Petri Hollmén

Lyyti expanderar till nya marknader

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övrigt

Finsk event management mot nya marknader

–Möt grundaren av vår partner LYYTI

Marknadsföreningen har nu använt Lyyti som sitt event management-system i ungefär ett år. Vi valde att arbeta med Lyyti delvis tack vare att de låg i framkant med sin GDPR-anpassning samt deras möjligheter till integrering med andra system, via sin modell ”API First”. Under det året har vi sett det gå från ett funktionsrikt verktyg med ett relativt avancerat gränssnitt till ett helt nytt och modernt utseende; en ny release har gjort det hela mycket enkelt och överskådligt. Funktionerna har dock bibehållits efter releasen, och tillsammans med deras mobil-app ger Lyyti oss möjligheten att genomföra våra event på ett enkelt och smidigt sätt. Och snart ska även eventens deltagare få möjlighet att ta del av Lyytis ekosystem. I den här intervjun med Lyytis grundare och VD, Petri Hollmén, får vi bland annat veta mer om Lyytis pågående expansion till nya marknader och hur de genomför sina marknadsinsatser.

LyytiNi är marknadsledande i Finland, och har nu börjat etablera er internationellt. Ni har i första hand valt franchisemodellen för detta – hur kommer det sig?

–Det bästa med vår franchisingmodell är att den lokala företagarens kännedom av den lokala marknaden och kulturen är på en hög nivå, så behovet för extensiv research i området minskar. Dessutom har de lokala företagarna redan existerande nätverk och kundbaser. Tack vare detta kan vi hoppa över motsvarigheten till 1-2 år av utmaningar som annars skulle hänga ihop med att starta upp på en ny marknad. Allt har gått bra både i Frankrike och Nederländerna, enligt förväntan.

Har den snabba internationella expansionen ni befinner er i drivit några förändringar i era marknadsinsatser?

–Vi har naturligtvis blivit tvungna att skärpa vårt budskap gällande vad Lyyti är, vad vi gör och vem vi finns till för. Vi arbetar konstant med att hitta vår perfekta kategori på SaaS-marknaden och försöker ruta in vår ideala kundprofil så noggrant som möjligt. T. ex. i Frankrike är marknaden så enorm att man måste rikta sin kommunikation väldigt exakt för att nå just rätt personer.

På hemmaplan har vårt marknadsteam fått nya uppgifter. Vi stöder och hjälper de lokala teamen t. ex. med att bygga sin marknadsautomation och med content och marknadsföringsmaterial som de kan lokalisera och översätta. Arbetet med företagsbilden och varumärket har också fått en internationell twist: vi måste lägga allt mer uppmärksamhet på att sköta vår interna kommunikation enkelt, tydligt och konsekvent.

Gör de lokala franchisetagarna all sin egen marknadsföring och har du några exempel på hur det skiljer sig mellan olika platser och kontor?

–Här i Finland ansvarar vi för brand och image samt de stora linjerna när det gäller digital marknadsföring. Det digitala innehåller bl. a. uppehållet och utvecklingen av webbplatsen och marknadsautomationerna. Utöver det producerar vi en hel del content som vi själva översätter och lokaliserar till svenska och engelska. De lokala teamen snappar sedan upp de texter de behöver och anpassar dem till sin marknad.

De lokala teamen planerar sin reklam, definierar sina målgrupper och utför sina egna kampanjer. Evenemang är naturligtvis också en helt lokaliserad marknadsinsats. I Frankrike har resultaten från marknadsevenemangen varit mycket lovande, men i Nederländerna har teamet inte kommit igång med sina event än, eftersom verksamheten precis påbörjats och andra insatser har förtur.

De europeiska teamen gör alltså så gott som samma saker som vi här hemma. Den stora skillnaden är fasen den lokala organisationen befinner sig i: När man väl är etablerad i sin marknad är innehållet och budskapet rätt annorlunda jämfört med när man är ny i gamet och strävar till att väcka intresse och locka trafik. Efter våra elva år ligger Lyyti Finlands tyngdpunkt på den målgrupp som redan känner till oss och kanske rentav redan är kund. Lyyti Nederland däremot står på startstrecket och måste satsa på att göra sig kända och trovärdiga.

Vilka tycker du är Lyytis främsta styrkor?

–En av våra största styrkor är vår “API First”- vår produktutvecklingsmodell. När det gäller nativa integrationer och Lyytis flexibilitet inför nya systemintegrationer ligger vi redan några steg före våra konkurrenter. En annan styrka är vår företagskultur. Vår framgång är direkt beroende av våra kunders framgång. Därför arbetar ungefär hälften av hela företagets personal just med kundtjänst, kundutbildning och Customer Success-uppgifter.

