Gästblogg-arkiv - Sida 5 av 7 - Marknadsföreningen Sverige

Tre trender som påverkar din marknadsavdelning!

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, KiMM

”Sluta leka katt och mus med algoritmerna”

– Gästartikel från KiMM

Det är otroligt svårt att definiera vad marknad har som viktigaste uppgift idag, och det kommer bli ännu svårare framöver. Våra kära marknadsavdelningar har fått utökat ansvar. Traditionella marknadsuppgifter blandas upp med nyare och avgörande arbetsuppgifter för att företaget ska kunna ta strategiska och datadrivna beslut.

Helt seriöst, det finns så många trender där ute – och många av dem kommer och går. Här har vi däremot några trender som inte bara kommit, utan också fortsätter leverera bra resultat. Det här är verkligen ingen rocket science, men trenderna nedan tros öka ännu mer under kommande år.

Mindre SEO – och mer värde

Det har länge varit fokus på att ha en tydlig SEO-strategi för att optimera sina hemsidor. Våra SEO-specialister kommer kanske komma med pekpinnen och säga emot oss nu, men vi behöver börja kombinera SEO med värdeskapande content. SEO kommer däremot aldrig, och har aldrig varit, viktigare än värdet du kan ge budskap och text till dina besökare. Vad betyder det här då? Jo, fokus på värde – och SEO är sekundärt! Det är viktigare än någonsin förut.

Alla algoritmer där ute blir smartare och det betyder att det börjar bli svårt att ”lura” dem. Så sluta leka katt och mus med algoritmerna och lägg i stället fokus på det som verkligen betyder något. Nämligen att ge dina kunder värde.

Faktum är att email marketing har varit, och fortfarande är, den källan som driver mest trafik och bidrar mest till försäljning och konvertering. Det är bättre än sociala medier, bättre än betald annonsering och bättre än organisk trafik.

Content & Influencer Marketing

Efter pandemin så har reklamindustrin sjunkit med 20% medan Influencer och Content Marketing såg en ökning på 46% (en siffra från IPA – Institute of Practitioners in Advertising). Influencer Marketing omsatte ca. 1.7 billioner dollar år 2017 medan år 2021 så omsatte industrin 10.24 billioner dollar. Frågan är varför det fungerar så mycket bättre än traditionell betald annonsering? Kort sammanfattat så handlar det om att människor litar på människor. Det gamla begreppet ”word of mouth” har fått en ny tappning, och ni som företag behöver hoppa på det här tåget medan det är här!

Email, email & email

Minns du måndagen den 4 oktober när alla Facebook-ägda appar kraschade? I 24 h var alla företag helt avstängda från att göra affärer på plattformar som vanligtvis drev en stor mängd affärer och trafik. För många digitala marknadsförare blev det ett nödvändigt ”wake up call”. Sociala medier är inte alltid den mest trafikdrivande källan. Faktum är att email marketing har varit, och fortfarande är, den källan som driver mest trafik och bidrar mest till försäljning och konvertering. Det är bättre än sociala medier, bättre än betald annonsering och bättre än organisk trafik.

Låter det konstigt? Här har du siffror som backar upp det. Det finns ca. 4 billioner email-användare. Email marketing sägs tjäna 42$ på varje dollar spenderad och har en ROI på 4200%.

_______________
Ida Åqvist, Growth Marketing Specialist, KIMM

Retorikexperterns 10 tips – så får du dina mottagare att lyssna och delta

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik”. I kursen får du praktisk träning för talarsituationen och ett antal redskap för alla situationer där du med rösten ska förmedla något.

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten, som följs av några praktiska råd, handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Låt oss titta på ett antal faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

1. INCHECKNING. Värna om incheckningen. Många har säkert erfarit att digitala möten många gånger liksom bara börjar. Synd, för det kan ha en negativ effekt, åstadkomma mindre engagemang, ibland likgiltighet hos flera mötesdeltagare. I det fysiska mötet kan incheckningen, småpratet sköta sig själv. Men ta inte det för givet. Säkra att alla kommer till tals även om man är tjugo personer, att var och en bara säger något. Det där som ibland kallas kallprat skulle lika gärna kunna kallas varmprat. Den psykologiska effekten av detta kan vara enastående positiv, bra mötesatmosfär är enbart av godo. Digitalt eller fysiskt – en bra incheckning kan vara avgörande för ett mötes fortsatta kvalitét.

