Medietrender 2021 – En omvärldsanalytikers bästa spaningar

Marknadsföreningen Stockholm | Referat

”Pandemin innebär permanenta förändringar”

– Spaningar från Marketing Afternoons online

Igår, torsdag gick höstens andra Marketing Afternoons av stapeln, nu i webbinarieform, där vi gästades av Fredrik Wass, omvärldsanalytiker på Sveriges Tidskrifter. Temat var ”De viktigaste medietrenderna 2021”.

De 5 viktigaste medietrenderna 2021

1. Mer av allt – “Anything from home”
Pga pandemin har det blivit allt fler kontaktytor, och folk har mer tid. Fritiden har blivit mer begränsad till hemmet (utöver de som även jobbar hemifrån) vilket har gjort att mer tid läggs på mediekonsumtion i olika former. Alla är online. Detta kommer även fortsätta efter pandemin förutspår Fredrik; vi kommer att se permanenta förändringar.

Detta har också lett till nya affärsmodeller inom media. Vem är publicist idag? Ex Spotify & poddare – kan även de räknas till publicister idag?

2. Digitala prenumerationer
Den största trenden just nu inom media enligt Fredrik. Vi är inne i massmedias tredje epok. Från att ha gått från print-prenumeration, till annonseringens tid, till nu där vi är mitt inne i skifte som han kallar “the golden age of subscription”.

Detta har en väldigt positivt effekt då medieinnehållet inte längre mäts på sidvisningar (dvs klick), utan att folk stannar på hemsidan vilket kräver riktigt bra innehåll. Nu skiftar fokus till mer grävande & granskande journalistik; “The golden age of journalism and content”.

Frågan är dock om vi snart når en mättnad på prenumerationer?

Enligt en undersökning från IRM spenderar ett hushåll ca 20,000 kr per år på digitala prenumerationer, allt från tidningar, streamingtjänster, poddtjänstar, ljudbokstjänster, bredband mm.

3. Medier som insiktsleverantörer
Tack vare prenumerationsmodellen och att vi loggar in betyder det att medierna har mer koll på oss konsumenter. “Vi kan denna målgruppen”. Detta leder att de kan jobba mer datadrivet och med data som produkt. Medierna rör sig allt mer mot att bli techbolag.

Detta har lett till exempel till att mediehus ”tjänstifierar” redaktionellt innehåll och bygger verktygslådor mm till sina prenumeranter. Fredrik exemplifierade också med Aller Media som lanserade en plattform “SPARKS”, som är till för annonsörer att hitta träffsäkra micro influencers.

4. “Solutions journalism”
Under pandemin har det uppkommit frågor kring hur media ska agera. Till exempel; hur mycket ska de ställa FHM mot väggen vs att agera informatör av regler och riktlinjer.

Enligt Fredrik ser man nu mer att medierna går in och blir “en guide i människors vardagsfrågor och vardagsbeslut”. Att man inte bara rapporterar passivt, utan blir en slags “livscoach” och ger värde till sina läsare. Från att passivt beskriva till att aktivt engagera, guida och interagera.

5. Mini media empires
Enskilda aktörer som når väldigt stora målgrupper. Exempelvis Marcus Oscarsson, som är politisk kommentator och har en stark anknytning till TV4, men där han bygger närvaro i egna kanaler. Han har en Facebook-sida som når över en halv miljon.

Andra exempel som Fredrik nämner är Irena Pozar, chefredaktör för Veckorevyn samt Emanuel Karlsten som vann “Årets Förnyare” i Stora Journalistpriset.

Det mest som var sant om medier & kommunikation för 20 år sedan är det fortfarande idag. Trots alla buzzwords

Vad kan vi andra lära av medierna 2021?

Vi behöver kämpa om uppmärksamheten
Prenumerationsmodellen. Du kan också nå dina kunder på regelbunden basis med värdeskapande innehåll. Det klassiska nyhetsbrevet är hetare än någonsin.
Jobba med analys & datadriven kommunikation. Systematisera ständig förändring.
Fråga dig hur du löser ett problem/behov för kunden (inte bara genom din produkt). Tänka bredare.
Personligt, utvalt, inzoomat & anpassat

Slutligen skickar Fredrik med oss en “tröstfilt” där han uppmanar oss att genomskåda buzzwords. “Det mest som var sant om medier & kommunikation för 20 år sedan är det fortfarande idag. Trots alla buzzwords.”

Stort tack till Fredrik för en mycket intressant och lärorik dragning där vi fick mycket insikter och pepp inför det nya året. Och en bra summering på hur 2020 sett ut i medielandskapet. Tack även till alla som deltog online och till vår samarbetspartners United Spaces.

*Marketing Afternoons är en seminarieserie signerad Marknadsföreningen Stockholm och United Spaces där vi fyra eftermiddagar om året lyfter fram det allra bästa inom marknadsföring och kommunikation. Kom och bli inspirerad av spännande talare och case samtidigt som du får en rejäl energiboost i form av en nyttig powerfika.

