New Normal, Slow Social, Cancel Culture – Så här anpassar du din marknadsföring till fenomenen som trendar 2021

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Referat, Webbinarium

”Allt fler studier visar att det råder en reklamtrötthet”

– Mediekompaniets Ricki Petrini om fenomenen som trendar just nu

Idag hade vi förmånen att lyssna på Ricki Petrini, Marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet, då hon gästade oss med webbinariet ”Brand Remix 2021 – Marknadsföringens 5 bäst bevarade hemligheter”. Ricki talade om fenomen som trendar just nu och gav exempel på hur man anpassar sin kommunikationsstrategi.

I en serie spaningar gick Ricki igenom ett antal fenomen som man inom vårt område idag måste förhålla sig till, på ett eller annat sätt.

“Oavsett om man jobbar på ett stort eller litet företag är det här saker man behöver ha koll på idag”.

New Normal – Skippa planen; skriv en ny. I dessa tider kanske det inte är en återgång till “det normala” vi suktar efter. Kanske är det dags att utforma en ny verklighet.
Slow Social – Att kommunicera långsamt. Delandet av info i sociala medier går fort idag, ofta utan faktakoll. Facebook, till exempel, begränsar nu “forwarding”. Även Instagram har ökat fokus på innehållet och mindre på “like-faktorn”.
Storydoing – Verklighetsförankrat narrativ. Den nya parollen; man skapar sitt eget narrativ.
Cancel Culture – Validera era ”sägningar”. Allt fler studier visar att det råder en reklamtrötthet. Det är något vi som marknadsförare/kommunikatörer måste förhålla oss till, annars kommer fler välja reklamfria kanaler. Det handlar i huvudsak om att förstå sin målgrupp, menar Ricki. Individen sitter idag i förarsätet, med större möjligheter att välja bort det de inte gillar.
Omnichannel – Förstå synergieffekterna. De som annonserar även i print får bättre effekt i sociala medier, enligt en färsk undersökning*. Idag måste man se helheten.
Automatisering – Data hjälper content-flöden.
Socialt kapital – En färskvara, här & nu!
Digitalt ägarskap – Hitta dina målgrupps-triggers.
Kontext – Du ”är” ditt umgänge.

Så hur jobbar våra största och mest omtyckta varumärken med tanke på ovanstående?

Vi får ta del av flera case relaterade till ovanstående punkter. Ett av de som står ut är ICAs satsning på lokala stories från olika håll i landet. Som ICA Nära Ljung, där två eldsjälar i butiken, genom att bl a bjuda på sig själva med ett kundnära och personligt tilltal, lyckats nå över 4000 följare på Instagram. Till saken hör att Ljung har en population på 734 personer, vilket innebär att de har 545% fler följare än antalet boende på orten.

Stort tack, Ricki Petrini, för ett mycket uppskattat besök, och till alla er som var med för era frågor och glada tillrop i chatten!

Av: Per Almegård

___________
*Källa: Business Science Nordisk ROI-databas, data från 2015-2018.

Vi har alltid fler spännande event på gång! I eventkalendern hittar du fler kommande nedslag att boka in dig till.

Bilder

Affärsrisken kan bli betydande: Marknadsrätten i snabb och kraftig förändring

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

”Vi går mot en snabbare, tuffare och hårdare reglerad juridisk värld”

– Senaste nytt inom marknadsrätt, med MarLaw

I morse fick vi en välbehövlig uppdatering inom marknadsrätt, när vi lyssnade in vår samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, när de presenterade de senaste nyheterna inom marknadsrätt. Advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute var våra talare för dagen.

– EU har ett pågående ambitiöst program som går ut på att styra upp inom den digitala sfären. Det händer väldigt mycket inom marknadsrätt på ett år nu och det går fortare och fortare, menar Daniel. Det formligen sprutar ut nya regler och den övergripande trenden är att det blir tuffare och mer strikt.

Persondata som valuta

Idag ger vi bort våra personuppgifter som “betalning” av gratistjänster. Detta har varit en gråzon, men nu är en ändring på väg, där persondata rent juridiskt ska ses som valuta. Vi är i ett läge nu där många gamla regler krockar med den nya digitala världen. Detta är ett övergående skede, och vi håller just nu på att gå igenom en ganska rörig tid innan detta är löst, menar Daniel.

