MarLaw

MarLaw: Privacy, GDPR & Meta – 3 frågor inför vårt webinar 31 aug

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Marknadsrätt

Google Analytics, GDPR, Meta-domen… var står vi idag och vart är vi på väg?

– Färska tips från vår juridiska partner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Här svarar Alexander på 3 frågor om nuläget och om vad man får med sig från webbinariet den 31 augusti. Missa inte att anmäla dig till webbinariet här.

MarLaw

Nu i sommar har det hänt en hel del på privacy-området, med omskrivna miljardböter i ”Meta-domen” samt nya tillsynsbeslut kring profilering & Google Analytics. Det har säkert en del att göra med att det är högt tryck på vårt kommande webbinarium ”AI, GDPR och Meta – Navigera rätt i den digitala utvecklingen för marknadsföring & juridik”.

Den 31 augusti bjuder Daniel Tornberg & Alexander Jute från Advokatfirman MarLaw på en värdefull juridisk update inkl. frågestund under ett live webinar. Vi passade på att ställa 3 frågor till Alexander:

  1. Google Analytics 4 – vad händer?
    – Från legalt håll händer mycket just nu – vi har fått beslut om Google Analytics tidigare versioner från tillsynsmyndigheter runt om i Europa men även vägledningar som tar sikte på Google Analytics 4. Nu i somras kom även ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå för USA vilket ger andra möjligheter till överföring av data dit. Men man kommer fortfarande behöva utvärdera vilka verktyg man använder och hur man tänker använda dem innan man börjar.
  2. Vilka är de vanligaste frågorna man hör av sig till er med just nu?
    – På temat med just GDPR, Google Analytics m.m. rör många frågor hur man ska gå till väga för att utvärdera verktygen, om det är möjligt att över huvud taget använda dem och vilka åtgärder man i så fall behöver vidta.
  3. Vad får man med sig från webbinariet den 31 augusti?
    – Det allra senaste på temat och även medskick om vad man behöver tänka på när man överväger att fortsätta använda befintliga verktyg men även hur man utvärderar nya.

Daniel Tornberg, Alexander Jute och Marie Sommar om medlemsförmånen "Fråga advokaten"

Marknadsrätt

Advokatfirman MarLaw: Nya EU-direktiv för miljöpåståenden i marknadsföring

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg, Marknadsrätt

”Krafttag mot vilseledande miljöpåståenden”

– Färska tips från vår juridiska partner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande reflektioner längst ner i artikeln. 

MarLaw

Nya regler från EU som syftar till att förtydliga hur miljöpåståenden i marknadsföring bör användas

I mars 2022 lade EU-kommissionen fram sitt första lagförslag inom ramen för lagstiftningspaketet benämnt ”handlingsplan för den cirkulära ekonomin” [1]. Förslaget avsåg en uppdatering av EU:s konsumentskyddsregler för att ge konsumenterna mer inflytande över den gröna omställningen. Inom ramen för samma lagstiftningspaket har EU-kommissionen nu i mars 2023 lagt fram ytterligare ett förslag som syftar till att komplettera det tidigare förslaget, bland annat genom att ställa tydligare krav på miljöpåståenden så att de är tillförlitliga, jämförbara och verifierbara i hela EU och skydda konsumenterna från ”greenwashing”.

Förbud mot greenwashing

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är ett övergripande och generellt tillämpligt direktiv som sedan 2005 reglerar hur näringsidkare i största allmänheten får och ska utforma sin marknadsföring och affärsmetoder. I artikel 5 i direktivet föreskrivs bland annat ett allmänt förbud mot vilseledande affärsmetoder, och i artikel 6 stadgas när en affärsmetod ska anses vilseledande. Bilaga 1 till direktivet (den sk svarta listan) inbegriper en lista över affärsmetoder som under alla omständigheter är otillbörliga, dvs. de värsta överträdelserna av marknadsföringslagstiftningen.

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är i Sverige implementerat genom marknadsföringslagen (”MFL”) och vad gäller marknadsföring med miljöargument har de hittills huvudsakligen hanterats genom bestämmelserna om god marknasdföringssed /5 § MFL) och förbudet mot vilseledande marknadsföring (10 § MFL). Vid uttolkande av god marknadsföringsssed är Internationella handelskammarens (”ICC”) regler för reklam och marknadskommunikation av särskild betydelse. Av dessa följer bl.a. att man inte får misskreditera annans verksamhet eller produkt samt att man inte får missbruka tekniskt material, t.ex. använda vetenskapliga termer för att ge intryck av att ett påstående har vetenskaplig grund, när sådan i själva verket saknas. koden innehåller ett eget kapitel om just miljömarknadsföring (Kapitel D) och är tillämpliga på all marknadskommunikation där miljöpåståenden används.

Reglerna gäller alltså varje form av marknadskommunikation som uttryckligen eller underförstått hänvisar till miljömässiga eller ekologiska aspekter i fråga om produkters tillverkning/utförande, förpackning, distribution, användning/konsumtion, återvinning eller sluthantering.