________
Text: Jenny Aarnio
Foto: Per Almegård

Bilder

Erik Modig om varumärken och marknadsföringsbudgetering

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

”Marknadsföring är en investering, inte en förbrukningsvara”

– Spaningar från webbinarium & forskarfrukost med Erik Modig

Idag fick vi lyssna till Erik Modig som pratade om varumärkets roll i budgettider. Varför ska vi ha varumärken och hur argumenterar vi för vår marknadsföringsbudget?

Allt börjar med rätt mindset, menar Erik. Vill ni vara ”office supply” eller maskinen bakom? Se till att få med alla på banan, så att marknadsföring är en investering och inte en förbrukningsvara. Opex vs. Capex. Knyt dina marknadsaktiviteter till expansionsplaner och företagsmål. När du lägger din marknadsbudget, börja i företagsmålen.

Hur argumenterar du för sälj- vs varumärkesbudget? Jo, genom att visa på att vi vill vinna kunderna tidigt i processen från potentiell kund, funnel & köpresan. Detta gör man genom att väcka känslor och bygga & stärka minnen hos sina kunder. Så i slutändan handlar det om att byta argumentation – prata om ”kortsiktig säljbudget vs långsiktig säljbudget” istället för ”sälj vs varumärke”.

Utmaningen ligger i att sälj och marknad ofta hamnar i konflikt och agerar som varandras motpol idag. För att lyckas behöver sälj & marknad jobba tillsammans på ett agilt sätt och med en gemensam budget som flyttas mellan de båda.

Stort tack till Erik Modig som så generöst delade med sig av sin kunskap och värdefulla insikter i hur vi som marknadsförare kan bli bättre på att argumentera för vår budget. Tack också för alla glada tillrop i chatten och inte minst era frågor till Erik!

________
Text: Jenny Aarnio

Bilder

Google: Så bygger du din brand engine!

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat

”Företag måste sluta använda digital marknadsföring för att fracka sina kunder”

– Webbinarium med Google: Branding i en digital värld – Så bygger du din Brand Engine

Den 10 november, vid vårt lunchwebbinarium med Google, gästades vi av Googles Nina Åkestam Wikner, doktor i ekonomi och branding specialist och Maria Wiss, försäljningschef, som pratade om ”Branding i en digital värld”. De har tagit reda på vad de mest värdefulla varumärkena har gemensamt och hur man själv kan tillämpa detta för att bygga sin egen brand engine.

“Företag måste sluta använda digital marknadsföring för att fracka sina kunder”, menar Nina. Bra marknadsföring handlar om att skapa ett värde, inte extrahera. Vad har då världens mest värdefulla varumärken gemensamt? Jo, 5 saker:

PURPOSE: Ett tydligt syfte & vision. Väcker man medarbetarna mitt i natten så kan de företagets vision i sömnen.
WE STRIVE TO CREATE VALUE: Marknadsföringen bottnar i affärsmålen, den ligger inte vid sidan av. Och de sätter kreativiteten i centrum. 80% av en digital kampanjs effekt sitter i det kreativa innehållet – “man kan inte optimera sig in i någons hjärta”, säger Nina Åkestam Wikner.
WE CREATE OUR EXPRESSION: De vågar sticka ut och gå emot strömmen. Kommunikationen är äkta, skalbart, automatiserat och det är framförallt BRA stories!
“Mellanmjölkens tid är förbi” hävdar Maria Wiss.
WE SPEAK THROUGH CHANNELS: De jobbar med räckvidd. Hur? Genom koordinering, konsolidering (90% av all media kommer köpas programmatiskt år 2030 enligt en rapport från Google) och Automatisering. Att låta datorerna göra tunga lyftet och människorna fokuserar på det de gör bäst – kreativiteten!
WE KNOW OUR IMPACT: Data + mätning = viktigt & sant! Testa-mäta-lära-mentaliteten är helt avgörande i dessa organisationer. Gör det till din också!

Slutligen skickar de med oss 3 viktiga lärdomar:

Att något funkar betyder inte att det inte finns något annat som funkar bättre – Våga utmana dig själv, dina kollegor, dina kunder och konkurrenter!
Jobba för en kultur där man testar, mäter och lär sig!
Fråga dig själv – vad vill jag lämna efter mig som marknadsförare? Vad är din legacy?

Stort tack till Nina Åkestam Wikner och Maria Wiss för otroligt spännande insikter och en grymt bra dragning, samt till alla som deltog digitalt.

Bilder

Stadium: Från fysiskt varumärke till “digilog” kundupplevelse

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Marketing Afternoons, Referat

Reflektioner och lärdomar från Pino Roscigno, Commercial & Brand Director och vinnare av Årets Marknadschef 2019

Den 24 september vid vårt och United Spaces samarbete ”Marketing Afternoons” gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm digitalt av Pino Roscigno, Commercial & Brand Director på Stadium – ett av Sveriges mest kända varumärken.

Vad är egentligen Stadiums “story”; hur har de byggt ett starkt varumärke och hur har de lyckats med övergången från fysisk butik till “digilog” kundupplevelse?

