AnnLeda

Marknadschef i ledningsgruppen: 9 kritiska kompetenser för framgång

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Marknadschef i ledningsgruppen

– 9 kritiska kompetenser för framgång

I takt med ökad digitalisering, snabba tekniska framsteg, fler kanaler och “digiloga” kundupplevelser har marknadschefens roll kommit att bli alltmer komplex och affärsnära. Hen sitter på kritiska kunskaper och insikter som behövs för engagerande varumärken, högklassiga kundupplevelser, innovation och tillväxt.

För att ha maximal framgång i din roll behöver du kunna leda dig själv och leda ditt egna team. Men du behöver också leda i ledningsgruppen! Vad betyder det, varför måste man kunna det och hur gör man då?

Vid nätverksgruppen MiS Marknadschefernas digitala träff häromveckan gästades vi av ledarskapsexperten Ann Askenberger från AnnLeda AB. Ann har långväga erfarenhet av kommunikation och ledarskapsutveckling, har grundat företag, suttit i många ledningsgrupper och framför allt utvecklat tusentals ledare. Idag är hennes främsta fokus att arbeta med ledningsgrupper. Ann har identifierat 9 extra kritiska kompetenser som du som del av en medlemsgrupp kan tänka lite extra på för att ni tillsammans ska kunna skapa önskade resultat.

AnnLeda

Vi summerar de nio kompetenserna nedan:

1. Förtroende
Förtroendet är allra viktigast. Utan detta fallerar allt och det börjar med dig själv – vem du är och vad du kan – samt viktigast av allt – att du har en god intention. Om ledningsgruppen präglas av detta skapas känslomässigt förtroende vilket leder till psykologisk trygghet. Man vågar argumentera, göra fel, ifrågasätta och så vidare.

2. Spelregler
De flesta vet vad organisationens syfte är men vad är er ledningsgrupps syfte.
Var vill ni och varför?
Vilka intressenter är viktigast?
Vilka frågor tillhör er grupp?
Vilka gör INTE det?

3. Kunskapsdelning
Den största akilleshälen i ledningsgrupperna, enligt Ann, är att lyckas dela information som redan finns hos en eller flera individer i en grupp. Många grupper har mycket att vinna på att sakta ner tempo så att många röster blir hörda (inte bara de mest extroverta). Åter till den psykologiska tryggheten i punkt 1. Detta kan ske när individer vågar kommunicera och känner sig trygga.

4. Kurage
Man behöver mod att ställa sig upp och uttrycka det som är viktigt.
Här kan det hjälpa att ta saker mindre personligt genom att se sig som en del av ett system. Att tänka, det är din roll som marknadschef som du agerar i, och inte din personliga roll. Det kan vara lätt att fastna i olika stereotyper gällande nivå av mod. Både “den trotsiga” och “den tyst följsamma” är allt för vanliga.

5. Beslutskraft
Det fattas för få eller för många beslut i många ledingsgrupper.
Här är det också lätt att tänka att alla beslut behöver vara “rättvisa” utifrån allas perspektiv. Men nej de behöver de inte vara, enligt Ann. Däremot är processen att fatta beslutet viktigt att alla har en förståelse för. Och där behövs många olika perspektiv för att säkerställa att enfråga blir belyst från många olika perspektiv.

6. Åtagande
Ibland fattas en massa beslut men sedan genomförs de inte. Uppföljningen brister. Det är inte tydligt vem som ska göra vad. Svårast brukar vara att genomföra beslut som går emot våra personliga åsikter.

7. Återkoppling
Det behövs feedback – att ge och ta. Absolut kritiskt i en lärande organisation. Återigen – Det underlättas av psykologisk trygghet.

8. Utveckling
Individer såväl som grupper behöver utvecklas för att överleva. Här behöver man odla en kultur av öppenhet och nyfikenhet för andras kunskap och perspektiv.

9. Ledarskap
Det finns många olika ledarroller i en ledningsgrupp vid sidan av den formella chefen. Alla kan ta ledarskap på olika sätt och det är viktigt att modet finns att göra det. Ledarskap är ett teamarbete, avslutar Ann.

Genom att bli bättre på de nio kompetenserna kan du som marknadschef i din ledningsgrupp bidra till att gruppen har psykologisk trygghet, öppenhet mot ny kunskap och orientering mot lärande – 3 kritiska faktorer för att skapa en lärande organisation som är relevant och konkurrenskraftig i utmanande tider.