När det kommer till miljöargument ska man vara väldigt försiktig. Kunskapen kring miljöpåverkan är ofta otillräcklig hos både avsändare och mottagare av budskapen. Det handlar ofta om argument och termer med väldigt komplexa faktiska omständigheter, så det är lätt att trampa fel där. Daniel Tornberg bjuder oss på färska exempel från svenska företag där man fått backa på uttalanden om sin egen klimatpåverkan.

Även begreppet “ekologiskt” är ofta problematiskt och bör användas med omsorg, om man inte är helt säker på att man kan klara bevisbördan om det blir aktuellt.

Schrems II och Privacy Shield

Enligt rapporten “Svenskarna och internet” så känner man sig idag i allt högre grad övervakad eller har en viss oro för myndigheters, eller storföretags, inblandning och insyn, säger Alexander. Ett uppmärksammat domstolsfall nyligen är “Schrems II”, som handlar om överföring av personuppgiftsdata från EU till t ex USA. Det s k “Privacy Shield-avtalet” anses inte ge tillräckligt skydd vid överföring av personuppgiftsdata. Alexander går in på vad det kan innebära för oss i EU och vad vi kan göra. Vi får tips inom kompletterande skyddsåtgärder och regelbunden uppföljning.

“Cookies” på internet behöver inte alltid innehålla personuppgiftsdata, men gör det ofta. Även här har man börjat se över var och hur den information som finns sparas, och hur användarens egna möjligheter och rättigheter kring cookies ska se ut.

Alexander visar sedan på den norska rapporten “Out of control” där man försökt tydliggöra hur spridningen av data mellan diverse appar och program ser ut.

Betydande affärsrisk

Daniel & Alexander belyser de juridiska utmaningarna med att använda några av våra mest populära plattformar, exempelvis Facebook och Google (inklusive Analytics). Här kan man behöva se över ens egna användning och ifrågasätta det man kanske hittills har tagit för givet.

Slutgiltigen så landar vi där vi började, säger Daniel. Vi går mot en snabbare, tuffare och hårdare reglerad juridisk värld. EU ser att det vi har idag inte fungerar och takten för åtgärder mot detta dras upp än mer. Det är lite rörigt nu och affärsrisken kan bli betydande. Marknadskommunikation, och inte bara GDPR, behöver säkras juridiskt, avslutar Daniel.

Stort tack, Daniel Tornberg och Alexander Jute, för en mycket givande och högaktuell dragning. Tack också till våra medlemmar och gäster under webbinariet, för ert engagemang och alla era frågor!

Text: Per Almegård
Bild: Team effort

___________
MarLaw står regelbundet värd för Marknadsföreningens seminarier på temat juridik, håller kurser samt är våra expertbloggare på mis.se inom juridik. För medlemmar ingår förmånen ”Fråga advokaten”. I tillägg finns även möjlighet att mot en kostnad addera tilläggstjänster såsom ”Legal support” och ”Informationstjänst”. Läs mer om vårt samarbete och utbudet här: https://mis.se/juridisk-radgivning/

Bilder

Erik Modig om varumärken och marknadsföringsbudgetering

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

”Marknadsföring är en investering, inte en förbrukningsvara”

– Spaningar från webbinarium & forskarfrukost med Erik Modig

Idag fick vi lyssna till Erik Modig som pratade om varumärkets roll i budgettider. Varför ska vi ha varumärken och hur argumenterar vi för vår marknadsföringsbudget?

Allt börjar med rätt mindset, menar Erik. Vill ni vara ”office supply” eller maskinen bakom? Se till att få med alla på banan, så att marknadsföring är en investering och inte en förbrukningsvara. Opex vs. Capex. Knyt dina marknadsaktiviteter till expansionsplaner och företagsmål. När du lägger din marknadsbudget, börja i företagsmålen.

Hur argumenterar du för sälj- vs varumärkesbudget? Jo, genom att visa på att vi vill vinna kunderna tidigt i processen från potentiell kund, funnel & köpresan. Detta gör man genom att väcka känslor och bygga & stärka minnen hos sina kunder. Så i slutändan handlar det om att byta argumentation – prata om ”kortsiktig säljbudget vs långsiktig säljbudget” istället för ”sälj vs varumärke”.

Utmaningen ligger i att sälj och marknad ofta hamnar i konflikt och agerar som varandras motpol idag. För att lyckas behöver sälj & marknad jobba tillsammans på ett agilt sätt och med en gemensam budget som flyttas mellan de båda.

Stort tack till Erik Modig som så generöst delade med sig av sin kunskap och värdefulla insikter i hur vi som marknadsförare kan bli bättre på att argumentera för vår budget. Tack också för alla glada tillrop i chatten och inte minst era frågor till Erik!

