Supportpaket

Med anledning av nya konsumentskyddslagen: Skräddarsydd utbildning för ditt företag i samarbete med MarLaw

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Kurser, Marknadsrätt

Konsumentskyddets GDPR införs i Sverige

– Skräddarsydd utbildning för ditt företag i samarbete med MarLaw

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

MarLaw

Ändringar i konsumentskyddet

Ett moderniserat konsumentskydd (Regeringens proposition 2021/22:174) ställer högre och tuffare krav på marknadsföring riktad mot konsumenter.

Dessutom föreslås att sanktionerna ska bli kraftfullare, likt GDPR med belopp upp till 4% av ett bolags årsomsättning. Dessa lagändringar föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022 och kommer bland annat att innebära:

  • Nya sanktioner upp till 4% av ett bolags årsomsättning
  • Nya krav för hur pris ska anges vid marknadsföring av prissänkningar
  • Nya informationskrav innan ett avtal ingås
  • Nya regler vid rankning av tjänster, produkter samt produktrecensioner
  • Nya förutsättningar för ångerrätt
  • Det måste framgå om den som erbjuder en produkt till försäljning på en marknadsplats är näringsidkare eller inte.
  • Distansavtalslagen omfattar även avtal som innebär betalningsförpliktelser och vissa fall där personuppgifter tillhandahålls

Mer information och bokning

Denna kurs syftar till att ge en övergripande förståelse för de nya konsumentskyddsreglerna samt hur ni kan anpassa er verksamhets kommunikation till de nya reglerna.

Kursen kommer att anpassas utifrån ert bolag och de frågeställningar som kan uppkomma.

Anmälan: Kontakta Marie Sommar; marie(at)mis.se

MarLaw

MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Med sikte på ”aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön”

– Gästartikel från Advokatfirman MarLaw: Nya regler om marknadsföring kopplade till kraftiga sanktioner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras kommentar och praktiska tips i slutet av artikeln.

MarLaw

TIPS: Med anledning av de lagändringar gällande konsumentskyddet som föreslås att träda i kraft den 1 juli 2022, erbjuder nu MarLaw en skräddarsydd utbildning för ditt företag.

_________

Regeringen föreslår lagändringar i syfte att genomföra ”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler.”

Arbetet med det nya konsumentskyddsdirektivet har lett fram till en proposition som föreslås bli lag den 1 juli 2022. Det skall påpekas att de stora uppdateringarna av lagen är de första sedan 2008 och på så vis betydande. Det övergripande målet är att stärka konsumentskyddsnivån inom unionen ytterligare. På agendan är i synnerhet att med hjälp av lagen stärka upp skyddet för konsumenternas ekonomiska beteenden genom att ge dem tillräckligt med förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Initiativet riktas även mot att anpassa regelverket till den ökade digitaliseringen som råder.

Förslagen i propositionen innebär lagändringar av fyra olika lagar. Dels marknadsföringslagen där de mest centrala delarna av implementeringen återfinns dels lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, prisinformationslagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. För att komma tillrätta med bristerna i konsumentskyddslagstiftningen och se till att reglerna efterföljs tar bestämmelserna till stor del sikte på aktörers ansvar vid marknadsföring samt deras informationsplikt i den digitala miljön.

Ny sanktionsnivå om upp till 4 procent av årsomsättningen

Den största förändringen är den nya lagstiftningen om skarpare sanktioner. Sanktionsnivåerna blir högre och landar på en beloppsgräns om fyra procent av näringsidkarens årliga omsättning. I det svenska lagstiftningsarbetet var förslaget på remiss om 10 procent av årsomsättningen men istället landade nivån på 4 procent (motsvarande inom GDPR).

Tillräckligt mycket information ska tillhandahållas konsumenten vid marknadsföring

Utöver sanktioner införs en mängd olika informationsbestämmelser som kräver att marknadsföringen ska innehålla tillräckligt mycket information av särskild betydelse. Informationen kan variera från produkt till produkt men det bakomliggande syftet är trots allt att konsumenten överlag ska ges möjlighet att ta ett välgrundat affärsbeslut.

