Kultur

Gästartikel: Kultur som säljer, så gör du

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

Kultur som säljer, så gör du

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder även vår Nudging-kurs 28 mars. Här delar han med sig av ett inlägg om kultur som skapar ett beteende och hur det kan tillämpas inom försäljning.

Tommy Lindström

_________

Tänk om du kunde få dina kunder att köpa mer, till det dubbla, eller rent av det tredubbla priset – bara för att det är så man gör. Läs om hur du förverkligar den tanken genom att koppla ditt erbjudande till en kulturyttring.

Kultur styr vilka kläder du bär på jobbet. Den styr dina fritidsintressen, vad du pratar om och på vilket sätt och hur du beter dig i olika sammanhang. Kultur är kittet som håller ihop samhället och får oss att fungera tillsammans. Och den stärks av vår flockmentalitet (herd instinct) och rädslan för det sociala trauma det skulle innebära att hamna utanför.

Dina kunder ägnar sig naturligtvis också åt olika sorters kulturyttringar. Det är sådant de bara gör utan att ifrågasätta, eller ens reflektera över varför de gör som de gör. Om du kan få dina produkter att förknippas med en kulturyttring, då kan du få både pris och volym att rusa i höjden utan att kunderna knorrar. Nedan får du exempel på hur företag har lyckats med konststycket.

Freuds idéer får oss att äta ägg & bacon

Edward Bernays ses som grundaren av Public Relations. Han använde sig av sin morbrors, Sigmund Freuds, psykoanalytiska idéer för att styra människors beteenden via deras undermedvetna.

På 1920-talet fick Bernays i uppdrag av Beech-Nut Packing Company att öka försäljningen av bacon. Lösningen blev att de frågade femtusen läkare om det var bättre för amerikaner att äta en ordentlig frukost, istället för en lätt sådan som de flesta åt på den tiden. När de hade fått svaren gick de ut i en nationell kampanj som sa:

Forty five hundred physicians urge heavy breakfast in order to improve health of American people, many of them stated that bacon and eggs should be embodied with the breakfast.

Kampanjen adresserade minst två undermedvetna benägenheter hos oss människor. Den ena är vår tendens att lyssna på auktoriteter (authority bias). Den andra att vi har en benägenhet att tro mer på något som känns hemtamt (home bias) det vill säga ”American people” i det här fallet. Upplägget bidrog inte bara till försäljning av bacon där och då, utan även till att bacon intog en större roll som kulturyttring vid frukostbordet i USA. Idag är bacon en del av frukostkulturen i maånga länder, inte minst på hotell, och idéen kopierades av Brödinstitutet i en kampanj 1976:

Socialstyrelsen vill att vi äter 6–8 skivor bröd om dagen!

Bakgrunden till påståendet var att Brödinstitutets reklambyrå, Hall & Cederquist, ringde en anställd på Socialstyrelsen och frågade om det kunde vara lämpligt att äta 6-8 skivor bröd om dagen? Svaret blev: ”Ja, så skulle man också kunna säga”. Annonserna gjorde att svenskar fick upp ögonen för bröd och att Sverige blev omtalat ute i världen som ett socialistiskt land, där myndigheterna talar om för folket vad de ska äta.

En vigselring bör kosta tre månadslöner

USA:s depression på 1930-talet var förödande för De Beers diamantkartell. För att locka till försäljning och öka betalningsviljan drog man igång kampanjer med budskap som kopplade vigselringar till en månadslön. Under 1980-talet dubblade man antalet månader till två i annonserna:

Two months’ salary showed the future Mrs Smith what the future would be like.

De Beers diamantkartell har lyckats skapa en kulturell självklarhet som kopplar ihop diamanter med giftermål och två månadslöner i USA – förutom en massa drifter som kärlek, lycka, framgång och status. Framgångsreceptet använde de även i Japan, men där talade man istället om tre månadslöner. Att välja land för sitt giftermål kan alltså löna sig. Som en parentes kan nämnas att George Clooneys diamantring till Amal Alamuddin påstås kosta över fem miljoner kronor. Undrar hur många månadslöner det är för Clooney? IKEA verkar även ha anammat De Beers upplägg. När min fru och jag diskuterade att köpa en ny soffa, då sa hon:

En soffa ska kosta som en utlandsresa.