Förslaget innebär alltså att vaga miljöpåståenden kommer att hanteras på ett helt annat sätt

Genom EU-kommissionens förslag från 2022 kan vilseledande miljöpåståenden komma att hanteras utifrån svarta listan istället för god marknadsföringssed då man avser lägga till och särskilt lyfta fram ett förbud mot grönmålning på svarta listan. Detta innebär ett tydliggörande av reglerna kring miljöpåståenden i marknadsföring men också en skräpning i sanktioner då överträdelser av svarta listan anses allvarligare än ageranden i strid med god marknadsföringssed. Den svenska marknadsföringslagen uppdaterades 2022 med nya sanktionsnivåer som innebär att de värsta överträdelserna ska kunna sanktioneras med upp till fyra (4) procent av näringsidkarens årsomsättning.

Det nya lagförslaget innehåller krav på att precisera och fastställa regler för hur frivilliga miljöpåståenden och miljömärkningssystem inom unionen ska tillämpas, kommuniceras och verifieras för att därigenom vidare motverka trenden av grönmålning.

Det nya förslagets centrala delar

En central del av det nya förslaget är att näringsidkare innan dess att ett miljöpåstående riktas mot konsumenten måste kunna visa på vederhäftiga och vetenskapligt underlag som styrker påståendet. Detta är dock närmast ett förtydligande av den rättspraxis som finns på området och som över tid bekräftat att vilseledande miljöpåståenden är i strid med god marknadsföringssed.

Ytterligare en viktig del i det nya förslaget är harmoniseringen av regleringen kring miljömärkningar. EU-kommissionen har genom sina undersökningar fastställt att det för närvarande förekommer drygt 200 olika miljömarkeringar inom unionen som i en beaktansvärd utsträckning är overifierade eller icke-verifierbara [2]. Detta minskar tillförlitligheten hos miljömarkeringar i största allmänhet, varför det förevarande lagförslaget ställer upp krav på att alla miljömarkeringar samt dess budskap måste verifieras av en självständig tredje part för att få användas inom unionen. Vidare anges det i förslaget att alla nya miljömarkeringar från och med ikraftträdandet av det föreslagna direktivet måste uppnå högre miljökrav- och standarder än vad som idag krävs för att få ett förhandsgodkännande.

Sammanfattningsvis ska miljöpåståenden enligt förslaget vara tillförlitliga, transparenta, oberoende verifierade och regelbundet granskade för att tillåtas användas i näringsidkares marknadsföring.

Exempel på vaga miljöpåståenden är ”miljövänlig”, ”eko” eller ”grön”, som kan felaktigt antyda eller ge ett intryck av utmärkt miljöprestanda.

Reflektion

Kommissionens nya förslag innebär ett krafttag mot vilseledande miljöpåståenden, inte bara för att de tydligare regler i EU-direktiv som medlemsstaterna ska implementera i sin lagstiftning utan särskilt för att många av de mest frekvent förekommande miljöpåståenden numera förs upp på den svarta listan där de allra allvarligaste överträdelserna av överträdelser listas. Detta visar att miljöpåståenden innehar en särställning från lagstiftarens sida då denna typ av påståenden anses ha en stor effekt på konsumenternas affärs- och köpbeslut. Den svenska marknadsföringslagen uppdaterades 2022 med nya sanktionsnivåer som innebär att de värsta överträdelserna ska kunna sanktioneras med upp till fyra (4) procent av näringsidkarens årsomsättning.

Förslaget innebär alltså att vaga miljöpåståenden kommer att hanteras på ett helt annat sätt då sådana kan innebära överträdelser av den svarta listan vilket typiskt sett ska sanktioneras hårdare än överträdelser av god marknadsföringssed. Exempel på vaga miljöpåståenden är ”miljövänlig”, ”eko” eller ”grön”, som kan felaktigt antyda eller ge ett intryck av utmärkt miljöprestanda.

Det kommer nu bli än viktigare att se över sin egen marknadskommunikation vad gäller miljöpåståenden för att säkerställa att deras användning av sådana påståenden håller legalt, särskilt som sanktionerna för överträdelser är kraftiga.

Daniel Tornberg & Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[1] Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, A new Circular Economy Action Plan For a cleaner and more competitive Europe. COM(2020) 98 final.

[2] Se skäl 39 i EU-kommissionens nya lagförslag.

MarLaw

Uppdatering: Nya skärpta marknadsföringsregler sedan 1 september

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Marknadsrätt

Nya ändringar i marknadsföringslagen, prisinformationslagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen

– En juridisk uppdatering från vår partner MarLaw

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Vårt nästa event tillsammans med MarLaw, med aktuella tips inom marknadsrätt, sker den 17 november

MarLaw

TIPS: Med anledning av de lagändringar som nu är i kraft sedan den 1 september 2022, erbjuder MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

Denna vecka har det skett stora förändringar i lagstiftningen för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation. Marknadsföringslagen, prisinformationslagen, avtalsvillkorslagen och distansavtalslagen uppdateras för att ge ett starkare skydd för konsumenter.