2. INVOLVERING. Säkra delaktighet och involvering, se till att alla kommer till tals under mötets gång. Ett sätt att åstadkomma detta är att då och då be deltagarna diskutera frågor två och två, alltifrån någon minut till flera minuter. Det blir då helt naturligt att som mötesledare rikta sig till var och en. Alla kommer till tals på ett annat sätt än när man enbart låter ordet vara fritt. I det digitala mötet kan man använda sig av enskild reflektion 30 till 60 sek. Precis som med bikupor blir det då naturligt att tilltala Involvera vem som helst av mötesdeltagarna. Alla blir mentalt närvarande, aktiva. I det hybrida mötet är det viktigt att alla får samma utrymme.

3. INTERAKTION. Interagera genom att ständigt ställa frågor. Väldigt mycket av det vi säger kan vändas till frågor, oavsett om det handlar om information, redovisning eller annat. Frågor har en triggande effekt och bäddar för mental närvaro hos deltagarna. Gäller förstås i alla mötessammanhang. En variant på detta är att ställa en fråga och sedan uppmana till egen reflektion i 0,5 till en minut. Detta är användbart särskilt i det digitala sammanhanget men kan med fördel praktiseras också i det fysiska. Återigen blir det helt naturligt – ingen riskerar att känna sig utsatt – att rikta sig direkt till olika mötesdeltagare. Denna metodik kan definitivt likaså användas under presentationer. Är det fråga om presentationer med många i publiken kan man dels ställa frågor som endast tarvar ja eller nej, nickningar eller huvudskakningar till svar.

Över huvud taget kan man föra en handling framåt genom att omvandla mycket av det man säger till frågor. Istället för att säga ”Därför kommer vi välja en lösning…” så säger du ”Vad har vi då valt för en lösning?” Frågor har alltid en triggande effekt, bjuder in. Märk väl, kommunikation kommer från det latinska ordet communicare, att göra tillsammans.

4. VARIATION. Eftersträva variation i mötesdisposition och presentationsupplägg. Variation gör oss alerta och ökar den mentala närvarandenivån. I den digitala kontexten är det extra stor risk för monotoni och enformighet. Alla vet att så kan vara fallet även i den fysiska.

5. SAMSPELET TAL/BILD. De flesta presentationer innebar att en bild visas därefter talas det, ny bild, tal etc. Allt detta i en lavaström av ord och bilder. Väldigt många bilder som vi visar kan vi ”kratta manegen för” genom att tala om deras innehåll innan vi förstärker det vi säger genom att visa bilden. Du talar om utveckling inom vilket område som helst, sen säger du: hur det här ser ut på en graf ska vi se nu. Och plötsligt är mottagarna ännu mer nyfikna än om du avslöjat i förväg vad som komma skall. Samspelet tal/bild påverkar dramaturgin i det vi anför, dramaturgi påverkar alltid.

6. NYFIKENHET. Än en gång: Sträva efter att skapa nyfikenhet. Fundera på hur du som mötesledare eller Nyfiken presentatör, fysiskt eller digitalt, ständigt kan trigga, attrahera, stimulera, skapa nyfikenhet. En nyfiken deltagare är alert och deltar fullt ut. Nyfikenhet is the shit!

7. MUNTLIG LEVERANS. Våga förstärka tilltalet. Det är alltid mycket mer än innehållet i sig som påverkar hur ett budskap uppfattas och tas emot. Levande, uttrycksfull muntlig kommunikation ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Motsatsen, blek, blodfattig kommunikation, kan, oberoende av sammanhang, vara förödande. Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla. Så mycket mer än vi oftast är medvetna om springer ur HUR vi säger det vi säger. Därför kan vi ha stor nytta av att ha medveten kunskap om de faktorer som tillsammans bestämmer tonfall, melodi, uttryck. Kalla dem gärna för ”strängarna på gitarren”. (Inom lingvistiken är begreppet paralingvistiska signaler.)

Muntligt De strängar vi alla spelar på, oavsett var vi befinner oss i världen, är:
Tempo – få saker slår det lugna beteendet. Ha aldrig bråttom. Även om det är ont om tid.

Röstläge och volym – ta plats med rösten, bara ett snäpp starkare än normal samtalsvolym men alltid i det avspända normalregistret. Som mottagare attraheras vi av att den som talar intar rummet.

Artikulation och betoning – något förstärkt artikulation hjälper oss att förmedla energi, god betoning klargör sammanhang, triggar och stimulerar till lyssning.