________
Text: Jenny Aarnio

Bilder

10 trender för framtidens konsumtion

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

10 trender för framtidens konsumtion

– Jacob Östberg och Katarina Graffman framtidsspanar

I onsdags gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Jacob Östberg, professor i reklam och PR på Stockholms universitet där han gav en trendspaning från den bok som han skrivit tillsammans med Katarina Graffman och Emma Lindblad: ”På spaning efter den tid som kommer”. För att sia om framtiden behöver vi kunna läsa av vår samtid och historien; att utifrån mer linjära fenomen, teknik, ekonomi därifrån dra linjer framåt. Att vi har fått se en rad nya konsumentbeteenden här under Corona-våren och en snabbdigitalisering har gett boken ytterligare en dimension.

Jacob lyfte upp fem perspektiv från boken:

Konsumtion och fantasin om det rationella
Mainstream och den svåra konsten att vara vanlig
Äkthet och ”det här känns bra för mig”
Bubblor och det våtvarma omslag vi kallar gemenskap
Hållbarhet och vådan av att skamma

Östberg och Graffman sätter ramen kring våra liv i konsumtionssamhället där vi har en rad algoritmer som styr in oss på mer eller mindre medvetna val. Mycket av det som kan uppfattas som irrationellt (”jag vet och har en viss åsikt – men agerar annorlunda”) kan ofta förklaras utifrån en humanistisk rationalitet.

En timmas nerslag fullmatad med exempel på de olika perspektiven försvann raskt. Vi fick också med oss 10 trender eller rörelser för framtiden:

Algoritmer, algoritmer, överallt algoritmer
Digital trötthet blir smolk i bägaren
Konsumtionen blir allt mer flytande
Vanligheten blir vanligare
Allt fler lurendrejare
Konsumentmakten allt större- eller inte
Det äkta blir något att tro på
Slutet på navelskådandet
Skammandet kommer på skam
Konsumtionskulturen är här för att stanna men måste fyllas med ny mening

Marknadsföreningen — Marie Sommar och Jacob Östberg testar en "social distance snapshot" efter avslutat webbinarium.

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

– Lärdomar från mediebyrån PHD

Vill du titta på webbinariet i sin helhet? Här kan du ta del av vår inspelning

Sedan löpsedlarna började fyllas med Corona-nyheter i början av 2020 befinner sig många företag i en kris och det kan vara utmanande att fatta beslut kring marknadsföring, kommunikation, varumärkesbyggande och försäljning.

Häromveckan gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Håkan Gustafsson, Strategy & Planning Director på mediebyrån PHD, som delade med sig av insikter och tips kring hur vi kan tänka och agera. Är det exempelvis okej att fortsätta annonsera? Om man gör det, hur gör man för att inte trampa fel? Bör man aktivera eller bygga varumärke? Dessa och fler frågeställningar fick vi ljus på och här kommer våra key take-aways utifrån fem viktiga områden att ha i åtanke som Håkan presenterade.

1. The importance of keeping the lights on

En oro hos många organisationer när ekonomiska tider blir oroliga är att fortsätta spendera pengar på marknadsföring och kommunikation. Detta är ironiskt nog det motsatta mot vad vi ska göra. Vi behöver fortsätta annonsera, säger Håkan.
Historisk data som analyserar annonsering och tillväxt efter olika kriser tyder på att den kortsiktiga vinsten man gör när man sänker sina investeringar är mycket mindre än kostnaden för att komma tillbaka. Exempelvis gjordes en Harvard-studie 1924 som studerade sambandet mellan tillväxt och annonsering efter första världskriget. De som annonserade första året efter lågkonjunkturen, hade betydligt högre marknadstillväxt än de som inte annonserade eller bara annonserade väldigt lite.
Och detta var bara ett exempel på en studie som tyder på att sättet att växa i en lågkonjunktur tycks vara att annonsera – och gärna mer än konkurrenterna.

Men viktigt att komma ihåg är att man inte bara ska göra massa kortsiktiga aktiveringar.
“Just because they like your offers does not mean they like you”, säger Håkan.
Jobbar man bara med kortsiktig aktivering får man direkt effekt och syns i försäljningen vilket ger trygghet, men ett långsiktigt varumärkesbyggande ger i slutändan mer om du lyckas få en emotionell koppling hos dina kunder. Människor vill vända sig till varumärken man känner sig trygg med, därav är detta viktigt när människor och inköpare från företag vill och kan spendera igen. Du vill att de ska vända sig till dig då, att vara top of mind.