”För att säkerställa att alla lever upp till de nya lagarna införs dessutom helt nya sanktioner som är lika de som kan utfärdas vid brott mot GDPR. Sanktionsavgiften kan fastställas till lägst tio tusen kronor och högst fyra procent av näringsidkarens omsättning. Att begå misstag kan alltså stå dig dyrt.”

Så skriver MarLaw själva i sin kommunikation kring de nya lagändringarna. Här får vi en uppdatering om nuläget.

_________

Hur har det har gått med införandet ni flaggade för i våra tidigare artiklar? Är detta lagändrat enligt förslaget nu?

– När propositionen skulle röstas igenom valde riksdagen att skjuta fram införlivandet till den 1 september 2022. Vidare noterades att en av reglerna kring realisationer/prissänkningar var något oklar. Konsumentskyddsdirektivet (som är det bakomliggande regelverket från EU) innehåller bl.a. en ny regel som tar sikte på tillkännagivande av prissänkningar och att sådana ska innehålla uppgift om det tidigare pris som näringsidkaren har tillämpat under en fastställd tidsperiod före prissänkningen.

Nämnda direktiv innehåller ett krav på att medlemsstaterna i EU inte får föreskriva en tidsperiod understigande 30 dagar för att bestämma tidigare pris. Dessutom ges medlemsstaterna möjlighet att implementera undantagen till nämnda huvudregel, vilka framgår enligt nedan.

  1. Medlemsstaterna får föreskriva andra regler för varor som sannolikt kan försämras eller har kort sista förbrukningsdatum.
  2. Om produkten har funnits på marknaden i mindre än 30 dagar får medlemsstaterna även föreskriva en kortare tidsperiod än 30 dagar.
  3. I de fall där prissänkningen ökas gradvis får medlemsstaterna föreskriva att det tidigare priset utgör det pris som gällde före den första prissänkningen.

Den första punkten är sparsamt belyst och i Sverige pågår ett arbete med att ta fram en närmare vägledning om hur detta ska tillämpas. Vid kontakt med Regeringskansliet uppger man att frågan har börjat hanteras men att vägledningen förväntas publiceras senare och först efter den nya bestämmelsen trätt i kraft, dvs. efter den 1 september 2022.

Viss vägledning (om än knapphändig) går att utläsa från EU-kommissionens riktlinjer. Däri framgår det att vilka typer av varor som omfattas av undantaget ska bedömas i varje enskilt fall. Därefter exemplifieras varor som färska matvaror och drycker med korta hållbarhetsdatum. Vi fortsätter bevaka utvecklingen.

Vad mer är värt att belysa inom marknadsrätt hösten 2022?

– På marknadsföringsrättens område kommer de nya reglernas tillämpning bli av största intresse att följa. Konsumentverket har tillsyn över marknadsföringen och ska följa upp att företagen agerar i enlighet med lagstiftningen. Med tanke på att realisationer har varit ett prioriterat området för Konsumentverket blir det intressant att se hur myndigheten kommer förhålla sig till de nya reglerna för att se till att de efterlevs.

Det är helt klart hög tid att se över sin cookieanvändning och information

Vidare ska noteras att GDPR alltjämt genererar nya frågeställningar och överväganden. Under sommaren meddelade den irländska dataskyddsmyndigheten i ett utkast på beslut att man kommer blockera Meta från att skicka användaruppgifter till ISA. Detta skulle kunna medföra att Facebook och Instagram inte kan användas förrän ett nytt transatlantiskt dataöverföringsavtal (liknande privacy shield) är på plats. Beslutet är dock på remiss hos de andra tillsynsmyndigheterna i EU så det återstår att se vad som slutligen sker.

En annan intressant nyhet på temat är att organisationen Non of Your Business (NOYB) lämnat in ytterligare 226 klagomål hos olika tillsynsmyndigheter runt om i EU på grund av felaktig cookie-hantering. Det är helt klart hög tid att se över sin cookieanvändning och information.

Det har även kommit ett beslut från danska tillsynsmyndigheten som öppnar för att samtycke kan anses frivilligt när det för att kunna erhålla medlemskap i en kundklubb var villkorat med att få också få nyhetsbrev. Ärendet är högst intressant då det varit många frågor om huruvida man kan villkora medlemskap med marknadsföringsutskick med samtycke som grund. Beslutet synes alltså öppna för det och det är intressant att följa en eventuell fortsättning av ärendet.

Sammanfattningsvis händer det mycket på den juridiska fronten som påverkar spelplanen för marknadsföring. Se till att hålla dig uppdaterad.

Se även:

Supportpaket

Med anledning av nya konsumentskyddslagen: Skräddarsydd utbildning för ditt företag i samarbete med MarLaw

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Kurser, Marknadsrätt

Konsumentskyddets GDPR införs i Sverige

– Skräddarsydd utbildning för ditt företag i samarbete med MarLaw

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som trädde i kraft den 1 september 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

MarLaw

Ändringar i konsumentskyddet

Ett moderniserat konsumentskydd (Regeringens proposition 2021/22:174) ställer högre och tuffare krav på marknadsföring riktad mot konsumenter.

