Björn Owen Glad

Så blir du digital minimalist på 28 semesterdagar

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Referat

”Det handlar om att skilja på det i vår digitala tillvaro som är värdeskapande och det som är vanebildande”

Har du funderat på ett sätt att dra ner på skärmtid under sommaren? Björn Owen Glad, numera digital minimalist, gästade oss under vårt event Marketing Afternoons med sommarmingel härom veckan. I en tankeväckande och interaktiv presentation delade han sina tankar, åsikter, erfarenheter och idéer om hur vi, både privat och i vårt arbete, kan ta tillbaka makten över digitaliseringen. Som ett medskick inför sommaren delar han här sina resonemang och metoder i bloggen.

Björn Owen Glad

_________

Vi lever i en tid och i en bransch som består av ett ständigt brus. En öronbedövande kakafoni av olästa epost-meddelanden och notiser, ändlösa att-göra-listor, slackmeddelanden, buzzwords och nya trendrapporter. Ta chansen att koppla ner och koppla av på riktigt under semestern! Rensa bort det digitala bruset och skapa plats för det som är viktigt på riktigt. Vem vet, kanske kommer du förändras för alltid!

Idén med internet var ett ickehierarkiskt, decentraliserat nätverk på lika villkor, långt bort från kommersiella krafter. Istället fick vi ett algoritmstyrt nätverk där några få aktörer styr allt och täljer guld med smörkniv medan vi andra scrollar bort vår tid, får svårare att behålla fokus och där det politiska samtalet polariseras.

Forskningen arbetar febrilt i flera discipliner med att hitta korrelationer mellan digitaliseringen och våra sömnsvårigheter, vår försämrade inlärningsförmåga, vår psykiska ohälsa, vår försämrade impulskontroll och vår ensamhet. Men i väntan på de vetenskapligt belagda bevisen, räcker det att vi granskar oss själva.

Vi vet ju att det är svårt att behålla fokus på arbetet när telefonen plingar oavbrutet. När Teams– och Slack-notiser hela tiden stör. Vi vet att vi fastnar framför TikTok och Instagram när vi är trötta och sysslolösa. Och många av oss har nog köpt sig lite egentid i utbyte mot extra skärmtid för barnen.

Så blir du digital minimalist på 28 semesterdagar!

Att leva som digital minimalist handlar inte om att leva ett analogt eremitliv. Tvärt om. Det handlar om att skilja på det i vår digitala tillvaro som är värdeskapande och det som är vanebildande. Självklart ska vi använda digitala tjänster, kanaler och applikationer för det som ger oss ett värde, men vi bör samtidigt undvika det som skapar dåliga vanor. På så vis skapar vi plats i livet för det som är viktigt på riktigt!

Snart är semestern här. Fyra lata veckor utan särskilt många måsten. Tid för återhämtning. Testa att koppla ner och koppla av på riktigt. Kanske blir du digital minimalist lagom till höstens arbete drar igång igen.

Steg 1: Kartlägg ditt digitala beteende

Kartlägg dina digitala beteenden genom att rannsaka dig själv och djupdyka i din telefons statistik. Hur mycket skärmtid har du? Hur mycket av den lägger du på värdeskapande aktiviteter och hur mycket är onödiga vanor? Hur många gånger om dagen startar du telefonen, och varför? Hur många notiser får du varje dag, och behöver du dem verkligen?

Steg 2: Prioritera problemen

Lista och prioritera de beteenden som du ser som problematiska. Välj ut minst tre beteenden som du vill förändra.

Steg 3: Dröm stort

Föreställ dig ett liv med färre timmar framför skärmen. Vad skulle du göra med all nyvunnen tid? Kanske läsa och träna? Umgås med vänner och familj? Lära dig ett nytt språk? Det är viktigt att ha en alternativ aktivitet och sätta nya mål.

Steg 4: Planera

Gör en plan för dina 28 semesterdagar med noggranna regler. Vad ger du dig själv tillåtelse att göra, hur mycket och ofta? Var, när och hur använder du digitala plattformar, och till vad? Stäng av notiser, avprenumerera på nyhetsbrev, sluta följa konton som inte skapar värde, säg upp abonnemang (du kan alltid starta om senare) och radera appar som stjäl ditt fokus.

Steg 5: Skrid till verket

Lev enligt dina regler i (minst) 28 dagar. Det kommer antagligen vara tufft i början. Du kommer sträcka dig efter telefonen av gammal vana. Du kommer rulla tummarna utan att veta vad du ska ta dig för. Men håll ut, snart har du nya vanor!

Steg 6: Utvärdera och omvärdera

Efter 28 dagars solig semester och digital minimalism kommer du med största sannolikhet ha nått nya insikter om dig själv. Du kommer ha omvärderat vad som är viktigt på riktigt och du kommer ha slutat sakna en hel del av dina gamla vanor. Grattis! Nu kan du, om du vill, återintroducera vissa digitala tjänster, men med eftertanke. Fråga dig varför du vill använda just denna tjänst och vilket värde den ger dig? Är det rätt tjänst för att uppnå det värdet? Och vilka regler kan du sätta upp för att skydda dig själv i framtiden?

Semestern tar slut. Algoritmerna kommer finnas kvar. Frågan är inte om du kommer tillbaka till det digitala bruset utan vem du är när du kommer tillbaka.

Lycka till!

_________
Björn Owen Glad är författare, föreläsare och kommunikationsstrateg. Han lämnade reklambranschen 2023 och är idag digital minimalist.

Digital minimalism
Sommarspanarna

Sommarspanarna 2026: Tankar, spaningar och lästips från första halvan av året

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg

Sommarspanarna 2026

I vår intervjuserie Sommarspanarna checkar vi in med några personer vi mött i olika samband under våren. Här delar de sina spaningar inför resten av året och delar sina tankar och reflektioner. Och förstås, passar på att bjuda på sina bästa läs- och lyssningstips inför sommarhänget!

Teresa Hedlund, Head of Brand and Marketing, Telenor Sverige, samt vinnare av Årets Marknadschef 2026

Teresa Hedlund

För mig är det mest intressanta inte att vi kan producera mer, utan att vi tvingas prioritera hårdare och bli tydligare i vad som faktiskt är värt att producera

Nu har de nya EU-direktiven om AI-märkning kommit – hur går dina tankar generellt just nu kring AI och hur det påverkar trust och autenticitet, och inte minst hur företag och organisationer bör anpassa sig?

– På Telenor ser vi redan hur AI-tekniken används i stora delar av verksamheten, och potentialen är stor – kanske den största vi sett på länge i branschen. Samtidigt går utvecklingen så snabbt att det fortfarande är svårt att veta vad som faktiskt blir bestående.

Det är lätt att tänka att allt förändras. Men jag tror att mycket av det som bygger effekt i kommunikation fortfarande är förvånansvärt stabilt.

AI förändrar hur vi producerar kommunikation, men inte nödvändigtvis vad som får människor att minnas och välja ett varumärke. Snarare tvärtom – det kan göra de principerna ännu viktigare. Ett av de mer intressanta samtalen från Cannes i år var mellan Mark Ritson och Byron Sharp. Ofta beskrivs de som motsatser, men här fanns en tydlig gemensam kärna: tillväxt byggs över tid genom konsekvens, tydliga varumärkestillgångar och uthållighet i vad man upprepar.

När AI gör det möjligt att producera mer innehåll blir konkurrensen om uppmärksamhet och minne ännu hårdare. Då handlar det inte om vem som kan skapa mest, utan vem som klarar att välja bort mest – och ändå hålla ihop sin kommunikation.

Trust/Förtroende är ett område som lätt blir förenklat i den här diskussionen. AI-märkning och transparens är viktiga, en självklarhet. Samtidigt är min uppfattning att förtroende inte byggs i själva etiketten. Förtroende byggs över tid, genom igenkänning, konsekvens och tydliga signaler på att det finns ett mänskligt omdöme bakom det som publiceras.

Ett av de mer intressanta samtalen från Cannes i år var mellan Mark Ritson och Byron Sharp. Ofta beskrivs de som motsatser, men här fanns en tydlig gemensam kärna: tillväxt byggs över tid genom konsekvens, tydliga varumärkestillgångar och uthållighet i vad man upprepar.

För mig är det mest intressanta inte att vi kan producera mer, utan att vi tvingas prioritera hårdare och bli tydligare i vad som faktiskt är värt att producera. Tekniken kommer fortsätta accelerera. Men spelplanen för varumärken känns i grunden ganska igenkännbar: konsekvens slår variation, och fokus slår volym.

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag läser gärna både skönlitteratur och facklitteratur. Två böcker som gjort starkt intryck på mig i år är ”The Postcard” av Anne Berest och ”The Persians” av Sanam Malahoudji. På sängbordet just nu ligger boken ”Brain 2.0″ av Katarina Gospic. Sommar i P1 är också en självklar tradition. Ofta är det faktiskt de sommarpratare jag inte kände till sedan tidigare som ger de mest oväntade perspektiven.

Hur kopplar du av?

– Det är ganska okomplicerat och samtidigt livsviktigt att koppla från. Naturen har alltid spelat en viktig roll. Där får jag energi. Liksom genom träning, promenader och en riktigt god middag med människor jag tycker om. Att medvetet lämna skärmarna en stund är, för mig, en förutsättning för att kunna tänka klart och fatta bättre beslut.

Hur kopplar du på?