Man behöver alltså balansera kortsiktigt kampanjer med att jobba med varumärkesbyggande De flesta vet detta, men ändå fokuserar man kraftigt på det första.
Så summa summarum: Fortsätt annonsera om du kan!

2. Isolating, the Shifts in Media Communication

Vad har hänt med mediekonsumtionen då?
Några insikter:

TV, nyheter, hälsa, streaming, eskapism, gaming och dagligvaruhandel är alla områden som ökat samt arkiv innehåll (exempelvis SVT:s arkiv eller gamla champions league matcher).
Det som gått ner är all detaljhandel, bio, bilindustrin och så vidare MEN detta kommer att förändras sen.
Globala övergripande trenderna är att vi söker trygghet, vi söker nyheter och vi vill socialisera digitalt. Viktigt att veta dock: Mycket kommer ändras när vi får en mer normal vardag. Frågan är bara hur lång tid det kommer ta.
TV-och video konsumtionen är nu skyhöga. Netflix har exempelvis ökat sin konsumtion med 29 % och YouTube med 39 % sedan krisen bröt ut. Människor har mer tid.
Digitalt sök har kraftigt ökat framför allt matlagning, hälsa, life hacks (how to)
Alla sociala medier har ökat kraftigt framför allt Snapchat, Twitter och Messenger
Digital Display: Mer trafik från stationära enheter/laptops än mobil/padda eftersom man är mer hemma.
Direkt marknadsföring via mail och sociala medier har kraftigt ökat.
Mer trafik till alla online retailers.
E-com: Kraftig ökning t ex online träning osv
Print: Mer och mindre samma som vanligt. Lokala nyheter har ökat
Radio: Mer eller mindre oförändrat – mer lyssning hemma än i bilen (samt poddar)
Bio: Varit stängt men börjar komma tillbaka lite smått. Olika kreativa lösningar som att boka en egen salong.
Utomhusreklam: Väldigt påverkat, men börjar komma tillbaka nu när människor blir mer rörliga.

3. Building new Ecommerce capabilities fast

E-handeln har kraftigt ökat. och detta är inte bara en temporär effekt – det kommer hålla i sig. Exempelvis: Hemleveranser, prenumerationer, kläder, hygienprodukter osv.

Hur kan man då snabbt komma igång? Ja, det finns några viktiga saker att tänka på, säger Håkan.

Säkra gapet mellan kommunikation och försäljning
Varje touchpoint ska vara möjlig att handla från.
Switcha fysisk distribution till digitala handelsplattformar
Exempelvis med restauranger som tillhandahåller hemleveranser via beställning online.
Om man inte har en fysisk tjänst – kan man jobba med vouchers.
Köpa nu – betala sen.
Lansera en direkt till konsument plattform (färdiga lösningar)
Anpassa er produktportfölj/erbjudande för att se om ni gör rätt saker för framtidens handel

Summa summarum: E-handel är här för att stanna och det är kritiskt att anpassa sin verksamhet efter det och sen hela tiden utveckla sig inom området.

4. Capitalising on Creativity

Kom vinnande ur krisen genom att använda kreativitet! Största hindret för detta är att man vill minska risker. (Inte helt otippat). Nu har vi möjligheter när mer tid finns att stanna upp, reflektera och utveckla. Tid att göra saker annorlunda, tänka nytt. Det blir en kreativ renässans, säger Håkan.

Stora händelser som Corona, ger stor förändring t ex det kalla kriget som ledde till kapplöpning i rymden som gav oss en massa ny teknologi såsom magnetröntgen. Det har också visat sig att kreativa kampanjer prisbelönta kampanjer är både mer effektiva och mer effektfulla än andra inom samma kategori.

Vi behöver fundera över vad det är vi kommunicerar, kanske dela med oss av kunskap, kurser osv, exempelvis Nike som ger fri access till sin träningsklubb, kostnadsfria webbinarier inom olika ämnen osv. Det handlar om att ge mer till konsumenterna och stärka varumärket därigenom. Vi kan även nu kika på nya sätt att kommunicera T ex Instagram som skapade (co-watching) att man kan titta gemensamt från olika håll på samma content – mer socialt.

5. Preparing for the world after Corona (The New Normal)

Slutligen – ja det kommer finnas en värld efter Corona. Det kanske kommer en andra våg. Om det inte gör det är det definitivt en lågkonjunktur med förutspådd arbetslöshet på ca 11 %.

