CxL

Nätverksgruppen Relationsmarknadsföring byter namn

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksträffar

CxL

-Customer Experience, CRM & KundLojalitet

Vår nätverksgrupp Relationsmarknadsföring har funnits i ca 5 år. Nu är det dags för ett nytag och namnbyte. Nätverkets ledare Camilla Cramner, Karin Bjäreholt och Ann Nettervall berättar här lite om nätverkets nya namn och kommande träffar.

CxL
Ann Netterwall, Karin Bjäreholt och Camilla Cramner

Kundrelationer är viktigare än någonsin! År 2020 kommer kundupplevelse vara ett företags viktigaste konkurrensfaktor – viktigare än produkt och pris – och 85% av ett företags kundkontakter sker helt digitalt! Kundlojaliteten är idag lägre än på länge och svårt att uppnå – man refererar till ”Det nya Kundlandskapet ”och digitaliseringens baksida. Närhet, service och personlig relation efterfrågas starkt av kunderna.

Att vara marknadsförare idag är svårare än någonsin men möjligheterna har hellre aldrig varit större med ny teknik som hjälpmedel. En allt större del av marknadsföringen går från brett till riktat, kunder lämnar digitala fotspår och företag kan anpassa kundkommunikationen.

För att anpassa oss efter allt det nya som händer i snabb takt byter vi namn på vårt nätverk från Relationsmarknadsföring till Customer Experience, CRM och Kundlojalitet.

 

Vårens två träffar

…kommer att avspegla detta ökade fokus på kundupplevelse och vikten av att bygga emotionell lojalitet till sina kunder. Vår första träff den 12 mars heter “Konsten att skapa meningsfulla kundupplevelser”. Vi får besök av Arvid Axland, grundare till upplevelse- och reklambyrån Pool och författare till boken ”Jakten på känslan-konsten att skapa meningsfulla kundupplevelser”.

Vår andra träff den 10 april heter “Kundresan-företagets väg till hållbara kundrelationer” och då får vi besök av Margareta Boström, konsumentbeteendeexpert och affärsutvecklare, som inspirerar i denna föreläsning utifrån sin bok ”Kundresan – din guide till hållbara kundrelationer”.

Varmt välkommen till en nystart av nätverket tillsammans med Camilla Cramner, Karin Bjäreholt och Ann Nettervall!

Kultur

Gästartikel: Kultur som säljer, så gör du

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

Kultur som säljer, så gör du

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder även vår Nudging-kurs 28 mars. Här delar han med sig av ett inlägg om kultur som skapar ett beteende och hur det kan tillämpas inom försäljning.

Tommy Lindström

_________

Tänk om du kunde få dina kunder att köpa mer, till det dubbla, eller rent av det tredubbla priset – bara för att det är så man gör. Läs om hur du förverkligar den tanken genom att koppla ditt erbjudande till en kulturyttring.

Kultur styr vilka kläder du bär på jobbet. Den styr dina fritidsintressen, vad du pratar om och på vilket sätt och hur du beter dig i olika sammanhang. Kultur är kittet som håller ihop samhället och får oss att fungera tillsammans. Och den stärks av vår flockmentalitet (herd instinct) och rädslan för det sociala trauma det skulle innebära att hamna utanför.

Dina kunder ägnar sig naturligtvis också åt olika sorters kulturyttringar. Det är sådant de bara gör utan att ifrågasätta, eller ens reflektera över varför de gör som de gör. Om du kan få dina produkter att förknippas med en kulturyttring, då kan du få både pris och volym att rusa i höjden utan att kunderna knorrar. Nedan får du exempel på hur företag har lyckats med konststycket.

Freuds idéer får oss att äta ägg & bacon

Edward Bernays ses som grundaren av Public Relations. Han använde sig av sin morbrors, Sigmund Freuds, psykoanalytiska idéer för att styra människors beteenden via deras undermedvetna.