Kroppsspråk/gestik – röst, gestik, mimik samverkar alltid. Det mesta av det vi gör gestiskt ”bara sker”. Detta är djupt nedärvt hos människan. Gör det du ”vill” göra, hindra inte dig själv. (Var inte rädd för överspel – brukar, lätt raljerande, säga att jag inte stött på en nordbo där det blivit överspel…

Pausering – pauserna utgör utan att vi tänker på det en viktig del av all muntlig kommunikation. Pauserna påverkar orden, det vi sa och det som komma skall. En paus kan vara vad som helst från bråkdelen av en sekund till många sekunder.

8. BERÄTTA. Kalla det information, redovisning, rapport, presentation eller vad som helst. Allting är berättelser. Och berättelser ska berättas. Det berättande tilltalet ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget.

9. VÅGA OCH LEKA. Ingenting kan var mer seriöst. Våga och leka innebär ett jättespektrum av möjligheter. Våga och leka är egentligen en sammanfattning av denna artikels retoriktips. Att variera Leka möten och presentationer, det förstärkta tilltalet etc. Fram med de pedagogiska och retoriska uppsåten!

10. MÖTESETIKETT. Iaktta samma beteende på ett digitalt möte/hybrid som på ett fysiskt. Ingen vispar ihop en smoothie, leker med hunden etc på ett fysiskt möte. Eller beträffande avstängda kameror – ingen går på ett fysiskt möte och sätter sig bakom en gardin. Samma beteenden digitalt som fysiskt innebär också att det är onödigt att mjuta (upp till 25 delt). Vi hamnar i ”samma rum”, slipper trubbighet och filter, allting blir smidigare och den mentala närvaron påfallande hög. (Den som absolut måste mjuta av teknikskäl, sjuka barn etc ska naturligtvis göra det. Rundgång avhjälps med hörlurar.)

Varför inte i teamet eller i hela organisationen utarbeta en gemensam mötesetikett i syfte att uppnå så bra möten och presentationer som möjligt?

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Med sikte på ”aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön”

– Gästartikel från Advokatfirman MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras kommentar och praktiska tips i slutet av artikeln.

TIPS: Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

_________

Regeringen föreslår lagändringar i syfte att genomföra ”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler.”

Arbetet med det nya konsumentskyddsdirektivet har lett fram till en proposition som föreslås bli lag den 1 juli 2022. Det skall påpekas att de stora uppdateringarna av lagen är de första sedan 2008 och på så vis betydande. Det övergripande målet är att stärka konsumentskyddsnivån inom unionen ytterligare. På agendan är i synnerhet att med hjälp av lagen stärka upp skyddet för konsumenternas ekonomiska beteenden genom att ge dem tillräckligt med förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Initiativet riktas även mot att anpassa regelverket till den ökade digitaliseringen som råder.

Förslagen i propositionen innebär lagändringar av fyra olika lagar. Dels marknadsföringslagen där de mest centrala delarna av implementeringen återfinns dels lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, prisinformationslagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. För att komma tillrätta med bristerna i konsumentskyddslagstiftningen och se till att reglerna efterföljs tar bestämmelserna till stor del sikte på aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön.

Ny sanktionsnivå om upp till 4 procent av årsomsättningen

Den största förändringen är den nya lagstiftningen om skarpare sanktioner. Sanktionsnivåerna blir högre och landar på en beloppsgräns om fyra procent av näringsidkarens årliga omsättning. I det svenska lagstiftningsarbetet var förslaget på remiss om 10 procent av årsomsättningen men istället landade nivån på 4 procent (motsvarande inom GDPR).

Tillräckligt mycket information ska tillhandahållas konsumenten vid marknadsföring

Utöver sanktioner införs en mängd olika informationsbestämmelser som kräver att marknadsföringen ska innehålla tillräckligt mycket information av särskild betydelse. Informationen kan variera från produkt till produkt men det bakomliggande syftet är trots allt att konsumenten överlag ska ges möjlighet att ta ett välgrundat affärsbeslut.

Förslaget ställer också krav på öppenhet med avseende på individualisering av priser utifrån algoritmer. Om så är fallet ska konsumenten bli tydligt informerad om att innehållet på en webbsida är anpassad efter insamlade data kring hur denne betett sig tidigare. Syftet är att göra konsumenten införstådd med det faktum att priset kan vara reglerat efter preferenser.

Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

En stor sak i propositionen är även kravet på information som tar sikte på rankning och där aktörer ger konsumenten tillgång till prisjämförelser. Förslagen som rankas högst kan vara baserat på priser, kvalitet eller vara resultatet av olika kommersiella incitament. Marknadsplatser och webbplatser för prisjämförelser måste därför redovisa för konsumenten de viktigaste kriterierna som sökresultatet baseras på. På så vis framkommer om rankningen är baserad på betalningar som mottagits från handlare, är påverkat av popularitet eller annat som kan ge vägledning och insikt vid konsumentens affärsbeslut.

En annan marknadsföringsmetod regeringen särskilt vill strama åt är recensioner. Med förslaget införs ett krav på att aktörer ska tillhandahålla information om omdömen och huruvida de kommer från konsumenter eller inte. Det finns inget krav på att kunna garantera kommentarernas riktighet men i sådant fall ska det framgå att aktören avskriver sig sådan försäkran. Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

Inom distansavtalslagens tillämpningsområde föreslås även ändringarna om ångerrätten avseende digitala tjänster som gäller personuppgifter och den data som lämnas därigenom. Givet teknikutvecklingen erbjuds många gratistjänster genom applikationer och anda digitala verktyg. Även om dessa tillhandahålls gratis lämnar kunden ifrån sig personuppgifter av stort värde för plattformen. I lagen införs därför en 14 dagars ångerrätt i dessa situationer.

Ändringar i prisinformationslagen

Det blir dessutom nya bestämmelser i prisinformationslagen. Med dagens förekomster av omfattande och återkommande priskampanjer är området något som varit särskilt prioriterat vid tillsynsärenden. Reglerna kommer att införa krav på att en produkt som tillhandahålls med angivande av en prissänkning måste ange det tidigare priset. Dessa ändringar lägger grund för hur aktörer får göra prisnedsättningar och priskampanjer. Vill en aktör kommunicera en prissänkning måste denne redovisa det lägsta priset som har tillämpat under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Undantag gäller om priset sänks gradvis under 30 dagars perioden. Detta kan vara fallet vid en utförsäljning samt möjligt vid varor som snabbt blir gamla.

Kommentar

För att förbereda sig på de förändringar som kommer behöver aktörerna ha i bakhuvudet att bestämmelserna talar för att höja konsumentskyddsnivån och ge konsumenterna kunskap om sina rättigheter, något som kommer vägas in i allt högre grad.

För att undvika sanktioner behöver därför identifieras vilka brister som finns i verksamheten och sätta sig in i konsumenträttigheterna i stort. Vi rekommenderar att man ser över följande:

Allmänna villkor/köpvillkor
Personuppgiftshantering och policy
Prissättning/REA-erbjudanden m.m.
Användning av recensioner
Användning av rankningssidor
Samarbeten/avtal med underleverantörer (t.ex. reklam/mediabyråer, etc.)
Rutiner för att säkerställa att marknadsföring är compliant

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

Claes Ceverin: Stop with WHY – Start with HOW

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg

Från att aspirera till förändring (brand purpose) till att agera för förändring (challenger brands).

Claes Ceverin är medgrundare/strategiskt ansvarig på RIO och har över 15 års erfarenhet som varumärkes- och förändringsstrateg och är en flitigt anlitad föreläsare när det kommer till att förstå vår relation till förändring och varumärken. Vi mötte senast Claes när han gästade vårt event ”Challengers – Hur du skapar ett utmanarvarumärke” den 18 februari. Här skriver han om ett antal faktorer som han menar motiverar ett nytt fokus, från syftesdrivet till utmanarperspektiv.

_________

Varje årtionde har haft sitt fokus när det kommer till positionering. I slutet av 2009 gav Simon Sinek ut boken ”Start with Why”, vilket blev startskottet för 2010-talets dominerande synsätt kring varumärken och positionering. Ett årtionde som till stor del handlat om brand purpose, syftesdriven positionering, och att aspirera till förändring. Under 2010-talet har vi dock sett ett antal skiften som kan ifrågasätta relevansen kring brand purpose.

Positionering och evolution

Utan att vi kanske reflekterar över det, visar historien att vi tenderar att ha ett gemensamt och övergripande fokus när det kommer till positionering i cykler om 10 år. Dessa skiften påverkas framför allt av den kulturella och ekonomiska kontexten. På 70-talet när positionering blev ett allmängiltigt begrepp var fokus för att differentiera sig funktionella värden. En tro på att desto mer sakligt företaget kunde beskriva produktfördelarna, desto mer mentalt valbart skulle varumärket bli.