2 tips för framtiden:

Tänk på hela varumärkesresan (tratten) med din kommunikation och skapa emotionella kopplingar till varumärket hela vägen.
Ha en plan för hur allt ska leda till försäljning!

Vi befinner oss i en kris, men sättet att komma ur den är inte att vara passiva. Det är att vara proaktiva och kreativa, att se trenderna och se hur du kan använda dem, att anpassa dig och ditt varumärke efter de effekter vi vet kommer bestå i “den nya normala verkligheten”.

Av: Rebecca Cannerfelt

Bilder

Fyll i formuläret så skickar vi dig en länk till det inspelade webbinariet med PHD!

[ninja_form id=”25″]

Så hanterar du tvister och avtalsfrågor i spåren av Corona

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

“Glöm inte att värna om långsiktiga samarbeten”

– En summering av vår juridiska uppdatering från MarLaw

Vi gästades nyligen av vår juridiska partner MarLaw och advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute, vid ett webbinarium som handlade om hur pågående pandemi har satt många företag i oförutsedda situationer och osäkerhet. De belyste särskilt frågan om force majeure-klausuler och om dessa kan tillämpas med hänvisning till nuvarande situation.

Läget med corona har bland annat inneburit att vi ser en markant ökning i antalet tvister, säger Daniel. Många är stressade över läget, med exempelvis inställda evenemang och uteblivna betalningar, vilket även medför att tonläget skärpts och toleranserna minskar, när tvister väl inträffar.

Men även under dessa omständigheter gäller förstås de avtalsrättsliga grundprinciperna, som Avtalslagen vilken varit på plats sedan 1915. När väl undantag från den sker är de mycket få och ganska extrema. Force majeure är inte reglerat i svensk rätt, utan det är ett begrepp som blivit mer av ett sedvanligt inslag i avtal. Men även i dessa fall är huvudregeln inte att avtalet ska upphöra, utan att man ska prestera delar av avtalet om möjligt, till exempel genom nedsatt pris, förlängd tidsfrist etc, menar Daniel.

Ovanliga omständigheter

Det engelska uttrycket för force majeure är “act of God” vilket sätter i perspektiv hur ovanliga de här omständigheterna är, säger Alexander. Det ska vara sådant man absolut inte kan råda över eller skydda sig emot. I domstol är detta något som prövas väldigt sällan, och det främsta vägledande fallet är från 1970. En pandemi kan rimligen anses vara grund för force majeure, men även här gäller det att i första hand sikta på att uppfylla avtalet till så stor del som möjligt.

I Sverige är vi vana vid relativt korta avtal, där en force majeure-klausul ofta är lite slentrianmässigt formulerad. Man lägger ofta in en klausul utan att fokusera på vad man skriver i detalj. Men för att den ska kunna få effekt bör den istället vara så detaljerad som möjligt.

Skillnader mellan B2B och B2C

Avtal mellan företag innebär stor avtalsfrihet där parterna anses jämbördiga. Man förutsätter att båda parter har möjligheter att sätta sig in i och förstå i detalj, de avtal som sätts upp. En konsument däremot, anses vara i “underläge” gentemot andra parten och då finns flera tvingande bestämmelser för att skydda konsumenten.

Avtal inom B2B utmärks av:

Avtalsfrihet
Jämbördiga parter
Undersökningsplikt

Avtal inom B2C utmärks av:

Tvingande bestämmelser
Ojämbördiga parter
Konsumentköplagen
Konsumenttjänstlagen
Dröjsmål (rätt till att hålla inne betalning, rätt till avhjälpande etc)

Skadeståndsberäkning

Vad gäller skadestånd delas de generellt in i två kategorier: Direkt och indirekt skadestånd. Den senare kan ibland uppnå enorma belopp, vilket gör att man ofta behöver skriva in i avtalet vilka typer av skador man kan bli ersättningsskyldig för och vilka belopp det kan röra sig om. Ofta krävs det vårdslöshet, eller culpa, för att motivera skadestånd, säger Alexander.

I princip är det den skadelidande som bär bevisbördan, och här börjar en ganska invecklad process med många omständigheter att ta hänsyn till. Därför kan det ibland vara ett alternativ att istället för skadestånd titta på möjligheterna till vite. En grundläggande skillnad där är att man avtalar och sätter vite till ett visst belopp där man inte behöver bevisa eller beräkna skadan eller dess belopp, menar Alexander, som sedan ger oss sedan några praktiska tips för att skriva en skadeståndsklausul samt tips för ifall man hamnat i tvist (se bildspelet).