Storyn bakom varumärket

Stadium grundades 1974 av Ulf och Bo Eklöf som tillsammans med Karl Eklöf äger företaget. “Varje dag är en ny match” är ett motto de myntat och som är en kärna i hur Stadium arbetar. Kulturen är extremt viktig och att grundarna är kvar är kärnan. Energi och passion genomsyrar kulturen och ägarna är och vill vara aktiverade. Även om Stadium startade redan 1974 var det först 1987 som själva “konceptet” startades. Inspirerat av OS i USA stack de ut i bruset här i Sverige med sina annonser och butiker. Viktigt i varumärket var att vara tillgängliga för många. Det är det fortfarande.

Sport-och sportmode till bästa pris blev kundlöftet och är det än idag och Pino beskriver att det finns “stor stolthet kring marknad, kommunikation och försäljning” i hela organisationen.

Att aktivera världen – på olika sätt

Mycket har hänt inom retail de senaste åren och Stadium har varit duktiga på att hänga med, testa och se. Exempelvis när outlets blev populära var de inte sena att hänga på och försäljningen där har varit riktigt bra. När många av de stora varumärkena kom ut med moderiktiga sneakers, lanserade de Sneakers Point som riktade sig mer specifikt till de yngre och trendmedvetna målgrupperna.

Att aktivera världen är Stadiums centrala syfte. Allt organisationen gör ska genomsyras av detta. De är exempelvis ofta i samarbete med olika aktörer och föreningar. Exempelvis anordnar de ett årligt sommar-läger, Stadium Sports Camp, som når ca 11000 barn och ungdomar varje sommar. De har 20 års historik med Vasaloppet, de jobbar med Midnattsloppet och många andra event. De ser alltid när de kan till att vara på plats. Det handlar om att skapa upplevelse – att vara där människor är.

Förändrad marknad – nya behov – ny organisation

Man pratade förut om butiksdöden när digitalisering stormade fram och handel alltmer började ske digitalt. Men Stadium har aldrig sett det så. Däremot insåg man att det uppkom nya behov. “Hur når man konsumenten på nya sätt men samtidigt ta hand om det befintliga – allt detta i stor konkurrens?” Det var då Pino Roscigno kom in i verksamheten.

Det fanns då en traditionell organisation: Inköp, marknad, online och försäljning. Pinos uppdrag blev att “framtidssäkra affären”. Det skulle inte inte längre handla om kanaler – utan en kundresa. Marknad, online och försäljning blev Commercial & Brand och det blev Pinos ansvar att ta hand om denna del av verksamheten. Kompetens inom inköp flyttades från online till inköpsavdelningen. Och så flyttades den kommersiella delen till Stockholm för att attrahera människor som jobbat med digital transformation tidigare: Man ville att de skulle lära organisationen istället för traditionellt tvärtom. Viktigt, säger Pino. Viktigt där blev kulturen: Att bevara det gamla och få in det nya i en synergi.

Marketing Afternoons Något annat viktigt i resan var att man ville att alla delar av verksamheten skulle känna sig ansvarig för försäljning. Prata volym – inte bara sortiment. Idag består Commercial Brand av fyra delar:

Commercial – Erbjudande (Fysiskt och digitalt idag)
Marketing: Kund/kanal
Inhouse Agency: Idé / produktion (Viktigt att ha en del kompetens inhouse i kombination med extern kompetens. Stor del sker idag inhouse).
Visual Sales: Butikskommunikation

Viktigt att få ihop alla dessa delar.

Pinos bästa tips för att bygga starka “digiloga varumärken”:

Komma ihåg missionen i allt man gör. Stadiums är att “aktivera världen”.
Att försöka skapa team med både kulturbärare (som brinner för kulturen och jobbat ett tag) och förändringsagenter som kan komma in med ny kunskap. Båda behövs på den resa många företag nu befinner sig i.
Att ha medarbetare som VILL vara en del av och passar bra in i kulturen.
Inse och jobba utifrån att online-processer ser helt annorlunda ut än butiksprocesser för att lyckas i denna digiloga värld. Snabba puckar vs utarbetade noga uttänkta kampanjer.
Att se möjligheterna i denna “nya verklighet” vi befinner oss i efter Corona. Vad kan göras digitalt? Stadium har exempelvis gjort en hel del online träningsevent som blivit väldigt populära.

Stort tack Pino Roscigno för att du inspirerade oss! ❤️🙏
Stort tack också till vår samarbetspartner för Marketing Afternoons, UNITED SPACES, som ordnade så att vi kunde göra en live stream av eventet från deras snygga nya studio! Så mycket roligare än traditionella webbinarier tycker vi!

Text: Rebecca Cannerfelt
Bild: Team effort

10 trender för framtidens konsumtion

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

10 trender för framtidens konsumtion

– Jacob Östberg och Katarina Graffman framtidsspanar

I onsdags gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Jacob Östberg, professor i reklam och PR på Stockholms universitet där han gav en trendspaning från den bok som han skrivit tillsammans med Katarina Graffman och Emma Lindblad: ”På spaning efter den tid som kommer”. För att sia om framtiden behöver vi kunna läsa av vår samtid och historien; att utifrån mer linjära fenomen, teknik, ekonomi därifrån dra linjer framåt. Att vi har fått se en rad nya konsumentbeteenden här under Corona-våren och en snabbdigitalisering har gett boken ytterligare en dimension.