Under 80-talet ökade konsumtionen som en konsekvens av den ekonomiska tillväxten och tankesättet kring positionering förflyttades till mer emotionella värden och att aspirera till en viss livsstil. På 90-talet, som en konsekvens av globaliseringen och därmed ökad konkurrens, började företag i stället att fokusera på värdeskapande fördelar. Om vi blir fler och fler konkurrenter i samma kategori med liknande erbjudande, vilket värde kan vi addera för att säkerställa vår mentala valbarhet? 2000-talet dominerades av den accelererande digitaliseringen och antalet kanaler och media exploderade. Fokus kom att handla om vem som kunde skapa värde och valbarhet genom att erbjuda den mest sammanhållna användarupplevelsen.

Det aspirerande 2010-talet

Simon Sineks bok ”Start with Why” visade under 2010-talet (med få exempel och Apple som huvudexempel) att många av de varumärken med högst lojalitet kommunicerade och positionerade sig på ett annorlunda sätt. Deras fokus låg inte på att nå ut med vad de gör eller hur de gör det – utan varför de gör det: brand purpose. Att positionera varumärket utifrån ett högre syfte, som inte nödvändigtvis behöver vara kopplat till erbjudandet, men som besvarar på vilket sätt varumärket ska bidra till en bättre värld. En stor aspirerande frågeställning som också i många fall har lett till att kommunikationen kring syftet blivit mer viktigt än att agera utifrån det.

Det agerande 2020-talet

Om det är så att relevansen hos den syftesdrivna positioneringen minskat så är den stora frågan vad nästa skifte skulle innebära? Genom vilken kulturell och ekonomisk lins kommer vi under 2020-talet att utvärdera ett varumärke och dess relevans?

Förutom den ökade polariseringen som kräver att företag i större utsträckning tar aktivt ställning och agerar utifrån det ställningstagandet, så har den starka teknologiska tillväxten skapat ett nytt och tydligt narrativ. Ett narrativ som drivs av tech-bolagen och som handlar om att utmana konventioner och att agera för förändring. Lägg där till reell hållbarhet på 2020-talets agenda och kravet på politiker och företag att inte prata om förändring, utan skapa förändring.

Någonstans i skärningspunkterna ser vi en allt starkare relevans hos de som utmanar: challenger brands. För är det något utmanarvarumärken gör, så är det att skapa relevans hos en värld som kräver förändring.

Claes Ceverin
Varumärke- och förändringsstrateg
Strategiskt ansvarig på RIO och RODOLFO

Erik Modig: Så blir marknad bästa kompis med ledningen

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg

”Med enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning”

Med över tio år erfarenhet från Handelshögskolan i Stockholm och gedigen erfarenhet från att undervisa och leda bolag inom marknadsföring, anses Erik Modig av många vara en av Sveriges främsta forskare och experter på kommunikation och marknadsföring. Erik leder kurser med ett förmånligt pris för våra medlemmar, under samlingsnamnet Marketing Levels. I den här artikeln delar han tips och tankar kring hur marknad och ledning kan få ökad samsyn.

_________

Hur ökar man samsynen mellan marknad och ledning? Många ledningar förstår värdet av marknadsföring. Dock när det kommer till interna presentationer, budgetering och prioriteringar har det visat sig svårare att få med alla aspekter av marknadsinvesteringar. I denna artikel för MarketingLevels.com delar jag tre steg som jag tycker ofta har stor påverkan på samsynen mellan marknad och ledning.

En utmaning som jag ofta får frågor kring är hur marknadsavdelningen och dess marknadschef ska vara relevant och kunna snacka ledningens språk. Det är ingen svår lösning men det kan vara utmanande. Låt oss gå igenom tre steg för att lyckas.

1. Ha alltid med ledningens strategiska mål i din presentation

Varje ledning presenterar en rad olika strategiska mål varje halvår, år eller för de kommande tre åren. Dessa är det som ledningen har diskuterat och det är även vanligt att deras bonusar eller andra utvärderingskriterier är kopplade till deras förmåga att lyckas uppnå dessa mål. Därmed ökar marknadschefen sin relevans markant om dessa mål alltid är med i marknadsavdelningens presentationer. Eller snarare, om de inte är med så minskar relevansen avsevärt.

De strategiska målen hittas nästan alltid i kvartals- eller årsredovisningen om de inte har presenterats på kick-off eller annan presentation från ledning. Låt oss ta ett av Sveriges största företag som exempel – Ericsson.