På 1920-talet fick Bernays i uppdrag av Beech-Nut Packing Company att öka försäljningen av bacon. Lösningen blev att de frågade femtusen läkare om det var bättre för amerikaner att äta en ordentlig frukost, istället för en lätt sådan som de flesta åt på den tiden. När de hade fått svaren gick de ut i en nationell kampanj som sa:

Forty five hundred physicians urge heavy breakfast in order to improve health of American people, many of them stated that bacon and eggs should be embodied with the breakfast.

Kampanjen adresserade minst två undermedvetna benägenheter hos oss människor. Den ena är vår tendens att lyssna på auktoriteter (authority bias). Den andra att vi har en benägenhet att tro mer på något som känns hemtamt (home bias) det vill säga ”American people” i det här fallet. Upplägget bidrog inte bara till försäljning av bacon där och då, utan även till att bacon intog en större roll som kulturyttring vid frukostbordet i USA. Idag är bacon en del av frukostkulturen i maånga länder, inte minst på hotell, och idéen kopierades av Brödinstitutet i en kampanj 1976:

Socialstyrelsen vill att vi äter 6–8 skivor bröd om dagen!

Bakgrunden till påståendet var att Brödinstitutets reklambyrå, Hall & Cederquist, ringde en anställd på Socialstyrelsen och frågade om det kunde vara lämpligt att äta 6-8 skivor bröd om dagen? Svaret blev: ”Ja, så skulle man också kunna säga”. Annonserna gjorde att svenskar fick upp ögonen för bröd och att Sverige blev omtalat ute i världen som ett socialistiskt land, där myndigheterna talar om för folket vad de ska äta.

En vigselring bör kosta tre månadslöner

USA:s depression på 1930-talet var förödande för De Beers diamantkartell. För att locka till försäljning och öka betalningsviljan drog man igång kampanjer med budskap som kopplade vigselringar till en månadslön. Under 1980-talet dubblade man antalet månader till två i annonserna:

Two months’ salary showed the future Mrs Smith what the future would be like.

De Beers diamantkartell har lyckats skapa en kulturell självklarhet som kopplar ihop diamanter med giftermål och två månadslöner i USA – förutom en massa drifter som kärlek, lycka, framgång och status. Framgångsreceptet använde de även i Japan, men där talade man istället om tre månadslöner. Att välja land för sitt giftermål kan alltså löna sig. Som en parentes kan nämnas att George Clooneys diamantring till Amal Alamuddin påstås kosta över fem miljoner kronor. Undrar hur många månadslöner det är för Clooney? IKEA verkar även ha anammat De Beers upplägg. När min fru och jag diskuterade att köpa en ny soffa, då sa hon:

En soffa ska kosta som en utlandsresa.

”Varför då?” svarade jag och drog mig till minnes att jag hade sett det skrivet i någon artikel om IKEA. Min fru replikerade: ”Det är så man säger.” Om detta är en medveten taktik från företagets sida, då har de lyckats placera sina soffor på varenda prisposition från vad en resa kostar för en familj till Mauritius, till en långhelg på hotell i Karlskoga. Genialt!

Dricks

Enligt facket försvann dricksen i Sverige 1993, när de restauranganställda fick ett nytt lönesystem. Istället lades den in i priset ”priserna inkluderar serveringsavgift och skatt”. I USA slogs etthundratusen medlemmar i The Anti-Tipping Society of America hårt mot systemet. Och när personalen fokuserar på hur mycket dricks de kan få ut av en gäst, då kommer värdegrund, vision och samarbete med övriga på arbetsplatsen i skymundan. Dessutom visar undersökningar att kopplingen mellan servicenivå och dricks är låg. Den är starkare mellan storleken på notan och dricks, så det betalar sig mer för en servitör att översälja än att ge bra service. Slutligen kan nämnas gäster vilka drabbas av det känslomässiga kvalet i valet mellan att vara snål eller betala för mycket, vilket Benjamin Franklin kommenterade:

To overtip is to appear an ass: to undertip is to appear an even greater ass.

Trots detta har dricksen överlevt. Den är en kulturell självklarhet för många i Sverige, även för gäster som anser att systemet är förlegat. För vem vill riskera att begå social harakiri och framstå som gniden?