Av: Rebecca Cannerfelt

Varumärke

Så skapar du relevant varumärkeskommunikation under Coronakrisen

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Nätverksträffar, Referat

Så skapar du relevant varumärkeskommunikation under Coronakrisen

– Insikter från studien Covid-19 Barometer

Som kommunikatör och marknadsförare har vi under Covid-19 nu ställts inför en utmaning som aldrig funnits förut. Plötsligt är det kommunikativa landskapet en snårig djungel, där många av oss försöker hitta rätt verktyg för att hitta rätt stig att gå på framåt. Men det är svårt att hitta stigen om man inte har en karta.

Häromveckan vid en onlineträff med nätverksgruppen Varumärke gästades vi av Cecilia Perlind och Helena Wilson från Kantar Sifo. De presenterade då en omfattande global undersökning kring vad människor tänker kring kommunikation och marknadsföring i dessa tider. Några bra take aways från det:

En stor fråga många organisationer ställt och fortfarande ställer sig är “Ska vi sluta annonsera?”

Enligt Covid-19 Barometer behöver vi inte det. Det finns tvärtom en stor acceptans för detta och kan till och med upplevas välkommet – en eskapism in i en normalitet.

Köpare/konsumenter vänder sig nu till trygga etablerade varumärken som de litar på, så allt varumärkesarbete du gjort hittills lönar sig nu. Men det är även viktigt, säger Cecilia Perlind, att fortsätta bygga varumärke under denna tid. När man exempelvis tittade på vilka varumärken som bäst återhämtade sig efter finanskrisen, såg man att de starka varumärkena återhämtade sig 9 gånger snabbare. Det är alltså viktigt att bygga varumärke i en kris.

Men om vi ska bygga varumärke och annonsera, vad gäller då?

Nedan är några av de frågeställningar man har sett att kommunikatörer och marknadsförare brottas med:

  • Kan vi använda humor?
  • Vill människor fortfarande veta om produkter och tjänster?
  • Kan jag använda bilder på människor/folksamlingar?
  • Behöver jag utforma specifik kommunikation i relation till Covid-19?
  • Kan jag fortsätta planerade kampanjer eller behöver de helt göras om?

Endast 1 % av de tillfrågade anser att kommunikation måste göras om nu i Corona-tider vilket kan trygga många. Tvärtom. Människor vill ha denna normalitet. Det finns fortfarande behov av massa typer av varor och tjänster. Det tycks också vara helt okej att visa mänsklig kontakt – återigen för att människor vill ha en normalitet. Vi behöver alltså inte vara väldigt bekymrade att visa människor i bild i vanliga situationer.

Angående humor verkar det också uppskattat. Man behöver le och skratta i denna tid. (Viktigt dock att göra detta med lite taktkänsla)

Det som är ett STORT NEJ är att vi inte får exploatera situationen eller anses göra detta i dessa tider. Detta uppfattas väldigt enkelt av människor och här kan vi göra skada.
Så om vi ska skapa nya kommunikationskampanjer nu – bör vi verkligen tänka ett extra varv. Tänk: Var praktisk och realistisk, guida och peppa människor i hopp om att krisen kommer gå över.

Men om det är ok att annonsera/kommunicera – vad är det då som är extra engagerande?

  • Innehållsmarknadsföring. Det finns ett starkt behov av content! Information, inspiration, tips mm.
  • Att tänka på kundresan jobba integrerat över alla kanaler för att förmedla budskap!
  • Video. (Inte helt otippat)
  • Timing budskap t ex “Back to School” och så vidare.

3 stora kategorier av engagerande innehåll går att segmentera utifrån undersökningen

Business as usual:
T ex Grumme Tvättsåpa eller liknande. Det blir en paus från Corona-nyheter. Man är rak och optimistisk och man kan kommunicera viktiga kärnvärden i sitt varumärke till exempel miljövänligt/hållbart.

Emotional Support:
Kommunikation som bemöter dina känslor på olika sätt. T ex Volvo som fokuserar på copy som “all roads lead home”. Här använder många varumärken hashtaggs som #stayhome med flera för att trycka på hur viktigt det är att vi alla drar vårt strå. Man fokuserar på familj, hemmet, allt tryggt.