”Varför då?” svarade jag och drog mig till minnes att jag hade sett det skrivet i någon artikel om IKEA. Min fru replikerade: ”Det är så man säger.” Om detta är en medveten taktik från företagets sida, då har de lyckats placera sina soffor på varenda prisposition från vad en resa kostar för en familj till Mauritius, till en långhelg på hotell i Karlskoga. Genialt!

Dricks

Enligt facket försvann dricksen i Sverige 1993, när de restauranganställda fick ett nytt lönesystem. Istället lades den in i priset ”priserna inkluderar serveringsavgift och skatt”. I USA slogs etthundratusen medlemmar i The Anti-Tipping Society of America hårt mot systemet. Och när personalen fokuserar på hur mycket dricks de kan få ut av en gäst, då kommer värdegrund, vision och samarbete med övriga på arbetsplatsen i skymundan. Dessutom visar undersökningar att kopplingen mellan servicenivå och dricks är låg. Den är starkare mellan storleken på notan och dricks, så det betalar sig mer för en servitör att översälja än att ge bra service. Slutligen kan nämnas gäster vilka drabbas av det känslomässiga kvalet i valet mellan att vara snål eller betala för mycket, vilket Benjamin Franklin kommenterade:

To overtip is to appear an ass: to undertip is to appear an even greater ass.

Trots detta har dricksen överlevt. Den är en kulturell självklarhet för många i Sverige, även för gäster som anser att systemet är förlegat. För vem vill riskera att begå social harakiri och framstå som gniden?

Styrkan i kulturella yttringar är att de får eget liv

Det spelar ingen roll om dricks har ersatts av avtalsenliga löner och högre priser på menyn, eftersom kulturella yttringar tenderar att få eget liv. En hel bransch har strukturerat kostnader, intaäkter och prissättning utifrån dricks. Det finns förväntningar om dricks, likväl som att vigselringen bör innehålla en diamant och kosta två månadslöner, och en soffa bör tinga priset av en utlandsresa.

Finns det plats för ännu en kulturyttring, åt dina produkter?

Black Friday, Mors och Fars dag, Alla hjärtans dag, Kanelbullens dag, Halloween… Listan är lång över exempel på när kommers har lyckats bli en del av vår kultur. Och du kan fylla på med hur mycket nytt som helst. Det finns plats, ta födelsedagar som exempel, det firas en ny varje dag. Det gäller bara att du skapar eller kopplar din produkt till en kulturyttring som är relevant för din målgrupp.

Utveckla sälj som en kulturell självklarhet i din organisation

Ett annat sätt för dig att använda kultur till att sälja mer, är att vända blicken inåt och utveckla er säljkultur. Och du behöver inte försöka göra alla dina kollegor till fullblodssäljare. Snarare handlar det om att göra affärsmannaskap till en ytterligare kompetens som får er att upptäcka fler affärsmöjligheter och vinna ännu större respekt hos era kunder. Läs mer om det här.

Fler liknande artiklar, för dig som är vetgirig

Missa inte heller vår kurs Nudging 28 mars, som Tommy leder.

Referenser

Giddens, Anthony (1989) Cambridge, UK.
Wikipedia: Edward Bernays.
The Washington Post: The real reason why Americans love bacon for breakfast.
The New York Times Magazine: Why Tip?
Dagens Industri: Betala eller inte betala?

Almedalen

Olle Nyström om Almedalsveckan

Marknadsföreningen Stockholm | Almedalen, Blogginlägg, Nätverksledaren har ordet

”Sociala arenor är platsen för den nya tidens maktspel”

Olle Nyström, Minnesota Communication, är en av ledarna för nätverket Varumärke. Här delar han med sig av sina tankar om Almedalen, med tillhörande förslag till politiker såväl som företag och organisationer, och om varför det kan vara en bra idé att snegla lite på Burning Man.

Olle Nyström

_________

Det kan kännas lite yrvaket att börja prata Almedalen när 2019 just gläntat på dörren. Och hur är det egentligen, har inte Almedalsveckan börjat tappa något av sin relevans när till och med partiledare lämnar ”walk over”?

Många anser nog att ”bäst före datumet” för Almedalsveckan har passerats. Själv delar jag inte den uppfattningen. Almedalsveckan har visserligen förlorat något av sin betydelse som plattform för politiska utspel och medial debatt men parallellt med denna utveckling har något annat vuxit fram, något som är svårt att uppfatta om man inte själv är på plats och deltar.