– För mig handlar det mycket om omvärldsbevakning. Inte bara marknad och kommunikation, utan inom produkt, tech och framförallt beteenden. Jag är nyfiken och lägger mycket tid på att förstå hur människor faktiskt fattar beslut – inte vad de säger att de gör, utan vad som styr deras val i praktiken. Det intresserar mig mer än enskilda trender: vilka signaler som påverkar oss, vad som får oss att välja ett varumärke framför ett annat och hur beteenden förändras över tid.

Vad händer på din kant just nu?

– Mycket just nu handlar om att försöka skapa konkret affärsnytta av nya möjligheter. Och det är lätt att fastna i allt som plötsligt går att bygga, testa och skala. Men den viktigaste frågan är ofta enklare: vad ska vi faktiskt lägga tid på, och vad ska vi låta bli?

I stora organisationer är det sällan idéer som saknas, utan förmågan att välja bort. Mindre brus, mer riktning. Färre initiativ, som alla hänger ihop, istället för många som pekar åt olika håll. Och självklart modet att stå fast vid en riktning tillräckligt länge för att den ska ge effekt.

Sommaren blir en välkommen paus. Jag ser fram emot ledighet med familjen i Norrland och Skåne.

När jag är tillbaka handlar det om att fortsätta arbetet vi är inne i, att utforska nya möjligheter, inte minst med AI, men också att vara tydliga i vad vi väljer att faktiskt driva vidare.

_________

Jonna Ekman, Marketing & Communications Director, Storykit

Jonna Ekman

Jag kan inte komma tillbaka efter semestern och mjukstarta med att fundera, planera eller brainstorma. Nej, rätt in i elden bara, så jag skakar igång semesterhjärnan.

Nu har de nya EU-direktiven om AI-märkning kommit. Vilka är dina tankar om hur detta kan påverka rörligt innehåll framöver?

– Jag tror att AI-förordningen kommer att flytta fokus från om AI har använts till hur den har använts. Och det är en viktig skillnad. Jag upplever att de flesta företag använder AI för att bli mer produktiva och kunna kommunicera mer och oftare – inte för att skapa fejkat innehåll. Men det hindrar inte att våra flöden ändå är överfulla med snackande katter och presidenter som Jesusfigurer.

Därför tror jag att den mänskliga redaktionella kontrollen kommer att bli ännu viktigare framöver. AI kan hjälpa till att skriva, strukturera och producera innehåll, men någon behöver fortfarande ta ansvar för att innehållet är korrekt, relevant och faktiskt förtjänar mottagarens förtroende.

Jag misstänker därför att AI-märkning inte kommer att minska användningen av AI i rörligt innehåll. Däremot hoppas jag att den bidrar med mer transparens, tydligare avsändare och ett större fokus på redaktionellt ansvar. Det ser jag som något positivt – för i slutändan är det inte tekniken som ska bygga förtroende, utan människorna bakom kommunikationen.

AI kan hjälpa till att skriva, strukturera och producera innehåll, men någon behöver fortfarande ta ansvar för att innehållet är korrekt, relevant och faktiskt förtjänar mottagarens förtroende

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag kapitulerade helt inför Sebastian Johans senaste alster ”Svanhopp: roman om död far”. En tung, men innerligt kärleksfull historia om en pojke och hans alkoholiserade far som sedermera går bort i sviterna av sitt missbruk. Rekommenderas varmt.

Hur kopplar du av?

– För att verkligen komma ner i varv behöver jag kombinera två motpoler: galen aktivitet och absolut vila. Och i år får jag både och! Vi börjar semestern genom att vandra i Frankrike med hela familjen, därefter åker vi till Åland, där jag är uppvuxen, och parkerar oss på en klippa resten av semestern.

Hur kopplar du på?

– Med åren har jag lärt mig att det bara finns ett enda sätt att komma igång efter semestern: att rulla upp ärmarna och börja göra. Gärna något superkonkret. Jag kan inte komma tillbaka efter semestern och mjukstarta med att fundera, planera eller brainstorma. Nej, rätt in i elden bara, så jag skakar igång semesterhjärnan. När den väl är igång lunchar jag gärna med branschkollegor och andra kvicktänkande personer i mitt nätverk för att även sätta fart på inspirationen.

Vad händer på din kant just nu?

– Vad händer inte? 🙂 Det går svindlande fort just nu. För Storykit har möjligheterna att hjälpa företag med kommunikation i sociala kanaler utvecklats i en rasande takt det senaste året, och det gäller att hänga med. Det är spännande att se hur snabbt vi går från att vara ett verktyg för video i sociala kanaler, till att kunna lösa betydligt bredare kommunikationsutmaningar – med hjälp av AI men med ett stort mått av redaktionellt ansvar. Exakt det tänker jag kasta mig in i efter att jag slappat klart på de åländska klipporna.

_________

Roshanak Fatahian, Client Director, Forsman & Bodenfors

Jag kopplar på genom att vara ganska obekväm i informationsflödet och leta efter det som skaver lite i samtiden

 

Med de nya EU-direktiven för att märka upp AI-genererat innehåll, hur går dina tankar om trust och autenticitet, och inte minst vad det innebär för företag och organisationer?

– När de träder i kraft kommer vi gå in i en tid av förvirring, osäkerhet och frustration vilket är synonymt med all typ av förändring. Precis som GDPR eller andra typer av direktiv som införts. Vi kommer klara det!

När det kommer till tillit och autenticitet tycker jag det är viktigt att ha konsumenter i åtanke och vilken verklighetsbild vi målar upp. Inte var och en för sig, men tillsammans som en industri behöver vi ta vårt ansvar, och där är märkningen en viktig del. Vi som jobbar med att skildra världen, oavsett kommersiellt eller inte, behöver ta ansvar för hur vi påverkar människor.

Berätta om din bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Nu i VM-tider var det Erik Nivas artikel om Infantino som fotbollens värsta fiende fick mig att snurra in i det faktum att vi just nu spenderar tid på plattformar och tillställningar som helt saknar grund för värderingar. Som ägs och drivs av personer med egna agendor som inte viker sig för varken klimatet eller sociala rättigheter. Food for thought om var vi lägger våra pengar och vad som händer med de i det långa loppet.

Vi som jobbar med att skildra världen, oavsett kommersiellt eller inte, behöver ta ansvar för hur vi påverkar människor

Hur kopplar du av?

– Jag är alltid igång och måste tvinga mig själv att koppla av. Så jag springer för att koppla av. Utan telefon eller någon teknologi alls. Regeln är att aldrig känna smärta, så fort det gör ont måste jag springa saktare. Jag har ingen koll på min hastighet, puls eller utveckling och de flesta springer om mig förr eller senare.

Hur kopplar du på?

– Jag kopplar på genom att vara ganska obekväm i informationsflödet och leta efter det som skaver lite i samtiden. Det är ofta där friktionen finns som relevansen uppstår och där man kan börja få perspektiv.

Och för resten av 2026, vad händer på din kant?

– Resten av av 2026 kommer bli jättespännande. Det har varit en otroligt intensiv vår med pitcher och vinster som lagt grunden till hösten och vintern. Vi har väldigt många roliga projekt som ska se världen från F&B så nu gäller det att vila och samla energi för att köra på resten av året. Det kommer bli kul!

_________

Fredrik Gustafsson, PR-specialist, Ledarna

Fredrik Gustafsson

Grundregeln är precis som i all lyckad kommunikation: Gör bra saker. Berätta sedan om dem. Det bygger förtroende och engagemang.

Hur tänker du kring AI, förtroende och autenticitet just nu?

– Min grundtanke är att AI är värdelöst utan dig som avsändare. Jag ser AI‑verktyg som centrala för att hitta nya kreativa grepp inom kommunikation och research. Samtidigt märks det direkt om formuleringar blir generiska, eller om du publicerar innehåll som du inte kan svara upp mot. Grundregeln är precis som i all lyckad kommunikation: Gör bra saker. Berätta sedan om dem. Det bygger förtroende och engagemang.

Bästa läs- eller lyssningsupplevelse hittills i år?

– Jag har fastnat för NotebookLM, Googles AI‑verktyg där du kan samla underlag, länkar och källor och skapa poddar av materialet. Det har blivit ett nytt sätt att närma sig ämnen – inte minst för att förbereda sommarens semesterresa till Sicilien.

Just nu läser jag också The Paris Bookseller av Kerri Maher, som jag verkligen rekommenderar.

Hur kopplar du av?

– Jag kopplar av bäst när jag får byta tempo och miljö. Promenader hjälper mycket. Resor, konst, mat, vin, stadsmiljöer och träning fungerar också väldigt bra.

Hur kopplar du på?

– Jag håller mig uppdaterad genom att följa signaler från många håll samtidigt: nyhetsbrev, rapporter, poddar, LinkedIn, branschspaningar, samtal och det som bubblar i olika nätverk. Jag är särskilt nyfiken på det som ännu inte blivit en etablerad trend.

Vad händer på din kant just nu?

– Mycket kretsar kring hur AI, ledarskap och kommunikation möts i praktiken. Jag har ett drömjobb på Ledarna, där jag kombinerar PR och ledarskapsfrågor och programleder flera av våra webbinarier för medlemmar. Jag ingår också i två ledningsgrupper på Berghs inom AI: Content Engineering och AI Lead. Dessutom ser jag fram emot TEDxStockholms event i höst, där jag är styrelseledamot sedan tre år.