Tangible help:
Hur du som organisation rent konkret hjälper till att kämpa mot krisen. Du pratar in det istället för dina produkter. T ex Arla som donerar matlådor till vården osv.

En slutsats överlag är att det mesta av det som annonserats under Corona hittills är rätt generiskt. Fraser som “stay home”, “we are in this together” och så vidare. De flesta har hittills använt liknande tonalitet men framåt behöver varumärken bli mer särskiljande.

Människors känslor för krisen spelar roll

För att kommunikation ska engagera behöver du tala till människors känslor. Det är bara det att i krisen befinner sig människor på en skala av olika känslor. Kantar Sifo berättar om fyra olika nivåer man kan urskilja i krisen: Du kan vara stressad, mindre stressad, tycka att kollektivet ska ta ansvar eller att individen ska ta ansvar.

Kantar Sifo har identifierat 6 olika överlevnadsstrategier människor har som är viktiga för dig som kommunikatör att känna till.

Fight and Activate
Man vill kämpa och agera. För denna grupp fungerar t ex Nikes kampanj (”Play inside, play for the world”)

Strenghten and lead
Man anser att alla behöver ta ansvar. Då är det väldigt bra för företag att agera och kommunicera kring det t ex Volvo som lånar ut bilar till vården.

Strategise and Plan
Man vill ha sanningsendlig information. Siffror. Data. Här har till exempel företag som Apple lånat ut sin data för att vi ska kunna se resebeteenden.

Preserve and Defend
Man bryr sig om sig själv och andra, sitt samhälle. Man vill ha hopp och man vill stanna nära familj och vänner. T ex Destination Gotland som gjort en kampanj om att de saknar sina resenärer men att man hoppas ses igen snart.

Collaborate and Accept
Pragmatisk inställning. Man ser det gemensamma ansvaret och man letar efter sätt att bidra i community. Exempelvis Netflix har möjliggjort för oss att chatta i realtid medan vi ser film på olika håll.

Avert & Deflect
Man vill inte riktigt ta in allvar. Man själv är förmodligen inte så påverkad, man är optimistisk och har humor.

Ett exempel på ett varumärke som utvecklat något lättsamt för denna känslogrupp är Signature Brew från östra London, som låter arbetslösa musiker leverara “pub in a box” till folk.

Varumärke

Summa summarum:

Nej vi ska inte ändra våra varumärken i denna kris! Människor vill känna igen sig och ha trygghet, och det är okej att annonsera – kanske nu mer välkommet än någonsin! Vi ska stå fast vid kärnan och kommunicera utifrån den hela tiden med vår egna tonalitet. Vi kan bemöta Corona i budskapen men BARA OM det sker genuint. Fortsätt bygga varumärke – fortsätt kommunicera – du kommer med stor sannolikhet stärka dig inför “det nya normala”.

Tänk på att du inte kommunicerar B2B eller B2C – du kommunicerar B2H, speciellt sant i denna tid, och hjälp människor med ditt varumärke utifrån känslor och behov du tror du kan möta.

Av Rebecca Cannerfelt

__________
Kantar Sifo har precis genomfört en uppföljning på Covid-19 Barometern. Om ni har några frågor om den eller generellt om varumärken/kommunikation – så kan ni höra av er till; cecilia.perlind(at)kantar.com

Barncancerfonden

Kunskapshöjande content som konverterar

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Native advertising med Barncancerfonden

– Kunskapshöjande content som konverterar

På senaste träffen i vårt nätverk Content Marketing besökte vi Barncancerfonden.

Ylva Andersson, informationsansvarig och Johnny K Federley, marknadsansvarig, bjöd på kunskap och erfarenheter.

Nätverksledaren Maria Westman inledde tillsammans Sara Floby, praktikant och student vid Medieinstitutet, en kort sammanfattning och slutsatser från Swedish Content Day. Sara lyfte fram tre key takeaways:

  1. Definiera målsättningen
  2. Var uppdaterad hela tiden
  3. Alltid pixel (ha en pixel på hemsidan, annars är det nästan omöjligt att mäta resultat)

Ylva Andersson gav lite bakgrund kring Barncancerfonden. De grundades 1982 i protest mot att Karolinska Sjukhuset tänkte lägga ned sin barncanceravdelning. Ett barn om dagen drabbas av cancer i Sverige. Barncancerfondens tre ändamål är forskning & utbildning, information, samt råd & stöd. Informationsmålet är att 50 % av Sveriges befolkning ska ha kännedom om barncancer och dess följder till 2021. Hopp, Mod och Ansvar är nyckelorden.