De som väljer bort Almedalsveckan upplever att de inte längre har samma bandbredd. På plats får de politiska partierna inte alls samma genomslag idag som för 10 år sedan. Nu konkurrerar deras fanborgar med drygt 4000 seminarier. 45 000 besökare är visserligen på plats men de är inte där för att lyssna på ett tal i parken, de är där för att medverka i en dialog om Sveriges framtid och konkret engagera sig i samhällsutvecklingen.

Den som vet att spela korten väl kan mycket väl få ett oproportionerligt inflytande i olika sakfrågor

Almedalen beskrivs ofta som en demokratisk arena. Idag är detta är en sanning med modifikation. Almedalen är en social arena vilket innebär att den inte bekymrar sig särskilt mycket om demokrati. Den som vet att spela korten väl kan mycket väl få ett oproportionerligt inflytande i olika sakfrågor men de som huvudsakligen ser denna utveckling som problematisk bör justera skärpan i den lins med vilken de betraktar omvärlden.

Allt detta sker nämligen i takt med hur världen runt omkring oss förändras. Sociala arenor är platsen för den nya tidens maktspel och detta gäller både på Internet och IRL. För den som vill vara med gäller det att acceptera spelreglerna och agera därefter.

Till våra partiledare ger jag följande råd. Ställ gärna in Almedals-talet men åk ändå till Visby, sätt dig i publiken på ett seminarium som intresserar dig och res dig upp och ställ en fråga i slutet. Så skapar du förtroende i en värld som bryr sig allt mindre om auktoriteter.

Till företag och organisationer har jag också ett förslag. Googla fram Burning Man:s 10 grundprinciper (eller klicka här – red.) och utgå från dem när ni planerar Almedalsveckan 2019.

Lycka till!

Content Marketing

Maria Westman: Vad är bra content marketing?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

”Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd”

Maria Westman leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Content Marketing. Här bjuder hon på ett blogginlägg på ämnet och ställer frågan: Vad är egentligen bra content marketing?

Maria Westman

_________

Vad är bra content marketing? Den frågan får jag ofta. Ett enkelt svar är att se till att man är relevant med sitt innehåll. Ett annat svar är att se till att det ger rätt effekt. Följdfrågan blir då oftast:

”Har du några exempel på bra content marketing?”

Ja, en hel del. Här tänkte jag dela med mig av en summering från tävlingen Swedish Content Awards, och några av pristagarna samt trender som är synliga inom content marketing i år.

Content marketing har ofta målsättningen i att bygga varumärke och att skapa effekt. Vi vill ju helst att målgruppen gör något, som kan leda till en affärsintäkt och en stärkt kundrelation. Bra content marketing speglar tiden vi lever i, och just nu är det ett stort fokus på att lyfta fram det mänskliga och autentiska. Människan står i centrum – både vad gäller det som är lustfyllt, men också det mer tragiska. Vi ser också ett stort fokus på miljö och hållbarhetsfrågor.

Swedish Content Awards

Branschorganisationen Swedish Content Agencies har årligen en tävling där vi utser årets bästa content marketing. Juryn som bedömer bidragen utgår ifrån olika kriterier som i de flesta kategorierna är innovation, kreativ lösning och effekt.

Jag sitter som styrelseordförande i organisationen och strax innan sommaren ägde årets Swedish Content Awards rum, på Berns i Stockholm. Tävlingen är till för att premiera god kvalitet och innovativa lösningar inom content marketing.

Alltfler företag och organisationer satsar på content marketing, vilket var synligt på galan, där byråer och uppdragsgivare samlades runt borden och uppe på scenen. Samarbeten mellan företag och byråer är viktigt, där företagens expertis tillsammans med byråernas kreativa förmåga är viktiga ingredienser för att skapa bra content marketing.

Människan i centrum

Just nu inom content marketing står människans upplevelser och innersta drivkrafter i centrum. Det är ärligt, naturligt och trovärdigt. Och ibland ganska naket och utlämnande. Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd.

Content marketing kan också ge goda effekter både internt och externt på företag och inom organisationer. Ett exempel på det är vinnaren i kategorin ”Teknik/telekom/IT”. Där uppdragsgivaren NetEnt, tillsammans med byrån OTW, har skapat ett koncept, ”The Challenge”, som sammanflätar ett företags inre drivkrafter och människors sammanhållning. Detta gestaltas i en följetong som tar med oss på en resa, där målet är att några anställda slutligen ska bestiga ett berg.

Spana in The Challenge här!