_________

Giselle Almonacid, Marketing Director, Omnicom Media

Giselle Almonacid

History suggests that society has a remarkable ability to adapt

Can you share your best reading or listening experience so far this year?

– I enjoy reading, but I especially enjoy listening to content about the future, technology, and trends, as well as history. As my grandmother used to say, ”there is nothing new under the sun.” Understanding the past does not give us all the answers, but it helps us make better sense on how the future may be.

Take the current debate around AI and robotics. Many people worry that technology will take over our jobs and leave too little work for everyone. It is a reasonable concern, but history suggests that society has a remarkable ability to adapt.

During the Industrial Revolution, machines transformed production, many professions disappeared, and factory work became the norm. Adults often worked 12 to 16 hours a day, six days a week, and even young children worked long hours. But workers organized, demanded better conditions, and eventually won the eight-hour workday.

Society adapted. People spent more time with their families, educated themselves, slept more, and enjoyed new forms of leisure and culture.

Perhaps AI and robotics will lead to a similar transformation. Instead of fearing a future with less work, maybe we should also consider the possibility that technology could give us back some of our time. Spending half of our waking lives working has never seemed like the ultimate goal of human progress.

The same applies to the discussion that there is too much work to do while teams keep getting smaller. Recently, while watching Downton Abbey, I noticed an interesting parallel. The staff often felt overwhelmed because they didn’t have enough time to polish all the silverware. The real issue wasn’t a lack of people, it was that nobody had questioned whether displaying and maintaining so much silverware was still necessary. It had become an outdated task, but tradition kept it alive.

The real value comes from looking at things through multiple lenses, understanding history, following emerging trends, and, above all, understanding people. When you combine those perspectives, you gain a much richer view of the world and are often better equipped to make sense of what might come next.

I think many organizations face similar challenges today. When resources become more limited, we tend to focus on how to do the same work with fewer people, rather than asking which tasks no longer create enough value to justify the effort. If budgets are reduced, perhaps the first question should not be ”How do we work harder?” but ”What can we stop doing?”

History is full of examples like this. For me, finding similarities between the past and the future is reassuring. It reminds me that while technology changes, human are fantastic adapters.

This year, I’ve been listening to P3 Historia, podcasts featuring Bill Gates and Neil deGrasse Tyson, as well as a Brazilian psychiatrist Ana Beatriz Barbosa.

I would say that what you read or listen to is less important than your ability to connect the dots. The real value comes from looking at things through multiple lenses, understanding history, following emerging trends, and, above all, understanding people. When you combine those perspectives, you gain a much richer view of the world and are often better equipped to make sense of what might come next.

How do you switch off?

It depends on the situation. If I’ve had an intense day at work and its winter, I love sitting on the sofa with my husband, listening to podcasts while colouring in an adult colouring book. I find it easier to concentrate when my hands are occupied.

During the summer, I enjoy going for long walks, usually with a podcast in my ears. It’s the perfect combination of movement, fresh air, and learning something new.

If I’m feeling particularly stressed, though, nothing works better than classical music. It has a way of slowing everything down and helping me find calm again.

One of the things I enjoy most is being around curious people

How do you switch on?

This may sound a bit cliché, but I genuinely love what I do. Even when I’m on holiday, I find myself looking at ads, exploring business trends, and paying attention to how companies communicate, especially when I’m in a different country. I always come back inspired by the different ways markets approach marketing and business.

One of the things I enjoy most is being around curious people. Hearing what others are working on, the challenges they are facing, and the ideas they are developing quickly sparks my own creativity. Finding solutions to problems and connecting unrelated ideas is something I genuinely find fun, which probably explains why it’s easy for me to stay engaged with my work, even outside office hours.

And I must confess that TikTok and Instagram are a great source of inspiration!

For the rest of 2026, what’s happening on your end?

There is a lot happening at work right now. With the acquisition of IPG, we have many new colleagues and clients to collaborate with. This week, the new team moved into our Omnicom Media office in Slussen, making us an even larger organization. That also means aligning processes, finding new ways of working together, and learning from one another. It’s a challenging but very exciting project, and a unique opportunity to build something stronger together.

We also have several exciting events coming up after the summer. In August and September, we’ll host Omnicom Media Days, a full week where leading media partners such as Amazon Ads, Spotify, Schibsted, and Bonnier join us to share insights, trends, and inspiration. We also have a dedicated Retail Media edition, bringing together partners like Lyko, ICA, and Stadium to discuss the latest developments in the rapidly evolving retail media landscape.

It is a fantastic time of year. These events always start new conversations, different perspectives, and opportunities to strengthen our partnerships and ways of working.

On a personal level, another big change is coming after the summer. All three of my children will have moved out, which means we will be entering a completely new phase of life with an empty house for the first time in 22 years. It will undoubtedly take some getting used to, but I see it as an opportunity as well. I’m sure I’ll need to find a few new projects to keep myself and my husband busy.

Transparency builds trust, and trust is ultimately what strong brands are built on

With the new EU regulations for tagging AI content, what are your thoughts on trust and authenticity and what this might mean for brands and businesses?

As I mentioned earlier in this interview, I often start by looking at the past when trying to understand the future. That’s also how I view the new EU regulations around AI generated content.

At the moment, I don’t see any major disadvantages to these rules, although I probably don’t know enough yet to have a fully formed opinion. What history does tell us, however, is that misinformation, propaganda, and manipulated content can have a profound impact on society. We don’t have to look very far back to find examples. The Cambridge Analytica scandal showed how data and digital tools could influence public opinion and potentially affect the outcome of elections. Had stronger regulations existed at the time, history might have unfolded differently.

For that reason, I generally believe that regulations designed to protect individuals and society are a step in the right direction. Transparency builds trust, and trust is ultimately what strong brands are built on.

For responsible brands, AI labels should not be a problem. Companies that value long term relationships with their customers are not trying to mislead anyone. In fact, being open about how content is created can strengthen credibility rather than weaken it.

We’ve seen similar changes before. More than twenty years ago, regulations required brands to give consumers an easy way to unsubscribe from marketing emails. At the time, some worried it would reduce their reach. Instead, it helped create healthier relationships between brands and consumers. The same may happen with AI transparency. Responsible brands have nothing to fear from being open and honest about how their content is created.

I see AI transparency in much the same way. In the long run, authenticity and honesty tend to benefit both consumers and brands. Those who are already acting responsibly will simply have another way to demonstrate that trustworthiness.

_________

Wings PR

Medlemsrabatt: Spetsutbildning om journalistik, AI och krishantering med Martin Schori och Wings PR

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Kurser

Ny utbildning inom journalistik, AI och krishantering för att rusta ledare och organisationer för framtiden

Kriskommunikationsbyrån Wings PR startar en spetsutbildningsserie om journalistik, AI och krishantering tillsammans med tidigare Aftonbladetchefen Martin Schori. Syftet är att ge ledare, kommunikationschefer och kommunikatörer förståelse för hur AI förändrar medielandskapet, modern krishantering och hur organisationer kan skydda förtroendekapital i ett digitalt och datadrivet medielandskap.

Nu har vi möjlighet att ge alla våra medlemmar 10% rabatt på kursavgiften. Mejla oss på info@mis.se för att ta del av erbjudandet. 

Alice Hedin & Hampus Knutsson, Wings PR

AI har tagit klivet in i nyhetsproduktionen på allvar. Det förändrar inte bara journalistiken, utan spelplanen ritas om för alla organisationer och talespersoner på den mediala scenen. Teknikutvecklingen innebär nya möjligheter och risker för den som blir granskad.

Vad händer när tempot ökar, urvalet delvis automatiseras och fler publiceringar sker utan traditionella flaskhalsar? Vad försvinner och vad blir bättre i en miljö där enormadatamängder kan analyseras på en nolltid och redaktioner arbetar mer datadrivetän någonsin? Och framför allt, hur kan organisationer använda ny teknik för att utveckla förmågan att hantera kriser och skydda förtroendekapital?

För att rusta ledare och organisationer för framtiden startar Wings PR spetsutbildningsserien journalistik, AI och krishantering tillsammans med Aftonbladets tidigare AI-chef Martin Schori.

AI förändrar inte bara hur journalister producerar nyheter, utan också hur redaktioner värderar, prioriterar och distribuerar innehåll. Det handlar i grunden om ett helt nytt ekosystem för hur människor tar del av information. Samtidigt finns det mycket för näringslivet att lära om journalistik, av hur redaktioner arbetar, hur man kan använda AI för att gräva fram fakta, analysera information och snabba på processer, säger Martin Schori.

Martin Schori kom till Aftonbladet som utrikesredaktör för tio år sedan och har sedan dess haft flera ledande positioner. Bland annat har han varit gräv- och nyhetschef, biträdande redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare. I slutet av april lanseras hans nya bok Online Only 3: AI & Journalistik – allt du behöver veta för att bli morgondagens journalist. Den första upplaga som utkom 2016 har blivit en klassiker.

Grävande journalistik och stora avslöjanden är affärskritiska för medier eftersom de driver både trafik och engagemang. Förenklat var grävjobb förr ett tidskrävande handjagande men med ny teknik så görs större gräv med stora maskiner, både snabbare och djupare. Förhoppningsvis kan vi öka förståelse för både mediernas uppdrag, journalistiska arbetsmetoder och hur man kan undvika att trampa snett som organisation, säger Hampus Knutsson, krisexpert och grundare av Wings PR.