Med lite nyfikenhet hittar vi oss in på ericsson.com och letar upp sidan Investors, Financial Reports and Filing och sen Ericsson financial reports och så öppnar vi den senaste (klicka för förstoring).

Här hittar vi direkt en sammanställning som ger oss en hel del ledtrådar vad ledningen bryr sig om och som är relevant vad som marknad kan bidra till. Sen följer oftast en rapport från VD som sammanfattar hur företaget går samt vilka prioriteringar som finns. I Ericssons fall bjuder de även på en analys av riskfaktorer där det framgår tydligt att det finns en rad risker som marknadsavdelningen kan jobba med. Här har därmed marknadsavdelningen stor möjlighet att knyta sina aktiviteter till vad ledningen arbetar med. Marknadsavdelningen bör använda ord som:

Genom investeringar i marknadsaktivitet X bidrar vi till att förbättra den organiska tillväxten inom affärsområde Y (ta från rapport med sidhänvisning).
Genom investeringar i marknadsaktivitet A minskar vi risken i riskfaktor B (ta från rapport med sidhänvisning) genom att påverka målgrupp C.

Bara genom att göra sådana enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning.

2. Koppla samman marknadsaktiviteter med de övergripande målen

När du väl har fått en sammanfattning av de strategiska målen gäller det att koppla marknadsaktiviteterna till dem. De vanligaste företagsmålen är:

Lönsamhetsmål: Företaget ska förbättra lönsamhet med X antal procent.
Tillväxtmål: Företaget ska växa X antal procent. Oftast nedbrutet på olika affärsområden.
Nya marknader: Företaget ska lansera produkt på ny marknad.
Nya produkter: Företag ska lansera ny produkt på existerande marknad.
Kvalitativa mål: Företaget vill att existerande eller hela marknaden ska bedöma dem på visst sätt. Oftast mätt i NKI, NPS, Liking eller kännedom. Här kan också tillkomma olika associationer såsom att man ska uppfattas som ledande inom hållbarhet eller teknik.

Här måste du sen koppla vad ni gör till något av de olika målen så att varje aktivitet faller in under ett strategiskt mål. Lyckas du med det kommer ledningen i mycket högre utsträckning att förstå vad marknad bidrar till.

Vad gör du då om du har massa aktiviteter som inte faller in under något strategiskt mål? Då måste du såklart först utvärdera vad som är syftet med marknadsaktiviteten. Exempelvis är det ibland svårt att hitta en länk till ett strategiskt mål för kostnader som handlar om att kommunicera med existerande kunder eller annat always-on som inte direkt leder till tillväxt. Här får du då se till att dessa aktiviteter inte är i majoritet. Vilket i sig är vettigt. I nästa steg är att påpeka för ledning att en viss del av budgeten syftar till ”Behålla och utveckla existerande kundbas och öka lojalitet”. På sikt kan du då få in det i de strategiska målen och därmed också kunna koppla de aktiviteterna till ett mål definierat av ledningen.

3. Bidrag och scenariobedömning

När alla marknadsaktiviteter är kopplade till olika mål kan du sen bedöma just marknadsaktiviteternas bidrag till att ni lyckas med målen. Gör gärna också olika scenarier baserat på olika nivåer av investeringar. Bedöm vad som är sannolikt med existerande nivå på investering, vad som skulle kunna uppnås med +20 procent eller vad som skulle förloras med -20 procent i budget. Därmed visar du på transparens, förståelse för ledningens avvägningar samt också får ledningen att köpa in i hur stor investering ni gör i olika områden.

Min erfarenhet säger att dessa tre steg oftast skapar en större samsyn, mer förståelse kring marknads bidrag samt en hel del värdefulla strategiska diskussioner om satsningar inom marknadsföring.

___________
Om du känner att detta är intressant och vill ha hjälp samt vill ha andra smarta kollegor feedback så rekommenderar vi självklart kursen Diplomerad Kommersiell Strateg. Där tittar vi på era företagsmål och hjälper dig att koppla det till marknadsaktiviteter och vi utvecklar och tränar hur du på bästa sätt ska presentera detta för ledning. Vi lovar att du kommer få nytt gehör.

Erik Modig
Kursledare ”Diplomerad Kommersiell Strateg”.

Customer experience, CRM och kundlojalitet – viktigare än någonsin!

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

År 2022 kräver förändring!