Igenkänning och överraskningar

Mötet med människor är och har alltid varit ett starkt verktyg inom content marketing. Vi vill känna igen oss och kunna förstå den vi möter. Det som utvecklas nu är en ombearbetning av traditionella intervjuer, som blir till personliga möten i nya format. Ett exempel på nya möten, är när ett köpcentrum i Frölunda visas upp som mysigt och inbjudande. Detta får vi ta del av i ”Alonnika Flyttar in” av Dear Friends, som vann första pris i kategorin ”Detaljhandel/snabbrörliga konsumentvaror”.

Kolla in Alonnika här!

Men det är inte bara lättsamma och vardagliga ämnen som gör sig bra inom content marketing. Jobbar man inom offentlig sektor, så ska nödvändig samhällsinformation kommuniceras ut. På Swedish Content Awards så var vinnaren i kategorin ”Offentlig sektor” Norrköpings Kommun, som tillsammans med Byn Kommunikationsbyrå har skapat content marketing av hur man kan leva 72 timmar utan vatten och el. Ett spännande upplägg där två personer fick bo i en stuga utan vatten och el. Detta filmades autentiskt och sedan adderades flera andra genomtänkta kommunikationsaktiviteter.

Kolla in 72-timmarskampen här!

Liv och död

Nu är också tiden inne för att prata om sådant som inte tidigare har varit så bekvämt, som till exempel sorg, utanförskap, stress och diskriminering. Människors upplevelser innehåller ju även baksidorna av livet. Vi behöver alla läsa om, diskutera och interagera kring våra livsöden.

Att kunna stödja på ett bra sätt när människors liv tar slut är viktigt. Svenska Kyrkan vann första pris i kategorin ”Ideellt” tillsammans med byrån Volontaire, ”Första hjälpen vid sorg”.

Se filmen här!

Säkra vår jords framtid

Inom närmsta tiden kommer vi att få se mer content marketing kring hållbarhetsfrågor. När städer och infrastruktur utvecklas och miljöpåverkan är stor, så gäller det att integrera människan i hela vår värld och i vår miljö. Att vi inser att vi kan påverka för att säkra vår jords framtid.

Samspel mellan människor, djur och natur är viktigt. Och Ramboll Sverige fick första pris i klassen “Tjänsteföretag” med sitt arbete Ramboll ”Engineering for life”. Här de vill visa hur de får teknologi och lösningar att förbättra samhället och våra liv. Via sitt Instagram konto visar deras experter på enkla lösningar för att ta hand om djur och natur.

Följ Engineering for life här!

Lätt? Svårt?

Ett påstående, eller en ursäkt, som ofta kommer när man pratar om olika exempel inom content marketing är att ”andra företag har lättare att göra content än vad vi har”. Men jag anser att alla kan göra riktig bra content, oavsett vilken typ av verksamhet, tjänst eller erbjudande man har.

Ett lite svårare exempel är boendeekonomi. Är det verkligen roligt? Hur kan man skapa delaktighet och igenkänning i ett sådant ämne? SBAB har tillsammans med byrån Emakina DBG gjort en retrotillbakablick och försökt göra boendeekonomi mer roligt. Här är människorna i centrum med en stor portion humor.

Här hittar du ”Boendeekonomi är jättekul!?”

I en av filmerna från SBAB sitter huvudrollsinnehavaren trotsigt uppe i ett träd och läxar upp sin mamma och sina kompisar. Ett avslutande citat i den filmen, som också får avsluta den här summeringen:

”I framtiden kommer det inte vara någon skillnad på vanligt redaktionellt innehåll och innehåll som har en kommersiell avsändare. Allt kommer att kallas content!”

Fler bra exempel

Du kan kolla in en casebank med beskrivning av vinnare här: https://swedishcontent.se/cases/

Maria Westman,
Styrelseordförande, Swedish Content Agencies,
Senior Communication Advisor, C by West

____________

Ännu mer content marketing? Missa inte vårt medlemserbjudande till Content Day 2018 här.

Maria Westman leder även vår kurs Content Marketing – nästa tillfälle är den 14&21 mars.

Tommy Lindström: Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksledaren har ordet, Övrigt

Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder vår kommande kurs Nudging den 13 november. I det här blogginlägget skriver han om action bias och hur du kan identifiera det, eller förebygga det, i din organisation.