Spetsutbildningsserien startar fredagen den 28 augusti klockan 14 och innehåller två eftermiddagar fyllda med insikter, kunskap och praktiska verktyg. Huvudtalare är Martin Schori samt krisexperterna Alice Hedin och Hampus Knutsson, men även gästföreläsare kommer delta.

– Vi vill erbjuda insikter, inspiration och konkreta verktyg för att förstå och förutse ett medielandskap som förändras med AI i centrum. Vi vet att det finns en stor nyfikenhet kring frågorna samt efterfrågan på kunskap så vi tror att deltagarna kommer komma från hela spektret som vd, kommunikationschefer, styrelserepresentanter och kommunikationsspecialister i näringsliv och offentlig sektor, säger krisexperten Alice Hedin från Wings PR.

Det andra tillfället genomförs fredagen den 13 november. Utbildningsprogrammet genomförs i Wings lokaler på Grev Turegatan 30 och avslutas med mingel och nätverkande.

Det finns begränsat antal platser och du som medlem i Marknadsföreningen Sverige anmäler dit till info@mis.se. Din kursavgift är då 8 550 kr exkl. moms (ordinarie 9 500 kr ex moms).

Det blir spännande att göra det här samarbetet med Martin som är briljant, intressant och som har så mycket kunskap om hur medier arbetar nu och hur journalistiken och granskningar kan förändras i framtiden, avslutar Hampus Knutsson.

Marketing Talks

Från aktivitet till affärsinfrastruktur – Lyytis CMO delar sina findings från årets stora event-rapport

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg

”Event har gått från aktivitet till affärsinfrastruktur”

Vår partner Lyytis event-rapport från tidigare i år, med analyser utifrån över 91 000 olika arrangemang, visar bl a att mindre, vältajmade event med ett tydligt syfte vinner över stora konferenser när det gäller affärsnytta. Inför vårt event Marketing Talks #27 – som sker både online och på plats i Studio Puck – checkar vi in med Lyytis CMO Antonia Ridderstråle som berättar mer om rapporten och delar sina guldkorn. 

Antonia Ridderstråle
Antonia Ridderstråle, CMO Lyyti

______________

Om jag ska sammanfatta en av de tydligaste insikterna från årets Event Trend-rapport så är det detta: event har gått från aktivitet till affärsinfrastruktur. Och det blev faktiskt ännu tydligare under paneldiskussionen vi hade under lanseringseventet för rapporten.

Kalendrarna är överfulla och människors tid är mer värdefull än någonsin. Det gör att event inte längre kan vara något man “bara gör”. De behöver ha ett tydligt syfte, en tydlig målgrupp, och en tydlig koppling till affären.

Datan i rapporten visar att de flesta event idag är ganska små. Ofta under 50 personer. Men det är inte ett tecken på mindre ambitioner, snarare tvärtom. Det är en vinnande strategi! Jag älskar det! Mindre, mer riktade event skapar bättre samtal, starkare relationer och ofta också kortare väg till affär. Det var också något flera i panelen var inne på: värdet ligger inte i hur många som kommer, utan i vilka som är där och vilka samtal som faktiskt uppstår.

Samtidigt ser vi ett tydligt skifte i hur organisationer utvärderar sina event. Det räcker inte längre att veta hur många som registrerade sig. Vi vill förstå vad eventet faktiskt ledde till. Hur många möten skapades? Hur påverkades pipeline? Vilken roll spelade eventet i affären?

Mindre, mer riktade event skapar bättre samtal, starkare relationer och ofta också kortare väg till affär.

När eventdata kopplas ihop med CRM, säljprocesser och uppföljning börjar event fungera på ett magiskt sätt. Inte som en punktinsats i kalendern, utan som en integrerad del av företagets growth-strategi.

Men det finns också en annan dimension som blev tydlig både i rapporten och i panelen: värdet av riktiga möten mellan människor. I en värld där AI utvecklas extremt snabbt (och jag älskar AI, jag lever och andas AI och har gjort det de senaste åren) så blir ändå de fysiska mötena ännu viktigare. De skapar något som är svårt att ersätta just nu: förtroende, närvaro och verkliga samtal.

Event driver pipeline, men de bygger också något minst lika viktigt: relationer! Och starka relationer är i grunden både social hållbarhet och goda affärer. Win-win, helt enkelt.

– Antonia Ridderstråle, CMO, Lyyti

______________

Missa inte vårt event ”Brand Engagement in action” den 16 april

16-Apr-26 event-img

Marketing Talks 27: Brand Engagement in action - att skapa engagemang och effekt med event

[ONLINE + STOCKHOLM] 16 april: Välkommen till ett Marketing Talk och en inspirerande lunchsession där vi samlar ledande experter från vårt ekosystem för att djupdyka i kraften i det fysiska och digitala mötet – och hur du utformar event som verkligen gör skillnad.

Techarena 2026

Spaningar och reflektioner från Techarena 2026

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

New Era, Next Mindset: keynotes, samtal & möten inom tech, innovation och politik

Under Techarena 2026 tidigare i februari fick vi två maxade dagar på Strawberry Arena, i en mix av vassa keynotes, samtal och möten där tech, innovation och även politik tog plats. Årets tema ”New Era, Next Mindset” fick en extra twist med sista talaren Zlatan Ibrahimović, som personifierar vinnarinstinkt, mod och målinriktning.

Vi på Marknadsföreningen hostade vårt eget side event på torsdagen – ”Marketing in the new Era; The Growth Engine in the Heart of Transformation”. Det blev ett spännande samtal mellan Micco Grönholm, Head of Strategy på Forsman & Bodenfors, Hanna Moisander, grundare av DEB och Patrik Söder, CMO på SBAB och vinnare av Årets Marknadschef 2025, lett av Marie Sommar, om marknadsföringens många nycklar för att driva tillväxt.

Vi lyfte bland annat kundförståelse och kundupplevelse som grund, varför varumärkesbyggande bör stå högt på agendan och hur AI kan stärka analys och effektivitet – samtidigt som strategi, kreativitet och det mänskliga fortsatt är avgörande.

Vilken kraft det finns i att samlas kring en gemensam story internt och förmedla externt. Intressant och värdefullt att också diskutera ledarskapet, hur man skapar momentum i en organisation, får mandat som CMO och vilken roll en väl sammansatt styrelse och ledning spelar för hållbar tillväxt.

Tack Hanna, Micco och Patrik för att ni så generöst delade med er. Tack alla som kom och alla vi träffade under dessa dagar! Dialogerna och samtalen fortsätter på MiS. Creativity rocks!

Ett stort tack till teamet på Techarena för ett fantastiskt event och fint samarbete!

Nedan delar Micco Grönholm sina spaningar från vårt side event.

Foto där inte annat anges: Per Almegård

Techarena 2026
Marknadsföreningens side event lockade många på torsdagsmorgonen.
Innovation i storformat på Techarena 2026
Zlatan Ibrahimovic
Techarena lockade många till Strawberry Arena. Endast Zlatan ansåg att det var en "liten publik". Foto: Eli Karin Årdal.
Micco Grönholm
Micco Grönholm, Head of Strategy, Forsman & Bodenfors. Foto: privat.

”Strategiskt tänkande kräver omdöme, mod och originalitet”

Under TECHARENA fick jag inleda Marknadsföreningen Sveriges event. Det blev ett brandtal om varför vi måste återupprätta marknadsföringens roll. Ungefär så här lät det.

Vad händer när marknadsföring reduceras till kommunikation och funnels?

Kärnproblemet är att taktik upphöjs till strategi. Därmed ignoreras en stor del av det arbete som marknadsföring faktiskt är satt att göra: att identifiera kundbehov och kulturella skiften, välja rätt köpare och sätta rätt pris, optimera distributionen och maximera erbjudandets (alltså produktens) värde.

När marknadsföring förminskas till snabba kampanjer och förenklad konverteringslogik försvinner dess affärsstrategiska kärna. Vilket i sin tur leder till flera negativa konsekvenser.

A) Taktik och aktiviteter är så lätta att mäta och modellera att vi missar att strategiskt tänkande är en i grunden mänsklig förmåga. Strategiskt tänkande kräver omdöme, mod och originalitet. Förmågan att välja bort det bekväma och i stället se möjligheter som ännu inte syns i datan. Att tolka det som saknas lika mycket som det som finns. Men istället fastnar vi i ett överberoende av data och AI.

B) Därför hamnar fokus lätt på det som är enkelt att mäta på kort sikt men som har begränsad eller ingen effekt på faktiska affärsresultat. Den långsiktiga lönsamheten glöms bort: ökad penetration, stärkt preferens och framför allt prissättningskraft.

C) Vilket leder till förlorat inflytande på C-nivå. När marknadsföring ses som enbart kommunikation har den förlorat sin mening i ledningsgruppen och styrelserummet. CMO:n ses som ansvarig för visselpipor och ballonger, snarare än för tillväxt och lönsamhet. I vakuumet uppstår nya titlar: Chief Growth Officer, Chief Commercial Officer: Chief CX Officer, vilka i praktiken tar över det som marknadsföring borde ha ägt, men ofta utan kravet på genuin marknadsföringskunskap.

I grunden handlar problemet enkelt uttryckt om att marknadsföring har tappat sitt verkliga syfte: att generera värde i verksamheten genom att skapa värde för kunderna. I stället har den alltför ofta blivit en outtröttlig kamp om uppmärksamhet.