Styrkan i kulturella yttringar är att de får eget liv

Det spelar ingen roll om dricks har ersatts av avtalsenliga löner och högre priser på menyn, eftersom kulturella yttringar tenderar att få eget liv. En hel bransch har strukturerat kostnader, intaäkter och prissättning utifrån dricks. Det finns förväntningar om dricks, likväl som att vigselringen bör innehålla en diamant och kosta två månadslöner, och en soffa bör tinga priset av en utlandsresa.

Finns det plats för ännu en kulturyttring, åt dina produkter?

Black Friday, Mors och Fars dag, Alla hjärtans dag, Kanelbullens dag, Halloween… Listan är lång över exempel på när kommers har lyckats bli en del av vår kultur. Och du kan fylla på med hur mycket nytt som helst. Det finns plats, ta födelsedagar som exempel, det firas en ny varje dag. Det gäller bara att du skapar eller kopplar din produkt till en kulturyttring som är relevant för din målgrupp.

Utveckla sälj som en kulturell självklarhet i din organisation

Ett annat sätt för dig att använda kultur till att sälja mer, är att vända blicken inåt och utveckla er säljkultur. Och du behöver inte försöka göra alla dina kollegor till fullblodssäljare. Snarare handlar det om att göra affärsmannaskap till en ytterligare kompetens som får er att upptäcka fler affärsmöjligheter och vinna ännu större respekt hos era kunder. Läs mer om det här.

Fler liknande artiklar, för dig som är vetgirig

Missa inte heller vår kurs Nudging 28 mars, som Tommy leder.

Referenser

Giddens, Anthony (1989) Cambridge, UK.
Wikipedia: Edward Bernays.
The Washington Post: The real reason why Americans love bacon for breakfast.
The New York Times Magazine: Why Tip?
Dagens Industri: Betala eller inte betala?

Business Mingel

Bildspel från Business Mingel på Bryggarsalen

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övriga träffar, Referat

Business Mingel på Bryggarsalen

Tack alla ni som kom till vårt Business Mingel på Bryggarsalen i torsdags. Utöver bästa tipsen från röstcoach Per Furumo och ölprovning med expert från Brill & Co fick vi med oss många nya möten, idéer och leads.

En toppenkväll helt enkelt. Stort tack även till Hanna Bergqvist och Cecilia Lind för ett superarrangemang!

Almedalen

Olle Nyström om Almedalsveckan

Marknadsföreningen Stockholm | Almedalen, Blogginlägg, Nätverksledaren har ordet

”Sociala arenor är platsen för den nya tidens maktspel”

Olle Nyström, Minnesota Communication, är en av ledarna för nätverket Varumärke. Här delar han med sig av sina tankar om Almedalen, med tillhörande förslag till politiker såväl som företag och organisationer, och om varför det kan vara en bra idé att snegla lite på Burning Man.

Olle Nyström

_________

Det kan kännas lite yrvaket att börja prata Almedalen när 2019 just gläntat på dörren. Och hur är det egentligen, har inte Almedalsveckan börjat tappa något av sin relevans när till och med partiledare lämnar ”walk over”?

Många anser nog att ”bäst före datumet” för Almedalsveckan har passerats. Själv delar jag inte den uppfattningen. Almedalsveckan har visserligen förlorat något av sin betydelse som plattform för politiska utspel och medial debatt men parallellt med denna utveckling har något annat vuxit fram, något som är svårt att uppfatta om man inte själv är på plats och deltar.

De som väljer bort Almedalsveckan upplever att de inte längre har samma bandbredd. På plats får de politiska partierna inte alls samma genomslag idag som för 10 år sedan. Nu konkurrerar deras fanborgar med drygt 4000 seminarier. 45 000 besökare är visserligen på plats men de är inte där för att lyssna på ett tal i parken, de är där för att medverka i en dialog om Sveriges framtid och konkret engagera sig i samhällsutvecklingen.