Dessutom föreslås att sanktionerna ska bli kraftfullare, likt GDPR med belopp upp till 4% av ett bolags årsomsättning. Dessa lagändringar föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022 och kommer bland annat att innebära:

  • Nya sanktioner upp till 4% av ett bolags årsomsättning
  • Nya krav för hur pris ska anges vid marknadsföring av prissänkningar
  • Nya informationskrav innan ett avtal ingås
  • Nya regler vid rankning av tjänster, produkter samt produktrecensioner
  • Nya förutsättningar för ångerrätt
  • Det måste framgå om den som erbjuder en produkt till försäljning på en marknadsplats är näringsidkare eller inte.
  • Distansavtalslagen omfattar även avtal som innebär betalningsförpliktelser och vissa fall där personuppgifter tillhandahålls

Mer information och bokning

Denna kurs syftar till att ge en övergripande förståelse för de nya konsumentskyddsreglerna samt hur ni kan anpassa er verksamhets kommunikation till de nya reglerna.

Kursen kommer att anpassas utifrån ert bolag och de frågeställningar som kan uppkomma.

Anmälan: Kontakta Marie Sommar; marie@mis.se för en offert.

MarLaw

MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Med sikte på ”aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön”

– Gästartikel från Advokatfirman MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras kommentar och praktiska tips i slutet av artikeln.

MarLaw

TIPS: Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

_________

Regeringen föreslår lagändringar i syfte att genomföra ”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler.”

Arbetet med det nya konsumentskyddsdirektivet har lett fram till en proposition som föreslås bli lag den 1 juli 2022. Det skall påpekas att de stora uppdateringarna av lagen är de första sedan 2008 och på så vis betydande. Det övergripande målet är att stärka konsumentskyddsnivån inom unionen ytterligare. På agendan är i synnerhet att med hjälp av lagen stärka upp skyddet för konsumenternas ekonomiska beteenden genom att ge dem tillräckligt med förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Initiativet riktas även mot att anpassa regelverket till den ökade digitaliseringen som råder.

Förslagen i propositionen innebär lagändringar av fyra olika lagar. Dels marknadsföringslagen där de mest centrala delarna av implementeringen återfinns dels lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, prisinformationslagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. För att komma tillrätta med bristerna i konsumentskyddslagstiftningen och se till att reglerna efterföljs tar bestämmelserna till stor del sikte på aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön.

Ny sanktionsnivå om upp till 4 procent av årsomsättningen

Den största förändringen är den nya lagstiftningen om skarpare sanktioner. Sanktionsnivåerna blir högre och landar på en beloppsgräns om fyra procent av näringsidkarens årliga omsättning. I det svenska lagstiftningsarbetet var förslaget på remiss om 10 procent av årsomsättningen men istället landade nivån på 4 procent (motsvarande inom GDPR).

Tillräckligt mycket information ska tillhandahållas konsumenten vid marknadsföring

Utöver sanktioner införs en mängd olika informationsbestämmelser som kräver att marknadsföringen ska innehålla tillräckligt mycket information av särskild betydelse. Informationen kan variera från produkt till produkt men det bakomliggande syftet är trots allt att konsumenten överlag ska ges möjlighet att ta ett välgrundat affärsbeslut.

Förslaget ställer också krav på öppenhet med avseende på individualisering av priser utifrån algoritmer. Om så är fallet ska konsumenten bli tydligt informerad om att innehållet på en webbsida är anpassad efter insamlade data kring hur denne betett sig tidigare. Syftet är att göra konsumenten införstådd med det faktum att priset kan vara reglerat efter preferenser.

Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

En stor sak i propositionen är även kravet på information som tar sikte på rankning och där aktörer ger konsumenten tillgång till prisjämförelser. Förslagen som rankas högst kan vara baserat på priser, kvalitet eller vara resultatet av olika kommersiella incitament. Marknadsplatser och webbplatser för prisjämförelser måste därför redovisa för konsumenten de viktigaste kriterierna som sökresultatet baseras på. På så vis framkommer om rankningen är baserad på betalningar som mottagits från handlare, är påverkat av popularitet eller annat som kan ge vägledning och insikt vid konsumentens affärsbeslut.

En annan marknadsföringsmetod regeringen särskilt vill strama åt är recensioner. Med förslaget införs ett krav på att aktörer ska tillhandahålla information om omdömen och huruvida de kommer från konsumenter eller inte. Det finns inget krav på att kunna garantera kommentarernas riktighet men i sådant fall ska det framgå att aktören avskriver sig sådan försäkran. Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

Inom distansavtalslagens tillämpningsområde föreslås även ändringarna om ångerrätten avseende digitala tjänster som gäller personuppgifter och den data som lämnas därigenom. Givet teknikutvecklingen erbjuds många gratistjänster genom applikationer och anda digitala verktyg. Även om dessa tillhandahålls gratis lämnar kunden ifrån sig personuppgifter av stort värde för plattformen. I lagen införs därför en 14 dagars ångerrätt i dessa situationer.

