Årets Marknadschef

Se vår Kick-off till Årets Marknadschef i efterhand

Marknadsföreningen Stockholm | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Referat

20-talet tillhör utmanarna!

– Och de som kan anta en utmanares perspektiv

Vad roligt att så många ville hänga med oss digitalt i veckan när vi öppnade upp vår digitala Årets Marknadschef-värld igen!

Vi fick med oss spännande insikter på ämnet varför vi alla behöver en ”challenger mindset” från den internationella byrån eatbigfish, där Toby Brown och Emily Horswell delade med sig av sin syn på utmanare och summerar med att man behöver offra något för att kunna sticka ut. Panelen bestående av Patrik Nygren-Bonnier, Carl Wåreus, Gül Heper-Jämterud och Sofia Syrén spann sedan vidare på dessa insikter och delade med av sin syn på saken samt vad de letar efter i årets tävlande bidrag.

Missade du tillfället igår, misströsta inte – plattformen är öppen fram till den 14 februari, där du kan ta del av allt innehåll och inspelningen fram tills dess: https://event.vvenues.com/aretsmarknadschef2022/

Och missa inte nu att nominera dina favoriter i nån av de fyra kategorierna: Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör senast den 14 februari för deras chans att vara med i tävlingen i år och kamma hem en av guldsplasharna. Mer om eventet, utmärkelserna och länk till nomineringen hittar du här >>

Stort tack till Toby & Emily, till panelen och vd Marie Sommar som lotsade oss igenom sändningen samt till alla som deltog. Och ett varmt tack till alla våra partner som gjort detta möjligt: Meltwater, Onemotion IMC, MarLaw, vVenues och Mevida.

Fler nedslag inom ramen för Årets Marknadschef kommer löpande under året – Missa inte det!

Nostalgi

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Nicklas Hermansson
*Bilden länkar till Nicklas inlägg på Twitter

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Waynes world

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Cronk
"In 1883, a drink called "Cronk" started advertising in the Calgary Herald".

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet. Läs mer på Morning Brew: https://www.morningbrew.com/marketing/stories/2021/05/03/dominos-brings-back-mascot-past

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.
NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.
NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.
Nicklas Hermansson
Jury

Här är juryn för Årets Marknadschef 2022

Marknadsföreningen Stockholm | Årets Marknadschef, Pressmeddelande

Pressmeddelande
Marknadsföreningen Stockholm
2022-01-20

Juryn för Årets Marknadschef 2022 är utsedd

Juryn som ska utse Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör 2022 är nu klar. Marknadsföreningen Stockholm delar ut Årets Marknadschef för 15:e gången i år, samt de tillkommande kategorierna; Årets Framtidslöfte, Varumärkesresa och Disruptör för femte gången.

Nomineringen för årets upplaga är redan öppen och vem som helst kan nominera sina favoriter fram till den 14 februari direkt på mis.se. Årets Marknadschef rivstartar i år med ett digitalt Kick off- och nomineringsevent den 25 januari, som blir det första nedslaget inom ramen för Årets Marknadschef upplaga 2022.

I mars sammanträder de namnkunniga juryerna för att granska bidragen och ta sig an uppgiften att hitta 2022 års vinnare och därmed utse Sveriges vassaste marknadsförare, kommunikatörer och varumärken. Finalisterna kommer att avslöjas under april månad och vinnarna koras sedan i maj.

Med 15-årsjubileum för Årets Marknadschef laddar vi upp med fler nerslag än tidigare både digitalt i vVenues och IRL. Jag är jätteglad att vi även i år har en urstark jury som kommer gå igenom bidragen och utse vinnarna. Det finns så många skickliga marknadsförare och varumärken på den svenska marknaden att de har ett både tufft och roligt uppdrag framför sig i vår, säger Marie Sommar, vd på Marknadsföreningen Stockholm.

Kategoriordförande för Årets Marknadschef, Carl Wåreus, Google, reflekterar kring juryarbetet:

Framgångsrik marketing är idag inte lika publik som den en gång var. Är man inte i målgruppen är det inte ens säkert att man sett de fina saker som görs. Därför är det extra roligt att få sitta i en jury och gå igen alla dessa fantastiska arbeten. Man blir ofta positivt överraskad och får tid att reflektera kring vad som är riktigt bra marketing, och vilka som är de bästa marknadsförarna. Jag ser fram emot det, och våra diskussioner i juryn. Det ger energi.