– därför är CX, CRM & kundlojalitet viktigare än någonsin

Camilla Cramner är en av ledarna för vår nätverksgrupp CxL, och leder även vår kurs CX, CRM & kundlojalitet. Här delar hon med sig av sina tankar och spaningar kring hur vi kan anpassa oss till kraftigt ökade förväntningar från kunder och inte minst en pandemieffekt som bl a medfört att det digitala kundmötet tar allt större plats i våra liv.

_________

Digitaliseringen ökar, kundlojaliteten sjunker och kundernas förväntningarna har kraftigt förändrats de senaste åren. Kundupplevelse är idag viktigare än produkt och pris.

Marknadsföringen transformeras i hög hastighet och inte minst har pandemin lett till att det digitala kundmötet tagit allt större plats i våra liv. Undersökningar från McKinsey pekar på att 75% av konsumenterna har provat på nya sätt att handla under pandemin, och att vi i allt större grad förväntar oss personalisering oavsett kanal. Hela 71% förväntar sig personalisering och är mer benägna att rekommendera företag som känner igen sina kunder och personaliserar kommunikationen.

År 2022 bör vi undvika att “kommunicera allt till alla”. Förändring krävs! Här kommer det viktiga CRM-arbetet in som ytterst handlar om “rätt budskap till rätt kund i rätt kanal i rätt tid”.

71% förväntar sig personalisering

I takt med digitalisering och kundupplevelse och personalisering som drivare av lojalitet ökar företag kraftigt sina investeringar i marketing automation och data och analys. På så vis kan företagets egna kanaler knytas ihop, både digitala kanaler som email, sms, web, app och analoga kanaler med kundtjänst, postala brev och telemarketing. Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare. Detta ställer enorma krav på dagens marknadsförare som alltmer blir ansvariga för “martech”, dvs den teknik som ska möjliggöra den nya typen av kommunikation.

Det är ett fåtal företag som ligger i framkant, och de flesta företag har en lång väg att gå. Så kallade “digital natives” som Spotify, Netflix, Amazon har detta i sitt DNA, och företag med stora kundbaser inom telecom, bank, försäkring, energi liksom stora retailers är de som ligger i framkant då de har mycket att vinna på detta.

Man pratar om “personalization at scale”. Men detta är en utveckling som de allra flesta företag måste kliva på förr eller senare. Det förväntas helt enkelt av våra kunder.

Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare

Det handlar inte bara om plattformar och data utan framför allt hur du strategiskt planerar dina use case och hur du därmed väljer att differentiera din kommunikation. Det är av största vikt att du gjort det strategiska grundjobbet och funderat igenom din värdesegmentering och profilering. Engagemang, värde och lojalitet är viktiga dimensioner att ta hänsyn till. Har du koll på vilka som är dina “Royal & Loyal” kunder? Allt lojalitetsarbete startar med förståelsen runt dina största och mest engagerade kunder och det är här du har störst påverkan på lönsamheten. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

Företag i framkant kartlägger och optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga definierade kundresor och hur personalisering och differentiering kommer in i de olika faserna genom mikrosegmentering. Var ligger det största värdet för företaget? Hur ser tex onboarding-fasen ut? Hur utvecklar och lojaliserar vi över tid i lojalitetsfasen och hur bromsar vi utflödet av kunder i retention-fasen och även hur kan vi återvinna kunder? Företag i framkant organiserar runt kundresor och sätter tydliga KPIer per kundresa.

Företag i framkant optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga kundresor och relevant segmentering. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

CRM, CX och lojalitet är viktigare än någonsin då det handlar om att förstå din kundbas och kundernas drivkrafter, att segmentera och personalisera genom hela kundlivscykeln med hjälp av data, analys och marketing automation och inte minst mäta och följa upp hur du påverkar viktiga kund KPIer som NPS och CLV (customer lifetime value).

– Camilla Cramner

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992.

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

https://www.youtube.com/watch?v=z4KkKRguIKw

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.

Så får du dina åhörare att lyssna och delta – Retorikexperterns 10 tips

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik” – nästa tillfälle planeras nu. Vi har också möjlighet att företagsanpassa kursen och hålla den hos er. Mer info här >>

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Här sammanfattar jag de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta, vilka också till stor del utgör min kurs för Marknadsföreningen Stockholm.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

INCHECKNING
Värna om incheckningen – den kan ha stor effekt på deltagarnas engagemang.
INVOLVERING
Hur säkrar man delaktighet och involvering?
INTERAKTION
Vad kan man vända till frågor, och varför?
VARIATION
Så undviker du monotoni och enformighet.
SAMSPELET TAL/BILD
Death by Powerpoint?
NYFIKENHET
Nu kanske du undrar varför det är viktigt?
MUNTLIG LEVERANS
Det är så mycket mer än innehållet i sig som påverkar.
BERÄTTA
Allting är berättelser!
VÅGA & LEKA
Inget kan vara mer seriöst.
MÖTESETIKETT
Så skapar du en struktur som säkrar mental närvaro.