Vill vi återupprätta marknadsföringen måste vi återvända till dess essens. Som Peter Drucker så insiktsfullt formulerade det:

Because the purpose of a business is to create a customer, the business enterprise has two – and only two – basic functions: marketing and innovation. Marketing and innovation produce results; all the rest are costs.

Det är där marknadsföringens verkliga mandat börjar.

Och det är där dess relevans måste försvaras.

Micco Grönholm
Head of Strategy, Forsman & Bodenfors

Techarena 2026
Hanna Moisander, Micco Grönholm och Marie Sommar
Techarena 2026
Patrik Söder och Marie
Marketing Afternoons

Bilder och intryck från författarträff och bokrelease för ”Smarta Kunddjävlar”

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Marketing Afternoons, Referat

Fullsatt författarmingel med konsumentresan i fokus

Igår fyllde vi United Spaces på Torsgatan i Stockholm när det var dags för årets sista Marketing Afternoons. Denna gång i kombination med en bokrelease och författarträff & mingel. Vi fick lyssna till, och möta, personerna bakom ”Smarta Kunddjävlar” – Nic Staeger, Patrik Stoopendahl och Malin Sundström. Marknadsföreningens vd Marie Sommar sammanfattar en riktigt inspirerande och bubblig eftermiddag och kväll. 

Det är Black Friday och jag vaknar upp med intrycken från gårdagens Marketing Afternoon & bokrelease för ”Smarta Kunddjävlar”, av professorn Malin Sundström, doktorn Patrik Stoopendahl och e-handels-strategen Nic Staeger. Wow, vilken eftermiddag och kväll! Här är kunden i fokus och vi får komma bakom kulisserna hos den moderna konsumenten; som har mobilen i högsta hugg, med ett informationshav och AI som en ny ingrediens.

Det jag tycker är allra bäst är att det är tre olika perspektiv som möts och att forskning tas ut i något konkret och användbart i praktiken! Då skapas värde på riktigt.

Boken tar oss bortom funnellogik och traditionella modeller. Den utmanar såväl som utforskar vilket nytt mindset och vilka verktyg vi marknadsförare och retailers behöver ha framåt för att lyckas. Den är också fullmatad med förslag till diskussioner att lyfta i ledning/styrelse, och konkret komma vidare. Det jag tycker är allra bäst är att det är tre olika perspektiv som möts och att forskning tas ut i något konkret och användbart i praktiken! Då skapas värde på riktigt.

Några key findings:

  • Pris är enbart en startpunkt för en ny och ibland mycket omfattande sökning efter lägre kostnad (köp)
  • Konsumentresan blir kompassen i upplevelseekonomin.
  • Konsumentresan ordnar de många kundresorna! Centralt och en möjlighet att bygga varumärket för den snabba och hybrida kunden, inte minst när AI nu har gjort sitt intåg.
  • Underhållning: Det är resan som är målet med kundresan.
  • Utforskning: Det är en låg-energi-aktivitet; många varumärken och produkter kan jämföras snabbt.

Det var fullsatt till sista plats på föreläsningen och fler som anslöt till det härliga minglet i guldbaren. Tack alla ni som kom! Boken levererades rykande varm från tryckpressarna mitt under eventet, just in time.

GRATTIS Patrik, Malin och Nic till boken och tack för att ni så generöst bjöd på många av era insikter. Så roligt att göra detta ihop och få fira tillsammans med er . Tack Malin Midhed och United Spaces för fint värdskap denna kväll hos er på Torsgatan och för vårt fina samarbete.

Och med tanke på att det är just Black Friday så skickar jag med en personlig hälsning från mig som konsument som ofta har många olika kundkorgar i gång samtidigt och hoppar mellan olika webbsidor. Det finns en högst ”logisk” plan för mig; jag utforskar, vill ibland bara bli underhållen och andra gånger bara vänta lite. Ge mig kommunikation som är genomtänkt, triggar min nyfikenhet och växer min upplevelse. Inte bara en ”du har glömt ngt i korgen – klart du ska handla”.

Det finns så mycket att prata om detta och Smarta Kunddjävlar dyker upp igen med oss på Marknadsföreningen Sverige 21 januari i Göteborg, på och i samarbete med United Spaces. Passa på att hugg ett ex av boken, läs och anslut till diskussionerna.

____________
Text: Marie Sommar
Foto: Per Almegård & Eli Årdal

Missa inte författarträffen i Göteborg!

21-Jan-26 event-img

Marketing Afternoons med författarträff – Smarta Kunddjävlar

[GÖTEBORG] 21 jan: Välkommen till en Marketing Afternoon med författarträff, föreläsning & AW där den komplexa kunden och konsumenten firas, och de svåra frågorna ställs och diskuteras.

MarLaw

MarLaw: En kommentar om de nya reglerna för politisk reklam

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt

Avsedd effekt eller orimlig administrativ börda?

– Vår juridiska partner MarLaw om de nya EU-reglerna för politisk reklam

EU-förordningen om politisk reklam började tillämpas den 10 oktober 2025. Den ingår i en av flera åtgärder inom EU:s handlingsplan för att främja demokrati, där det huvudsakliga syftet är att öka transparens och att harmonisera regler för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

Det bakomliggande syftet med förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam är att säkerställa att det tydligt framgår när det är fråga om politisk reklam samt vem som ligger bakom eller har finansierat budskapet. Regleringen togs fram i efterdyningarna av skandalen kring Cambridge Analytica som uppdagades 2018, där det kom fram att en konsultfirma fått tillgång till data om miljontals Facebook-användare, som användes för att rikta politisk reklam till dem.

Regelverket ska därmed förhindra otillbörlig valpåverkan. Det övergripande syftet är därmed att säkerställa en öppen och rättvis politisk debatt och att främja en välfungerande inre marknad för politisk reklam. Överträdelser av förordningen kan leda till sanktioner som ska fastställas av respektive medlemsstat.

I Sverige har regeringen beslutat om en proposition med kompletterande bestämmelser till förordningen, där syftet med lagförslagen är att kunna tillämpa förordningen fullt ut i Sverige. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Mediemyndigheten har fått i uppdrag att utöva tillsyn över förordningen.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg.

Förordningen innebär skyldigheter för flertalet parter och aktörer, såsom företag och medieplattformar som sprider politiska budskap inom EU samt politiska partier och kampanjorganisationer. De nya reglerna tillämpas från det att någon begär en politisk reklamtjänst fram till att det färdigställda reklammeddelandet görs tillgängligt för allmänheten.

Begreppet ”politisk reklam” definieras i artikel 3.2 i förordningen och innebär utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning, oberoende av metod, av ett budskap som normalt tillhandahålls mot ersättning eller genom intern verksamhet eller som en del av en politisk reklamkampanj. Det krävs vidare att budskapet är kopplat till en politisk aktör alternativt att det kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende, en lagstiftnings- eller regleringsprocess.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg. I skrivande stund finns ett utkast till vägledning till förordningen från EU-kommissionen som ger viss vägledning och som innebär att sådan information skulle anses falla utanför förordningens tillämpningsområde om det inte kan kopplas till en pågående politisk kampanjfråga. Det ställer dock höga krav på tillhandahållare av politiska reklamtjänster och utgivare av politisk reklam att hålla sig uppdaterade kring vilka frågor som är politiska och vilka som är rent informativa.

Märkning och transparensmeddelande

För att kunna uppfylla förordningens syfte avseende transparens för politisk reklam, ställer förordningen krav på att politisk reklam ska märkas och att den ska innehålla ett transparensmeddelande. Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam. Mediehus och plattformar som publicerar eller producerar politisk reklam ansvarar för att bevara, samla in och offentliggöra relevant information till allmänheten om reklamen och ansvarar även för att genomföra själva märkningen.

Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam.

Vad som ska framgå av märkningen är att den på ett klart, framträdande och otvetydigt sätt anges med en uppgift om att det rör sig om ett politiskt reklammeddelande, identiteten för sponsorn för det politiska reklammeddelandet och, i tillämpliga fall, den enhet som ytterst kontrollerar sponsorn, i tillämpliga fall, det val, den folkomröstning och den lagstiftnings- eller regleringsprocess som det politiska reklammeddelandet är kopplat till. Utöver detta ska det också anges, i tillämpliga fall, en uppgift om att det politiska reklammeddelandet har varit föremål för inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Informationen ska lämnas i ett så kallat transpararensmeddelande, eller en tydlig angivelse om var den enkelt och direkt kan hämtas.

Ett transparensmeddelande ska bland annat ange uppgifter om sponsor för reklamen, den som betalar för reklamen om det är någon annan än sponsorn, tidsperiod då annonsen avses spridas/publiceras/levereras, och det totala belopp och värde av andra förmåner som betalats för reklamtjänsterna.

Hantering av personuppgifter

Förordningen ställer vidare krav på hanteringen av personuppgifter och när dessa får användas i syfte att rikta sådan reklam online. Förordningen begränsar hur personuppgifter får användas för att rikta politiska meddelanden till specifika grupper eller individer. Enligt artikel 18 krävs att personuppgifterna samlats in med den registrerades uttryckliga separata samtycke för att använda inriktnings- eller annonsleveransteknik vid politisk reklam online. Artikel 19 ställer krav på att ge information om den bakomliggande logiken och parametrarna för tekniken, inklusive mottagargrupper, personuppgiftskategorier och användning av artificiell intelligens, samt en länk till policy för detta.