Ni är sedan en tid etablerade även i Sverige. Hur ser ni på den svenska marknaden/konkurrensen och vad har ni för planer här?

–Vi har skarpa konkurrenter i Sverige – det är bra, för konkurrens skapar tillväxt och innovation i vårt marknadssegment. Jämför med det finska event management-klimatet till exempel, här fick vi lov att skapa vår nisch själva från noll. Vi ser potentialen i Sverige och kommer förmodligen att anställa fler personer till vårt kontor i Stockholm inom det kommande året.

Vad blir er nästa milstolpe?

–Vårt nästa stora kliv är teknologiskt: vi strävar till att integrera deltagaren i Lyytis ekosystem. Tanken är att deltagaren ska kunna skapa ett eget deltagarkonto för att i framtiden kunna anmäla sig med bara ett klick. Vi planerar även en deltagarapp. Vi tror på att skapa mervärde även för deltagaren, inte endast för eventarrangören.

___________

Vill du veta mer om Lyyti?

Besök Lyyti här: https://www.lyyti.com/sv
Petri Hollmén berättar mer om Lyytis funktioner och historia: http://www.goodnewsfinland.com/feature/lyyti-puts-event-management-order/

Tommy Lindström: Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksledaren har ordet, Övrigt

Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder vår kommande kurs Nudging den 13 november. I det här blogginlägget skriver han om action bias och hur du kan identifiera det, eller förebygga det, i din organisation.

Tommy Lindström

___________

Action bias var till vår favör när vi drog runt på savannen för 70 000 år sedan. Då hjälpte den psykologiska benägenheten oss att agera utifrån enkla förutsättningar. Söka mat, jaga, samla ved, bygga skydd mot rovdjur, förflytta oss efter årstiderna. Men i dagens komplexa värld är ofta eftertänksamhet värdefullare för att lyckas göra rätt saker, istället för att bara riva upp damm. Evolutionen har helt enkelt inte fått tillräckligt med tid på sig för att minska inflytandet av denna benägenhet i våra liv. Därför är risken stor att du och dina kollegor är drabbade, precis som jag var.

Skapar problem på alla nivåer i företaget

Jag har suttit i ledningsgrupper drivna av action bias. På våra möten vann den som hade prickat av flest aktiviteter på sin att-göra-lista. Personer som hade ägnat sig åt att samla in kunskap och funderat över orsak och verkan fick inte många karriärpoäng. Det gav helt enkelt mer status att göra än att göra rätt.

Synsättet rann sedan nedåt och skapade en organisation där alla sprang. Hela tiden. Å ena sidan skapade det en härlig känsla. Att vi var kvicka i både tanke och ben. Vårt behov av att prestera tillfredsställdes och vi kände oss duktiga. Å andra sidan ledde springandet till stress, sjukskrivningar och högre personalomsättning. Och det var svårt för oss alla att springa åt samma håll, när allt skulle gå så fort. Därtill saknades en tydlig koppling mellan verksamhetens aktiviteter och hur de skulle driva mot en gemensam vision och tydliga affärsmål. Det ledde till att en del av de saker vi gjorde var bortkastad energi eller rent av skadliga för organisationen. Men det märkte vi sällan, eftersom nya sysslor prioriterades framför uppföljning.

Marknadsavdelningen drabbas lättare

Det syns direkt när säljet inte fungerar. Och när produktutvecklingen krånglar kommer det inte fram nya bra erbjudanden. Motgångar inom dessa områden tenderar att tvinga fram eftertanke när snabbfix visat sig vara verkningslöst. Men om marknadsavdelningen drabbas av ineffektivitet, då är det svårare att se. Därför kan de lida av action bias år ut och år in utan att någon upptäcker det. Låt mig få förklara hur.

Marknadsavdelningens uppgift är att med marknadsföring hjälpa verksamheten att ta sig från var den är idag, till var den ska vara i framtiden. Avdelningen tillför affärsvärde genom att leverera konkreta leads, affärer eller premiumpris. Allt annat är bara medel. Här kommer marknads främsta utmaning in. De har ofta svårt att visa på kopplingen mellan vad de gör och hur det leder till affärsvärde. Så istället för att presentera konkreta leads, affärer eller premiumpris – visar marknad gärna upp följare, likes, delningar, klick och talar om att bygga varumärke. Och det är här de tappar ledningens förtroende, status och investeringsvilja. Avsaknaden av pengar leder lätt i sin tur till att marknad måste trolla med knäna för att visa på sitt existensberättigande. Ofta sker det via action bias, man kastar sig ut i ett oöverskådligt antal digitala kanaler och göra en massa saker.