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln.

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB”) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

Kartlägg dina överföringar
Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

Framtidsspaning från NomoFomo: Hur når man ut 2022?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Övrigt

Hur når man ut 2022? MrBeasts sjuka ”Squid Game”-kopia ger dig nycklarna

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Du har väl inte missat MrBeasts påkostade version av succéserien ”Squid Game”? Ingen annan video – om man exkluderar musikvideos – har nått 100 miljoner visningar snabbare på YouTube. Ett modigt experiment som har gett oss marknadsförare viktiga lärdomar.

Ett världsrekord i medieskugga

Den 24 november klockan 22.00 svensk tid släpptes videon som så många längtat efter, men som få etablerade medier rapporterat om. YouTubern ”MrBeast” – som är en av världens största – hade då, enligt egen utsago, lagt omkring 20 miljoner kronor på att återskapa miljöerna i omåttligt populära ”Squid Game” och skapat en tv-show där 456 deltagare tävlar om de 14 miljoner kronor som han lagt i prispotten. Precis som i det sydkoreanska originalet som under hösten blivit Netflix mest sedda tv-serie genom tiderna. Med skillnaden att ingen dör i MrBeasts variant.

Timmarna innan videon publicerades skrev jag i mitt nyhetsbrev NomoFomo Insights att det galna experimentet med all sannolikhet skulle leda till ett nytt världsrekord. Det var ingen vågad gissning. Jag har varit ute på betydligt djupare vatten. Men den här gången gick det inte att tro annat. Och mycket riktigt: Efter dyra dygn passerade MrBeasts version 100 miljoner visningar. Det har bara musikvideos lyckats med tidigare. I skrivande stund har ”$456,000 Squid Game In Real Life!” – som alltså kostade 35 miljoner kronor att göra – genererat nästan 142 miljoner visningar. Enligt Netflix har 142 miljoner hushåll tittat på deras tv-serie som kostade nästan 200 miljoner kronor att producera. Men vad kan marknadsförare lära av det här spektakulära projektet? En hel del faktiskt.

De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

Från ord till handling – Squid Game i verkligheten

Först och främst är det imponerande hur snabbt MrBeast gick från ord till handling. I oktober när hela världen pratade om ”Squid game” var MrBeast blixtsnabb med att publicera en TikTok-video där han sa att han skulle återskapa en ”real-life version” av den sydkoreanska tv-serien om hans video fick över tio miljoner likes. Det tog bara två dagar att uppnå målet – så MrBeast drog igång monsterprojektet och det dröjde bara några dagar innan han släppte en ”MrBeast Games”-hoodie som merch. Tröjan gick bara att köpa under 48 timmar – men den som lyckades komma över ett exemplar hade även chansen att få vara med i tv-showen.

I dag har den där TikTok-videon fått 18 miljoner likes – vilket har boostat MrBeasts TikTok-konto och ökat hans möjligheter till lukrativa sponsorsamarbeten i den kinesiska videoappen. Men det mest intressanta är hur han lyckades integrera mobilspelet Brawl Stars i handlingen – och vilken effekt det har gett sponsorn. Brawl Stars fick äga en tävling i programmet, ha sin logga på den där jättelika glaskupolen med prispengarna och så länkade MrBeast till appen i innehållsbeskrivningen (spola fram till 14.20 in i videon om du vill se hur man gör).

Succén ett faktum

Vad Brawl Stars betalade vet vi inte. Men vi vet en del om vad samarbetet har gett dem. Enligt Sensor Tower ökade nedladdningen av spelappen globalt med 41 procent om man jämför veckan innan och efter att videon publicerades. I USA, där MrBeast är som störst, ökade nedladdningarna med hela 350 procent. Dessutom drog Brawl Stars in ungefär 80 miljoner kronor på köp inne i appen veckan efter att videon publicerades. Det är en ökning med 54 procent jämfört med veckan innan.

Den som är snabb på huvudräkning inser då att det här projektet blev en stor succé både för MrBeast och Brawl Stars. De ökade sin användarbas på samtliga plattformarna. De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.