Kommentar

Från näringslivets sida har det ifrågasatts om EU-regleringen verkligen har avsedd effekt eller om det innebär en orimlig administrativ börda för berörda aktörer. Både Meta och Google har infört förbud mot politisk annonsering på sina plattformar inom EU under oktober månad 2025. De anser att regelverket innebär en orimlig nivå av komplexitet och juridisk osäkerhet för annonsörer och plattformar som är verksamma i EU. Meta har även gått steget längre och inbegriper sociala frågor i förbudet vilket riskerar att drabba även välgörenhetsorganisationer och kampanjer för exempelvis HBTQ- och klimatfrågor. Kritiker menar att det snarare är kraven på särskilt samtycke för att använda personuppgifter för att rikta politiska annonser som ligger bakom Meta och Googles beslut då det har stor betydelse för deras intäktsmodell.

Det återstår att se vilken effekt förordningen får på den politiska debatten inför kommande valår 2026 och om det enbart kommer få de positiva resultat som den syftar till eller om det också kommer innebära en demokratisk begränsning gällande vem som kan få ta del av politisk annonsering.

___________

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater och partners på Advokatfirman MawLaw

MarLaw
Svenskarna och internet 2025

5 profiler spanar kring ”Svenskarna och internet 2025”

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Övrigt

”Vilka frågor ställer man till en AI och vad förväntar man sig för svar? Har sökmotorer som Google fått en ny utmanare?”

– Spaningar från årets rapport från Internetstiftelsen

Nu har 2025 års upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet” släppts – en sann branschangelägenhet med många nyfikna på årets inblick i svenskarnas digitala liv. I den här artikeln ställer vi 4 snabba frågor till några branschprofiler kring innehållet mer inzoomat på marknadsföring och kommunikation.

Måns Jonasson

I årets Svenskarna och internet hittar du ”fakta och insikter om allt från viktiga digitala vardagstjänster som Kivra och mobilt Bank-id till sociala medier som Youtube, Facebook och Snapchat. Vi tittar också särskilt på hur svenskar använder populära kommunikationsappar, som till exempel Discord och Whatsapp”.

I årets rapport från Internetstiftelsen hittar du även:

  • Bluffannonser på nätet
  • Digitala vårdtjänster
  • AI-verktygens nya roller i vardagen, på arbetet och i skolan
  • Nätdejting

Vi från Marknadsföreningen var på plats vid eventet i Stockholm, och fick ta del av den proffsiga presentationen från Måns Jonasson och Jannike Tillå. Årets rapport består liksom tidigare år av flera delstudier. Du hittar mer info om detta och övrigt om rapporten på https://svenskarnaochinternet.se/

Här kan du ladda ner hela rapporten >>

_____________

Otroligt befriande att se att tjejerna i de yngre ådersgrupperna håller på att komma ikapp killarna vad gäller AI-användande

Jonna EkmanJonna Ekman, Marketing Director, Storykit

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Efter att ha förfasats över Elin Erikssons viktiga spaning i tidningen Kollega alldeles nyligen, där hon konstaterar att gapet mellan män och kvinnor just nu vidgas när det kommer till AI, var det otroligt befriande att se att tjejerna i de yngre ådersgrupperna håller på att komma ikapp killarna vad gäller AI-användande. Nu fick jag istället förfasa mig över att AI-användandet generellt fortfarande ligger på så låga nivåer. Bara 4 av 10 svenskar använder AI?! What? Alla kanske inte, som jag, har en chef som utbrister “JAG ÄLSKAR AI” minst en gång om dagen, men hallå – det är dags att komma in i matchen om man inte vill halka efter.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Det är sjukt att detta behöver sägas anno 2025 men vi MÅSTE ta sociala medier på allvar. Publiken finns ju uppenbarligen där, redo att konsumera dina budskap. Men kom ihåg: att ta sociala medier på allvar betyder inte att man ska sikta på att publicera ett par finslipade poster nu och då, tvärtom – du måste publicera mycket, mycket, mycket mer än du tror. Häng inte upp dig på din egen uppfattning om “kvalitet”: vad som är bra eller dåligt ska du låta publiken avgöra.

Vad gäller AI är det svidande tydligt att vi marknadsförare och kommunikatörer kommer att halka hopplöst efter om vi inte hänger med i svängarna. Vi kommer att kunna göra färre och sämre saker än de som förstår vilken enorm tillgång AI är. Så låt nu inte AI-tåget kidnappas av en massa trigger happy grabbar som sitter hela nätterna och bygger agenter. Börja med att öppna ChatGPT och låt den utföra nån av dina allra tristaste, mest enformiga uppgifter. Är du fortfarande osäker? Fråga ChatGPT hur du ska göra!

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att fjuttiga 2% har gjort egna inlägg på LinkedIn det senaste året. T-v-å procent?? Det innebär alltså att det är otroligt enkelt att göra nån typ av intryck på LinkedIn, som ju seglat upp som den viktigaste plattformen för många marknadsförare idag. Om du bara postar alls, så är du redan synligare än 98% av svenska folket. För att tillhöra den absoluta LinkedIn-eliten räcker det alltså med att posta någon gång i veckan. Så eh… gör det!

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Med tanke på hur snabbt utvecklingen går vill jag se en avsevärt högre siffra på AI-användandet nästa år. Och framför allt vill jag att kvinnorna kastar sig över det där tåget nu. Ingen tid att förlora!

Den viktiga frågan ”Vilka verktyg är rätt för min målgrupp, och när?” kommer att kräva ett ännu mer gediget hantverk för att besvaras

Laura MacchiLaura Macchi, Client Director, Kantar Media

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Jag har inte läst hela rapporten än, men det som fick igång mina tankar under presentationen är bluffannonser i sociala medier (hur många som ser dem – och då pratar vi om bluffannonser som är lätta att känna igen, mörkertalet måste vara enormt, och hur många som inte rapporterar dem!), att flera söker sig till kanaler där man hittar likasinnade (filterbubbla på steroider), och hur allt mer komplex och fragmenterad den digitala världen blir. Samtidigt blir relationerna IRL allt viktigare, i alla fall för singlar som dejtar. Det var en ljuspunkt som gjorde mig glad.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Bluffannonserna är ett stort problem, för de underminerar tilliten och förtroendet för hela annonsmiljön i de sociala medierna. Och skulle det egna varumärket dessutom kapas och användas för att lura konsumenterna, ja då kan år av varumärkesarbete sättas på spel.

Fragmenteringen av den digitala världen innebär att det kommer att ställas ännu högre krav om att verkligen förstå sin målgrupp. Den viktiga frågan ”Vilka verktyg är rätt för min målgrupp, och när?” kommer att kräva ett ännu mer gediget hantverk för att besvaras. Och de enkla lösningarna kommer troligen att bli färre.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att förvånansvärt många verkar använda AI som en kompis. Och att man känner en så stark samhörighet med och tillit för det att man till och med laddar upp sina medicinska journaler och provsvar i den. Det var skrämmande tyckte jag.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Jag uppskattar teknik och de möjligheter som både internet generellt och AI specifikt ger, men jag vill gärna se att vi värnar vår integritet och tänker efter före när vi delar med oss av vår personliga information även med AI, kompis eller inte.

Svenskarna och internet 2025

AI kan inte läsa ett rum. AI kan inte höra nyanserna i en tystnad. AI kan inte stå framför en mikrofon och ta ansvar när det blåser som mest.

Alice HedinAlice Hedin, PR- och kriskonsult, Wings PR och Årets Framtidslöfte 2025

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– AI är som vanligt en het potatis och det syns tydligt i årets rapport. Fyra av tio svenskar använder AI-verktyg och bland dem ställer hälften hellre sina frågor till AI än till Google. Smidigt? Ja. Riskfritt? Knappast. Vi har redan sett vad som kan hända när källkritiken halkar efter i farten, t ex Ebba Buschs Almedalstal. Om man inte är efterklok är risken att man blir framåtdum i framtiden!

En annan spaning från årets rapport är att X/Twitter verkar ha tappat luften. Användningen sjunker mest av alla sociala medier. Samtidigt twittrar män mer än dubbelt så mycket som kvinnor. Kanske ligger förklaringen i att kvinnor har lite svårare för Elon? Den spaningen tar vi en annan gång!

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Det pratas mycket om hur AI kommer att revolutionera kommunikationsbranschen. Och visst, den kan hjälpa en att samla fakta, analysera och fatta snabbare beslut. Den kan spotta ur sig siffror, scenarier och formuleringar tills man somnar. Den kan skanna miljontals datapunkter på några sekunder. Men kommer AI att ersätta allt för oss kommunikatörer? Jag tror inte det.

AI kan inte läsa ett rum. AI kan inte höra nyanserna i en tystnad. AI kan inte stå framför en mikrofon och ta ansvar när det blåser som mest. AI erbjuder oss bekvämlighet och illusionen av kontroll, men riskerar samtidigt att passivisera. När vi låter algoritmer fatta besluten åt oss, när vi överlåter reflektion, ansvar och kommunikation till maskiner, då förlorar vi det mänskliga omdömet.

För mig går tankarna naturligt till krissituationer. I en kris behöver man snabbhet och fingertoppskänsla. AI kan hjälpa med det första, men aldrig ersätta det andra. Tekniken är en del av framtiden och potentialen är enorm, men använd AI med sunt förnuft och låt inte tjusiga formuleringar ersätta verklig krishantering. AI i all ära, men det är fortfarande du som får skulden om det går åt skogen.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Det som överraskade mig var vilken grupp som var mest negativ till AI, nämligen de som är yngre än 25 år och studerande. Och många tror att AI kommer leda till arbetslöshet. Ironiskt nog är det också de som använder AI mest (två tredjedelar av de studerande som är 18 år eller äldre använder AI-verktyg). Jag tror att vi just nu befinner oss i AI-utvecklingens motsvarighet till internets barndom på 1990-talet. Vi förstår att mycket kommer förändras, men inte hur och till vilken grad.

På 90-talet kunde få föreställa sig att internet idag skulle genomsyra allt från hur vi bokar bord på restaurang till hur vi konsumerar nyheter och deklarerar. Kanske har dagens konjunktur och oro blåst hål på den unga generationens hopp, men jag tror ändå att AI-framtiden kommer vara ljus förutsatt att AI används på rätt sätt.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Ett tråkigt resultat är att ju yngre man är, desto vanligare verkar oron för mikrootrohet vara. Många unga kollar sin partners mobil, följer platsdata via telefonen eller blir misstänksamma över små detaljer. Lite trist att den digitala närvaron ibland tar över förtroendet i relationer, samtidigt visar det kanske hur tillit kan se ut i en generation som vuxit upp med ständig uppkoppling.

Svenskarna och internet 2025

Att som marknadsavdelning inte fokusera på optimering av innehåll kommer vara riskabelt om vi inte vill tappa söktrafik. Jag tror att vi som marknadsförare kommer spendera mycket mer tid till PR, outreach till bloggare och monitorering av forum under 2026.

Sara ÖhmanSara Öhman, konsult inom digital marknadsföring

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Utöver det allt mer utbredande användandet av generativ AI är det som intresserade mig mest att sociala medierna fortsatt inte rör sig särskilt omfattande i tillväxt/minskning. 90-talisternas användande är fortsatt överrepresenterat i de flesta tjänster (utom Facebook). Det är även de som nu går in i + 35 och blir en köpstark målgrupp mitt i karriären. TikTok minskar, meddelandetjänster ökar.

Det är även intressant hur brist på tillit både till budskap och möjligheten att låta digitala tjänster lösa våra problem. Särskilt intressant är detta med tanke på hur mycket UX-kompetens som nu är utan arbete. Jag tycker det är väldigt oroväckande att vi inte löst dessa utmaningar ännu, särskilt när vi nu tack vare AI befinner oss i en helt ny typ av kommunikationsvärld.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– 4 av 10 svenskar som är 8 år eller äldre använder AI-verktyg år 2025. 52% av dessa ersätter sökmotorer för frågor, 64% kompletterar sökmotorer för specifika frågor. Detta kommer förmodligen bara öka kommande år. Att som marknadsavdelning inte fokusera på optimering av innehåll kommer vara riskabelt om vi inte vill tappa söktrafik. Jag tror att vi som marknadsförare kommer spendera mycket mer tid till PR, outreach till bloggare och monitorering av forum under 2026.

Ge inte upp på Facebook och Instagram ännu. Det är fortfarande din väg ut till mottagare. Särskilj hur du kommunicerar med män och kvinnor eftersom de rör sig olika över plattformar. Monitorera forum och meddelandetjänster allt mer eftersom det är där samtalen om ditt varumärke sker i allt större utsträckning, men förvänta dig inte att kunna driva kommunikationen där. I stora drag kan vi jobba som vi alltid jobbat, med stor möjlighet att stå för det trovärdiga i sociala medier. Däremot tror jag vi behöver fokusera ännu mer på att finnas i trådar i forum, särskilt för att optimera vår närvaro i generativa AI-verktyg.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att attityden till generativ AI skulle visa att generationsskillnader skiljer sig är inte förvånande, men att det är unga som tror på förändring av arbetslivet och att AI kommer ta jobben trodde jag inte skulle vara så stark. Jag hoppas att unga snarare ser möjligheterna och är mer flexibla i sin syn på det framtida arbetslivet.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Att fler använder AI, och fler tjänster än ChatGPT. ChatGPT är allt för dominerande. Sedan hoppas jag att användandet av sociala medier i lågstadiet (och mellanstadiet) är ännu lägre nästa år. Även om minskningen i år är glädjande!

Jag önskar om något, att användningen av AI ökar rejält bland befolkningen i stort.

Jan BerköJan Berkö, Head of Business Development, Delorean

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Beteendeförändringar tar tid och är långsamma, det som är självklart för dem som jobbar inom marknad, kommunikation eller digital affärsutveckling inte alls är lika självklart för genomsnitts-svensken.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Att man alltid måste utgå från målgruppen i det man gör, det är så lätt att man utgår från värderingar, kunskap och beteenden i sina egna kretsar.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att bara 4 av 10 svenskar använder AI-verktyg 2025. Alla jag pratade med innan rapport-presentationen trodde den siffran skulle vara 7 eller 8 av 10.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Det bästa citat jag hört på senare tid var någon som sa ”Det är inte AI som kommer ta jobbet ifrån dig, det är människor som använder AI som kommer ta jobbet ifrån dig”. Så jag önskar om något, att användningen av AI ökar rejält bland befolkningen i stort.

Svenskarna och internet 2025
MarLaw

AI, cookies och GDPR – är din datahantering redo för nya regler?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt, Referat

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Profilbaserad marknadsföring – vad gäller från legalt håll?

– Färska tips från vår juridiska partner MarLaw

Datadriven marknadsföring står inför stora förändringar. Nya EU-regler – från GDPR och AI-förordningen till marknadsföringslagen och cookie-kraven – skärper villkoren för hur företag får samla in och använda data. Profilering, AI-verktyg och cookies kräver i många fall uttryckligt samtycke, och felsteg kan leda till kännbara sanktioner. För marknadsförare gäller det nu att kombinera kreativitet med juridisk fingertoppskänsla för att bygga både effektiva och hållbara strategier.

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Vill du ha fler aktuella tips inom marknadsrätt ska du heller inte missa vårt webbinarium med MarLaw den 26 september >>

MarLaw
Daniel Tornberg & Alexander Jute

_________

Digital Single Market är EU:s stora projekt för att skapa en gemensam digital marknad. Projektet innehåller flera olika delar som har särskild betydelse för bl.a. dataskyddsregleringen, AI-förordningen, marknadsföringslagen, upphovsrätten och konsumentskyddet. Detta får givetvis stora konsekvenser på den digitala kommunikationen och marknadsföringen som bolag och organisationer vidtar. Under lång tid har många aktörer samlat på sig stora mängder data bland annat genom olika cookies vilken kompletterats med kunddata, inköpt data, delad data m.m. genom vilka man kunnat bygga upp profiler för mer skräddarsydd marknadsföring. Sådan profilering kräver inte sällan ett föregående samtycke, särskilt när observerad data behandlas eller sådana data som individerna inte rimligen kan förutse att den behandlas.

Till bilden ska även läggas användningen av olika AI-verktyg som ger stora möjligheter att skapa innehåll samtidigt processas stora mängder data som innebär att regleringarna kring AI, IT-säkerhet och dataskydd blir tillämpliga. Här ser lagstiftaren förhållandevis strängt på sådan användning/behandling vilket kommer till uttryck genom kraftiga sanktioner i några av de mest centrala regelverken. Dessutom regleras profilbaserad marknadsföring genom flera parallellt tillämpliga regelverk vilket gör att man behöver se över marknadsföringsåtgärderna från flera perspektiv. De mest centrala regelverken är marknadsföringslagen, dataskyddsförordningen och lagen om elektronisk kommunikation.

Kort om den relevanta lagstiftningen

Marknadsföringslagen (2008:486)(MFL)

MFL utgör den generellt tillämpliga lagstiftning som styr hur kommersiella marknadsföringsbudskap och åtgärder får utformas. Den innehåller även specifika regler om att det krävs s.k. opt-in (samtycke) för att rikta sig mot potentiella kunder och opt-out för att rikta sig mot befintliga kunder, jmf 19-21 §§ MFL. Dessa regler gäller dock endast när man riktar sig mot fysiska personer och inte mot andra bolag.

Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation (LEK)

Övergripande syftar LEK dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla av elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet. Den innehåller också en särskild bestämmelse om cookies som anger att uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Trots att samtycke inte har lämnats är sådan lagring eller åtkomst tillåten som 1. behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät, eller 2. är nödvändig för tillhandahållande av en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten.

Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)

GDPR anger att all behandling behöver ha en rättslig grund som anges i artikel 6. Av artikeln följer att behandling av personuppgifter endast är laglig om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:

6.1a: Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.
6.1f: Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn.
Vidare följer även av GDPR att all behandling ska följa de rättsliga principer som följer av artikel 5 i GDPR, bland annat uppgiftsminimering, lagringsminimering m.m.

AI-förordningen

AI-förordningen definierar ett AI-system brett: ”ett maskinbaserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras.”

AI-system ska delas in i fyra olika riskgrupper (oacceptabel, hög, begränsad och minimal). Enligt artikel 6 följer att AI som kategoriseras som ”hög risk” indelas i två grupper:
i. AI-system som används i produkter som faller under EU:s produktsäkerhetslagstiftning
ii. AI-system som faller inom vissa specifika områden och som kommer att behöva registreras i en EU-databas

Av artikel 6.3d följer vidare att ett AI-system ska alltid anses vara ett AI-system med hög risk om det utför profilering av fysiska personer. Med profilering avses definitionen i artikel 4.4 GDPR: ”…varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar”.