Initialt kan marknadsavdelningens uttryck för action bias uppskattas av ledningsgruppen, därför att exempelvis sociala media framstår som gratis och är något man kan göra utan att ta in en extern konsult. Dessutom är ”alla andra där” därför måste vi också vara det (ett uttryck för en annan psykologisk instinkt som kallas flockbeteende). Men efter ett tag upptäcker ledningen att de trots all digital statistik saknar något från marknad – affärsvärde via konkreta leads, affärer eller premiumpris.

Här har ledning och marknadsavdelning hamnat i ett moment 22 där ledningen vill att det händer en massa saker, men bidrar inte med några nämnvärda marknadsinvesteringar innan de ser hur pengarna ska betala sig. Samtidigt som marknad, ofta i ledningens anda, jobbar ihjäl sig med att få en massa saker att hända och får inte tid till att jobba analytiskt, strategiskt och visa på hur de skapar affärsvärde.

En lösning är den jag genomförde som marknadsdirektör. Jag och mina kollegor på marknad backade tillbaka och ifrågasätta allt vi gjorde, vad det skulle lösa för problem, metodval, resultatmål, uppföljning och hur det skulle hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen. Därefter skar vi bort sysslor som vi inte kunde visa skulle skapa affärsvärde i den riktningen. Det mindre antal aktiviteter som sedan var kvar blev min ammunition i samtalen jag hade med vd, om storleken på företagets marknadsinvesteringar.

Så upptäcker du tendenser på action bias

  • Företagskulturen genomsyras av snabba beslut. Det ses som ett tecken på driv, beslutsförmåga och ger status till beslutstagarna.
  • Ledningen lägger mer kraft på aktiviteter och lösningar, än undersökningar och kunskap om problemen de ska lösa.
  • Mängder av aktiviteter sjösätts som saknar tydlig problemdefinition, metodval, resultatmål och hur uppföljning ska ske. Istället fokuserar de på ett diffust syfte som att höja medvetenheten eller att ”alla andra” gör så. Men om det inte finns ett problem så behöver det inte läggas tid på en lösning.

6 steg för att du ska undvika action bias

  1. Gör det tydligt var företaget är idag och var det ska vara imorgon, med ett distinkt mål eller en vision. Sätt upp hela verksamheten inklusive marknad så att allt driver mot målet eller visionen.
  2. Lägg mycket energi på problemanalys innan du sjösätter nya projekt. Gör gärna testaktiviteter för att få mer kunskap, men aldrig fler än att du hinner utvärdera hur väl testerna driver mot visionen och levererar det affärsvärde din avdelning ska bidra med.
  3. Underlätta ett systematiskt arbete genom att använda aktivitetsmallar där du fyller i problemdefinition, metodval, resultatmål, uppföljning, budget och hur aktiviteten ska hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen.
  4. Fall inte okritiskt för din flockinstinkt och gör som alla andra i branschen. SEO och sociala media är inget måste. Det som fungerar för andra behöver inte vara rätt för dig, det finns fler vägar till Rom.
  5. Hitta balans mellan att skaffa kunskap och kasta dig ut i att göra. Låt situationen avgöra vad som är bäst, ibland är naturligtvis rätt val att ”agera snabbt”. Eller som Woody Allen sa: eighty percent of success is showing up.
  6. Se till att ha kompetens för att kunna arbeta analytiskt och strategiskt. Om du jobbar på en marknadsavdelning som har börjat anställa kreatörer, efter att ha upptäckt att Marketing Automation System inte klarar av att leverera kreativitet, fundera då även på att ta in Planners (beteendeanalytiker).

För dig som vill veta mer om hur du styr människor

______
Artikeln är influerad av boken The Art of Thinking Clearly (Rolf Dobelli), men även av 80-talets bibel för organisations- och affärsmänniskor: In Search of Excellence (Thomas J.Peters och Robert H.WatermanJr). Thomas och Robert var tidigt ute med att lyfta fram värdet av företagskultur. De förordade även ett ”bias for action” och har troligtvis bidragit till ett överdrivet sådant hos organisationer i västvärlden.

Ludvig Berling

Q&A: Ludvig Berling, KARMA

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övrigt

Inför vårt spännande frukostseminarium på Boulebar 25/10, där Malin Cronqvist (Årets Framtidslöfte 2017) och Ludvig Berling (grundare av KARMA – Årets Disruptör 2017) kommer att dela med sig av sina bästa tips, river vi av några snabba frågor till den senare:

Tre saker som bidragit till Karmas framgång?

–De tre viktigaste sakerna har varit team, timing och varumärke. Team för att vi är en fantastisk samling människor som drivs av det gemensamma målet att minska matsvinnet. Timing då vi ligger rätt i tiden med anledning av digitaliseringen, användandet av appar samt det faktum att hållbarhetsfrågan är på de flestas läppar idag. Och till sist varumärke, där vi ser att vi tack vare att vi tryckt mycket på att det ska vara roligt, enkelt och accepterat att minska matsvinn ser att vi fått en stor genomslagskraft.

Din bästa egenskap?

–Att jag är väldigt bra på att uppskatta hur lång tid något tar samt se till att tidsschemat hålls.

Och din minst förträffliga egenskap..?

–Att jag har svårt att säga nej, vilket innebär att jag ibland tar på mig lite för mycket själv!

Om du fick möjlighet till en timmes ostört möte med vem du vill, vem väljer du då?

–Jag hade gärna velat få spendera en timme med Steve Jobs. Omvärlden har fått två bilder av honom: den karismatiske presentatören och visionären som drev Apple, men också den hårda och ofta gränslösa ledaren. Jag hade velat träffa honom för att försöka skapa min egen bild av honom!

_____________

TIPS: Missa inte vår spännande frukost med Ludvig Berling och Malin Cronqvist, Help to Help, den 25 oktober!

Almedalen

Vinn en biljett till DJ-battle i Almedalen!

Marknadsföreningen Stockholm | Almedalen, Övrigt

Tävling: DJ-battle

Tävlingen är nu avslutad och en lycklig vinnare har hämtat sitt pris. Grattis, Kaisa!

 

Är du också i Almedalen denna vecka och sugen på att testa Dagens Medias mytomspunna DJ-battle?

Vi på Marknadsföreningen har kommit över en extra biljett till DJ-battle onsdag 4/5, som vi tävlar ut exklusivt för en av våra medlemmar.

För att ha en chans att vinna, så behöver du svara på frågan: Vilka två ämnen fokuserar Marknadsföreningen på i Almedalen i år?

Lycka till!

Caroline Sellstone

Referat: Frukost hos poddmästarna

Marknadsföreningen Stockholm | Övrigt

Hur ska det låta?

–poddig frukost hos Storstad Medieproduktion

I morse, denna soliga morgon, samlades vi på Södermalm och närmare bestämt Storstad Medieproduktions kontor för att ladda med bästa tips och inspiration kring poddar. Det är ingen hemlighet att vi på Marknadsföreningen Stockholm när en dröm kring detta för egen del, och ser även ett stort bubblande intresse bland medlemmarna. Max Landergård, en av Sveriges främsta poddmakare bjöd på en rolig, inspirerande och matnyttig föreläsning för oss taggade medlemmar.

Allt fler lyssnar på poddar; och dryga en fjärdedel av alla internetanvändare i Sverige lyssnar regelbundet. P3 dokumentär är populärast just nu, tätt följd av Alex och Sigge. Men ett tips från Max är att inte fokusera så mycket på antal lyssnare, det viktiga är att man når sin målgrupp.

När är då egentligen Poddradio som bäst?

  • För dialog och fördjupning
  • Intimitet; För att komma nära målgruppen & bli mer personlig
  • Tillgänglighet, kan lyssnas på i olika sammanhang och leva länge

Man ska inte vara rädd att nischa ner sig, menar Max. Viktigt också att våga vara lite mer filosofisk i sitt angreppssätt, lyfta fram existentiella frågor inom ämnet man poddar om och vara anekdotisk, för att engagera lyssnarna.

Vi lyssnade på en rad exempel och resonerade kring olika genrer, allt ifrån reportageinriktade, klassiska ”pratpoddar” till bl a intervjupoddar. När du drar igång; tänk igenom genrevalet och vad du vill förmedla.

  • Vad vill du säga?
  • Vem vill du ska lyssna?
  • Vet du att den du vill ska lyssna vill lyssna på dig?
  • Vad vill du att lyssnaren ska göra efter att hen har lyssnat?