Omförhandling

Något många glömmer är möjligheten till att omförhandla avtalet. Både att skriva in det i avtal, samt att hantera det som en möjlighet till att komma överens om nya villkor. Det kan ofta vara bäst för båda parter, enligt Daniel. “Glöm inte att värna om långsiktiga samarbeten” säger han. Man ska betänka värdet i dessa innan man ger sig in i en tvist.

Avslutningsvis får vi några saker att ta med oss inför framtiden:

Skriv tydliga avtal
Tydlig force majeure-klausul
Tydlighet kring ansvar och skadestånd
Var öppna för alternativ tvistlösning
Se över rättsskydd

Av: Per Almegård

Bilder

Så lyckas du på YouTube – tips från experten Peter Nordlöv

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

Så lyckas du på YouTube!

– Tips från experten Peter Nordlöv

YouTube har gått från att vara något som organisationer kommunikationsmässigt gör vid sidan av allt annat – till att bli absolut affärskritiskt. Den 5 maj på vårt webbinarium “Så lyckas du på Youtube” fick vi möjligheten att lyssna på Peter Nordlöv, f.d. YouTube and Creative Sales lead på Google och nu managing director för NoA-byrån Making Waves.

“Primetime is personal”

Peter berättade att visserligen så är YouTube störst bland de yngre målgrupperna men växer stadigt överlag så det är en kanal som alla organisationer aktivt bör finnas på nu och framåt. Vi kommer fortfarande ha direktsända program i TV, en gemensam lägereld för exempelvis familjen, men på YouTube finns så otroligt mycket intressant och nischat innehåll som man vill kunna kolla på när det passar en själv. Man skapar sina egna personliga lägereldar. Och just nu i dessa tider när många är hemma, så är tittandet högre än någonsin. Så om det någonsin fanns en tid att börja skapa för Youtube – så är det nu!

Hur skapar man då engagerande innehåll för kanalen?

Ja då tycker Peter att vi ska tänka på vloggaren och influencern Casey Neistat som har flera miljoner följare på kanalen. Hans motto är “Do what you can’t”. Fördjupat vad vi menar med det kan du se här!

I korthet: Vi kan vara oss själva och göra vad vi vill på kanalen. Det kommer alltid att finnas en publik – liten eller stor. Vi behöver våga.

Från privatpersoners videor ser vi alltmer att varumärken också blir innehållsskapare. Exemplen på det är många. Vi vill inte ha reklambudskap – vi vill underhållas, tipsas och inspireras (för att på sikt såklart vilja köpa varumärkets produkter). Ett jättebra exempel är Nike. Se denna film så kommer du garanterat bli berörd: “Nike: Dream crazier”.

Vad kan man göra för typ av innehåll på kanalen?

Peter kategoriserar material i tre kategorier: Hero, Hub och Help.

Hero-innehåll är när man gör storytelling till en bred publik. Såsom Nikes film ovan. Ett annat exempel är Volvos “Epic split”-filmer med Jean Claude van Damme.
Hub-innehåll är innehåll som regelbundet publiceras – ett serieformat. Här finns många exempel. Ett är Arlas matkanal där kockarna Klara Lind och Nisse Hallberg bjuder in gäster varannan vecka och lagar mat ihop.
Help-innehåll som är allt ifrån Therese Lindgrens make-up tutorials till Peugeot som tipsar om hur man väljer rätt bil.

Vad ska vi tänka lite extra på när vi producerar för Youtube?

70 % av alla tittar i mobilen, vilket kan vara värt att tänka på. Kanske ska man texta videon för de som inte vill ha ljud och så vidare. Peter tipsar också om att man kan tänka “bite, snack, meal” när man producerar video för att maximera innehållet för användning i olika kanaler. Någon väldigt kort video, någon lite längre och någon lång video.
(Inspiration: Blocket och Björn Ranelids bilköp).

Om vi bara ska ta med oss en sak från webbinariet är det detta: Vi behöver våga vara på kanalen för att vara konkurrenskraftiga framåt men vi behöver inte vara perfekta – bara genuina.

__________
Av: Rebecca Cannerfelt

Bilder

Marknadsföring under och efter Corona

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

Marknadsföring under och efter Corona

– Det kan vi lära oss från den kinesiska annonsmarknaden!