Jacob lyfte upp fem perspektiv från boken:

Konsumtion och fantasin om det rationella
Mainstream och den svåra konsten att vara vanlig
Äkthet och ”det här känns bra för mig”
Bubblor och det våtvarma omslag vi kallar gemenskap
Hållbarhet och vådan av att skamma

Östberg och Graffman sätter ramen kring våra liv i konsumtionssamhället där vi har en rad algoritmer som styr in oss på mer eller mindre medvetna val. Mycket av det som kan uppfattas som irrationellt (”jag vet och har en viss åsikt – men agerar annorlunda”) kan ofta förklaras utifrån en humanistisk rationalitet.

En timmas nerslag fullmatad med exempel på de olika perspektiven försvann raskt. Vi fick också med oss 10 trender eller rörelser för framtiden:

Algoritmer, algoritmer, överallt algoritmer
Digital trötthet blir smolk i bägaren
Konsumtionen blir allt mer flytande
Vanligheten blir vanligare
Allt fler lurendrejare
Konsumentmakten allt större- eller inte
Det äkta blir något att tro på
Slutet på navelskådandet
Skammandet kommer på skam
Konsumtionskulturen är här för att stanna men måste fyllas med ny mening

Marknadsföreningen — Marie Sommar och Jacob Östberg testar en "social distance snapshot" efter avslutat webbinarium.

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

– Lärdomar från mediebyrån PHD

Vill du titta på webbinariet i sin helhet? Här kan du ta del av vår inspelning

Sedan löpsedlarna började fyllas med Corona-nyheter i början av 2020 befinner sig många företag i en kris och det kan vara utmanande att fatta beslut kring marknadsföring, kommunikation, varumärkesbyggande och försäljning.

Häromveckan gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Håkan Gustafsson, Strategy & Planning Director på mediebyrån PHD, som delade med sig av insikter och tips kring hur vi kan tänka och agera. Är det exempelvis okej att fortsätta annonsera? Om man gör det, hur gör man för att inte trampa fel? Bör man aktivera eller bygga varumärke? Dessa och fler frågeställningar fick vi ljus på och här kommer våra key take-aways utifrån fem viktiga områden att ha i åtanke som Håkan presenterade.

1. The importance of keeping the lights on

En oro hos många organisationer när ekonomiska tider blir oroliga är att fortsätta spendera pengar på marknadsföring och kommunikation. Detta är ironiskt nog det motsatta mot vad vi ska göra. Vi behöver fortsätta annonsera, säger Håkan.
Historisk data som analyserar annonsering och tillväxt efter olika kriser tyder på att den kortsiktiga vinsten man gör när man sänker sina investeringar är mycket mindre än kostnaden för att komma tillbaka. Exempelvis gjordes en Harvard-studie 1924 som studerade sambandet mellan tillväxt och annonsering efter första världskriget. De som annonserade första året efter lågkonjunkturen, hade betydligt högre marknadstillväxt än de som inte annonserade eller bara annonserade väldigt lite.
Och detta var bara ett exempel på en studie som tyder på att sättet att växa i en lågkonjunktur tycks vara att annonsera – och gärna mer än konkurrenterna.

Men viktigt att komma ihåg är att man inte bara ska göra massa kortsiktiga aktiveringar.
“Just because they like your offers does not mean they like you”, säger Håkan.
Jobbar man bara med kortsiktig aktivering får man direkt effekt och syns i försäljningen vilket ger trygghet, men ett långsiktigt varumärkesbyggande ger i slutändan mer om du lyckas få en emotionell koppling hos dina kunder. Människor vill vända sig till varumärken man känner sig trygg med, därav är detta viktigt när människor och inköpare från företag vill och kan spendera igen. Du vill att de ska vända sig till dig då, att vara top of mind.

Man behöver alltså balansera kortsiktigt kampanjer med att jobba med varumärkesbyggande De flesta vet detta, men ändå fokuserar man kraftigt på det första.
Så summa summarum: Fortsätt annonsera om du kan!

2. Isolating, the Shifts in Media Communication

Vad har hänt med mediekonsumtionen då?
Några insikter:

TV, nyheter, hälsa, streaming, eskapism, gaming och dagligvaruhandel är alla områden som ökat samt arkiv innehåll (exempelvis SVT:s arkiv eller gamla champions league matcher).
Det som gått ner är all detaljhandel, bio, bilindustrin och så vidare MEN detta kommer att förändras sen.
Globala övergripande trenderna är att vi söker trygghet, vi söker nyheter och vi vill socialisera digitalt. Viktigt att veta dock: Mycket kommer ändras när vi får en mer normal vardag. Frågan är bara hur lång tid det kommer ta.
TV-och video konsumtionen är nu skyhöga. Netflix har exempelvis ökat sin konsumtion med 29 % och YouTube med 39 % sedan krisen bröt ut. Människor har mer tid.
Digitalt sök har kraftigt ökat framför allt matlagning, hälsa, life hacks (how to)
Alla sociala medier har ökat kraftigt framför allt Snapchat, Twitter och Messenger
Digital Display: Mer trafik från stationära enheter/laptops än mobil/padda eftersom man är mer hemma.
Direkt marknadsföring via mail och sociala medier har kraftigt ökat.
Mer trafik till alla online retailers.
E-com: Kraftig ökning t ex online träning osv
Print: Mer och mindre samma som vanligt. Lokala nyheter har ökat
Radio: Mer eller mindre oförändrat – mer lyssning hemma än i bilen (samt poddar)
Bio: Varit stängt men börjar komma tillbaka lite smått. Olika kreativa lösningar som att boka en egen salong.
Utomhusreklam: Väldigt påverkat, men börjar komma tillbaka nu när människor blir mer rörliga.