True native

Temat för eftermiddagen var native advertising och hur Barncancerfonden arbetar med det. Native har ett kunskapshöjande fokus och målet är information men det konverterar också. De jobbar med engagerande case, bjuder på kunskap och gör det lätt att sprida vidare.

True native är när content skapas för en plattform och stannar där utan att man behöver klicka vidare. Det blir mindre räckvidd med högre kvalitet.

Barncancerfonden arbetar med olika samarbetspartners, bl a Schibsted. Folk förstår inte alltid att det är en annonsplats, och det är viktigt att vara transparent, menar Ylva. De blir uppvaktade av många byråer och är mycket selektiva med vilka de jobbar med. De testar mycket och har fördel av att få mycket bra pris på placering.

Key Takeaways:

  • Undvik Clickbaits
  • Bestäm syfte med annonsen
  • Redaktionellt innehåll
  • Anpassning av annons
  • Relevant miljö
  • Call-to-action på landningssida

Vi avslutade presentationen med grupparbete om eget arbete med content i egna och köpta kanaler.

Stort tack till Ylva och Johnny för en intressant presentation, tack till nätverksledarna Maria Westman och Gabriella Dahlstedt och tack till alla som deltog.

Så når du Sveriges snabbast växande målgrupp!

Rebecca Cannerfelt | Blogginlägg, Nätverksträffar, Referat

Så når du Sveriges snabbast växande målgrupp!

–Referat från en träff med nätverket CSR & hållbarhet

Den 19:e februari besökte vi på Marknadsföreningen Stockholm, The Social Few, en nordisk agentur som hjälper organisationer att skapa tillväxt genom sk “datadriven inkludering”.

Idag har 25 procent av Sveriges invånare utländsk bakgrund och denna målgrupp har en årlig köpstyrka på ca 400 miljarder kronor. Det är också den snabbast växande målgruppen i Sverige. Trots detta exkluderas denna målgrupp ofta i organisationers strategier, arbetssätt och kommunikation, enligt The Social Few. Detta sker oftast inte medvetet, menar de, utan är helt enkelt på grund av att många svenska organisationer är väldigt homogena idag och saknar mångfald och olika perspektiv. När man segmenterar sina målgrupper är inte etnisk identitet alltid en faktor vilket det framåt behöver vara.

För att lyckas framåt i ett alltmer multikulturellt Sverige behöver organisationer bli mer inkluderande. Det behövs mer kunskap om olika språkgrupper och perspektiv i Sverige – inte minst kring värderingar, konsumtionsmönster och vad målgrupperna själva önskar ha för att känna sig inkluderade. ”Det är inte en målgrupp vi talar om” säger Suzan Hourieh, grundare till The Social Few.

För att skapa innovation och tillväxt behöver du inkludera fler perspektiv och uppnå vad The Social Few benämner som “hög perspektivtäthet”. Ju högre denna är inom en och samma organisation – desto bättre resultat. Dock tillägger Suzan att det inte räcker med att göra en quick fix och/eller göra antaganden. Du behöver skapa en sk “inklusiv infrastruktur” baserad på kvalificerade insikter och relevant data.

Summa summarum: Insikter + beslut på relevanta grunder blir större impact!

Vill du läsa mer om hur du kan öka tillväxten med hjälp av ökad inkludering, kolla in The Social Fews sida!

Av: Rebecca Cannerfelt

Employer Branding

Tips och case – så byggs ett starkt Employer Brand

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Målande beskrivningar och storytelling

–Nätverket Employer Branding på besök hos Akt Agency

På senaste nätverksträffen med nätverksgruppen Employer Branding bjöd Malin Berglund från Akt Agency på tips och case om att bygga ett starkt Employer Brand. Tillsammans med Maria Rosengren är Malin vår nya nätverksledare i nätverket Employer Branding. Det blev en riktigt engagerande första träff för Malin.

