Susanna Stubberöd

Möt medlem: Susanna Stubberöd, SVT

Marknadsföreningen Sverige | Möt medlem

”Vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog”

–Möt medlem Susanna Stubberöd, chef sociala medier och publikdialog, SVT

I morse var vi, med ett gäng medlemmar, på besök hos SVT för både ett seminarium och ett studiebesök. Vi passade på att ställa några frågor till deras chef för sociala medier och publikdialog, Susanna Stubberöd, om deras digitala marknadsföring och hur de skapar dialog med sin publik.

Hur långt har SVT kommit i sin digitala satsning?

–Jag jobbar inom marknadsföring och kommunikation och kan enbart svara för det området. SVT:s digitala satsning är givetvis mycket större än enbart marknadsföring. Vi har exempelvis en mogen organisation kring sociala medier, där vi framförallt jobbar med kännedom, konvertering till våra egna plattformar och dialog.

När det gäller digital annonsering så är vårt fokus att gå från ett fåtal stora kampanjer till mer riktade mikrokampanjer. Vi vill dessutom förbättra konverteringen till våra egna plattformar, vilket primärt innebär att få fler att titta på program i SVT Play.

Vi har även ett ständigt ökande tryck i antalet frågor och synpunkter från våra tittare. Där utreder vi hur vi bäst kan automatisera rutinärenden för att kunna använda mänskliga resurser för mer initierad dialog med tittarna.

Men hur långt har vi kommit? Målsnöret flyttas ju framåt hela tiden, men vi är definitivt på väg framåt.

SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar.

 

Var befinner sig public service om 10 år?

–Det är en enormt svår fråga. Oberoende media och journalistik blir bara viktigare i en alltmer digital värld. Om SVT behåller sin höga trovärdighet som leverantör av kvalitet och oberoende innehåll så kommer vi vara fortsatt starka. Men på vilka plattformar? Det blir spännande att se.

Hur skapar ni en dialog med era tittare i era olika kanaler?

–Vi bedriver dialog framförallt i sociala medier. Där uppmuntrar vi till diskussion kring vår verksamhet, vårt programinnehåll och våra tjänster. Vi har givetvis en fördel av att syssla med rörlig bild, och SVT:s innehåll leder ofta till mycket stort engagemang.

Vi lägger också mycket fokus på att bemöta tittarnas frågor kring vårt programinnehåll. SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar. Vi tar också frågan kring ”netikett” på stort allvar. SVT är public service och vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog. I våra kommentarsfält ska vem som helst våga göra sin röst hörd utan rädsla för påhopp av andra.

Gå gärna in på https://www.facebook.com/svt eller https://www.instagram.com/svt/ och läs kommentarerna!

Varför har SVT ett medlemskap i Marknadsföreningen Stockholm?

–Det är viktigt att ständigt få inspiration, spännande insikter och utveckling inom kommunikation och marknad.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?