Ändringar i prisinformationslagen

Det blir dessutom nya bestämmelser i prisinformationslagen. Med dagens förekomster av omfattande och återkommande priskampanjer är området något som varit särskilt prioriterat vid tillsynsärenden. Reglerna kommer att införa krav på att en produkt som tillhandahålls med angivande av en prissänkning måste ange det tidigare priset. Dessa ändringar lägger grund för hur aktörer får göra prisnedsättningar och priskampanjer. Vill en aktör kommunicera en prissänkning måste denne redovisa det lägsta priset som har tillämpat under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Undantag gäller om priset sänks gradvis under 30 dagars perioden. Detta kan vara fallet vid en utförsäljning samt möjligt vid varor som snabbt blir gamla.

Kommentar

För att förbereda sig på de förändringar som kommer behöver aktörerna ha i bakhuvudet att bestämmelserna talar för att höja konsumentskyddsnivån och ge konsumenterna kunskap om sina rättigheter, något som kommer vägas in i allt högre grad.

För att undvika sanktioner behöver därför identifieras vilka brister som finns i verksamheten och sätta sig in i konsumenträttigheterna i stort. Vi rekommenderar att man ser över följande:

  • Allmänna villkor/köpvillkor
  • Personuppgiftshantering och policy
  • Prissättning/REA-erbjudanden m.m.
  • Användning av recensioner
  • Användning av rankningssidor
  • Samarbeten/avtal med underleverantörer (t.ex. reklam/mediabyråer, etc.)
  • Rutiner för att säkerställa att marknadsföring är compliant

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

MarLaw

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln. 

MarLaw

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

  1. Kartlägg dina överföringar
  2. Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
  3. Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
  4. Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
  5. Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
  6. Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

MarLaw

Miljöpåståenden från legal synvinkel – tips från advokaterna

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

”Hög tid att se över sin miljökommunikation”

– Färska tips från vår juridiska partner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln. Vill du ha fler aktuella tips inom marknadsrätt ska du heller inte missa vårt webbinarium med MarLaw den 6 oktober >>

MarLaw

_________

Sedan 2015 har Konsumentverket som tillsynsmyndighet ett särskilt uppdrag att granska miljö- och hållbarhetspåståenden i marknadsföring. Det ställs höga vederhäftighetskrav på denna typ av marknadsföring i anledning av att den anses ha en stor påverkan på konsumenters möjligheter att fatta goda affärsbeslut. Dessutom krävs att man preciserar (kvalificerar) vad som avses med ett visst generellt miljöpåstående, som t.ex. ”miljövänlig”, ”hållbar”, etc. för att inte riskera att marknadsföringen är att anse som vilseledande eller i strid med god affärssed. 2015 var även året då Konsumentverket kartlade miljöpåståenden på ett mer strukturerat sätt (1). Nu har Konsumentverket gjort en ny kartläggning för att se förändringar sedan sist (2). I kartläggningen konstaterar Konsumentverket att kommunikationen av miljöargument på den svenska marknaden har ökat kraftigt sedan denna kartläggning gjordes förra gången, 2015. Ett fåtal branscher har samma låga nivå av miljökommunikation som tidigare medan en klar majoritet har gjort förflyttningar till att kommunicera mer och oftare. Begrepp som ”hållbarhet”, ”hållbar” används mest frekvent i kommunikationen från företag, följt av ”miljö” och ”klimat”. I de allra flesta branscher sker kommunikationen övergripande och utan detaljerad information vilket riskerar att anses vilseledande.

Advokat Daniel Tornberg och Advokat Alexander Jute på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw analyserar Konsumentverkets nya kartläggning och ger tips på vad du ska tänka på vid användning av miljöpåståenden i marknadsföring.

Bakgrund

I syfte att ge en bild av hur det ser ut med miljöargumentation i marknadsföring på den svenska marknaden har Konsumentverket tagit fram en kartläggning för att se hur, hur ofta och på vilket sätt företag använder miljöargument. I rapporten ingår ett 40-tal marknader/branscher och flera hundra företag är kartlagda (3). Kartläggningen är gjord i samarbete med SB Insight (som även gjorde kartläggningen 2015) och arbetet med kartläggningen har gjorts på två sätt: 1) genomgång och analys av SB Insights databas bestående av hållbarhetskommunikation (inklusive miljöargument), och 2) manuell insamling för att komplettera bilden på respektive marknad.

Kan även noteras att sedan kartläggningen 2015 så har Konsumentverket publicerat flera rapporter vilka är resultat från enkätundersökningar där konsumenter har svarat på hur de upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn presenteras. Den första publicerades 2017 och därefter har verket även publicerat rapporter 2018 och senast så sent som i slutet av 2020 (4). Rapporterna ska ses i ljuset av att det miljöpåståenden såsom ”hållbart val”, ”ett hållbart Sverige”, ”miljövänlig”, en grönare värld”, ”klimatvänlig”, ”nollutsläpp”, ”vi tar ansvar”, ”agera ansvarsfullt”, ”framtidens energi”, ”future friendly”, ”energiklok”, ”smartare produktion”, bättre val”, bättre för miljön”, ”ekologisk”, ”eko”, ”göra skillnad”, ”tillsammans för en hållbar framtid”, m.fl. blir allt vanligare i kommunikationen.

Gemensamt för dessa påståenden är att det inte är helt enkelt för genomsnittskonsumenten att värdera och förstå innebörden av denna typ av påståenden. Därför finns också ett särskilt legalt krav på att denna typ av påståenden ska kvalificeras, dvs. att man i direkt anslutning till påståendet förklarar vad som avses med t.ex. ”ekologisk” eller ”klimatvänlig”, m.m. De senaste åren har påståenden såsom ”klimatneutral”, ”klimatkompenserad”, ”netto noll klimatavtryck” blivit allt vanligare. Konsumentverket anser att sådana påståenden måste, i likhet med andra miljöpåståenden, uppfylla kraven som uppställs i marknadsföringslagen, däribland kravet på god marknadsföringssed och förbudet mot vilseledande marknadsföring.

Slutsatserna är väntade men ger en klar signal till marknaden generellt att det är hög tid att se över sin miljökommunikation, särskilt så att man säkerställer att man har betryggande underlag för sina påståenden men även att man är tillräckligt konkret och precis i vad man menar med ett visst miljöpåstående.

Kort om regelverket för miljöargument i marknadsföring

På EU-nivå finns det generella direktivet om otillbörliga affärsmetoder som tar sikte på marknadsföring. Direktivet åtföljs av en vägledning om genomförande/tillämpning av direktivet och vad gäller miljöpåståenden anges i vägledningen att begreppen miljöpåstående eller grönt påstående avser att man (i samband med kommersiella meddelanden, marknadsföring eller reklam) förespeglar eller på annat sätt ger intryck av att en produkt eller tjänst är miljövänlig (dvs. har en positiv inverkan på miljön) eller är mindre skadlig för miljön än konkurrerande varor eller tjänster. Detta kan bero på t.ex. dess sammansättning, det sätt på vilket den tillverkats eller producerats, det sätt på vilket den kan bortskaffas och den minskade energiförbrukning eller förorening som kan väntas från användningen av den. När sådana påståenden inte är sanna eller inte kan kontrolleras kan detta betecknas som ”grönmålning” (greenwashing)(5).

Konsumentverkets slutsatser

Sedan den förra kartläggningen 2015 har både antalet företag som kommunicerar om miljö och hur mycket de kommunicerar ökat kraftigt på marknaden i stort. Det är ett flertal förändringar som skett sedan 2015:

  • Det har skett en ökning av kommunikation med miljöargument, fler branscher kommunicerar med miljöargument,
  • Branscherna som var mest frekventa med miljöargument i marknadsföring är fortsatt desamma. Dock har frekvensen inom dessa branscher ökat. 2015 var det elbranschen men den har nu fått sällskap av ett antal andra branscher såsom kläder, mejeri, ny bil och restaurang,
  • Några begrepp och ord som har tagit mer plats sen 2015 är sådana som relaterar till en så kallad cirkulär ekonomi, exempel på detta är återvinning, återbruk, materialval och förpackningsmaterial,
  • Kommunikationen med miljöargument är i de allra flesta branscher övergripande och utan detaljerad information. I många fall är det också svårt eller rent av omöjligt för konsumenterna tillgodogöra sig kompletterande och fördjupande information då denna inte direkt hänvisas till eller går att hitta utan noggrant sökande.

Det kan även noteras att företagens ökade miljömarknadsföring har lett till en förväntan hos konsumenterna att alla företag ska kommunicera miljö och miljöarbete. Konsumentverket framhåller att den kan vara utmanande att kommunicera med miljöargument givet det strikta regelverk som omgärdar sådana påståenden. Konsumentverket anför att man ser exempel på detta genom otydlig eller i vissa fall renat osann kommunikation. Vidare anför Konsumentverket att den sjunkande kvalitet på kommunikation och den otydlighet som förvirrar konsumenterna riskerar att försvåra omställningen till ett mer hållbart samhälle eftersom vanliga konsumenter inte förstår vad de skall välja eller göra samt blir trötta på generiska budskap. Konsumentverket noterar att det finns stort utrymme för förbättring hos företagen och en viktig roll för Konsumentverket och andra berörda myndigheter att spela(6).