Tommy Lindström

___________

Action bias var till vår favör när vi drog runt på savannen för 70 000 år sedan. Då hjälpte den psykologiska benägenheten oss att agera utifrån enkla förutsättningar. Söka mat, jaga, samla ved, bygga skydd mot rovdjur, förflytta oss efter årstiderna. Men i dagens komplexa värld är ofta eftertänksamhet värdefullare för att lyckas göra rätt saker, istället för att bara riva upp damm. Evolutionen har helt enkelt inte fått tillräckligt med tid på sig för att minska inflytandet av denna benägenhet i våra liv. Därför är risken stor att du och dina kollegor är drabbade, precis som jag var.

Skapar problem på alla nivåer i företaget

Jag har suttit i ledningsgrupper drivna av action bias. På våra möten vann den som hade prickat av flest aktiviteter på sin att-göra-lista. Personer som hade ägnat sig åt att samla in kunskap och funderat över orsak och verkan fick inte många karriärpoäng. Det gav helt enkelt mer status att göra än att göra rätt.

Synsättet rann sedan nedåt och skapade en organisation där alla sprang. Hela tiden. Å ena sidan skapade det en härlig känsla. Att vi var kvicka i både tanke och ben. Vårt behov av att prestera tillfredsställdes och vi kände oss duktiga. Å andra sidan ledde springandet till stress, sjukskrivningar och högre personalomsättning. Och det var svårt för oss alla att springa åt samma håll, när allt skulle gå så fort. Därtill saknades en tydlig koppling mellan verksamhetens aktiviteter och hur de skulle driva mot en gemensam vision och tydliga affärsmål. Det ledde till att en del av de saker vi gjorde var bortkastad energi eller rent av skadliga för organisationen. Men det märkte vi sällan, eftersom nya sysslor prioriterades framför uppföljning.

Marknadsavdelningen drabbas lättare

Det syns direkt när säljet inte fungerar. Och när produktutvecklingen krånglar kommer det inte fram nya bra erbjudanden. Motgångar inom dessa områden tenderar att tvinga fram eftertanke när snabbfix visat sig vara verkningslöst. Men om marknadsavdelningen drabbas av ineffektivitet, då är det svårare att se. Därför kan de lida av action bias år ut och år in utan att någon upptäcker det. Låt mig få förklara hur.

Marknadsavdelningens uppgift är att med marknadsföring hjälpa verksamheten att ta sig från var den är idag, till var den ska vara i framtiden. Avdelningen tillför affärsvärde genom att leverera konkreta leads, affärer eller premiumpris. Allt annat är bara medel. Här kommer marknads främsta utmaning in. De har ofta svårt att visa på kopplingen mellan vad de gör och hur det leder till affärsvärde. Så istället för att presentera konkreta leads, affärer eller premiumpris – visar marknad gärna upp följare, likes, delningar, klick och talar om att bygga varumärke. Och det är här de tappar ledningens förtroende, status och investeringsvilja. Avsaknaden av pengar leder lätt i sin tur till att marknad måste trolla med knäna för att visa på sitt existensberättigande. Ofta sker det via action bias, man kastar sig ut i ett oöverskådligt antal digitala kanaler och göra en massa saker.

Initialt kan marknadsavdelningens uttryck för action bias uppskattas av ledningsgruppen, därför att exempelvis sociala media framstår som gratis och är något man kan göra utan att ta in en extern konsult. Dessutom är ”alla andra där” därför måste vi också vara det (ett uttryck för en annan psykologisk instinkt som kallas flockbeteende). Men efter ett tag upptäcker ledningen att de trots all digital statistik saknar något från marknad – affärsvärde via konkreta leads, affärer eller premiumpris.

Här har ledning och marknadsavdelning hamnat i ett moment 22 där ledningen vill att det händer en massa saker, men bidrar inte med några nämnvärda marknadsinvesteringar innan de ser hur pengarna ska betala sig. Samtidigt som marknad, ofta i ledningens anda, jobbar ihjäl sig med att få en massa saker att hända och får inte tid till att jobba analytiskt, strategiskt och visa på hur de skapar affärsvärde.

En lösning är den jag genomförde som marknadsdirektör. Jag och mina kollegor på marknad backade tillbaka och ifrågasätta allt vi gjorde, vad det skulle lösa för problem, metodval, resultatmål, uppföljning och hur det skulle hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen. Därefter skar vi bort sysslor som vi inte kunde visa skulle skapa affärsvärde i den riktningen. Det mindre antal aktiviteter som sedan var kvar blev min ammunition i samtalen jag hade med vd, om storleken på företagets marknadsinvesteringar.