Juryn 2022

Kategori Årets Marknadschef 2022

Carl Wåreus (ordf) – Head of Domestic Clients, Agencies & Partners, Google
Brandon Sekitto – VD Nodnarb AB
Christian Cabau – Marketing Director, Klarna & Vinnare Årets Marknadschef 2020
Emma Stjernlöf – VD, Röhnisch
Nike Carlstoft – VD, Dentsu Sweden
Niklas Bondesson – Doktor i Marknadsföring vid Stockholms universitet & Rådgivare NoA Consulting

Kategori Årets Framtidslöfte 2022

Camilla Wallander (ordf) – VD, Berghs School of Communications
Jean Hedayat – Head of LinkedIn Sweden
Nicklas Hermansson – Chefredaktör, NomoFomo
Nina Åkestam Wikner – Head of Strategy, Nord DDB
Roza Azimi – CMO, Allbry & Vinnare Årets Framtidslöfte 2020
Yasmine Winberg – Chefredaktör & ansvarig utgivare, Resumé

Kategori Årets Varumärkesresa 2022

Mats Rönne (ordf) – Senior rådgivare inom marknadsföring
Astrid Odell – Head of Marketing, PostNord Sverige & Vinnare Årets Varumärkesresa 2020
Giselle Almonacid – Head of Marketing and PR, PHD Media
Mirja Kais – Head of Creative Agency på Tre
Robert af Klintberg Ryberg – Co-Founder, Kapero
Sabina Rasiwala Hägglund – HR & Kommunikationsdirektör samt tf Strategichef, SVT

Kategori Årets Disruptör 2022

Gül Heper-Jämterud (ordf) – CMO, DBT
Ather Gattami – CEO of Bitynamics and Head of Research, AI Sweden
Mats Holmberg – Associate Director/ Premium Consumer Insights, Spotify
Mikael Ahlström -Innovatör och entreprenör Sprout Park, The Park, Hyper Island, Lifvs & Bambuser
Sofia Syrén – Global CMO, Matsmart-Motatos & Vinnare Årets Disruptör 2020

För att nominera, mer information om kategorierna och priserna, besök https://mis.se/arets-marknadschef/

Presskontakt:
Marie Sommar
VD Marknadsföreningen Stockholm
marie@mis.se
0701-463422

Tidigare vinnare av utmärkelserna inom Årets Marknadschef

2020: Christian Cabau, Klarna (Årets Marknadschef), Roza Azimi, Snaptive (Årets Framtidslöfte), Matsmart (Årets Disruptör), PostNord (Årets Varumärkesresa)
2019
: Pino Roscigno, Stadium (Årets Marknadschef), Marika Baltscheffsky, MEDS Apotek (Årets Framtidslöfte), FirstVet (Årets Disruptör), Polisen (Årets Varumärkesresa)
2018: Emma Stjernlöf, Adidas (Årets Marknadschef), Siduri Poli, Changers Hub (Årets Framtidslöfte), TransferGalaxy (Årets Disruptör), Klarna (Årets Varumärkesresa)
2017: Patrik Nygren-Bonnier, IKEA (Årets Marknadschef), Malin Cronqvist, Help to Help (Årets Framtidslöfte), Karma (Årets Disruptör), Semcon (Årets Varumärkesresa)
2015: Catarina Falkenhav, ABBA the Museum
2014: Lina Söderqvist, Björn Borg
2013: Claes Dahlén, Mr Green
2012: Lars-Johan Strand, Stadium
2011: Mariette Kristenson, Pressbyrån och Lena Strand, Folksam
2010: Karl-Oskar Tjernström, Samsung Electronics
2009: Elenor Wolgers, Folkoperan
2008: Anders Forssten, Max
2007: Jonas Tränk, Wasabröd
2006: Anna Stinger, Tele2

Tommy Lindström

Gästartikel: Du får INTE vad du mäter

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

”Du får de beteenden medarbetarna tror belönas”

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign. I den här artikeln skriver han om vad ett flyttat fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning, kan göra för ert resultat. 

Tommy Lindström

_________

KPI:er skapar inga resultat. Men det gör medarbetarnas beteenden – som styrs av vad anställda tror sig belönas och bestraffas för. Därför kan det betala sig att flytta fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning. Läs om hur du kan gå tillväga.

Mätsjuka och KPI:er får inte tåg att gå i tid

Många ledningsgrupper samlar på sig oändliga mängder data och mätpunkter, allt för att få kontroll och styra verksamheten. Men mätandet får inga tåg att gå i tid. Se på SJ. De mäter garanterat tid för ankomst och avgång. Nej, det behövs ett annat verktyg för att hålla tidtabellen. Ett som det japanska tågbolaget JR Central använder sig av – kultur- och beteendestyrning.