3. Building new Ecommerce capabilities fast

E-handeln har kraftigt ökat. och detta är inte bara en temporär effekt – det kommer hålla i sig. Exempelvis: Hemleveranser, prenumerationer, kläder, hygienprodukter osv.

Hur kan man då snabbt komma igång? Ja, det finns några viktiga saker att tänka på, säger Håkan.

Säkra gapet mellan kommunikation och försäljning
Varje touchpoint ska vara möjlig att handla från.
Switcha fysisk distribution till digitala handelsplattformar
Exempelvis med restauranger som tillhandahåller hemleveranser via beställning online.
Om man inte har en fysisk tjänst – kan man jobba med vouchers.
Köpa nu – betala sen.
Lansera en direkt till konsument plattform (färdiga lösningar)
Anpassa er produktportfölj/erbjudande för att se om ni gör rätt saker för framtidens handel

Summa summarum: E-handel är här för att stanna och det är kritiskt att anpassa sin verksamhet efter det och sen hela tiden utveckla sig inom området.

4. Capitalising on Creativity

Kom vinnande ur krisen genom att använda kreativitet! Största hindret för detta är att man vill minska risker. (Inte helt otippat). Nu har vi möjligheter när mer tid finns att stanna upp, reflektera och utveckla. Tid att göra saker annorlunda, tänka nytt. Det blir en kreativ renässans, säger Håkan.

Stora händelser som Corona, ger stor förändring t ex det kalla kriget som ledde till kapplöpning i rymden som gav oss en massa ny teknologi såsom magnetröntgen. Det har också visat sig att kreativa kampanjer prisbelönta kampanjer är både mer effektiva och mer effektfulla än andra inom samma kategori.

Vi behöver fundera över vad det är vi kommunicerar, kanske dela med oss av kunskap, kurser osv, exempelvis Nike som ger fri access till sin träningsklubb, kostnadsfria webbinarier inom olika ämnen osv. Det handlar om att ge mer till konsumenterna och stärka varumärket därigenom. Vi kan även nu kika på nya sätt att kommunicera T ex Instagram som skapade (co-watching) att man kan titta gemensamt från olika håll på samma content – mer socialt.

5. Preparing for the world after Corona (The New Normal)

Slutligen – ja det kommer finnas en värld efter Corona. Det kanske kommer en andra våg. Om det inte gör det är det definitivt en lågkonjunktur med förutspådd arbetslöshet på ca 11 %.

2 tips för framtiden:

Tänk på hela varumärkesresan (tratten) med din kommunikation och skapa emotionella kopplingar till varumärket hela vägen.
Ha en plan för hur allt ska leda till försäljning!

Vi befinner oss i en kris, men sättet att komma ur den är inte att vara passiva. Det är att vara proaktiva och kreativa, att se trenderna och se hur du kan använda dem, att anpassa dig och ditt varumärke efter de effekter vi vet kommer bestå i “den nya normala verkligheten”.

Av: Rebecca Cannerfelt

Bilder

Fyll i formuläret så skickar vi dig en länk till det inspelade webbinariet med PHD!

[ninja_form id=”25″]

Marknadschef i ledningsgruppen: 9 kritiska kompetenser för framgång

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Marknadschef i ledningsgruppen

– 9 kritiska kompetenser för framgång

I takt med ökad digitalisering, snabba tekniska framsteg, fler kanaler och “digiloga” kundupplevelser har marknadschefens roll kommit att bli alltmer komplex och affärsnära. Hen sitter på kritiska kunskaper och insikter som behövs för engagerande varumärken, högklassiga kundupplevelser, innovation och tillväxt.

För att ha maximal framgång i din roll behöver du kunna leda dig själv och leda ditt egna team. Men du behöver också leda i ledningsgruppen! Vad betyder det, varför måste man kunna det och hur gör man då?

Vid nätverksgruppen MiS Marknadschefernas digitala träff häromveckan gästades vi av ledarskapsexperten Ann Askenberger från AnnLeda AB. Ann har långväga erfarenhet av kommunikation och ledarskapsutveckling, har grundat företag, suttit i många ledningsgrupper och framför allt utvecklat tusentals ledare. Idag är hennes främsta fokus att arbeta med ledningsgrupper. Ann har identifierat 9 extra kritiska kompetenser som du som del av en medlemsgrupp kan tänka lite extra på för att ni tillsammans ska kunna skapa önskade resultat.