– Skapa en inspirerande change story som får fler att haka på. Fokusera på det som funkar, säger Malin. Jobba med positiv förstärkning. Hon använder metaforen om en påse popcorn i mikrovågen. Vänta inte till alla poppar, då blir några brända. I en grupp har du alltid några som är entusiastiska, några som inte vill vara med, men det största antalet i mitten. Fokusera på de i mitten.

Hon jämför meningarna ”Jag brukade åka med min far och idka friluftsliv”, med ”Jag brukade åka med min far och meta abborre och plocka smultron”. Måla upp en bild, var konkret och jobba med storytelling. ”Tänk abborre”.

Skapa en känsla av att vilja förändras. Hon beskriver modellen ADKAR = Awareness, Desire, Knowledge, Ability, Reinforcement. Engagera medarbetarna i förändringsarbetet. Aktivera personalen med gruppövningar, tävlingar, drama och lek. Det är bättre än läsning, film och utställningar som är mer passiva. Malin gick igenom flera lyckade kundcase.

Tele2 gick från att vara ”billigt, billigt” till att skapa en value champion, en kundupplevelse i världsklass. De vill skapa värde i en förändringsresa till att arbeta aktivitetsbaserat. De gjorde gruppövningar med tre olika teman anpassade efter personalens intressen: Do it together (för dig som gillar att göra saker ihop med andra), Food for thought (för dig som törstar efter fakta), Short & Snappy (för dig som redan har full koll).

SEB fick teamövningar där de skulle sätta sig in i kundens entreprenörs-mindset. Vattenfall har en tydlig story att jobba fossilfritt och att gå från förvaltare av de gamla till att skapa det nya. Allt måste kopplas till storyn. Övningar kan ske digitalt eller fysiskt. Skapa en känsla, inte en Powerpoint.

Tack till nätverksledarna Malin och Maria för en superintressant träff, tack till Akt Agency för fin frukost samt tack till alla som deltog för som vanligt bra diskussioner. Håll utkik i kalendern för kommande träffar.

ReTuna

Så blev ReTuna återvinningsgalleria en världsnyhet

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

”Hemligheten är att älska det man gör och göra lite mer

Så säger Anna Bergström om hur hon har lyckats attrahera internationella journalister till Retuna, världens första återbruksgalleria. Eskilstuna har blivit en förebild inom återvinning och återbruk och utsågs i år till ”Placebrander of the year” för sin hållbarhetsprofil.

Kläder berör oss alla och förstör moder jord mest, säger Anna. I snitt behåller svenskar kläder bara i sex månader och köper i snitt 50 plagg om året. Återvinning kommer att vara en konkurrensfaktor i framtiden. Jämför t ex Spotify, byggt på delningsekonomi, och Kodak som inte längre finns. Det gäller att ha en bra produkt som svarar på ett behov.

Retuna öppnade 2015, granne med Eskilstuna Återvinningscentral. Varor som lämnas och går att återanvändas delas ut till butikerna i Retuna som antingen säljer dem som de är, eller gör om.

Retuna blev känt först internationellt och sedan spred sig intresset i Sverige. Första kontakten var med en japansk arkitekt och nyheten spreds i Asien. Många journalister har hört av sig och Anna har som policy att aldrig säga nej. Ett reportage om Retuna blir bra egen-PR för journalisten.

Det har blivit trendigt med hållbarhet. Alla vill vara hållbara som person och som profession. Det handlar om ett mindset, säger Anna. Vi kommer att ljuga och säga att vi har köpt second hand, fast vi inte har gjort det.

Det krävdes stor internationell publicitet för att bygga upp intresse i Eskilstuna. När BBC och CNN gör reportage om Retuna skapas stolthet. Gallerian har fått besök från journalister från alla världsdelar och ett stort antal svenska kommuner. Anna har byggt upp en egen vänförening som hjälper till att sprida kunskap.

Anna tror inte på ”hippieverksamhet”. Det måste gå att göra affärer och man måste använda det kommersiella språket. Retuna sålde återbrukade och återvunna varor för 11,7 miljoner kronor 2018. Att driva en icke-kommersiell verksamhet kommer aldrig att driva en förändring, menar hon.

Tack Anna för att du delar dina erfarenheter och inspirerar oss, tack till nätverksledarna Anne Caroline Båmstedt och Ingrid Christensson och tack till alla som deltog för bra diskussioner!