”Det lataste man kan göra är att bjuda in kända personer; Hitta er själva. Hitta er röst”

När du sedan är i startgroparna: Sätt av tillräckligt med resurser och skapa ett team. En person roddar inte ihop detta från ax till limpa utan det krävs både produktion, research och en tanke om distribution, marknadsföring för att få ut det. Ett klassiskt misstag är att fokusera på innehållet och sedan ha ”Världens bästa podd” som ingen lyssnar på. Förberedelser är viktigt; de allra flesta poddar har ett manus som de följer (även om det låter improviserat). Gör flera avsnitt på samma gång så att det finns mer än ett avsnitt när ni lanserar er poddkanal. Gillar man det man hör vill man lyssna på flera i sträck.

Poddar är inte lösningen på ”allt” – men den kan fördjupa relationen till din målgrupp, skapa nya associationer till varumärket och på ett spännande sätt attrahera nya användare.

Och vad ska man ha för utrustning då? För ca 10 000 inkl. moms har du ett ready-2-go startkit som fixar biffen. Max sammanfattar på blädderblocket i fotosamlingen nedan.

Frågorna duggade tätt (härligt engagemang!) och vi fick med oss en massa matnyttig info. Stort tack till dig Max Landergård och hela Storstadsgänget för förstklassigt värdskap & frukost och alla medlemmar som kom. Vi ses och hörs förhoppningsvis snart i en ny kanal 🙂

MarLaw

Gästartikel från MarLaw: GDPR

Marknadsföreningen Stockholm | Övrigt

GDPR – Nu börjar det verkliga arbetet

Många är de företag, organisationer och myndigheter som de sista månaderna kämpat med det viktiga arbetet att få i ordning inventering av de personuppgifter som behandlas, olika typer av policydokument och biträdesavtal för att anpassa sig till den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som ju som bekant träder i kraft nu på fredag (den 25 maj 2018). Det är dock lika viktigt att framåtblickande ha en plan för hur verksamheten löpande ska hantera sitt ansvar enligt GDPR. I denna artikel beskriver advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute på Advokatfirman Marlaw vad som är viktigt att hålla koll på framöver för att undvika att komma i konflikt med dataskyddsförordningen.

Tillsyn och praxis

Som de flesta förstått råder en hel del oklarheter i hur förordningen ska tillämpas praktiskt i olika typer av situationer. Vissa frågor kräver helt enkelt vägledning från tillsynsmyndigheten Datainspektionen (som önskar att byta namn till Dataskyddsmyndigheten), nationella tillsynsmyndigheter i de olika medlemsstaterna eller den europeiska datatillsynsmannen. Därutöver lär en hel del frågor inte få något närmare svar innan de prövats av domstol. Det blir således viktigt att följa rättsutvecklingen på området för att kunna bedöma om de egna bedömningar som verksamheten gjort håller eller måste justeras.

Grundarbetet

Det lär alltså dröja innan alla frågor blir belysta. Till dess bör verksamheten koncentrera sig på det grundläggande arbete som tydligt kan utläsas av förordningen. Ett sådant arbete är den grundläggande inventeringen av vilka personuppgifter som verksamheten behandlar. Denna ska dokumenteras i en förteckning som beskriver vilka uppgifter som behandlas samt de olika sätt som man hanterar personuppgifter på och med vilket lagligt stöd som behandlingen baseras på.

Nästa område som bör ses över är verksamhetens personuppgiftspolicy (både extern och intern). De behövs normalt sett uppdateras och kommuniceras med kunder och samarbetspartners respektive den egna personalen. I vissa fall kan det också krävas att nya samtycken samlas in och dokumenteras. Till grundarbetet tillhör också att gå igenom och identifiera vilka parter som behandlar personuppgifter åt verksamheten eller om verksamheten själv behandlar personuppgifter åt andra. I dessa fall ställer förordningen krav på att skriftliga personuppgiftsbiträdesavtal upprättas.

Det framtida arbetet

När man kommit så långt krävs emellertid också att verksamheten faktiskt också börjar arbeta med ett nytt förhållningssätt till personuppgiftshantering. De upprättade policydokumenten ska ju inte bara följas utan verksamheten måste löpande följa upp att det faktiskt görs och justeras efter hand. Därför krävs att uppföljningsrutiner införs så att verksamheten med återkommande mellanrum stämmer av att både personuppgiftsförteckningen, policydokumenten och förekommande biträdesavtalen är aktuella. I annat fall ska dessa uppdateras – även med beaktande av klargöranden eller förändringar i rättstillämpningen.

Det framtida GDPR arbetet kommer därför från och med nu behöva löpa som en central del av verksamhetens regelefterlevnadsrutiner – och det arbetet börjar nu.

Daniel Tornberg
Alexander Jute