Vi summerar de nio kompetenserna nedan:

1. Förtroende
Förtroendet är allra viktigast. Utan detta fallerar allt och det börjar med dig själv – vem du är och vad du kan – samt viktigast av allt – att du har en god intention. Om ledningsgruppen präglas av detta skapas känslomässigt förtroende vilket leder till psykologisk trygghet. Man vågar argumentera, göra fel, ifrågasätta och så vidare.

2. Spelregler
De flesta vet vad organisationens syfte är men vad är er ledningsgrupps syfte.
Var vill ni och varför?
Vilka intressenter är viktigast?
Vilka frågor tillhör er grupp?
Vilka gör INTE det?

3. Kunskapsdelning
Den största akilleshälen i ledningsgrupperna, enligt Ann, är att lyckas dela information som redan finns hos en eller flera individer i en grupp. Många grupper har mycket att vinna på att sakta ner tempo så att många röster blir hörda (inte bara de mest extroverta). Åter till den psykologiska tryggheten i punkt 1. Detta kan ske när individer vågar kommunicera och känner sig trygga.

4. Kurage
Man behöver mod att ställa sig upp och uttrycka det som är viktigt.
Här kan det hjälpa att ta saker mindre personligt genom att se sig som en del av ett system. Att tänka, det är din roll som marknadschef som du agerar i, och inte din personliga roll. Det kan vara lätt att fastna i olika stereotyper gällande nivå av mod. Både “den trotsiga” och “den tyst följsamma” är allt för vanliga.

5. Beslutskraft
Det fattas för få eller för många beslut i många ledingsgrupper.
Här är det också lätt att tänka att alla beslut behöver vara “rättvisa” utifrån allas perspektiv. Men nej de behöver de inte vara, enligt Ann. Däremot är processen att fatta beslutet viktigt att alla har en förståelse för. Och där behövs många olika perspektiv för att säkerställa att enfråga blir belyst från många olika perspektiv.

6. Åtagande
Ibland fattas en massa beslut men sedan genomförs de inte. Uppföljningen brister. Det är inte tydligt vem som ska göra vad. Svårast brukar vara att genomföra beslut som går emot våra personliga åsikter.

7. Återkoppling
Det behövs feedback – att ge och ta. Absolut kritiskt i en lärande organisation. Återigen – Det underlättas av psykologisk trygghet.

8. Utveckling
Individer såväl som grupper behöver utvecklas för att överleva. Här behöver man odla en kultur av öppenhet och nyfikenhet för andras kunskap och perspektiv.

9. Ledarskap
Det finns många olika ledarroller i en ledningsgrupp vid sidan av den formella chefen. Alla kan ta ledarskap på olika sätt och det är viktigt att modet finns att göra det. Ledarskap är ett teamarbete, avslutar Ann.

Genom att bli bättre på de nio kompetenserna kan du som marknadschef i din ledningsgrupp bidra till att gruppen har psykologisk trygghet, öppenhet mot ny kunskap och orientering mot lärande – 3 kritiska faktorer för att skapa en lärande organisation som är relevant och konkurrenskraftig i utmanande tider.

Av: Rebecca Cannerfelt

Lärdomar från Marknadsföreningens Dag: 5 kritiska synsätt och beteenden i det nya arbetslivet

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Övriga träffar, Referat

En förmiddag fylld av ledarskap, automation och digitalisering

– och annat som kommer att påverka världen på kort och lång sikt!

Vi fick precis som utlovat en förmiddag fullmatad med spaningar, kloka tips & inspiration, när vi var med på Marknadsföreningens Dag, som arrangeras av Marknadsföreningen i Göteborg. Genom ett samarbete med vår systerförening i väst kunde även våra medlemmar delta utan kostnad, från detta digitala event som sändes från United Spaces i Stockholm. MiG’s vd Kristina Cohn Linde gjorde en lysande moderatorinsats och förstärkte den röda tråden för förmiddagen. Tack för ett välarrangerat event och det var kul att så många loggade in för att ta del! Digitala event är ju platsoberoende och vi kikar på fler spännande möjligheter till samarbeten här i framtiden. Nedan är några av de tips och reflektioner vi tar med oss.

Grön zon/röd zon

Lisa Ekström inledde förmiddagen med ”Svårt är kul”, om hur man som individ kan påverka sin situation. Lisa gav en rad knep för att hålla sig i en positiv ”grön zon” och inte hamna i en ”röd”. Omge dig med människor som ger energi. Hur vill du vara och bli uppfattad om du skulle vara med i ”filmen om ditt liv”? Värna om och odla färdigheten att kunna byta perspektiv. Tänk gott om andra och genom att vara nyfiken ställ frågor som kan bredda din egen bild.

Sedan bytte vi sedan fokus från individens mindset till hur den analoga hjärnan funkar i en digital värld, när Anna Tebelius Bodin kom in i sändning. Hon gav en intressant och tänkvärd dragning kring hur den ”vuxna”/tänkande delen av hjärnan och den ”ungdoms”–känslomässiga delen bör bli bättre på att samverka. Vi behöver se över våra egna val för att inte hamna i en ständig jakt på dopamin och hamna i en negativ nedåtgående berg-och dal-bana.