_____________
Text & foto: Helen Crowe Blomgren

CSR hållbarhet

Hållbara varumärken – vad krävs av företagen idag?

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Nätverksträffar, Referat

Hållbarhets-kommunikationens ”do’s and dont’s”

–SB Insight om vad företagen behöver göra idag

Medan vinterns första snö föll över Stockholmarna fick vi tillfälle att följa med nätverksgruppen CSR & hållbarhet på en frukost och lyssna på Erik Hedén. Erik är grundare och vd på SB Insight, som för 10 år sedan lanserade Sustainable Brand Index – Europas största studie om hållbarhet. Vi fick bland annat ta del av modeller för framgångsrikt varumärkesbyggande och exempel på bra och mindre bra hållbarhetskommunikation. 

SB Insight har tagit fram fyra olika personas som tänker och agerar väldigt olika kring hållbarhet. Detta driver förstås behovet av olika former av anpassad kommunikation till respektive målgrupp.

Vad gäller just företags insatser inom hållbarhet har mentaliteten gått från “hellre fria än fälla” till “hellre fälla än fria”, menar Erik. Det är viktigare än någonsin att vara tydlig och transparent i sin hållbarhetskommunikation. Att kommunicera att man ”arbetar hållbart” utan att redogöra för hur man gör det, är t ex bara att glömma idag. Vilka som fick agera exempel på det i Eriks presentation kan vi låta vara osagt.

IKEA i topp

Sustainable Brand Index visar hur pass hållbara olika varumärken uppfattas vara. IKEA ligger i topp i år, tätt följt av Änglamark och Lantmännen. Erik berättar att de mäts på två områden: Miljömässig hållbarhet samt social hållbarhet, vilket innebär att maxpoängen är 200%. IKEA ligger i år på 102%, så det står klart att samtliga företag har en bra bit kvar. Samtliga företag på listan ser du här (bild).

Erik poängterar också att det fortfarande finns mycket kvar för många att göra med mycket enkla medel och avrundar med ett par aktuella exempel på det.

Det är inte svårt att mäta engagemanget kring hållbarhet bland våra medlemmar – frågorna var många och det blev flera intressanta diskussioner efteråt. Tack till Erik och alla ni som var med oss denna morgon, och till nätverkets ledare Marita och Anna för en riktigt lyckad träff med CSR & hållbarhet. Nästa träff planeras (preliminärt) till februari. Hoppas vi ses då!

Kari Syrjä

Möt medlem: Kari Syrjä, Proof Analytics

Marknadsföreningen Stockholm | Möt medlem, Nätverksträffar

”Man kan göra stor skillnad bara genom att omfördela befintliga resurser”

–Möt vår medlem Kari Syrjä

Denna vecka möter vi en medlem som du, om du gått på några av våra aktiviteter i år, knappast har missat. Kari Syrjä är en av våra mer aktiva medlemmar och flitig besökare av våra evenemang, alltid laddad med nya frågor och insikter att dela med sig av. Han beskriver sig som en ”open networker” av naturen och det är sannerligen också så vi känner honom. Här berättar han lite mer om sitt arbete och om årets ”Wow Moment”.

Missa inte att vi har en nätverksträff tillsammans med Proof Analytics redan nu på onsdag 4 december med B2B-nätverket, på en lunch där vi får reda på hur du som marknadschef/marknadsförare inom B2B får bästa ROI på dina marknadsinsatser och kan ”försvara din marknadsbudget”. Alla medlemmar är förstås välkomna att anmäla sig!

Kari, hur lyder din hisspitch för Proof Analytics för de som inte känner till er?

–”Start with Why?” sa den famöse Simon Sinek. Många företag har problem att bevisa marknadsaktiviteternas affärsvärde och inverkan på försäljningen, speciellt om vi tänker på tidsfördröjda effekter. Proof Analytics hjälper dig att besvara de här viktiga frågorna:

  • Hur ökar vi försäljningen med hjälp av marknadsföring?
  • Vilka marknadsaktiviteter ska vi satsa mer respektive mindre på?
  • Vilket värde ger PR & Kommunikation på lång sikt?