Corona har skapat kaos för många organisationer och alla som arbetar med marknadsföring och kommunikation har ställts inför flera dilemman. Framför allt:

Ska vi pausa/sluta all marknadsföring just nu?
När kan vi börja marknadsföra igen?
Hur kan vi bidra just nu för att hjälpa till i krisen samt också behålla våra kunder/användare?

Härom veckan på vårt webbinarium “Marketing before and after Corona: Learnings from the Chinese advertising market” gästades vi av Rogier Bikker, vd på Shanghai-baserade byrån Tomorrow samt Ebba Hultengren, vice vd och Creative Director på PR-och marknadsföringsbyrån Jung. Tillsammans delade de med sig av insikter som varumärken nu kan ta med sig från hur kinesiska såväl som nordiska varumärken har lyckats vända krisen till något positivt.

4 faser

Rogier menar att man kan dela in Corona-krisen i 4 olika faser utifrån vad de observerat i Kina: Stöd, Svara, Skifta, och Bemöt efterfrågan.

Stödfasen: Nu hjälper organisationer varandra. Donerar produkter, börjar producera annat än vanligt, man tar bort eller sänker avgifter för tjänster osv. Här har svenska företag gjort en hel del i mars och april månad poängterar Ebba. Såsom t ex Absolut Vodka som tillverkar handsprit eller SAS personal som utbildas inom vården. I Kina är exemplen också många.
Svarafasen: Nu börjar man hitta kreativa lösningar för att både skapa nytta men också behålla/skapa nya kunder och intäkter. Rogier ger exemplet med Nike som i Kina skapat en plattform för online träning med kreativt innehåll såsom tips om hur man tränar med barn osv.. Resultaten av satsningen har blivit riktigt bra och deras e-handel exploderade efter lansering. Här finns många kreativa möjligheter utifrån människors nya beteenden och vi ser dem i Sverige också betonar Ebba. I en tid då man i många andra länder kommunicerar med nyckelbudskapet social distansering fokuserar många företag nu istället på att betona digital socialisering. Telia har exempelvis kampanjer där de tipsar om hur vi kan hålla kontakten samtidigt som vi håller avstånd samtidigt som de ger bort extra surf mm.
Skiftafasen (Dags att fånga marknadsandelar?)
Online-försäljningen i Kina har nu nått upp till samma nivå eller ökat i förhållande till samma tid förra året. Vanlig detaljhandel återgår långsammare men den börjar återgå. Samt även andra verksamheter. Rogier tycker vi här ska tänka som en kurva på en racingbana.
Han menar att man här snarare ska öka investering i marknadsföring och varumärkesaktivietter dvs gasa på, snarare än att skära ner om man kan. Det har visat sig i undersökningar, berättar han, att de som investerar mer i dåliga tider sedan får ca 3 gånger så många marknadsandelar som de hade före en kris.
Bemöt-efterfrågan-fasen (det nya normala): Inte exakt samma som förut men väldigt likt det normala ändå.

6 tendenser

Man har i Kina observerat 6 tendenser som kan vara bra för företag i Sverige att känna till och förbereda sig för:

Lyxvaruhandlingen exploderar – människor kan gå ut och har pengar sparade. Man spenderar. Dock säger Rogier, var det tillfälligt, sedan återgick man mer till medvetna konsumtionsbeteenden igen.
Konsumenter/kunder återgår till de varumärken de älskar. Varumärken sysslar bara med performance marketing och inte med “brand love building”. Här lönar sig ditt gedigna varumärkesarbete som du gjort före och gör under krisen.
Social handel via streaming kommer till Europa också. Event såsom lanseringar etc kanske ej ännu kan genomföras fysiskt på samma sätt som tidigare.Märken som Louis Vuitton har börja göra detta i Kina så det kommer t ex förmodligen hit snart också.
Tillbaka till våra rötter efter allt trauma. Naturen, mindfulness, matlagning, hälsa, familj i fokus. I Kina t ex har man tydligt sett hur denna typer av resor ökat avsevärt i jämförelse med tidigare.
Mer fokus på egen säkerhet och eget ägande: Min familj / min säkerhet / min familjs säkerhet, mitt lands säkerhet i första rummet (bra och dåligt). Alla “ismer” ökar. T ex nationalism. Man vill äga mer igen istället för att dela saker. Man vill inte vara beroende.
En kontaktlös värld. Vi beter oss inte precis som förut. Viruset har inte försvunnit helt, bara saktats ner. Så t ex många restauranger i Kina har infört att man enbart kan beställa med sin telefon etc.

Kina 2 månader före

Kina ligger ca 2 månader före oss i Corona-krisens förlopp och faser men Ebba på Jung menar att vi i Sverige inte ligger särskilt lång efter varumärkes- och kommunikationsmässigt. Vi gör massa saker i de 4 faserna, vilket bådar gott. (Heja Sverige!)

Det finns många lärdomar från webbinariet men för att ta fram nyckel take-aways kan de summeras:

Tryck på Play, inte Paus! Även om viss kommunikation inte är relevant nu kanske, men här har vi chans att göra bra saker och skapa värde. Varumärken stärks genom detta.
Sömlös övergång till när kunderna återvänder till sina beteenden igen. (Man kanske logiskt köper ett par nya Nike skor när man tränar hemma med Nike online, men hur skapar man samma lojalitet efter Corona?)
Våga ha en positiv ton när det lugnar ner sig. Peppa och inspirera och hjälp dina kunder efter alla månader av dåliga nyheter.
Investera nu i marknadsföring och varumärke för marknadsandelar framåt!
Bemöt efterfrågan i det nya normala. Ut ur kurvan och gasa på med kampanjer och aktiviteter!

Och det viktigaste budskapet vi tar med oss: Det finns en framtid!

__________
Av: Rebecca Cannerfelt

Bilder

Så skapar du förtroendebyggande varumärkeskommunikation!

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Seminarier, Webbinarium

”Du behöver en vision som engagerar och motiverar människor, som kan vara ledstjärna i både bra och sämre tider”

– Tips från specialisterna Geta Margareta Kroon och Martin Nordlinder

Starka varumärken står stadigt när det blåser och exemplen är många på företag som just nu snabbt ställer om för att hjälpa sina kunder och sina samarbetspartners. Saknas en stabil varumärkesgrund som genomsyrar vad varumärket är, gör och säger, är det dock lätt att kommunikationsmässigt klampa fel och orsaka skada på det egna varumärket.

Men hur skapar man egentligen varumärkeskommunikation som stärker förtroendet för varumärket – även i perioder av kris?

På vårt webbinarium den 3 april pratade vi om “Förtroendebyggande varumärkes- kommunikation” och gästades av specialisterna Geta Margareta Kroon och Martin Nordlinder.

Geta och Martin har jobbat med marknadsföring, kommunikation, varumärkesutveckling och kreativa koncept i många år och tillsammans med många olika slags organisationer, både kommersiella och idéburna. Förutom att ordna kurser tillsammans med oss på Marknadsföreningen Stockholm, är de också flitigt anlitade kursledare och föreläsare på Berghs School of Communication, Företagsuniversitetet och FEI.

Tillsammans jobbar Geta och Martin med “Workshops i varumärkesutveckling” under det gemensamma namnet Kroon & Nordlinder.

Det första du behöver göra för att i förlängningen skapa kommunikation som inger förtroende är att kunna svara på frågan ”vilka är vi?” Det handlar om affärs-/verksamhetsidé, om kärnvärde och om varumärkeslöfte. “People don’t buy what you do, they buy why you do it” som Simon Sinek säger. Vilka associationer och intryck vill du att omvärlden gör kring din produkt, tjänst eller idé?

”Think inside the box”

Den sista frågan – ”hur tar vi oss dit?” – är betydligt enklare att svara på om varumärkesgrunden ligger klar. Utifrån och i relation till denna byggs ett visuellt och verbalt ramverk som utgör varumärkets tone of voice. Först när detta ramverk finns på plats är det aktuellt att fylla det med specifika enheter och aktiviteter.

Istället för uttrycket “think outside the box” pratar Geta och Martin hellre om “think inside the box”, förutsatt att boxen = ramverket är bra förstås. Det handlar om att göra det så enkelt för mottagaren som möjligt att känns sig attraherad av just er verksamhet, något som ställer krav på enkelhet och tydlighet.

Text: Rebecca Cannerfelt

_____________
Tips: För dig som vill jobba vidare med att förstärka ert varumärkes kommunikation, kolla in Geta och Martins kurs hos oss den 28:e april.

Kursen genomförs online via Zoom. Föreläsningar varvas med exempel och praktiska övningar där du som deltagare får dela med dig av dina problem och utmaningar och lära av andras. Perfekt för dig som är marknads-, varumärkes- eller kommunikationsansvarig eller för dig som sitter i ett företags ledning. Kanske är du VD, COO eller affärsutvecklingsansvarig.

Läs mer och anmäl dig här!