Vägledande dokument

Den Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har tagit fram ett flertal relevanta riktlinjer om användning av olika marknadsföringsåtgärder. För denna analys är särskilt EDPB:s riktlinjer om riktad annonsering i sociala medier av intresse. I riktlinjerna delas personuppgifter in i kategorierna uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit den personuppgiftsansvarige, observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av tjänsten eller enheten och avledda och härledda uppgifter som skapats på grundval av de uppgifter som den registrerade tillhandahållit.

Enligt EDPB är det två rättsliga grunder som kan komma ifråga för att behandla sådana uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit, nämligen samtycke enligt 6.1 a och berättigat intresse enligt 6.1 f i dataskyddsförordningen. När det gäller uppgifter som samlats in genom observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av en tjänst eller enhet, inklusive sådan som samlats in genom kakor, uttalar EDPB att artikel 6.1 f inte kan utgöra en rättslig grund för sådan riktad annonsering där enskilda personer spåras på flera olika webbplatser och platser. Vidare uttalar EDPB att för sådan behandling är samtycke troligen den lämpligaste rättsliga grunden i artikel 6 i dataskyddsförordningen. I bedömningen ska man vidare ta hänsyn till att behandlingen inkluderar aktiviteter som lagstiftaren i EU har velat ge ytterligare skydd.[1]

Svenska tillsynsmyndighetens tillsyn

IMY har i några nyligen fattade tillsynsbeslut (IMY-2023-16448, IMY-2023-16453, IMY-2023-15452) konstaterat att berättigat intresse ofta inte är en rimlig rättslig grund för den inte sällan omfattande personuppgiftbehandling som vissa cookies möjliggör. Då är snarare samtycke korrekt rättslig grund. Samtycke från den registrerade är ju enligt GDPR definierat som varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne, jmf artikel 4.11 GDPR.

Denna omfattande definition innebär att man behöver lämna tydlig information om den personuppgiftsbehandling som sker, även genom cookies. Detta samtycke ska inte förväxlas med ”cookiesamtycke” enligt LEK vilket tar sikte på själva kakorna och tekniken som sådan och inte personuppgiftshanteringen. Det är klart enklare att hantera från ett legalt perspektiv. Därutöver har vi ju även samtycke enligt MFL. Dock är det mest utmanande samtycket det som gäller enligt GDPR. Att verkligen förstå hur omfattande personuppgiftsbehandling som sker med olika kakor är en utmaning i sig, särskilt som det inte är ovanligt att kakor delar uppgifter med andra kakor. När den analysen väl är gjord behöver man bedöma om det är rimligt att hantera alla dessa personuppgifter som inte heller sällan träffas av definitionen av profilering[2] enligt GDPR. Man behöver även se till att följa principerna i artikel 5 GDPR. Dessa överväganden kan behöva dokumenteras genom en konsekvensbedömning om man kommer fram till att personuppgiftsbehandlingen innebär hög risk för de registrerade. I vissa fall kan man behöva begränsa sin användning av cookies eller till och med inte påbörja den/avsluta den.

Att IMY i de ovan refererade tillsynsärenden stannade vid att granska möjligheten att samtycke och återkalla samtycke är visserligen intressant men ger inte närmare vägledning om hur man bör hantera den efterföljande personuppgiftsbehandling som många kakor ger upphov till. Med tanke på att det är enkelt för en tredje part inklusive tillsynsmyndigheten att identifiera om en viss aktör använder kakor innebär det även en perdurerande legal risk att använda cookies utan en föregående analys av tekniken och den personuppgiftshantering som respektive kaka ger upphov till. Man kan möjligen se en ökad tillsyn på detta område då tillsynsmyndigheterna identifierat denna typ av personuppgiftshantering på senare tid. Den legala risken och arbetet med att analysera den egna användningen av cookies och profilbaserade marknadsföringsåtgärder bör hanteras för att undvika legala sanktioner.

____________

[1] Se EDPB:s riktlinjer 8/2020 om riktad annonsering I sociala medier Version 2.0, antagna 13 April 2021, punkt 40

[2] Artikel 4.4 GDPR: profilering: varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar.

Mycket att ta till sig? Webbinariet den 26 september 2025 ger dig bättre koll!

Vi kommer närmare att behandla dessa frågor vid vårt webbinarium den 26 september 2025.

Vi går bl a igenom:

  • De marknadsföringsrättsliga förutsättningarna för direktmarknadsföring
  • Profilering och direktmarknadsföringen utifrån GDPR
  • E-privacyreglernas påverkan
  • Hur olika AI-system regleras av AI-förordningen, särskilt högrisksystem
  • Vilka immateriella rättigheter som gäller för AI-genererat material
  • Hur GDPR påverkar profilering, riktad marknadsföring, cookies, pixlar och analysverktyg
  • Sociala medier och personuppgifter
  • Hur bör man hantera verktyg/tjänster som innebär tredjelandsöverföringar

Det finns även möjlighet att ställa dina frågor efter föreläsningen. Välkommen den 26 september!

Mvh, Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater & Partners, Advokatfirman MarLaw AB

26-Sep-25 event-img

Webbinarium: Juridisk uppdatering med MarLaw hösten 2025

[ONLINE] 26 sep: Vad är det senaste inom marknadsrätt hösten 2025? Håll dig uppdaterad på förändringarna i lagstiftningen för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation.

CMO marknad sälj

Från funnels till framtidens samarbete – spaningar från vår kunskapsträff med Erik Modig

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Övriga träffar, Referat

Från funnels till framtidens samarbete

– Spaningar från vår kunskapsträff tillsammans med Erik Modig & Marketing Levels – ”Sälj ❤️ Marknad – det vinnande samarbetet”

Igår samlade vi ett härligt gäng marknadschefer och försäljningschefer i Handelshögskolans fina lokaler, för ytterligare ett nedslag tillsammans med Erik Modig & Marketing Levels. Detta är den tredje kunskapsträffen i år som MiS & Marketing Levels samarbetar kring, där vi tidigare har utforskat power couples CEO+CMO och CEO+CFO. Igår var det dags att sätta fokus på strategiskt viktiga samarbetet mellan marknad & försäljning.

Under eftermiddagen, där både föredrag och gruppdiskussioner stod på agendan, delade Erik Modig och Magnus Brynestam (Grown) sina perspektiv på hur rollerna för sälj och marknad förändras – och varför gamla arbetssätt inte längre räcker. Det var också mycket kunskapsutbyte i rummet, med rundabordssamtal ledda av Marknadsföreningens vd Marie Sommar.

Funnelns förskjutning – sälj rör sig uppåt, marknad tar större ansvar

Traditionellt har B2C och B2B haft olika logiker i kundresan, men idag ser vi att de närmar sig varandra. Sälj rör sig allt högre upp i funneln och blir mer aktiva tidigt i köpresan, medan marknad förväntas bidra tydligare till intäkterna.

Samtidigt ifrågasätts själva funneln som modell. Erik Modig lyfte att vi ofta fastnar i “middle funnel”-kommunikation som varken skapar tillräcklig kännedom eller driver beslut. Hans slutsats:

  • Låt marknad fokusera på att bygga awareness, consideration och preference.
  • Ge sälj de bästa förutsättningarna att ta vid när kunden är redo.

När organisationerna delar mål, resurser och ansvar kan vi möta köparen på deras villkor – och skapa tillväxt tillsammans.

En ny verklighet för B2B – mer pålästa köpare och högre krav

Magnus Brynestam betonade att köpare idag är välutbildade och pålästa innan de ens tar kontakt. Faktum är att 80% av B2B-köpare är i köpläge redan vid första kontakten. Det ställer helt nya krav på både sälj- och marknadsorganisationer.

Utmaningen ligger inte i fler kampanjer eller vassare automation – utan i förtroendet mellan sälj och marknad, och i att ledningen verkligen stöttar en gemensam resa. För att lyckas krävs:

  • Buy-in från ledningen
  • Gemensamma workshops och scorecards
  • Att marknad och sälj bearbetar marknaden tillsammans
  • Fokus på intäktsdrivande aktiviteter snarare än silos

Vad köpare faktiskt vill veta – “The Big 5”

Många företag undviker att prata om det kunderna egentligen vill ha svar på. Här blir AI en katalysator som tvingar fram öppenhet. Köpare letar framför allt efter:

  • Kostnad och pris
  • Problem och invändningar
  • Jämförelser
  • Recensioner och omdömen
  • Shortlists – det bästa på marknaden

Att producera innehåll som adresserar dessa frågor, gärna via säljande videoformat med experter och säljare, blir en nyckel för förtroende och konvertering.

Tips på smarta sälj- och marknadsaktiviteter

  • Använd innehåll i säljprocessen för att korta säljcyklerna
  • Stötta säljare i att bli bekväma framför kameran
  • Skapa self-service-verktyg där kunder kan utforska produkten själva
  • Fokusera på vardaglig samverkan: korta avstämningar, gemensamt content-skapande – eller varför inte bara över en kaffe?

Slutsats – från funnel till förtroende

Både Erik Modig och Magnus Brynestam pekade på en grundläggande insikt: vi behöver gå bortom gamla funnel-tänk och i stället skapa ett tätare samspel mellan marknad och sälj. När organisationerna delar mål, resurser och ansvar kan vi möta köparen på deras villkor – och skapa tillväxt tillsammans.

________
Foto: Per Almegård