Proof är världsledande inom automatiserad marknadsföringsmix-modellering. Med vår plattform kan du koppla marknadsaktiviteter till vinst och lönsamhet på minuter, utan att du behöver sätta igång ett gigantiskt IT-projekt med associerade risker.

Vad är din roll där och vad kan du berätta om ditt arbete?

–En del av mitt jobb är att lyfta upp de befintliga kundernas framgång och exponera deras varumärken globalt genom customer advocacy, med andra ord se till att nöjda och lyckade kunder pratar, hjälper och delar värdefulla insikter med varandra.

Andra delen är affärsutveckling mot nya marknader och segment i våra fokusländer globalt. Jag är ”open networker” av min natur, så skicka gärna LinkedIn-inbjudan och vi kan ta en fika! Missionen är att hjälpa CFO & CMO att samverka, så att marknadsförarna får behålla och eventuellt utöka sin budget. Vi vill vara marknadschefens bästa vän och hjälpa dem att bevisa sitt värde, öka värdet av marknadsföringen och se till att de sitter kvar på sina välförtjänade platser i ledningsgrupper hos bolag som vågar visa vägen!

Vilken utveckling följer du med störst intresse just nu?

–Att många marknadschefer faktiskt får lämna sin post p g a att det är så svårt att bevisa hur marknadsföring påverkar säljresultat. Det är många CMOer som sitter kortare än 2 år och det är ett tydligt problem att ledningsgruppen inte tycker att de får de siffror och rapporter som de behöver för att kunna investera i marknadsaktiviteter på ett bra sätt.

Har du haft någon riktig ”WOW moment” i år?

–Ja. Det absolut häftigaste på sistone var att en av Europas snabbaste växande bolag sedan länge, svenska klockmärket Daniel Wellington, ville bli ännu bättre i sin marknadsföring och anlitade oss för att fortsätta växa smartare. Ett ”Wow moment” är att se hur de insikter som man så snabbt kan få när man jobbar med regressionsanalys kan vända en nedåtgående tillväxttrend. Att man kan göra stor skillnad bara genom att omfördela befintliga resurser – helt enkelt sluta göra det som inte lönar sig och satsa mer på det som faktiskt ger resultat.

Handen på hjärtat – vem hejar du på när Sverige och Finland möts i hockey?

–Sorry, but not sorry, FINLAND så klart!!!

Varför är du medlem i Marknadsföreningen?

–Medlemskap i Marknadsföreningen är ett ypperligt sätt att hålla sig updaterad. Man får värde för pengarna. Föreningen erbjuder massvis med olika specifika nätverksträffar från frukost, lunch till after work – jag tror det är därför den är så populär, för att den passar väldigt många individer. Oberoende om man är intresserad av akademisk forskning, varumärkesutveckling eller growth hacks så kan man alltid hitta nåt av intresse. Enda nackdelen är väl att man inte alltid hinner med.

SAS

Referat: Flygskam med PR-nätverket och SAS

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Möjlighet eller hot?

–PR-nätverket pratar flygskam med SAS

Är flygskam en möjlighet eller hot för flygbolag? Det var frågan när Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS gästade vårt PR & Kommunikationsnätverk.

Diskussionen startade med flygskatt. Miljörörelsen samlade ihop sig och Greta Thunberg gjorde flygskam till en symbolfråga.

Flyget behövs men måste förändras. SAS ser över möjligheten att göra flyget hållbart och det har skett stora framsteg på kort tid.

Några genomförda åtgärder:

  • Gröna inflygningar
  • Slopad Tax free
  • Partnerskap med Airbus om el-flygplan
  • Nya bränslen
  • Hållbara produkter
  • Minskad vikt med lättare material
  • Minskad användning och återvinning
  • Koldioxidkompensation till alla SAS-bonusmedlemmar

Hållbarhetsavdelningen ligger under kommunikationsavdelningen och fyra begrepp styr kommunikationen:

  1. Trovärdighet (viktigast)
  2. Ledarskap
  3. Äkthet
  4. Hopp

Svårare för ett par år sedan

SAS tar på sig rollen att leda hållbarhetsfrågor inom branschen. Skandinavien ligger i framkant, sedan kommer Europa medan USA ligger långt efter. Internationell media lyfter SAS som förebild.

Nya marknadskampanjen heter ”Travelers for the future”, med fokus på hållbarhet. Det var svårare för ett par år sedan när allting var skam, säger Karin.

