag upplever att de flesta företag använder AI för att bli mer produktiva och kunna kommunicera mer och oftare – inte för att skapa fejkat innehåll. Men det hindrar inte att våra flöden ändå är överfulla med snackande katter och presidenter som Jesusfigurer.

Därför tror jag att den mänskliga redaktionella kontrollen kommer att bli ännu viktigare framöver. AI kan hjälpa till att skriva, strukturera och producera innehåll, men någon behöver fortfarande ta ansvar för att innehållet är korrekt, relevant och faktiskt förtjänar mottagarens förtroende.

Jag misstänker därför att AI-märkning inte kommer att minska användningen av AI i rörligt innehåll. Däremot hoppas jag att den bidrar med mer transparens, tydligare avsändare och ett större fokus på redaktionellt ansvar. Det ser jag som något positivt – för i slutändan är det inte tekniken som ska bygga förtroende, utan människorna bakom kommunikationen.

AI kan hjälpa till att skriva, strukturera och producera innehåll, men någon behöver fortfarande ta ansvar för att innehållet är korrekt, relevant och faktiskt förtjänar mottagarens förtroende

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag kapitulerade helt inför Sebastian Johans senaste alster ”Svanhopp: roman om död far”. En tung, men innerligt kärleksfull historia om en pojke och hans alkoholiserade far som sedermera går bort i sviterna av sitt missbruk. Rekommenderas varmt.

Hur kopplar du av?

– För att verkligen komma ner i varv behöver jag kombinera två motpoler: galen aktivitet och absolut vila. Och i år får jag både och! Vi börjar semestern genom att vandra i Frankrike med hela familjen, därefter åker vi till Åland, där jag är uppvuxen, och parkerar oss på en klippa resten av semestern.

Hur kopplar du på?

– Med åren har jag lärt mig att det bara finns ett enda sätt att komma igång efter semestern: att rulla upp ärmarna och börja göra. Gärna något superkonkret. Jag kan inte komma tillbaka efter semestern och mjukstarta med att fundera, planera eller brainstorma. Nej, rätt in i elden bara, så jag skakar igång semesterhjärnan. När den väl är igång lunchar jag gärna med branschkollegor och andra kvicktänkande personer i mitt nätverk för att även sätta fart på inspirationen.

Vad händer på din kant just nu?

– Vad händer inte? 🙂 Det går svindlande fort just nu. För Storykit har möjligheterna att hjälpa företag med kommunikation i sociala kanaler utvecklats i en rasande takt det senaste året, och det gäller att hänga med. Det är spännande att se hur snabbt vi går från att vara ett verktyg för video i sociala kanaler, till att kunna lösa betydligt bredare kommunikationsutmaningar – med hjälp av AI men med ett stort mått av redaktionellt ansvar. Exakt det tänker jag kasta mig in i efter att jag slappat klart på de åländska klipporna.

_________

Roshanak Fatahian, Client Director, Forsman & Bodenfors

Jag kopplar på genom att vara ganska obekväm i informationsflödet och leta efter det som skaver lite i samtiden

 

Med de nya EU-direktiven för att märka upp AI-genererat innehåll, hur går dina tankar om trust och autenticitet, och inte minst vad det innebär för företag och organisationer?

– När de träder i kraft kommer vi gå in i en tid av förvirring, osäkerhet och frustration vilket är synonymt med all typ av förändring. Precis som GDPR eller andra typer av direktiv som införts. Vi kommer klara det!

När det kommer till tillit och autenticitet tycker jag det är viktigt att ha konsumenter i åtanke och vilken verklighetsbild vi målar upp. Inte var och en för sig, men tillsammans som en industri behöver vi ta vårt ansvar, och där är märkningen en viktig del. Vi som jobbar med att skildra världen, oavsett kommersiellt eller inte, behöver ta ansvar för hur vi påverkar människor.

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Nu i VM-tider var det Erik Nivas artikel om Infantino som fotbollens värsta fiende fick mig att snurra in i det faktum att vi just nu spenderar tid på plattformar och tillställningar som helt saknar grund för värderingar. Som ägs och drivs av personer med egna agendor som inte viker sig för varken klimatet eller sociala rättigheter. Food for thought om var vi lägger våra pengar och vad som händer med de i det långa loppet.

Vi som jobbar med att skildra världen, oavsett kommersiellt eller inte, behöver ta ansvar för hur vi påverkar människor

Hur kopplar du av?

– Jag är alltid igång och måste tvinga mig själv att koppla av. Så jag springer för att koppla av. Utan telefon eller någon teknologi alls. Regeln är att aldrig känna smärta, så fort det gör ont måste jag springa saktare. Jag har ingen koll på min hastighet, puls eller utveckling och de flesta springer om mig förr eller senare.

Hur kopplar du på?

– Jag kopplar på genom att vara ganska obekväm i informationsflödet och leta efter det som skaver lite i samtiden. Det är ofta där friktionen finns som relevansen uppstår och där man kan börja få perspektiv.

Och för resten av 2026, vad händer på din kant?

– Resten av av 2026 kommer bli jättespännande. Det har varit en otroligt intensiv vår med pitcher och vinster som lagt grunden till hösten och vintern. Vi har väldigt många roliga projekt som ska se världen från F&B så nu gäller det att vila och samla energi för att köra på resten av året. Det kommer bli kul!

_________

Fredrik Gustafsson, PR-specialist, Ledarna

Fredrik Gustafsson

Grundregeln är precis som i all lyckad kommunikation: Gör bra saker. Berätta sedan om dem. Det bygger förtroende och engagemang.

Hur tänker du kring AI, förtroende och autenticitet just nu?

– Min grundtanke är att AI är värdelöst utan dig som avsändare. Jag ser AI‑verktyg som centrala för att hitta nya kreativa grepp inom kommunikation och research. Samtidigt märks det direkt om formuleringar blir generiska, eller om du publicerar innehåll som du inte kan svara upp mot. Grundregeln är precis som i all lyckad kommunikation: Gör bra saker. Berätta sedan om dem. Det bygger förtroende och engagemang.

Bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag har fastnat för NotebookLM, Googles AI‑verktyg där du kan samla underlag, länkar och källor och skapa poddar av materialet. Det har blivit ett nytt sätt att närma sig ämnen – inte minst för att förbereda sommarens semesterresa till Sicilien.

Just nu läser jag också The Paris Bookseller av Kerri Maher, som jag verkligen rekommenderar.

Hur kopplar du av?

– Jag kopplar av bäst när jag får byta tempo och miljö. Promenader hjälper mycket. Resor, konst, mat, vin, stadsmiljöer och träning fungerar också väldigt bra.

Hur kopplar du på?

– Jag håller mig uppdaterad genom att följa signaler från många håll samtidigt: nyhetsbrev, rapporter, poddar, LinkedIn, branschspaningar, samtal och det som bubblar i olika nätverk. Jag är särskilt nyfiken på det som ännu inte blivit en etablerad trend.

Vad händer på din kant just nu?

– Mycket kretsar kring hur AI, ledarskap och kommunikation möts i praktiken. Jag har ett drömjobb på Ledarna, där jag kombinerar PR och ledarskapsfrågor och programleder flera av våra webbinarier för medlemmar. Jag ingår också i två ledningsgrupper på Berghs inom AI: Content Engineering och AI Lead. Dessutom ser jag fram emot TEDxStockholms event i höst, där jag är styrelseledamot sedan tre år.

_________

Giselle Almonacid, Marketing Director, Omnicom Media

Giselle Almonacid

History suggests that society has a remarkable ability to adapt

Can you share your best reading or listening experience so far this year?

– I enjoy reading, but I especially enjoy listening to content about the future, technology, and trends, as well as history. As my grandmother used to say, ”there is nothing new under the sun.” Understanding the past does not give us all the answers, but it helps us make better sense on how the future may be.

Take the current debate around AI and robotics. Many people worry that technology will take over our jobs and leave too little work for everyone. It is a reasonable concern, but history suggests that society has a remarkable ability to adapt.

During the Industrial Revolution, machines transformed production, many professions disappeared, and factory work became the norm. Adults often worked 12 to 16 hours a day, six days a week, and even young children worked long hours. But workers organized, demanded better conditions, and eventually won the eight-hour workday.

Society adapted. People spent more time with their families, educated themselves, slept more, and enjoyed new forms of leisure and culture.

Perhaps AI and robotics will lead to a similar transformation. Instead of fearing a future with less work, maybe we should also consider the possibility that technology could give us back some of our time. Spending half of our waking lives working has never seemed like the ultimate goal of human progress.

The same applies to the discussion that there is too much work to do while teams keep getting smaller. Recently, while watching Downton Abbey, I noticed an interesting parallel. The staff often felt overwhelmed because they didn’t have enough time to polish all the silverware. The real issue wasn’t a lack of people, it was that nobody had questioned whether displaying and maintaining so much silverware was still necessary. It had become an outdated task, but tradition kept it alive.

The real value comes from looking at things through multiple lenses, understanding history, following emerging trends, and, above all, understanding people. When you combine those perspectives, you gain a much richer view of the world and are often better equipped to make sense of what might come next.

I think many organizations face similar challenges today. When resources become more limited, we tend to focus on how to do the same work with fewer people, rather than asking which tasks no longer create enough value to justify the effort. If budgets are reduced, perhaps the first question should not be ”How do we work harder?” but ”What can we stop doing?”

History is full of examples like this. For me, finding similarities between the past and the future is reassuring. It reminds me that while technology changes, human are fantastic adapters.

This year, I’ve been listening to P3 Historia, podcasts featuring Bill Gates and Neil deGrasse Tyson, as well as a Brazilian psychiatrist Ana Beatriz Barbosa.

I would say that what you read or listen to is less important than your ability to connect the dots. The real value comes from looking at things through multiple lenses, understanding history, following emerging trends, and, above all, understanding people. When you combine those perspectives, you gain a much richer view of the world and are often better equipped to make sense of what might come next.

How do you switch off?

It depends on the situation. If I’ve had an intense day at work and its winter, I love sitting on the sofa with my husband, listening to podcasts while colouring in an adult colouring book. I find it easier to concentrate when my hands are occupied.

During the summer, I enjoy going for long walks, usually with a podcast in my ears. It’s the perfect combination of movement, fresh air, and learning something new.

If I’m feeling particularly stressed, though, nothing works better than classical music. It has a way of slowing everything down and helping me find calm again.

One of the things I enjoy most is being around curious people

How do you switch on?

This may sound a bit cliché, but I genuinely love what I do. Even when I’m on holiday, I find myself looking at ads, exploring business trends, and paying attention to how companies communicate, especially when I’m in a different country. I always come back inspired by the different ways markets approach marketing and business.

One of the things I enjoy most is being around curious people. Hearing what others are working on, the challenges they are facing, and the ideas they are developing quickly sparks my own creativity. Finding solutions to problems and connecting unrelated ideas is something I genuinely find fun, which probably explains why it’s easy for me to stay engaged with my work, even outside office hours.

And I must confess that TikTok and Instagram are a great source of inspiration!

For the rest of 2026, what’s happening on your end?

There is a lot happening at work right now. With the acquisition of IPG, we have many new colleagues and clients to collaborate with. This week, the new team moved into our Omnicom Media office in Slussen, making us an even larger organization. That also means aligning processes, finding new ways of working together, and learning from one another. It’s a challenging but very exciting project, and a unique opportunity to build something stronger together.

We also have several exciting events coming up after the summer. In August and September, we’ll host Omnicom Media Days, a full week where leading media partners such as Amazon Ads, Spotify, Schibsted, and Bonnier join us to share insights, trends, and inspiration. We also have a dedicated Retail Media edition, bringing together partners like Lyko, ICA, and Stadium to discuss the latest developments in the rapidly evolving retail media landscape.

It is a fantastic time of year. These events always start new conversations, different perspectives, and opportunities to strengthen our partnerships and ways of working.

On a personal level, another big change is coming after the summer. All three of my children will have moved out, which means we will be entering a completely new phase of life with an empty house for the first time in 22 years. It will undoubtedly take some getting used to, but I see it as an opportunity as well. I’m sure I’ll need to find a few new projects to keep myself and my husband busy.

Transparency builds trust, and trust is ultimately what strong brands are built on

With the new EU regulations for tagging AI content, what are your thoughts on trust and authenticity and what this might mean for brands and businesses?

As I mentioned earlier in this interview, I often start by looking at the past when trying to understand the future. That’s also how I view the new EU regulations around AI generated content.

At the moment, I don’t see any major disadvantages to these rules, although I probably don’t know enough yet to have a fully formed opinion. What history does tell us, however, is that misinformation, propaganda, and manipulated content can have a profound impact on society. We don’t have to look very far back to find examples. The Cambridge Analytica scandal showed how data and digital tools could influence public opinion and potentially affect the outcome of elections. Had stronger regulations existed at the time, history might have unfolded differently.

For that reason, I generally believe that regulations designed to protect individuals and society are a step in the right direction. Transparency builds trust, and trust is ultimately what strong brands are built on.

For responsible brands, AI labels should not be a problem. Companies that value long term relationships with their customers are not trying to mislead anyone. In fact, being open about how content is created can strengthen credibility rather than weaken it.

We’ve seen similar changes before. More than twenty years ago, regulations required brands to give consumers an easy way to unsubscribe from marketing emails. At the time, some worried it would reduce their reach. Instead, it helped create healthier relationships between brands and consumers. The same may happen with AI transparency. Responsible brands have nothing to fear from being open and honest about how their content is created.

I see AI transparency in much the same way. In the long run, authenticity and honesty tend to benefit both consumers and brands. Those who are already acting responsibly will simply have another way to demonstrate that trustworthiness.

_________

Årets Marknadschef 2026

Juryn för Årets Marknadschef 2026 om årets tema ”The Real Deal”

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Gästblogg

”Att prata om ’The Real Deal’ känns ovanligt rätt just nu”

Från en ständigt ökande komplexitet i miljön för marknadsförare, en rasande snabb utveckling med AI, till varumärke, identitet och modet att välja bort. Temat för Årets Marknadschef 2026 är ’The Real Deal’ – vad innebär det och varför pratar vi om det just nu? I den här artikeln pratar Ordföranden för respektive jury i Årets Marknadschef 2026 om temat och vad det innebär för dem. 

Marknadschefens roll blir mer och mer komplex. Framför allt handlar det idag om att orientera sig i så många olika perspektiv och strategier för att uppnå tillväxt. Ska vi fokusera på affären, varumärket, räckvidden, performance eller kulturen och kreativiteten? Det blir en svår uppgift att dirigera en orkester som vill spela helt olika låtar. The Real Deal är marknadschefer som lyckas hålla fokus på alla de olika delarna samtidigt och göra den delikata avvägningen som behövs.

– Erik Modig, forskare Handelshögskolan Stockholm, författare & grundare Marketing Levels och juryledamot (tf ordförande), Årets Marknadschef 2026

Erik Modig

Jag känner väldigt starkt för årets tema ”The real deal” och för mig handlar det främst om att inte tappa bort sig själv och sitt varumärke i den tid vi lever i. Att våga stanna upp och fundera över vad som är viktigt på riktigt för att vårt varumärke ska stå grundat och starkt idag, men även i framtiden. Vad behöver vi göra nu för att säkerställa att vi inte bara dras med i att producera mer för mindre eller accelerera utan bibehållen kvalitet? Det kräver mod, kreativitet och att alltid fortsätta vara nyfiken på sin omvärld och sin målgrupp.

”The real deal” handlar om att ta tillbaka makten över varumärket och våga kliva fram med det ansvar och den kompletens som vi besitter. Att ta ett större grepp om hela varumärket från ax till limpa, genom alla touch points utan att tumma på det som gör organisationen unik på sitt eget sätt.

– Hanna Axelsson, Senior Consultant, The Stockholm Project och juryordförande Årets Varumärkesresa 2026

Hanna Axelsson

Det som slår mig i årets tema är att vi lämnar två ytterligheter bakom oss. Jakten på det perfekta narrativet och fascinationen för teknik i sig. Kvar blir något mer krävande. Det som faktiskt fungerar! Konkreta aktiviteter istället för varumärkesberättelser, ett tydligare systemtänkande, en marknadsroll som flyttar sig från stöd till nav och ett mod att jobba tillsammans på riktigt.

Det blir tydligt att autenticitet inte längre är en tonalitetsfråga, utan en strukturell fråga. “The Real Deal” avgörs inte i vad vi säger utan i hur väl hela organisationen hänger ihop kring ett tydligt värde för kunden.

– Camilla Wallander, vd Berghs och juryordförande Årets Framtidslöfte 2026

Camilla Wallander

Att prata om “The Real Deal” känns ovanligt rätt just nu.

Vi lever i en tid där nästan allt skakar samtidigt. AI utmanar inte bara hur vi arbetar, utan också hur vi ser på arbete, värde och i förlängningen vad det innebär att vara människa. Förändringstakten är så hög att gamla modeller snabbt tappar relevans. Då räcker det inte att bygga effektiva företag. Vi behöver bygga företag som är antifragila — organisationer som inte bara klarar osäkerhet, utan som lär sig av den, anpassar sig snabbt och till och med blir starkare när omvärlden skakar.

Det är just därför jag är så stolt över att få vara ordförande för Årets Disrupter.

För i en tid som denna behöver vi lyfta de bolag som inte bara följer utvecklingen, utan som utmanar, omformar och visar vägen framåt. De företag som vågar tänka nytt, agera tidigt och bygga för en framtid som ännu inte är färdigritad, är också de som kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft framåt.

Kanske är det just där the real deal finns idag. Inte i polerade fasader eller trygga gamla sanningar, utan i modet att ställa om på riktigt.

– Albert Bengtson, Partner Innovation Pioneers, medförfattare till ”Principles of Intrapreneurial Capital” och juryordförande Årets Disruptör 2026

Mer info & biljetter – Årets Marknadschef 2026

Årets Marknadschef 2026 >>
Marketing Talks

Från aktivitet till affärsinfrastruktur – Lyytis CMO delar sina findings från årets stora event-rapport

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg

”Event har gått från aktivitet till affärsinfrastruktur”

Vår partner Lyytis event-rapport från tidigare i år, med analyser utifrån över 91 000 olika arrangemang, visar bl a att mindre, vältajmade event med ett tydligt syfte vinner över stora konferenser när det gäller affärsnytta. Inför vårt event Marketing Talks #27 – som sker både online och på plats i Studio Puck – checkar vi in med Lyytis CMO Antonia Ridderstråle som berättar mer om rapporten och delar sina guldkorn. 

Antonia Ridderstråle
Antonia Ridderstråle, CMO Lyyti

______________

Om jag ska sammanfatta en av de tydligaste insikterna från årets Event Trend-rapport så är det detta: event har gått från aktivitet till affärsinfrastruktur. Och det blev faktiskt ännu tydligare under paneldiskussionen vi hade under lanseringseventet för rapporten.

Kalendrarna är överfulla och människors tid är mer värdefull än någonsin. Det gör att event inte längre kan vara något man “bara gör”. De behöver ha ett tydligt syfte, en tydlig målgrupp, och en tydlig koppling till affären.

Datan i rapporten visar att de flesta event idag är ganska små. Ofta under 50 personer. Men det är inte ett tecken på mindre ambitioner, snarare tvärtom. Det är en vinnande strategi! Jag älskar det! Mindre, mer riktade event skapar bättre samtal, starkare relationer och ofta också kortare väg till affär. Det var också något flera i panelen var inne på: värdet ligger inte i hur många som kommer, utan i vilka som är där och vilka samtal som faktiskt uppstår.

Samtidigt ser vi ett tydligt skifte i hur organisationer utvärderar sina event. Det räcker inte längre att veta hur många som registrerade sig. Vi vill förstå vad eventet faktiskt ledde till. Hur många möten skapades? Hur påverkades pipeline? Vilken roll spelade eventet i affären?

Mindre, mer riktade event skapar bättre samtal, starkare relationer och ofta också kortare väg till affär.

När eventdata kopplas ihop med CRM, säljprocesser och uppföljning börjar event fungera på ett magiskt sätt. Inte som en punktinsats i kalendern, utan som en integrerad del av företagets growth-strategi.

Men det finns också en annan dimension som blev tydlig både i rapporten och i panelen: värdet av riktiga möten mellan människor. I en värld där AI utvecklas extremt snabbt (och jag älskar AI, jag lever och andas AI och har gjort det de senaste åren) så blir ändå de fysiska mötena ännu viktigare. De skapar något som är svårt att ersätta just nu: förtroende, närvaro och verkliga samtal.

Event driver pipeline, men de bygger också något minst lika viktigt: relationer! Och starka relationer är i grunden både social hållbarhet och goda affärer. Win-win, helt enkelt.

– Antonia Ridderstråle, CMO, Lyyti

______________

Missa inte vårt event ”Brand Engagement in action” den 16 april

16-Apr-26 event-img

Marketing Talks 27: Brand Engagement in action - att skapa engagemang och effekt med event

[ONLINE + STOCKHOLM] 16 april: Välkommen till ett Marketing Talk och en inspirerande lunchsession där vi samlar ledande experter från vårt ekosystem för att djupdyka i kraften i det fysiska och digitala mötet – och hur du utformar event som verkligen gör skillnad.

Ellen Tejle

Kultur som förenar – så arbetar Maxim med hållbarhet, inkludering och kreativitetens kraft

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Gästblogg

Långsiktighet, tydliga värderingar och mänskliga möten skapar starkare varumärken och djupare relationer

– Vi möter vår partner Maxim Stockholm

2025 är året då kreativitet och effektivitet står i centrum, och i samband med det är kulturhuset Maxim Stockholm en påminnelse om kraften i värderingsdrivet arbete. Som partner till Marknadsföreningen Sverige och vår årliga tävling med tillhörande event Årets Marknadschef, är Maxim en självklar mötesplats inom kultur, där hållbarhet, inkludering och mänsklighet inte bara är ord – utan en grund för all verksamhet. Vi träffar Ellen Tejle, vd och delägare på Maxim Stockholm.

Ellen Tejle
Ellen Tejle, vd och delägare, Maxim Stockholm

När Ellen Tejle på kulturhuset Maxim Stockholm pratar om hållbarhet låter det mer som manifest än policy. Här handlar det inte bara om miljö, utan om mänsklighet, inkludering och modet att stå upp för sina värderingar.

”Alla som har klivit in i det här kulturhuset vill göra världen lite bättre. Det handlar inte om pengar eller kommersiell framgång, utan om att skapa synergi – mellan människor, mellan upplevelser och mellan idéer”, säger Ellen.

Redan från start har Maxim arbetat fram tydliga riktlinjer för hållbarhet och socialt ansvar, tillsammans med delägare, hållbarhetsexperter och personer med erfarenhet av inkludering. Det har lett till ett styrande manifest, som tar plats i allt ifrån vilka samarbeten de tackar ja till, till vilka artister som står på scenen:

”Vi har sagt nej flera gånger, ibland i sista stund. Men hellre det än att tumma på våra värderingar. Vi vill inte vara ryggradslösa i en ryggradslös värld.”

När värderingar blir varumärkets kärna

För många företag och verksamheter är hållbarhet något som kommuniceras i efterhand. För Maxim är det tvärtom: värderingarna är utgångspunkten för allt arbete, även kommunikationen.

Varje besökare som köper biljett får aktivt ta ställning till Maxims värdegrund och klicka i att de delar synen på allas lika värde. I lokalen manifesteras detta även visuellt, bland annat med mänskliga rättigheter målade på väggarna på alla världens språk och med konstverk av punkkonstnären Jessica Hallbäck som belyser mänsklighet och inkludering.

Ellen Tejle
”Vi brukar säga att vårt motto är 'Kultur som förenar.' Vi vill inte bara underhålla – vi vill bidra till något större. En plats där ingen känner sig fel.”

Kreativitet som föds i mötet med oliktänkande

Temat för Marknadsföreningens årliga tävling och event Årets Marknadschef är ”Kreativitetens kraft” – något Ellen har en tydlig syn på. För henne uppstår kreativitet i mötet med människor som tänker annorlunda.

”Jag blir som mest kreativ när jag är med människor som inte tycker som jag. Det tvingar mig att öppna upp, lyssna och våga ta steg utanför det bekväma. Vi är en spretig delägargrupp på Maxim, och det är precis därför det händer så mycket.”

För Ellen handlar det inte om att skapa ordning i kreativiteten, utan att ge den riktning.

”Man måste vara tydlig i hur-processen, men låta målet vara fritt. Vi kan tänka olika om vägen dit, så länge vi vet vart vi ska.”

Kultur som katalysator för empati

Det finns forskning som visar att människor blir mer empatiska när de upplever kultur tillsammans. Det är något Ellen märker varje dag:

”Kultur tar plats i våra liv inte bara intellektuellt, utan också känslomässigt och själsligt. Och när vi upplever något tillsammans skapas en ökad empati – både för varandra och för världen.”

Det är också grunden till Maxims arbete med inkludering. Genom ett varierat program med artister och akter från hela världen, vill de bygga broar mellan människor, generationer och stadsdelar.

”Vi har haft kvällar här där hiphopgrabbar och damer med pärlhalsband spelar basket tillsammans i entrén. Det är då jag känner att vi har lyckats.”

Att stå upp när andra är tysta

Ellen återkommer ofta till vikten av att ta ställning, särskilt i en tid när tystnad lätt blir norm.

”Att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter borde inte vara kontroversiellt. Men det är det ibland. Därför måste vi prata om det, även när det är obekvämt. Vårt mål är att alla ska känna sig trygga här – oavsett bakgrund.”

För henne är kultur en av de sista verkligt demokratiska arenorna – en plats där yttrandefrihet och oliktänkande får ta plats:

”Jag skulle vilja sno hit Speakers’ Corner från London. Jag vill personligen ha mer av en plats där människor får prata till punkt. Jag tror också det behövs fler sådana scener i Sverige.”

”När du står upp för något på riktigt, så märks det”

Att hålla fast vid värderingarna kräver mod och struktur. På Maxim är hållbarhetsarbetet konkret, förankrat och mätbart. Alltifrån leverantörer till artister genomgår en etisk granskning, och samarbetspartners förbinder sig att följa samma riktlinjer.

Resultatet? En växande gemenskap där värderingar attraherar snarare än avskräcker.

”De vi tackat nej till kan bli sura – men för varje sånt beslut får vi fem nya som vill vara med. När du står upp för något på riktigt, så märks det.”

Kultur, kreativitet och ansvar – framtidens marknadsföring

För marknadsförare och kommunikatörer är Maxims arbete en påminnelse om hur hållbarhet och kreativitet kan verka för att stärka varandra. I en värld som ofta premierar snabbhet och volym visar Maxim att långsiktighet, värderingar och mänskliga möten skapar starkare varumärken och djupare relationer.

”Vi vill skapa platser där ingen känner sig fel. Det är där kreativiteten, medmänskligheten och framtiden möts.”

____________
Text & foto: Per Almegård

Mer om Maxim Stockholm: https://www.maximstockholm.se/
Mer om Årets Marknadschef: https://mis.se/arets-marknadschef/
Mer om Marknadsföreningens hållbarhetspolicy: https://mis.se/hallbarhet/

Info
MarLaw

MarLaw: En kommentar om de nya reglerna för politisk reklam

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt

Avsedd effekt eller orimlig administrativ börda?

– Vår juridiska partner MarLaw om de nya EU-reglerna för politisk reklam

EU-förordningen om politisk reklam började tillämpas den 10 oktober 2025. Den ingår i en av flera åtgärder inom EU:s handlingsplan för att främja demokrati, där det huvudsakliga syftet är att öka transparens och att harmonisera regler för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

Det bakomliggande syftet med förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam är att säkerställa att det tydligt framgår när det är fråga om politisk reklam samt vem som ligger bakom eller har finansierat budskapet. Regleringen togs fram i efterdyningarna av skandalen kring Cambridge Analytica som uppdagades 2018, där det kom fram att en konsultfirma fått tillgång till data om miljontals Facebook-användare, som användes för att rikta politisk reklam till dem.

Regelverket ska därmed förhindra otillbörlig valpåverkan. Det övergripande syftet är därmed att säkerställa en öppen och rättvis politisk debatt och att främja en välfungerande inre marknad för politisk reklam. Överträdelser av förordningen kan leda till sanktioner som ska fastställas av respektive medlemsstat.

I Sverige har regeringen beslutat om en proposition med kompletterande bestämmelser till förordningen, där syftet med lagförslagen är att kunna tillämpa förordningen fullt ut i Sverige. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Mediemyndigheten har fått i uppdrag att utöva tillsyn över förordningen.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg.

Förordningen innebär skyldigheter för flertalet parter och aktörer, såsom företag och medieplattformar som sprider politiska budskap inom EU samt politiska partier och kampanjorganisationer. De nya reglerna tillämpas från det att någon begär en politisk reklamtjänst fram till att det färdigställda reklammeddelandet görs tillgängligt för allmänheten.