Vad kan vi göra för att skapa bättre förutsättningar framöver för att hantera detta överflöd (av information, sociala kontakter och socker)?

Sitt ensam med dina tankar ibland.
Gör saker som du mår bra av att se tillbaka på (meningsfulla aktiviteter som ger energi längre tid och inte bara snabba kickar) och slutligen:
Gör aktiva val för att göra ditt framtida jag stolt.

Våga lita på varandra

Nästa talare var Anders Lundin, som har många års erfarenhet av att jobba med ledarskap och team. Han delade med sig av några viktiga observationer han gjort, under titeln “Att skickliggöra varandra”. Något han betonade var att det i team finns otroligt mycket kompetens och det gäller att både våga tycka till och hjälpa men också att be andra om hjälp. Vi måste också våga lita på varandra – att alla har en god intention för att göra saker bättre och drar sitt strå till stacken om dagarna.

Team där medarbetarna både har och ger högt förtroende presterar bra mycket bättre än de som inte gör det. Potential måste få blomma ut både hos individer och som team och då är förtroende en förutsättning.

En fragmenterad arbetsmarknad (och den kommer att bli ännu mer fragmenterad i framtiden) innebär att employer branding inte bara behövs gentemot egna anställda.

– Anna Dyhre

Nicholas Fernholm tog oss sedan in i teknikens värld och pratade om automation och samhällets framtid. Den digitala tekniken behövs och finns också till stor del redan idag betonar han, men det största hindret är att kompetensen inte finns ännu för att förstå den. Han pratade bland annat om att många ledare vill göra det komplexa enkelt; man behöver förstå saker för att säga ja till dem helt enkelt, men det är inte hållbart. Istället bör man ge de som är experter på något möjligheten och förtroendet att lösa problem din organisation har utan att du behöver förstå allt i minsta detalj.
Gemensamt för Anders och Nicholas dragningar är alltså hur ledarskap och företagskultur är kritiska beståndsdelar för att lyckas.

Ingen karriär utan kompetensutveckling

Anna Dyhre avrundade förmiddagens dragningar med Employer Branding i Coronans tid. ”Det är läge att damma av yuccapalmen!” säger hon, och menar att många, efter pandemin, kommer att ifrågasätta varför vi ska sitta tillsammans på ett kontor. Det gäller än mer nu att ha ett kontor man verkligen vill komma in till.

Vid 43 är du passé – utan kompetensutveckling dvs, säger Anna. Det ständiga lärandet blir nu ännu mer viktigt. Som ett tecken på det ser vi nu på många håll en rusning till utbildningar i höst (vårt eget kursutbud hittar du här).

Titta också på vilka ni tappar era anställda till, och hur ni kan behålla dem: ”Behålla är det nya attrahera”, menar hon.

Ofta lägger vi mycket energi på vår externa kommunikation, men glömmer att slipa den interna. Men när den externa kommunikationen gifter sig med den interna, blir den dubbelt så stark, avslutar Anna.

Bilder

”En rolig och givande dag” – Spaningar från vår kurs Filma med mobilen, på Ulfsunda Slott

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Kurser, Övrigt, Referat

”Är det bara att ta en smartphone och sätta igång?”

– Spaningar från vår kurs Filma med mobilen, på Ulfsunda Slott

Att snabbt kunna skapa korta proffsiga filmer är en alltmer kritisk kompetens idag hos marknadsförare och kommunikatörer. Men tröskeln kan kännas hög om man inte är van vid det. Var ska man börja? Är det bara att ta en smartphone och sätta igång? Ja i princip. Men det finns en hel del du bör veta för att få till en riktigt bra film.

Härom veckan hade vi kurs på vackra Ulfsunda Slott i en luftig lokal för en mindre grupp deltagare. Även Rebecca, Marknadsföreningen Stockholms marknadsprojektledare och medlemsansvariga, passade på att gå kursen och hade då möjligheten att träffa deltagarna, ta Ulfsunda Slott på pulsen, och lära sig att filma med mobilen såklart!

“Det blev en hektisk och informationsfylld heldag tillsammans och resultatet blev många lärdomar och fina case-filmer. Den praktiska kursen, som hölls av filmexperten Tobias Elvhage, täckte allt från planering av film (ja, du måste planera) till intervjuteknik, filmning och klippning. På slutet hade alla producerat minst 2 filmer i små grupper och klippt en på egen hand” rapporterar Rebecca.

”En rolig och givande dag, fick lära mig att prova på och filma med mobilen och fick med mig mycket tips och trix”, säger en annan av våra deltagare för dagen.