Så upptäcker du tendenser på action bias

  • Företagskulturen genomsyras av snabba beslut. Det ses som ett tecken på driv, beslutsförmåga och ger status till beslutstagarna.
  • Ledningen lägger mer kraft på aktiviteter och lösningar, än undersökningar och kunskap om problemen de ska lösa.
  • Mängder av aktiviteter sjösätts som saknar tydlig problemdefinition, metodval, resultatmål och hur uppföljning ska ske. Istället fokuserar de på ett diffust syfte som att höja medvetenheten eller att ”alla andra” gör så. Men om det inte finns ett problem så behöver det inte läggas tid på en lösning.

6 steg för att du ska undvika action bias

  1. Gör det tydligt var företaget är idag och var det ska vara imorgon, med ett distinkt mål eller en vision. Sätt upp hela verksamheten inklusive marknad så att allt driver mot målet eller visionen.
  2. Lägg mycket energi på problemanalys innan du sjösätter nya projekt. Gör gärna testaktiviteter för att få mer kunskap, men aldrig fler än att du hinner utvärdera hur väl testerna driver mot visionen och levererar det affärsvärde din avdelning ska bidra med.
  3. Underlätta ett systematiskt arbete genom att använda aktivitetsmallar där du fyller i problemdefinition, metodval, resultatmål, uppföljning, budget och hur aktiviteten ska hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen.
  4. Fall inte okritiskt för din flockinstinkt och gör som alla andra i branschen. SEO och sociala media är inget måste. Det som fungerar för andra behöver inte vara rätt för dig, det finns fler vägar till Rom.
  5. Hitta balans mellan att skaffa kunskap och kasta dig ut i att göra. Låt situationen avgöra vad som är bäst, ibland är naturligtvis rätt val att ”agera snabbt”. Eller som Woody Allen sa: eighty percent of success is showing up.
  6. Se till att ha kompetens för att kunna arbeta analytiskt och strategiskt. Om du jobbar på en marknadsavdelning som har börjat anställa kreatörer, efter att ha upptäckt att Marketing Automation System inte klarar av att leverera kreativitet, fundera då även på att ta in Planners (beteendeanalytiker).

För dig som vill veta mer om hur du styr människor

______
Artikeln är influerad av boken The Art of Thinking Clearly (Rolf Dobelli), men även av 80-talets bibel för organisations- och affärsmänniskor: In Search of Excellence (Thomas J.Peters och Robert H.WatermanJr). Thomas och Robert var tidigt ute med att lyfta fram värdet av företagskultur. De förordade även ett ”bias for action” och har troligtvis bidragit till ett överdrivet sådant hos organisationer i västvärlden.

Retail

Alex Baker: Framtidens köpupplevelse

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksledaren har ordet

”Möjliggör för dina kunder att handla online i en offline-miljö och säkerställ upplevelsen”

Alex Baker leder Marknadsföreningens nätverksgrupp RIO (Retail, Innovation & Omnichannel). Det här inlägget är det första av många där våra nätverksledare bloggar och delar med sig av sin expertis inom sitt respektive område.

Alex Baker

_________

Jag vet inte hur ofta jag de senaste månaderna har hört om den så kallade butiksdöden och dess förödande konsekvenser. Är det inte i branschpress så på frukostseminarium, whitepapers eller konferenser.

I USA står e-handeln för 20-25 procent av den totala detaljhandelns omsättning. I Sverige är motsvarande siffra mellan åtta och nio procent. Detta medför naturligtvis konsekvenser och troligtvis har det inte undgått någon att prognosen framåt är dyster där vart fjärde shoppingcenter kommer behöva lägga ner de kommande fem åren.

Fast jag frågar mig själv, är prognosen verkligen dyster? Vad är det som många shoppingcenter i dag delar som går emot hypotesen om att upplevelser i dag behöver vara unika? Jo att de tenderar att vara ganska generiska, hur många shoppingcenter har inte samma typ av varumärkesmix och butikskoncept?