Tips från advokaterna

Kartläggningen ger en bra överblick av hur olika marknader/branscher kommunicerar kring miljöargument. Slutsatserna är väntade men ger en klar signal till marknaden generellt att det är hög tid att se över sin miljökommunikation, särskilt så att man säkerställer att man har betryggande underlag för sina påståenden men även att man är tillräckligt konkret och precis i vad man menar med ett visst miljöpåstående. Den förra aspekten kräver en viss arbetsinsats då det ställs höga krav på underlaget på vilket man baserar sitt påstående. Den andra kräver sin insats från det kommunikativa så att man på ett korrekt sätt kommunicerar sitt miljöpåstående. Vidare bör man förvänta sig någon form av åtgärd från Konsumentverkets sida i form av tillsyn. Typiskt sett sker det genom ett brev från Konsumentverket i vilket verket delger sin syn på ett företags kommunikation samt vissa uppmaningar om självrättelse vid äventyr av rättsliga åtgärder. Det kan vara särskilt aktuellt att granska sin miljömarknadsföring om man förekommer i listan över de kartlagda företagen i rapporten.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
1. Rapport 2015:17, ” Marknadsföring med miljöargument” – Kartläggning på 37 konsumentmarknader.
2. ”Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”.
3. ”Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”, s11-13.
4. Rapport 2017:9 ”Konsumenterna och miljön 2017”, Rapport 2018:17 ”Konsumenterna och miljön 2018” och Rapport 2020:2 ”Konsumenterna och miljön 2020”.
5. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016SC0163&from=SV s. 107.
6. Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”, s. 15.”

Marknadsrätt

Advokatfirman MarLaw: Coronapandemin – ansvarsbefrielse grund eller inte?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt
MarLaw
Daniel Tornerg & Alexander Jute

Vi ställs alla inför stora utmaningar och svårigheter i och med coronapandemin. Även inom arbetslivet medför det förstås nya utmaningar och frågeställningar. Vår juridiska partner MarLaw tar i den här artikeln sikte på ifall pandemin kan ”utgöra grund för ansvarsbefrielse” och i vilken mån force majeure kan spela in. Missa inte deras praktiska tips i slutet!

“Coronapandemin –ansvarsbefrielse grund eller inte?”

Corona-viruset (covid-19) är av WHO klassat som en pandemi och har hittills inneburit stora påfrestningar på samhället och näringslivet. För närvarande råder stor osäkerhet och oro på reklam- och kommunikationsområdet. Många evenemang, uppdrag, samarbeten har på kort tid ställts in eller skjutits upp tills vidare. Situationen blir inte lättare när myndigheter och experter ger vissa råd om hur man bör agera medan bolag sätter egna riktlinjer som ska gälla för just deras verksamhet. När det gäller kund- och samarbetsförhållanden blir frågan var gränserna går för ansvarsbefrielse, s.k. force majeure.

Force majeure är en befrielsegrund för en part som på grund av ytterst oväntade omständigheter inte har möjlighet att prestera enligt parternas avtal. Exempel på sådana omständigheter kan vara krig, politiska beslut, konflikter på arbetsmarknaden, epidemier eller svåra sjukdomar. Det är inte ovanligt att avtal innehåller en force majeure-klausul, men det är inte alltid som just den klausulen ägnas någon särskild uppmärksamhet vid avtalsförhandlingar. Möjligen på grund av att de omständigheterna som berörs av klausulen är av extraordinär karaktär och inte framstår som sannolika.

Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Force majeure-klausuler kan vara utformade på olika sätt och när en sådan klausul inte uttryckligen nämner pandemi som omständighet under vilken force majeure kan åberopas gäller det att tolka denna klausul. En analys av force majeure-klausulens syfte och funktion kan leda till att en pandemi anses som sådan extraordinär omständighet som kan leda till ansvarsfrihet. Dock behöver en pandemi inte nödvändigtvis vara ett hinder för en part att leverera enligt avtalet – det beror ytterst på vad som ska levereras och möjligheterna att göra det.

Den part som åberopar force majeure-grundande omständighet vill bli befriad från att leverera enligt parternas avtal och måste då kunna visa att det föreligger sådan omständighet, t.ex. kan digitala tjänster ofta levereras trots pandemi med andra tjänster kan bli svårare. Här har givetvis myndigheters rekommendationer betydelse, har myndigheterna infört begränsningar som gör att t.ex. ett evenemang inte kan bli av så kan det ses som en force majeure-grundande omständighet. Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Sammanfattningsvis kan konstateras att huruvida Corona-pandemin kan utgöra grund för ansvarsbefrielse beror t.ex. på hur force majeure-klausulen i avtalet formulerats och vilka tjänster som ska levereras. Därför kommer vi med följande praktiska råd om hur man bör hantera denna fråga:

  • Undersök om avtalet innehåller en force majeure-klausul och se hur den är formulerad och vilken typ av omständigheter som ingår i den
  • Få en klar bild över dina rättigheter och skyldigheter under avtalet
  • Få en klar bild över vad du kan fortsätta prestera eller inte
  • Kontrollera vad konsekvenserna är om force majeure-klausulen skulle vara tillämplig
  • Kontrollera om det finns varianter till att avtalet inte ska gälla (till exempel om prestationen kan skjutas upp eller delvis utgå)
  • Starta en dialog med din avtalspart för att komma överens om hur ni gemensamt ska försöka hitta en lösning
  • Rättsliga åtgärder bör övervägas i de fall det inte går att lösa problemet genom en överenskommelse

Om du är medlem i Marknadsföreningen Stockholm, och har frågor kring dina avtal i förhållande till detta kan du kontakta våra advokater Daniel Tornberg och Alexander Jute på advokatfirman MarLaw.

____________
Läs mer om vår medlemsförmån juridisk rådgivning >>

MarLaw

Marknadsrätt 2020; detta behöver du veta – Daniel Tornberg, MarLaw

Marknadsföreningen Stockholm | Marknadsrätt, Möt medlem

”Det går inte att skylla på ’gråzoner’ längre”

– Möt vår medlem och juridiska partner MarLaw

Daniel Tornberg
Daniel Tornberg, MarLaw

Vilket år de haft, vår juridiska samarbetspartner MarLaw. Inte nog med att de firade 50 år och vann utmärkelsen ”Årets Byrå” för femte året i rad, de har även en ny bok på gång. Därtill är de en av våra partners till Årets Marknadschef 5 feb och i samband med det lanserar de en tilläggstjänst (utöver den fria juridiska rådgivning som ingår i vårt medlemskap) för fortlöpande juridiskt stöd, vilket du kan läsa mer om här. Vi passade på att ställa några frågor till Daniel Tornberg, Advokat, CEO och Partner på MarLaw.

Grattis till utmärkelsen ”Årets Byrå” för 5:e i rad! Hur lyckas ni?

– Tack för det! I grunden är det främst vår specialistkompetens och förståelse för klientens affär som lyfts fram i undersökningen. Klienterna uppskattar att få snabb och tydlig rådgivning vilket skapar ett kommersiellt värde för dem.

MarLaw är en nybliven 50-åring och nu har ni en ny bok på gång – vad kan du berätta om ert år 2020?

– Stämmer! Ja, vi har tagit fram en jubileumsbok som beskriver byråns 50-åriga historia, alltifrån tillkomsten till framtiden med nedslag i några av de domstolsmål som byrån haft genom åren. För att boken inte ska bli lika tråkig som den låter har vi tagit författarhjälp av Camilla Grebe (årets kriminalromansförfattare) – vilket kan bli ett spännande grepp. 2020 är ju starten på förhoppningsvis minst 50 år till och fokus i år ligger på vår egen marknadsföring och försäljning där vi ska ta nästa steg.

Den 13 februari får vi och våra medlemmar en uppdatering inom marknadsrätt, vid lunchseminariet ”Do’s and Don’ts 2020”. Har det hänt mycket sedan förra året?

– Liksom i samhället i stort går utvecklingen snabbt även inom juridiken – det gäller särskilt våra områden som träffar marknadsföring och försäljning där den digitala tekniken utmanar personuppgiftslagstiftning (GDPR), immaterialrätt (särskilt upphovsrätt) och juridiken kring B2C och B2B. Särskilt när det gäller B2C kommer vi få se en hel del skärpningar i tillsyn och sanktioner de närmaste – likt de vi fått genom GDPR.

Vad är nytt inom marknadsrättsområdet? Ser ni några trender?

– Framförallt den anpassning som sker i förhållande till digital teknik. Även om ny lagstiftning kan ta lite tid att få på plats så rör det på sig och vi upplever att vi är inne i en mognadsfas där det gäller att anpassa sin marknadsföring till lagstiftningen. Det går inte att skylla på ”gråzoner” längre. Användning av individdata för att rikta marknadsföring är ett sådant exempel där GDPR hunnit ikapp utvecklingen. Vi ser också att företag är allt mer måna om att arbeta proaktivt och se till att följa lagstiftningen även på dessa områden.

Vad för ”upskilling” behövs idag inom marknadsrättsområdet?

– För det första att man skaffar sig ett uppdaterat grepp om området. Det krävs idag att du har kännedom om den lagstiftning som reglerar marknadsföring för att det ska vara möjligt att jobba med den på ett professionellt sätt. Få organisationer vill lägga tid och resurser på att hantera tillsynsmyndigheter eller arga konkurrenter. Då krävs det att man håller sig uppdaterad och löpande arbetar med juridiska kontroller för att vara framgångsrik.

Som en av våra partners till Årets Marknadschef, med temat ”Dare to Upskill” – vad har ni för förväntningar på eventet den 5 februari?

– Att få branschinsikt på nära håll och i realtid samt ta del av kunskap från kloka och duktiga föredragshållare. Hämta både inspiration för vår eget arbete med marknadsföring och försäljning men samtidigt också en känsla för hur de framtida legala utmaningarna kan se ut i framtiden.

____________
Vi är mycket glada att ha MarLaw som partner till Årets Marknadschef 5 feb. I sin monter på Fotografiska kommer de då bland annat att presentera sin nya förmånliga tilläggstjänst till våra medlemmar, med fortlöpande juridiskt supportpaket.

Du kan läsa mer om det, samt hur den juridiska rådgivningen som inkluderas i vårt medlemskap fungerar, på denna sida.

TIPS: Missa inte vårt lunchseminarium hos och med MarLaw den 13 februari: ”Do’s and Don’ts 2020”.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?