Vi arbetar systematisk och håller fast vid strategin. Men vi ska öka takten, fortsätter hon.

Nu enar hållbarhet bolaget. Nästa steg är att bjuda in branschkollegorna att diskutera ämnet. Varumärket SAS var mer flärd tidigare, men idag står helt andra frågor i fokus.

Karin avslutade kvällen med att prata om krishantering. Det märks att hon brinner för ämnet, och har lång erfarenhet på SAS och tidigare från Carema. 500 personer på SAS är krisberedda för att hantera en allvarlig incident. De övar regelbundet och alla vet sin exakta roll. Det händer små kriser nästan varje vecka.

Några tips från Karin:

  • Snabbhet spelar roll
  • Ha en ansvarig person (någon ”in charge”)
  • Träna
  • Var tydlig – vem bestämmer?

Stort tack till Karin för att du delar dina erfarenheter, tack till nätverksledarna Anne Caroline Båmstedt och Ingrid Christensson samt tack till alla som kom och bidrog till en bra diskussion. Håll utkik i kalendern för nästa träff som äger rum i december.

______________
Text & foto: Helen Crowe Blomgren

Nätverk

Referat: Kundupplevelse med CxL-nätverket

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

”Du behöver jobba med både kultur och struktur”

–CxL-nätverket pratar kundupplevelse med Anders Örtengren, grundare av Servicescore

Ordet på allas läppar just nu är “kundupplevelse” – något som alltid varit viktigt – och blivit alltmer kritiskt i takt med digitaliseringen.

Förra veckan anordnade vi på Marknadsföreningen en nätverksträff på temat “Kundupplevelsen är viktig – men i vilken utsträckning kan den påverkas?” Då fick vi möjligheten att lyssna till Anders Örtengren, en av grundarna av Servicescore, som är ett beprövat och övergripande angrepps- och arbetssätt för att kartlägga, mäta, analysera och arbeta med service.

Några insikter från träffen:

Bra kundupplevelser är kritiskt för att ha nöjda kunder och för att skapa bra kundupplevelser behöver du jobba med både kultur och struktur. Struktur handlar om att göra en plan för allt “utöver det företaget faktiskt säljer” dvs inte själva tjänsten eller produkten i sig. Och här behöver man vidga vyn från att tänka att service är något kundservice sysslar med till att alla i företaget är involverade i servicen företaget erbjuder. Arbetar man tillsammans eller bara ihop helt enkelt.

Kultur handlar om vilken stämning företaget har. Vad känner kunderna vid de olika kontakterna? Får man ett genuin och konsekvent bemötande? Allt börjar med det interna ledarskapet och den företagskultur som råder!

Produkt/tjänst och service är inte samma sak men det är lätt att tänka så. Exempelvis använder många av oss Spotify men det är egentligen en tjänst. Skulle Spotify inte fungera skulle vi behöva kontakta deras support och då kommer vi in på service. Service ska komplettera en redan stark produkt eller tjänst. Det kan aldrig täcka upp för brister.

Företag som ofta har direktkontakt med kunderna får givet högre service scores än de som sällan har det. Exempelvis ligger hotell och apotek högt medan elbolag, banker m fl tenderar att få lägre poäng, även om deras tjänster ofta är väldigt bra.

Går kundupplevelsen att påverka för alla företag då är frågan? Ja. Det är givetvis lättare för företag som ofta har direktkontakt med kunden såsom hotell exempelvis, desto svårare för företag såsom elbolag, försäkringsbolag och banker där kontakten med kunden kanske är obefintlig eller sker sällan. Men det går. Oavsett dock vilket företag du är så är det kritiskt att servicen är behovsrelaterad. Där går många bet, säger Anders.

Anders avslutar träffen med att poängtera att vi som företag behöver tänka bredare än kundupplevelse och kanske bara kalla det “upplevelse”. För vad vill vi att våra potentiella kunder ska tycka och känna, de som kanske inte just nu köper eller köpt tidigare. En fastighetsmäklares kund exempelvis är kanske jättenöjd vid ett köp, men vad tänker de andra som också varit med i budgivningen till exempel, eller de som bara gick på visningen?

____________
Håll koll på kommande träffar på nätverkets egen sida: https://mis.se/cxl/