När ett tåg är ”en minut” försenat kräver bolaget en skriven rapport från lokföraren. Det är främst en bestraffning, en skam, ett påtagligt bevis på förarens misslyckande. Som att skriva på svarta tavlan: jag ska inte komma försent, jag ska inte komma försent, jag ska inte… Och om tåget är mer än två minuter försenat måste konduktören be om ursäkt fyra gånger inför passagerarna. Frågan är om JR Central har beteendestyrt så hårt vad gäller punktlighet att det inte längre är tydligt för tågförarna vad som är viktigast, tidtabellen eller säkerheten?

Kultur får rätt beteende att kännas rätt, utan KPI:er

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen? Känslan var troligtvis sprungen ur att vi inte gör på det sättet i vår trafikkultur. Det är det som är styrkan med kultur, den får oss att känna vad som är rätt och fel beteende. Helt utan KPI:er.

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen?

Din verksamhets framtid skapas av myriader av beteenden bland dina medarbetare. Dessa kan du styra genom belöningar och bestraffningar, utifrån ett tydligt mål eller vision, värderingar och en ledningsgrupp som agerar förebild. Då känner medarbetarna vilka beslut och beteenden som är rätt i en värld där varje dag bjuder på nya utmaningar. Det kan handla om tåg som ska vara punktliga, eller att erbjuda excellent service, eller lågt pris, eller party som Åretåget en gång i tiden. I det senare exemplet betydde en minut eller rent av en timma hit eller dit ingen större roll. Bara partyt var bra. Det viktiga vad gäller företagskultur, den som styr hur medarbetarna beter sig, är att den går i takt med affärsstrategierna.

Fallgropar du bör undvika vid kulturstyrning

Vissa bolag uppmanar ett visst beteende, men belönar ett annat. Exempelvis stora konsultbolag där ledningen säger att medarbetarna ska överträffa kundernas förväntningar och vårda kundrelationen. Men anställda ser att bonus, beröm och karriärmöjligheter tillfaller kollegor med högst debiteringsgrad.

Det går att styra en organisation med bestraffningar. Jag har själv jobbat i en sådan. Där vågade vi gå på toa, men inte ta egna initiativ. För att undvika en bestraffningskultur behöver du belöna medarbetare som beter sig på det sätt som gör företaget framgångsrikt. Belöningen kan handla om beröm från chefen, pris och utnämningar, historier som med tiden kan bli myter, karriärmöjligheter, löneökningar och andra statushöjande aktiviteter. Ju fler kollegor som direkt eller indirekt får reda på att och varför medarbetare belönas, eller bestraffas, desto starkare känsla i magen hos alla anställda för vad som är rätt och fel. En tydlig kultur helt enkelt. Slutligen måste jag tillägga att som civilekonom ser jag naturligtvis ett värde i att mäta, men du får inte vad du mäter.

_________
Inlägget är även publicerat på Beteendebloggen hos BOOM

Referenser
Notis i DN 22 maj 2021
MSN Nyheter: Föraren lämnade snabbtågets spakar för toabesök
SVR: Tågförseningar mäts i sekunder – i Japan…

Per Furumo

Så får du dina åhörare att lyssna och delta – Retorikexperterns 10 tips

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik” – nästa tillfälle planeras nu. Vi har också möjlighet att företagsanpassa kursen och hålla den hos er.  Mer info här >>

Per Furumo

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Här sammanfattar jag de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta, vilka också till stor del utgör min kurs för Marknadsföreningen Stockholm.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

  1. INCHECKNING
    Värna om incheckningen – den kan ha stor effekt på deltagarnas engagemang.
  2. INVOLVERING
    Hur säkrar man delaktighet och involvering?
  3. INTERAKTION
    Vad kan man vända till frågor, och varför?
  4. VARIATION
    Så undviker du monotoni och enformighet.
  5. SAMSPELET TAL/BILD
    Death by Powerpoint?
  6. NYFIKENHET
    Nu kanske du undrar varför det är viktigt?
  7. MUNTLIG LEVERANS
    Det är så mycket mer än innehållet i sig som påverkar.
  8. BERÄTTA
    Allting är berättelser!
  9. MötenVÅGA & LEKA
    Inget kan vara mer seriöst.
  10. MÖTESETIKETT
    Så skapar du en struktur som säkrar mental närvaro.

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.