Förslaget ställer också krav på öppenhet med avseende på individualisering av priser utifrån algoritmer. Om så är fallet ska konsumenten bli tydligt informerad om att innehållet på en webbsida är anpassad efter insamlade data kring hur denne betett sig tidigare. Syftet är att göra konsumenten införstådd med det faktum att priset kan vara reglerat efter preferenser.

Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

En stor sak i propositionen är även kravet på information som tar sikte på rankning och där aktörer ger konsumenten tillgång till prisjämförelser. Förslagen som rankas högst kan vara baserat på priser, kvalitet eller vara resultatet av olika kommersiella incitament. Marknadsplatser och webbplatser för prisjämförelser måste därför redovisa för konsumenten de viktigaste kriterierna som sökresultatet baseras på. På så vis framkommer om rankningen är baserad på betalningar som mottagits från handlare, är påverkat av popularitet eller annat som kan ge vägledning och insikt vid konsumentens affärsbeslut.

En annan marknadsföringsmetod regeringen särskilt vill strama åt är recensioner. Med förslaget införs ett krav på att aktörer ska tillhandahålla information om omdömen och huruvida de kommer från konsumenter eller inte. Det finns inget krav på att kunna garantera kommentarernas riktighet men i sådant fall ska det framgå att aktören avskriver sig sådan försäkran. Beteendet med falska och oriktiga recensioner av olika slag anses så pass klandervärt att det lagts till på svarta listan över vad som under alla förhållanden ska anses otillbörligt.

Inom distansavtalslagens tillämpningsområde föreslås även ändringarna om ångerrätten avseende digitala tjänster som gäller personuppgifter och den data som lämnas därigenom. Givet teknikutvecklingen erbjuds många gratistjänster genom applikationer och anda digitala verktyg. Även om dessa tillhandahålls gratis lämnar kunden ifrån sig personuppgifter av stort värde för plattformen. I lagen införs därför en 14 dagars ångerrätt i dessa situationer.

Ändringar i prisinformationslagen

Det blir dessutom nya bestämmelser i prisinformationslagen. Med dagens förekomster av omfattande och återkommande priskampanjer är området något som varit särskilt prioriterat vid tillsynsärenden. Reglerna kommer att införa krav på att en produkt som tillhandahålls med angivande av en prissänkning måste ange det tidigare priset. Dessa ändringar lägger grund för hur aktörer får göra prisnedsättningar och priskampanjer. Vill en aktör kommunicera en prissänkning måste denne redovisa det lägsta priset som har tillämpat under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Undantag gäller om priset sänks gradvis under 30 dagars perioden. Detta kan vara fallet vid en utförsäljning samt möjligt vid varor som snabbt blir gamla.

Kommentar

För att förbereda sig på de förändringar som kommer behöver aktörerna ha i bakhuvudet att bestämmelserna talar för att höja konsumentskyddsnivån och ge konsumenterna kunskap om sina rättigheter, något som kommer vägas in i allt högre grad.

För att undvika sanktioner behöver därför identifieras vilka brister som finns i verksamheten och sätta sig in i konsumenträttigheterna i stort. Vi rekommenderar att man ser över följande:

  • Allmänna villkor/köpvillkor
  • Personuppgiftshantering och policy
  • Prissättning/REA-erbjudanden m.m.
  • Användning av recensioner
  • Användning av rankningssidor
  • Samarbeten/avtal med underleverantörer (t.ex. reklam/mediabyråer, etc.)
  • Rutiner för att säkerställa att marknadsföring är compliant

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

MarLaw

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln. 

MarLaw

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

  1. Kartlägg dina överföringar
  2. Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
  3. Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
  4. Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
  5. Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
  6. Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

MarLaw

Miljöpåståenden från legal synvinkel – tips från advokaterna

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

”Hög tid att se över sin miljökommunikation”

– Färska tips från vår juridiska partner

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln. Vill du ha fler aktuella tips inom marknadsrätt ska du heller inte missa vårt webbinarium med MarLaw den 6 oktober >>

MarLaw

_________

Sedan 2015 har Konsumentverket som tillsynsmyndighet ett särskilt uppdrag att granska miljö- och hållbarhetspåståenden i marknadsföring. Det ställs höga vederhäftighetskrav på denna typ av marknadsföring i anledning av att den anses ha en stor påverkan på konsumenters möjligheter att fatta goda affärsbeslut. Dessutom krävs att man preciserar (kvalificerar) vad som avses med ett visst generellt miljöpåstående, som t.ex. ”miljövänlig”, ”hållbar”, etc. för att inte riskera att marknadsföringen är att anse som vilseledande eller i strid med god affärssed. 2015 var även året då Konsumentverket kartlade miljöpåståenden på ett mer strukturerat sätt (1). Nu har Konsumentverket gjort en ny kartläggning för att se förändringar sedan sist (2). I kartläggningen konstaterar Konsumentverket att kommunikationen av miljöargument på den svenska marknaden har ökat kraftigt sedan denna kartläggning gjordes förra gången, 2015. Ett fåtal branscher har samma låga nivå av miljökommunikation som tidigare medan en klar majoritet har gjort förflyttningar till att kommunicera mer och oftare. Begrepp som ”hållbarhet”, ”hållbar” används mest frekvent i kommunikationen från företag, följt av ”miljö” och ”klimat”. I de allra flesta branscher sker kommunikationen övergripande och utan detaljerad information vilket riskerar att anses vilseledande.

Advokat Daniel Tornberg och Advokat Alexander Jute på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw analyserar Konsumentverkets nya kartläggning och ger tips på vad du ska tänka på vid användning av miljöpåståenden i marknadsföring.

Bakgrund

I syfte att ge en bild av hur det ser ut med miljöargumentation i marknadsföring på den svenska marknaden har Konsumentverket tagit fram en kartläggning för att se hur, hur ofta och på vilket sätt företag använder miljöargument. I rapporten ingår ett 40-tal marknader/branscher och flera hundra företag är kartlagda (3). Kartläggningen är gjord i samarbete med SB Insight (som även gjorde kartläggningen 2015) och arbetet med kartläggningen har gjorts på två sätt: 1) genomgång och analys av SB Insights databas bestående av hållbarhetskommunikation (inklusive miljöargument), och 2) manuell insamling för att komplettera bilden på respektive marknad.

Kan även noteras att sedan kartläggningen 2015 så har Konsumentverket publicerat flera rapporter vilka är resultat från enkätundersökningar där konsumenter har svarat på hur de upplever sina möjligheter att göra val med miljöhänsyn presenteras. Den första publicerades 2017 och därefter har verket även publicerat rapporter 2018 och senast så sent som i slutet av 2020 (4). Rapporterna ska ses i ljuset av att det miljöpåståenden såsom ”hållbart val”, ”ett hållbart Sverige”, ”miljövänlig”, en grönare värld”, ”klimatvänlig”, ”nollutsläpp”, ”vi tar ansvar”, ”agera ansvarsfullt”, ”framtidens energi”, ”future friendly”, ”energiklok”, ”smartare produktion”, bättre val”, bättre för miljön”, ”ekologisk”, ”eko”, ”göra skillnad”, ”tillsammans för en hållbar framtid”, m.fl. blir allt vanligare i kommunikationen.

Gemensamt för dessa påståenden är att det inte är helt enkelt för genomsnittskonsumenten att värdera och förstå innebörden av denna typ av påståenden. Därför finns också ett särskilt legalt krav på att denna typ av påståenden ska kvalificeras, dvs. att man i direkt anslutning till påståendet förklarar vad som avses med t.ex. ”ekologisk” eller ”klimatvänlig”, m.m. De senaste åren har påståenden såsom ”klimatneutral”, ”klimatkompenserad”, ”netto noll klimatavtryck” blivit allt vanligare. Konsumentverket anser att sådana påståenden måste, i likhet med andra miljöpåståenden, uppfylla kraven som uppställs i marknadsföringslagen, däribland kravet på god marknadsföringssed och förbudet mot vilseledande marknadsföring.

Slutsatserna är väntade men ger en klar signal till marknaden generellt att det är hög tid att se över sin miljökommunikation, särskilt så att man säkerställer att man har betryggande underlag för sina påståenden men även att man är tillräckligt konkret och precis i vad man menar med ett visst miljöpåstående.

Kort om regelverket för miljöargument i marknadsföring

På EU-nivå finns det generella direktivet om otillbörliga affärsmetoder som tar sikte på marknadsföring. Direktivet åtföljs av en vägledning om genomförande/tillämpning av direktivet och vad gäller miljöpåståenden anges i vägledningen att begreppen miljöpåstående eller grönt påstående avser att man (i samband med kommersiella meddelanden, marknadsföring eller reklam) förespeglar eller på annat sätt ger intryck av att en produkt eller tjänst är miljövänlig (dvs. har en positiv inverkan på miljön) eller är mindre skadlig för miljön än konkurrerande varor eller tjänster. Detta kan bero på t.ex. dess sammansättning, det sätt på vilket den tillverkats eller producerats, det sätt på vilket den kan bortskaffas och den minskade energiförbrukning eller förorening som kan väntas från användningen av den. När sådana påståenden inte är sanna eller inte kan kontrolleras kan detta betecknas som ”grönmålning” (greenwashing)(5).

Konsumentverkets slutsatser

Sedan den förra kartläggningen 2015 har både antalet företag som kommunicerar om miljö och hur mycket de kommunicerar ökat kraftigt på marknaden i stort. Det är ett flertal förändringar som skett sedan 2015:

  • Det har skett en ökning av kommunikation med miljöargument, fler branscher kommunicerar med miljöargument,
  • Branscherna som var mest frekventa med miljöargument i marknadsföring är fortsatt desamma. Dock har frekvensen inom dessa branscher ökat. 2015 var det elbranschen men den har nu fått sällskap av ett antal andra branscher såsom kläder, mejeri, ny bil och restaurang,
  • Några begrepp och ord som har tagit mer plats sen 2015 är sådana som relaterar till en så kallad cirkulär ekonomi, exempel på detta är återvinning, återbruk, materialval och förpackningsmaterial,
  • Kommunikationen med miljöargument är i de allra flesta branscher övergripande och utan detaljerad information. I många fall är det också svårt eller rent av omöjligt för konsumenterna tillgodogöra sig kompletterande och fördjupande information då denna inte direkt hänvisas till eller går att hitta utan noggrant sökande.

Det kan även noteras att företagens ökade miljömarknadsföring har lett till en förväntan hos konsumenterna att alla företag ska kommunicera miljö och miljöarbete. Konsumentverket framhåller att den kan vara utmanande att kommunicera med miljöargument givet det strikta regelverk som omgärdar sådana påståenden. Konsumentverket anför att man ser exempel på detta genom otydlig eller i vissa fall renat osann kommunikation. Vidare anför Konsumentverket att den sjunkande kvalitet på kommunikation och den otydlighet som förvirrar konsumenterna riskerar att försvåra omställningen till ett mer hållbart samhälle eftersom vanliga konsumenter inte förstår vad de skall välja eller göra samt blir trötta på generiska budskap. Konsumentverket noterar att det finns stort utrymme för förbättring hos företagen och en viktig roll för Konsumentverket och andra berörda myndigheter att spela(6).

Tips från advokaterna

Kartläggningen ger en bra överblick av hur olika marknader/branscher kommunicerar kring miljöargument. Slutsatserna är väntade men ger en klar signal till marknaden generellt att det är hög tid att se över sin miljökommunikation, särskilt så att man säkerställer att man har betryggande underlag för sina påståenden men även att man är tillräckligt konkret och precis i vad man menar med ett visst miljöpåstående. Den förra aspekten kräver en viss arbetsinsats då det ställs höga krav på underlaget på vilket man baserar sitt påstående. Den andra kräver sin insats från det kommunikativa så att man på ett korrekt sätt kommunicerar sitt miljöpåstående. Vidare bör man förvänta sig någon form av åtgärd från Konsumentverkets sida i form av tillsyn. Typiskt sett sker det genom ett brev från Konsumentverket i vilket verket delger sin syn på ett företags kommunikation samt vissa uppmaningar om självrättelse vid äventyr av rättsliga åtgärder. Det kan vara särskilt aktuellt att granska sin miljömarknadsföring om man förekommer i listan över de kartlagda företagen i rapporten.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
1. Rapport 2015:17, ” Marknadsföring med miljöargument” – Kartläggning på 37 konsumentmarknader.
2. ”Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”.
3. ”Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”, s11-13.
4. Rapport 2017:9 ”Konsumenterna och miljön 2017”, Rapport 2018:17 ”Konsumenterna och miljön 2018” och Rapport 2020:2 ”Konsumenterna och miljön 2020”.
5. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016SC0163&from=SV s. 107.
6. Kartläggning: Miljöargument i marknadsföring på den svenska konsument-marknaden 2021”, s. 15.”

Marknadsrätt

Advokatfirman MarLaw: Coronapandemin – ansvarsbefrielse grund eller inte?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt
MarLaw
Daniel Tornerg & Alexander Jute

Vi ställs alla inför stora utmaningar och svårigheter i och med coronapandemin. Även inom arbetslivet medför det förstås nya utmaningar och frågeställningar. Vår juridiska partner MarLaw tar i den här artikeln sikte på ifall pandemin kan ”utgöra grund för ansvarsbefrielse” och i vilken mån force majeure kan spela in. Missa inte deras praktiska tips i slutet!

“Coronapandemin –ansvarsbefrielse grund eller inte?”

Corona-viruset (covid-19) är av WHO klassat som en pandemi och har hittills inneburit stora påfrestningar på samhället och näringslivet. För närvarande råder stor osäkerhet och oro på reklam- och kommunikationsområdet. Många evenemang, uppdrag, samarbeten har på kort tid ställts in eller skjutits upp tills vidare. Situationen blir inte lättare när myndigheter och experter ger vissa råd om hur man bör agera medan bolag sätter egna riktlinjer som ska gälla för just deras verksamhet. När det gäller kund- och samarbetsförhållanden blir frågan var gränserna går för ansvarsbefrielse, s.k. force majeure.

Force majeure är en befrielsegrund för en part som på grund av ytterst oväntade omständigheter inte har möjlighet att prestera enligt parternas avtal. Exempel på sådana omständigheter kan vara krig, politiska beslut, konflikter på arbetsmarknaden, epidemier eller svåra sjukdomar. Det är inte ovanligt att avtal innehåller en force majeure-klausul, men det är inte alltid som just den klausulen ägnas någon särskild uppmärksamhet vid avtalsförhandlingar. Möjligen på grund av att de omständigheterna som berörs av klausulen är av extraordinär karaktär och inte framstår som sannolika.

Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Force majeure-klausuler kan vara utformade på olika sätt och när en sådan klausul inte uttryckligen nämner pandemi som omständighet under vilken force majeure kan åberopas gäller det att tolka denna klausul. En analys av force majeure-klausulens syfte och funktion kan leda till att en pandemi anses som sådan extraordinär omständighet som kan leda till ansvarsfrihet. Dock behöver en pandemi inte nödvändigtvis vara ett hinder för en part att leverera enligt avtalet – det beror ytterst på vad som ska levereras och möjligheterna att göra det.

Den part som åberopar force majeure-grundande omständighet vill bli befriad från att leverera enligt parternas avtal och måste då kunna visa att det föreligger sådan omständighet, t.ex. kan digitala tjänster ofta levereras trots pandemi med andra tjänster kan bli svårare. Här har givetvis myndigheters rekommendationer betydelse, har myndigheterna infört begränsningar som gör att t.ex. ett evenemang inte kan bli av så kan det ses som en force majeure-grundande omständighet. Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Sammanfattningsvis kan konstateras att huruvida Corona-pandemin kan utgöra grund för ansvarsbefrielse beror t.ex. på hur force majeure-klausulen i avtalet formulerats och vilka tjänster som ska levereras. Därför kommer vi med följande praktiska råd om hur man bör hantera denna fråga:

  • Undersök om avtalet innehåller en force majeure-klausul och se hur den är formulerad och vilken typ av omständigheter som ingår i den
  • Få en klar bild över dina rättigheter och skyldigheter under avtalet
  • Få en klar bild över vad du kan fortsätta prestera eller inte
  • Kontrollera vad konsekvenserna är om force majeure-klausulen skulle vara tillämplig
  • Kontrollera om det finns varianter till att avtalet inte ska gälla (till exempel om prestationen kan skjutas upp eller delvis utgå)
  • Starta en dialog med din avtalspart för att komma överens om hur ni gemensamt ska försöka hitta en lösning
  • Rättsliga åtgärder bör övervägas i de fall det inte går att lösa problemet genom en överenskommelse

Om du är medlem i Marknadsföreningen Stockholm, och har frågor kring dina avtal i förhållande till detta kan du kontakta våra advokater Daniel Tornberg och Alexander Jute på advokatfirman MarLaw.

____________
Läs mer om vår medlemsförmån juridisk rådgivning >>

MarLaw

Marknadsrätt 2020; detta behöver du veta – Daniel Tornberg, MarLaw

Marknadsföreningen Stockholm | Marknadsrätt, Möt medlem

”Det går inte att skylla på ’gråzoner’ längre”

– Möt vår medlem och juridiska partner MarLaw

Daniel Tornberg
Daniel Tornberg, MarLaw

Vilket år de haft, vår juridiska samarbetspartner MarLaw. Inte nog med att de firade 50 år och vann utmärkelsen ”Årets Byrå” för femte året i rad, de har även en ny bok på gång. Därtill är de en av våra partners till Årets Marknadschef 5 feb och i samband med det lanserar de en tilläggstjänst (utöver den fria juridiska rådgivning som ingår i vårt medlemskap) för fortlöpande juridiskt stöd, vilket du kan läsa mer om här. Vi passade på att ställa några frågor till Daniel Tornberg, Advokat, CEO och Partner på MarLaw.

Grattis till utmärkelsen ”Årets Byrå” för 5:e i rad! Hur lyckas ni?

– Tack för det! I grunden är det främst vår specialistkompetens och förståelse för klientens affär som lyfts fram i undersökningen. Klienterna uppskattar att få snabb och tydlig rådgivning vilket skapar ett kommersiellt värde för dem.

MarLaw är en nybliven 50-åring och nu har ni en ny bok på gång – vad kan du berätta om ert år 2020?

– Stämmer! Ja, vi har tagit fram en jubileumsbok som beskriver byråns 50-åriga historia, alltifrån tillkomsten till framtiden med nedslag i några av de domstolsmål som byrån haft genom åren. För att boken inte ska bli lika tråkig som den låter har vi tagit författarhjälp av Camilla Grebe (årets kriminalromansförfattare) – vilket kan bli ett spännande grepp. 2020 är ju starten på förhoppningsvis minst 50 år till och fokus i år ligger på vår egen marknadsföring och försäljning där vi ska ta nästa steg.

Den 13 februari får vi och våra medlemmar en uppdatering inom marknadsrätt, vid lunchseminariet ”Do’s and Don’ts 2020”. Har det hänt mycket sedan förra året?

– Liksom i samhället i stort går utvecklingen snabbt även inom juridiken – det gäller särskilt våra områden som träffar marknadsföring och försäljning där den digitala tekniken utmanar personuppgiftslagstiftning (GDPR), immaterialrätt (särskilt upphovsrätt) och juridiken kring B2C och B2B. Särskilt när det gäller B2C kommer vi få se en hel del skärpningar i tillsyn och sanktioner de närmaste – likt de vi fått genom GDPR.

Vad är nytt inom marknadsrättsområdet? Ser ni några trender?

– Framförallt den anpassning som sker i förhållande till digital teknik. Även om ny lagstiftning kan ta lite tid att få på plats så rör det på sig och vi upplever att vi är inne i en mognadsfas där det gäller att anpassa sin marknadsföring till lagstiftningen. Det går inte att skylla på ”gråzoner” längre. Användning av individdata för att rikta marknadsföring är ett sådant exempel där GDPR hunnit ikapp utvecklingen. Vi ser också att företag är allt mer måna om att arbeta proaktivt och se till att följa lagstiftningen även på dessa områden.

Vad för ”upskilling” behövs idag inom marknadsrättsområdet?

– För det första att man skaffar sig ett uppdaterat grepp om området. Det krävs idag att du har kännedom om den lagstiftning som reglerar marknadsföring för att det ska vara möjligt att jobba med den på ett professionellt sätt. Få organisationer vill lägga tid och resurser på att hantera tillsynsmyndigheter eller arga konkurrenter. Då krävs det att man håller sig uppdaterad och löpande arbetar med juridiska kontroller för att vara framgångsrik.

Som en av våra partners till Årets Marknadschef, med temat ”Dare to Upskill” – vad har ni för förväntningar på eventet den 5 februari?

– Att få branschinsikt på nära håll och i realtid samt ta del av kunskap från kloka och duktiga föredragshållare. Hämta både inspiration för vår eget arbete med marknadsföring och försäljning men samtidigt också en känsla för hur de framtida legala utmaningarna kan se ut i framtiden.

____________
Vi är mycket glada att ha MarLaw som partner till Årets Marknadschef 5 feb. I sin monter på Fotografiska kommer de då bland annat att presentera sin nya förmånliga tilläggstjänst till våra medlemmar, med fortlöpande juridiskt supportpaket.

Du kan läsa mer om det, samt hur den juridiska rådgivningen som inkluderas i vårt medlemskap fungerar, på denna sida.

TIPS: Missa inte vårt lunchseminarium hos och med MarLaw den 13 februari: ”Do’s and Don’ts 2020”.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?

MarLaw

Gästartikel från MarLaw: GDPR

Marknadsföreningen Stockholm | Marknadsrätt, Övrigt

GDPR – Nu börjar det verkliga arbetet

Många är de företag, organisationer och myndigheter som de sista månaderna kämpat med det viktiga arbetet att få i ordning inventering av de personuppgifter som behandlas, olika typer av policydokument och biträdesavtal för att anpassa sig till den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som ju som bekant träder i kraft nu på fredag (den 25 maj 2018). Det är dock lika viktigt att framåtblickande ha en plan för hur verksamheten löpande ska hantera sitt ansvar enligt GDPR. I denna artikel beskriver advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute på Advokatfirman Marlaw vad som är viktigt att hålla koll på framöver för att undvika att komma i konflikt med dataskyddsförordningen.

Tillsyn och praxis

Som de flesta förstått råder en hel del oklarheter i hur förordningen ska tillämpas praktiskt i olika typer av situationer. Vissa frågor kräver helt enkelt vägledning från tillsynsmyndigheten Datainspektionen (som önskar att byta namn till Dataskyddsmyndigheten), nationella tillsynsmyndigheter i de olika medlemsstaterna eller den europeiska datatillsynsmannen. Därutöver lär en hel del frågor inte få något närmare svar innan de prövats av domstol. Det blir således viktigt att följa rättsutvecklingen på området för att kunna bedöma om de egna bedömningar som verksamheten gjort håller eller måste justeras.

Grundarbetet

Det lär alltså dröja innan alla frågor blir belysta. Till dess bör verksamheten koncentrera sig på det grundläggande arbete som tydligt kan utläsas av förordningen. Ett sådant arbete är den grundläggande inventeringen av vilka personuppgifter som verksamheten behandlar. Denna ska dokumenteras i en förteckning som beskriver vilka uppgifter som behandlas samt de olika sätt som man hanterar personuppgifter på och med vilket lagligt stöd som behandlingen baseras på.

Nästa område som bör ses över är verksamhetens personuppgiftspolicy (både extern och intern). De behövs normalt sett uppdateras och kommuniceras med kunder och samarbetspartners respektive den egna personalen. I vissa fall kan det också krävas att nya samtycken samlas in och dokumenteras. Till grundarbetet tillhör också att gå igenom och identifiera vilka parter som behandlar personuppgifter åt verksamheten eller om verksamheten själv behandlar personuppgifter åt andra. I dessa fall ställer förordningen krav på att skriftliga personuppgiftsbiträdesavtal upprättas.

Det framtida arbetet

När man kommit så långt krävs emellertid också att verksamheten faktiskt också börjar arbeta med ett nytt förhållningssätt till personuppgiftshantering. De upprättade policydokumenten ska ju inte bara följas utan verksamheten måste löpande följa upp att det faktiskt görs och justeras efter hand. Därför krävs att uppföljningsrutiner införs så att verksamheten med återkommande mellanrum stämmer av att både personuppgiftsförteckningen, policydokumenten och förekommande biträdesavtalen är aktuella. I annat fall ska dessa uppdateras – även med beaktande av klargöranden eller förändringar i rättstillämpningen.

Det framtida GDPR arbetet kommer därför från och med nu behöva löpa som en central del av verksamhetens regelefterlevnadsrutiner – och det arbetet börjar nu.

Daniel Tornberg
Alexander Jute