I en studie som telekomoperatören Telia släppte tidigare i vår så uppger var sjunde konsument att upplevelser i samband med butiksbesöket är viktigt. Var fjärde uppger att de skulle besöka en butik oftare om den erbjöd en upplevelse såsom restaurang, barnpassning eller liknande. Samma antal, oavsett butikskategori, menar att de skulle besöka butiken oftare om upplevelsen var bättre. Vi kan med andra ord börja förstå att framtidens köpupplevelse och konsumenter sträcker sig längre än varan och priset och innefattar även upplevelsen i sig.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel sa tidigare i vår att “Vi ser att butiksdöden är en myt. Butiker kommer att stänga, men det kommer också tillkomma nya. För handelsföretagen är det viktigt att möta konsumenterna på den arena som de önskar”. Enligt sakkunniga så byggs det mer retailyta i Sverige i dag än det framtida behovet.

Vad ska man då som retailer, fastighetsägare eller konceptansvarig tänka på när AI kan användas för att addera värde till kundupplevelsen genom att stötta element av personalisering, eller när butikens roll förändras och behöver anpassas efter nya digitala konsumentbeteenden?

För det första är jag, och många experter med mig, övertygad om att nyckeln ligger i att våga förnya sig, att tänka nytt och förstå sin kund och därefter dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Detta må låta elementärt, men vinnarna är de som förstår sin kund och utgår från dennes köpresa, oavsett kanal.

Nyckeln ligger i att våga förnya sig, att tänka nytt och förstå sin kund och därefter dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

En annan utmaning med den fysiska butiken är hur man digitaliserar med fokus på kundupplevelsen, där tekniken underlättar i stället för att den skapar friktion.

Jag som arbetat med digitalisering av retail de senaste tio åren slås än i dag av hur många butiksbesök som slutar i en besvikelse i stället för en aha-upplevelse, just för att man inte fokuserat på att göra min köpupplevelse så friktionsfri som möjligt. Snarare blir känslan att man implementerat teknik för teknikens skull.

Det kan vara något så enkelt som att iPaden än i dag dyker upp i butiken där jag som kund väntas att gå in på varumärkets e-handel och genomföra en vanlig beställning likt den köpresa jag kan göra i mobilen eller i soffan hemma. Ser köpresan och kundens förväntningar verkligen ut på det sättet?

Erfarenhet och statistiken visar motsatsen. Möjliggör i stället för dina kunder att handla online i en offline-miljö och säkerställ att användarupplevelsen återspeglas i att tidsperioden är begränsad för hur länge jag som konsument vill stå vid en skärm i butiken. Låt tekniken i butiken bli sekundär. Låt fokus i stället hamna på kundupplevelsen och vilka KPI:er som ska mötas för att implementeringarna skall anses som lönsamma och värdeskapande.

Fem key take aways för resan mot framtidens kundupplevelse i den fysiska butiken:

  1. Förstå kunden – värna medarbetarna
    Utgå från kundens köpresa och identifiera vilka olika touch-points som kunden går igenom på resan mot transaktion. Utvecklingen går mot social shopping och inspiration går före transaktion i förväntningarna på butiksbesöket. Medarbetarna blir allt viktigare och är en kritisk beståndsdel i butikens fortsatta roll. De kan heller inte ersättas av teknik då vi behöver den mänskliga touchen. I butiken erbjuder vi det som inte kan erbjudas i mobilen eller på iPaden därhemma.
  2. Butikens framtida syfte
    Den kritiska frågan är: Vilken är butikens roll och hur kan teknik implementeras för att stödja det? Utgå primärt från syfte och data snarare än val av teknik.
  3. Oväntade partnerskap
    Likt Ikea och Lego’s nyligen utannonserade samarbeten så är partnerskap som bidrar till att överraska kunden och överträffa förväntningar som finns utifrån din enskilda leverans som varumärke en viktig del framåt. Collaborative i stället för protektionism, hitta en samarbetspartner som vill skapa värde tillsammans för kunden och bygg en arena där dina kunder ser dig som en del av utvecklingen och samtalet.
  4. Teknikens syfte
    Utgå alltid från syfte med implementation av teknik i butik och hur det kan vara en del av befintligt eller nytt ekosystem som digitaliseringen banat väg för. Exempelvis spås användningen av Augmented Reality och Voice explodera, men innebär det att det är rätt för alla? Troligtvis inte, men våga undersöka och experimentera. Identifiera först KPI och syfte, därefter val av teknik.
  5. Data och prototypande
    Börja att konsumera och mäta data i den fysiska butiken. Här finns stora möjligheter att identifiera foot fall och reducera churn, registrera kundens rörelse och engagemang i butik samt hitta sätt att möta kundens krav på personalisering. Allt detta kräver ett ständigt experimenterande och prototypande.