Begreppet ”politisk reklam” definieras i artikel 3.2 i förordningen och innebär utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning, oberoende av metod, av ett budskap som normalt tillhandahålls mot ersättning eller genom intern verksamhet eller som en del av en politisk reklamkampanj. Det krävs vidare att budskapet är kopplat till en politisk aktör alternativt att det kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende, en lagstiftnings- eller regleringsprocess.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg. I skrivande stund finns ett utkast till vägledning till förordningen från EU-kommissionen som ger viss vägledning och som innebär att sådan information skulle anses falla utanför förordningens tillämpningsområde om det inte kan kopplas till en pågående politisk kampanjfråga. Det ställer dock höga krav på tillhandahållare av politiska reklamtjänster och utgivare av politisk reklam att hålla sig uppdaterade kring vilka frågor som är politiska och vilka som är rent informativa.

Märkning och transparensmeddelande

För att kunna uppfylla förordningens syfte avseende transparens för politisk reklam, ställer förordningen krav på att politisk reklam ska märkas och att den ska innehålla ett transparensmeddelande. Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam. Mediehus och plattformar som publicerar eller producerar politisk reklam ansvarar för att bevara, samla in och offentliggöra relevant information till allmänheten om reklamen och ansvarar även för att genomföra själva märkningen.

Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam.

Vad som ska framgå av märkningen är att den på ett klart, framträdande och otvetydigt sätt anges med en uppgift om att det rör sig om ett politiskt reklammeddelande, identiteten för sponsorn för det politiska reklammeddelandet och, i tillämpliga fall, den enhet som ytterst kontrollerar sponsorn, i tillämpliga fall, det val, den folkomröstning och den lagstiftnings- eller regleringsprocess som det politiska reklammeddelandet är kopplat till. Utöver detta ska det också anges, i tillämpliga fall, en uppgift om att det politiska reklammeddelandet har varit föremål för inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Informationen ska lämnas i ett så kallat transpararensmeddelande, eller en tydlig angivelse om var den enkelt och direkt kan hämtas.

Ett transparensmeddelande ska bland annat ange uppgifter om sponsor för reklamen, den som betalar för reklamen om det är någon annan än sponsorn, tidsperiod då annonsen avses spridas/publiceras/levereras, och det totala belopp och värde av andra förmåner som betalats för reklamtjänsterna.

Hantering av personuppgifter

Förordningen ställer vidare krav på hanteringen av personuppgifter och när dessa får användas i syfte att rikta sådan reklam online. Förordningen begränsar hur personuppgifter får användas för att rikta politiska meddelanden till specifika grupper eller individer. Enligt artikel 18 krävs att personuppgifterna samlats in med den registrerades uttryckliga separata samtycke för att använda inriktnings- eller annonsleveransteknik vid politisk reklam online. Artikel 19 ställer krav på att ge information om den bakomliggande logiken och parametrarna för tekniken, inklusive mottagargrupper, personuppgiftskategorier och användning av artificiell intelligens, samt en länk till policy för detta.

Kommentar

Från näringslivets sida har det ifrågasatts om EU-regleringen verkligen har avsedd effekt eller om det innebär en orimlig administrativ börda för berörda aktörer. Både Meta och Google har infört förbud mot politisk annonsering på sina plattformar inom EU under oktober månad 2025. De anser att regelverket innebär en orimlig nivå av komplexitet och juridisk osäkerhet för annonsörer och plattformar som är verksamma i EU. Meta har även gått steget längre och inbegriper sociala frågor i förbudet vilket riskerar att drabba även välgörenhetsorganisationer och kampanjer för exempelvis HBTQ- och klimatfrågor. Kritiker menar att det snarare är kraven på särskilt samtycke för att använda personuppgifter för att rikta politiska annonser som ligger bakom Meta och Googles beslut då det har stor betydelse för deras intäktsmodell.

Det återstår att se vilken effekt förordningen får på den politiska debatten inför kommande valår 2026 och om det enbart kommer få de positiva resultat som den syftar till eller om det också kommer innebära en demokratisk begränsning gällande vem som kan få ta del av politisk annonsering.

___________

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater och partners på Advokatfirman MawLaw

MarLaw