Den som vet att spela korten väl kan mycket väl få ett oproportionerligt inflytande i olika sakfrågor

Almedalen beskrivs ofta som en demokratisk arena. Idag är detta är en sanning med modifikation. Almedalen är en social arena vilket innebär att den inte bekymrar sig särskilt mycket om demokrati. Den som vet att spela korten väl kan mycket väl få ett oproportionerligt inflytande i olika sakfrågor men de som huvudsakligen ser denna utveckling som problematisk bör justera skärpan i den lins med vilken de betraktar omvärlden.

Allt detta sker nämligen i takt med hur världen runt omkring oss förändras. Sociala arenor är platsen för den nya tidens maktspel och detta gäller både på Internet och IRL. För den som vill vara med gäller det att acceptera spelreglerna och agera därefter.

Till våra partiledare ger jag följande råd. Ställ gärna in Almedals-talet men åk ändå till Visby, sätt dig i publiken på ett seminarium som intresserar dig och res dig upp och ställ en fråga i slutet. Så skapar du förtroende i en värld som bryr sig allt mindre om auktoriteter.

Till företag och organisationer har jag också ett förslag. Googla fram Burning Man:s 10 grundprinciper (eller klicka här – red.) och utgå från dem när ni planerar Almedalsveckan 2019.

Lycka till!

Hanna Bergqvist

Möt medlem: Hanna Bergqvist, Bryggarsalen

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Möt medlem

Vi rivstartar året med mingel och ölprovning

–Möt medlem Hanna Bergqvist, Bryggarsalen

I höstas startade vi upp vårt nya koncept Business Mingel. Premiärtillfället var mycket lyckat och nu är det dags för rond 2, denna gången på Bryggarsalen. Efter speed meeting och mingel med nya möten finns det möjlighet att stanna kvar för en spännande ölprovning. Vår medlem Hanna Bergqvist berättar här mer om sitt arbete på Bryggarsalen och varför hon tycker att ni ska hänga med på årets första event med oss!

Vad kan du berätta om din roll på Bryggarsalen?

–I min roll som projektledare och marknadsförare jobbar jag framförallt med våra stora event och vårt varumärke både mot kunder, personalen och våra besökare.

Vad är det bästa med ditt jobb?

–På Bryggarsalen får jag chansen att vara en multikonstnär och ha ett varierande jobb där jag får arbeta både kreativt och produktivt. Jag gillar att arbeta i en social miljö och träffa intressanta människor. Att få vara med att påverka och utveckla sin arbetsplats gör Bryggarsalen till ett spännande företag att vara på.

Den 10 januari arrangerar vi tillsammans med er ett Business Mingel på Bryggarsalen. Varför tycker du att man som medlem i Marknadsföreningen ska gå på det?

–Det är perfekt tillfälle för att nätverka och träffa nya intressanta människor i ett kul upplägg! Det är också ett bra tillfälle att spana in vad vi har att erbjuda här på Bryggarsalen.

Vad har ni annars på gång på Bryggarsalen?

–Vi har utvecklats väldigt snabbt de senaste åren, från att öppna en helt ny konferensvåning till vårt pågående arbete med hållbarhet. Nu närmast så är vi på gång med att producera vår egna öl. Förutom själva ölen så är det för oss marknadsförare en rolig ny produkt att lansera och att göra ett kampanjarbete kring.

Du har tidigare gått kursen Content Marketing med Marknadsföreningen. Vad tyckte du om kursen och hur jobbar ni med content idag på Bryggarsalen?

–Den var riktigt givande och jag skulle verkligen rekommendera den. Men hjälp av verktygen från kursen kunde vi sätta ihop vår egen contentstrategi, någonting som var precis rätt i tiden för oss.

Varför är du medlem i Marknadsföreningen Stockholm?

–För att hålla mig uppdaterad kring förändringar inom marknadsföring både genom seminarier och för nätverkandet.

________

Vill du också vara med att rivstarta med det nya årets mest värdefulla mingel för marknadsförare och kommunikatörer? Vi har ett fåtal platser kvar – Välkommen på torsdag 10 jan!