Allt du behöver för att skapa en film är en smartphone men det hjälper kvaliteten att ha några bra tillbehör

Några key takeaways:

Allt du behöver för att skapa en film är en smartphone men det hjälper kvaliteten att ha några bra tillbehör. För ljudet – gärna en mygga som kan fästas på den du intervjuar. För ljus kan det vara bra att investera i någon typ av LED-lampa. Det finns väldigt diskreta sådana i tegelstensformat som kan fästas på ett stativ exempelvis. När du har telefon + ljus + ljud har du alla grundförutsättningar för bra kvalitet på plats.
Du behöver börja med att planera din film. Vem riktar den sig till? Vilka kanaler ska den visas på? Vad är budskapet? Vilka klipp skulle vara bra för att få till en bra film. Sen är det bara att gå iväg och filma klipp (ca 10 sekunder per klipp) – gärna olika typer av klipp: Närbild, halvbild, helbild. Bättre för många klipp än för få.
Ett bra tips på film-verktyg är Filmic PRO som går att köpa i App Store. För klippning – KineMaster, också en app, där du enkelt klipper en proffsig film.

Tack till Tobias Elvhage för pedagogisk kurs och tack till alla er deltagare som tog er ut till slottet, jobbade hårt och bjöd på er själva!

Bilder

Så hanterar du tvister och avtalsfrågor i spåren av Corona

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

“Glöm inte att värna om långsiktiga samarbeten”

– En summering av vår juridiska uppdatering från MarLaw

Vi gästades nyligen av vår juridiska partner MarLaw och advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute, vid ett webbinarium som handlade om hur pågående pandemi har satt många företag i oförutsedda situationer och osäkerhet. De belyste särskilt frågan om force majeure-klausuler och om dessa kan tillämpas med hänvisning till nuvarande situation.

Läget med corona har bland annat inneburit att vi ser en markant ökning i antalet tvister, säger Daniel. Många är stressade över läget, med exempelvis inställda evenemang och uteblivna betalningar, vilket även medför att tonläget skärpts och toleranserna minskar, när tvister väl inträffar.

Men även under dessa omständigheter gäller förstås de avtalsrättsliga grundprinciperna, som Avtalslagen vilken varit på plats sedan 1915. När väl undantag från den sker är de mycket få och ganska extrema. Force majeure är inte reglerat i svensk rätt, utan det är ett begrepp som blivit mer av ett sedvanligt inslag i avtal. Men även i dessa fall är huvudregeln inte att avtalet ska upphöra, utan att man ska prestera delar av avtalet om möjligt, till exempel genom nedsatt pris, förlängd tidsfrist etc, menar Daniel.

Ovanliga omständigheter

Det engelska uttrycket för force majeure är “act of God” vilket sätter i perspektiv hur ovanliga de här omständigheterna är, säger Alexander. Det ska vara sådant man absolut inte kan råda över eller skydda sig emot. I domstol är detta något som prövas väldigt sällan, och det främsta vägledande fallet är från 1970. En pandemi kan rimligen anses vara grund för force majeure, men även här gäller det att i första hand sikta på att uppfylla avtalet till så stor del som möjligt.

I Sverige är vi vana vid relativt korta avtal, där en force majeure-klausul ofta är lite slentrianmässigt formulerad. Man lägger ofta in en klausul utan att fokusera på vad man skriver i detalj. Men för att den ska kunna få effekt bör den istället vara så detaljerad som möjligt.

Skillnader mellan B2B och B2C

Avtal mellan företag innebär stor avtalsfrihet där parterna anses jämbördiga. Man förutsätter att båda parter har möjligheter att sätta sig in i och förstå i detalj, de avtal som sätts upp. En konsument däremot, anses vara i “underläge” gentemot andra parten och då finns flera tvingande bestämmelser för att skydda konsumenten.

Avtal inom B2B utmärks av:

Avtalsfrihet
Jämbördiga parter
Undersökningsplikt

Avtal inom B2C utmärks av:

Tvingande bestämmelser
Ojämbördiga parter
Konsumentköplagen
Konsumenttjänstlagen
Dröjsmål (rätt till att hålla inne betalning, rätt till avhjälpande etc)

Skadeståndsberäkning

Vad gäller skadestånd delas de generellt in i två kategorier: Direkt och indirekt skadestånd. Den senare kan ibland uppnå enorma belopp, vilket gör att man ofta behöver skriva in i avtalet vilka typer av skador man kan bli ersättningsskyldig för och vilka belopp det kan röra sig om. Ofta krävs det vårdslöshet, eller culpa, för att motivera skadestånd, säger Alexander.

I princip är det den skadelidande som bär bevisbördan, och här börjar en ganska invecklad process med många omständigheter att ta hänsyn till. Därför kan det ibland vara ett alternativ att istället för skadestånd titta på möjligheterna till vite. En grundläggande skillnad där är att man avtalar och sätter vite till ett visst belopp där man inte behöver bevisa eller beräkna skadan eller dess belopp, menar Alexander, som sedan ger oss sedan några praktiska tips för att skriva en skadeståndsklausul samt tips för ifall man hamnat i tvist (se bildspelet).

Omförhandling

Något många glömmer är möjligheten till att omförhandla avtalet. Både att skriva in det i avtal, samt att hantera det som en möjlighet till att komma överens om nya villkor. Det kan ofta vara bäst för båda parter, enligt Daniel. “Glöm inte att värna om långsiktiga samarbeten” säger han. Man ska betänka värdet i dessa innan man ger sig in i en tvist.

Avslutningsvis får vi några saker att ta med oss inför framtiden: