Blogg

Employer Branding

Referat: Employer Branding med Nobia

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Att skapa ett inkluderande arbetsliv

–Employer Branding med Nobia

I fredags träffades vårt nätverk för Employer Branding hos Kantar Sifo. Nätverksledaren Maria Rosengren inledde med att berätta om ett uppföljningsprojekt på #metoo som Kantar Sifo jobbar med tillsammans med en forskargrupp: Samverkan för ett hållbart och inkluderande arbetsliv – fritt från trakasserier. Hon välkommande alla som vill delta i det som kan bli den enskilt största gemensamma satsningen på svensk arbetsmarknaden att skapa ett inkluderande arbetsliv.

Dagens gäst var Susanne Grossauer, Head of Employer Branding hos Nobia. Nobia är en house of brands – en av Europas ledande tillverkare av kök med ca 6300 medarbetare och en omsättning av 12,6 miljarder kronor. I Norden finns åtta olika varumärken, de mest kända i Sverige är Marbodal och HTH.

Flera varumärken – en medarbetarupplevelse

Med så många marknader och varumärken är utmaningen att skapa en gemensam medarbetarupplevelse. I sitt arbete tittade Susanne på Nobia UK som best practice. Där har de jobbat sedan 2016 med ett gemensamt varumärke I rekryteringen, som samtidigt tar hänsyn till lokala varumärken.

Man jobbar med 4 temaområden som används som guide lines i alla delar av kommunikation och upplevelse för medarbetare, och som ska framhäva det Nobia vill stå för som arbetsgivare.

En employer branding toolkit togs fram centralt för att användas på alla lokala marknader. Begreppet ”Part of Nobia” används vid varje varumärke när det gäller kommunikation som arbetsgivare, t.ex. rekryteringsannonser. En grafisk manual med form produceras centralt, och varje marknad har möjlighet att anpassa med sina egna bilder och färger lokalt.

En gemensam internationell karriärweb arbetades fram på sex olika språk. Centralt för webbplatsen är den gemensamma listan över alla lediga jobb i koncernen.

Modellen för medarbetarresan hos Nobia är följande:

  • Innan personen börjar – viktigt att attrahera rätt personer
  • Under första tiden – första intryck
  • Under anställningstiden – verklighet jämförd med förväntningar
  • Intern kommunikation – styr medarbetarupplevelsen
  • När personen lämnar – kommer hen att tala positivt eller negativt om Nobia?

Uppmärksamma alla framsteg

Employer branding är ett långsiktigt strategiskt arbete. Det tar tid, men glöm inte att ge dig själv en klapp på axeln när du lyckas med små steg, sade Susanne.

Tips från Susanne som hon har lärt sig på vägen:

  • Titta vad/hur andra företag gör
  • Relationer – kommunikation/HR/marknadsavdelning
  • Implementering – fokusera på ett varumärke i taget
  • Ta tid att reflektera ofta över det du har åstadkommit och våga gå tillbaka till dina första tankar
  • Ha tålamod

Stort tack till Susanne och nätverksledaren Maria och Kantar Sifo för fin frukost och tack till alla som kom.

SVT

SVT & publikdialogen

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Seminarier

Bakom kulisserna hos SVT

I tisdags hade vi ett riktigt spännande bakom-kulisserna-besök hos SVT, som följde föreläsningen där Susanna Stubberöd gav oss en inblick i hur de jobbar med publikdialog och sociala medier. Hon bjöd på en mycket givande dragning som följdes av många händer i luften och intressanta frågor.

Susanna inleder med att visa oss de strategiska riktlinjer de utgår ifrån:

  • SVTOnline och broadcast – lika viktiga
  • Hela Sveriges television
  • Innehåll och tjänster i världsklass
  • Nyfikenhet, förståelse och engagemang
  • Ett prisvärt SVT
  • Lätt att hitta, lätt att prata med

”Lätt att hitta, lätt att prata med”

Det var främst den sista punkten som vi tog sikte på denna morgon. SVT finns på kundo.se, Twitter, Facebook, Youtube och Instagram och det är inga små mängder inlägg och kommentarer om och till SVT det handlar om. Detta antal kan dessutom peaka enormt stundtals, t ex i samband med en sändning med ett ämne som berör och engagerar särskilt mycket.

Detta kräver förstås stora resurser vad det gäller att bevaka och moderera. Susanna berättar att deras HR- marknads- och kommunikationsfunktioner är sammanslagna till en avdelning och består av 80 personer. De arbetar utöver det med ett antal konsulter som kan täcka upp utöver kontorstid.

Att skapa en god nätkultur

SVT ser det som en del av sitt uppdrag att skapa en god nätkultur, där:

  • SVT ska kunna hantera vilka ämnen som helst
  • Alla ska våga skriva utan rädsla för påhopp

Vi får sedan en detaljerad insyn i hur de arbetar strategiskt för att uppnå detta och hur det följs upp och mäts. Vilka har då framgångsfaktorerna varit? Susanna sammanfattar det så här:

  1. Publikdialog är med redan i uppstartsmötet inför en kampanj. De är våra experter på dialog!
  2. Vad kommer publiken att gå igång på? Förbered ett underlag med förväntade frågor och svar.
  3. Anpassa tonaliteten i dialogen till programmet.
  4. Ha en backup om det händer oväntade eller otrevliga saker – projektledare eller pressjour.

Stort tack till Susanna Stubberöd, Chef sociala medier och publikdialog, Anna Haupt, Projektledare och varumärkesstrateg, och Sabina Rasiwala, HR- och Kommunikationsdirektör, för en härlig morgon med en exklusiv inblick och nya insikter!

Susanna Stubberöd

Möt medlem: Susanna Stubberöd, SVT

Marknadsföreningen Stockholm | Möt medlem

”Vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog”

–Möt medlem Susanna Stubberöd, chef sociala medier och publikdialog, SVT

I morse var vi, med ett gäng medlemmar, på besök hos SVT för både ett seminarium och ett studiebesök. Vi passade på att ställa några frågor till deras chef för sociala medier och publikdialog, Susanna Stubberöd, om deras digitala marknadsföring och hur de skapar dialog med sin publik.

Hur långt har SVT kommit i sin digitala satsning?

–Jag jobbar inom marknadsföring och kommunikation och kan enbart svara för det området. SVT:s digitala satsning är givetvis mycket större än enbart marknadsföring. Vi har exempelvis en mogen organisation kring sociala medier, där vi framförallt jobbar med kännedom, konvertering till våra egna plattformar och dialog.

När det gäller digital annonsering så är vårt fokus att gå från ett fåtal stora kampanjer till mer riktade mikrokampanjer. Vi vill dessutom förbättra konverteringen till våra egna plattformar, vilket primärt innebär att få fler att titta på program i SVT Play.

Vi har även ett ständigt ökande tryck i antalet frågor och synpunkter från våra tittare. Där utreder vi hur vi bäst kan automatisera rutinärenden för att kunna använda mänskliga resurser för mer initierad dialog med tittarna.

Men hur långt har vi kommit? Målsnöret flyttas ju framåt hela tiden, men vi är definitivt på väg framåt.

SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar.

 

Var befinner sig public service om 10 år?

–Det är en enormt svår fråga. Oberoende media och journalistik blir bara viktigare i en alltmer digital värld. Om SVT behåller sin höga trovärdighet som leverantör av kvalitet och oberoende innehåll så kommer vi vara fortsatt starka. Men på vilka plattformar? Det blir spännande att se.

Hur skapar ni en dialog med era tittare i era olika kanaler?

–Vi bedriver dialog framförallt i sociala medier. Där uppmuntrar vi till diskussion kring vår verksamhet, vårt programinnehåll och våra tjänster. Vi har givetvis en fördel av att syssla med rörlig bild, och SVT:s innehåll leder ofta till mycket stort engagemang.

Vi lägger också mycket fokus på att bemöta tittarnas frågor kring vårt programinnehåll. SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar. Vi tar också frågan kring ”netikett” på stort allvar. SVT är public service och vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog. I våra kommentarsfält ska vem som helst våga göra sin röst hörd utan rädsla för påhopp av andra.

Gå gärna in på https://www.facebook.com/svt eller https://www.instagram.com/svt/ och läs kommentarerna!

Varför har SVT ett medlemskap i Marknadsföreningen Stockholm?

–Det är viktigt att ständigt få inspiration, spännande insikter och utveckling inom kommunikation och marknad.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?

Seminarium

Referat: Frukostseminarium med syfte och hjärta

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Seminarier

Med rätt syfte och mycket hjärta kom även framgångarna

I torsdags fick vi lyssna på två framgångssagor, då förra årets vinnare av Årets Framtidslöfte – Malin Cronqvist från Help to Help och Årets Disruptör, Karma med Ludvig Berling, gästade oss på Boulebar. De delade med sig av sina stories och framgångstips men också utmaningar och hur resan sett ut för att komma dit de är idag, samt lite spaningar framåt.

Malin Cronqvist grundade Help to Help efter att hon varit i Tanzania och fått upp ögonen för hur lite insatserna från traditionella hjälporganisationer faktiskt hjälpt till. Där visar siffrorna sitt tydliga språk: Tanzania har 22 narkosläkare och 1400 läkare på 56 miljoner invånare jämfört med Sverige som har 2000 narkosläkare och 45 000 läkare på 9,9 miljoner invånare. Att skicka ner en läkare som volontär leder till att de kan vårda några hundra medan att faktiskt utbilda en läkare på plats vårdar tusentals. Och det är detta som ligger som grund till Help to help som crowdfundar utbildningar för människor på plats för att de ska ha möjlighet att bygga upp landet inifrån.

Förtroende som konverterar

Utmaningarna för Malin och gänget på Help to help har varit att bygga förtroende efter skandalen inom Röda korset; att skapa räckvidd med begränsad budget, där som hjälporganisation pengarna ska gå till att faktiskt hjälpa och inte till stora marknadsföringsbudgetar; samt konvertera förtroende till pengar.

Help to help fokuserar på att berätta de berättelser de har att berätta. I början var det Malins högst personliga berättelse, men allt eftersom att de vuxit fanns det fler storys att berätta om alla de har hjälpt hittills och vilka resultat det gett. Ledorden i deras storytelling har varit hög transparens, personligt och enkelt. För maximal spridning har de använt sig av sociala medier och content som engagerar.

Video ger effekt

Utmaningen är att det de arbetar med är så långt borta från oss och därför har film varit ett lyckat format, då de sett att människor litar på människor de kan se och lyssna till, inte siffror. För att få spridning på content måste det vara engagerande. De har spenderat mycket tid på att ta reda på vad är det folk vill dela för att se att de det lägger ner tid på ska faktiskt ge effekt.

Från detta lanserades kampanjen #Dela en dröm, som är något universellt som alla kan ta till sig. De jobbade mycket med lobbying, där de fick ledande svenska politiker att engagera sig. Slutligen poängterar Malin att man måste våga jobba långsiktigt och lita på processen. Resultaten från kampanjen kanske inte syntes direkt, men ett halvår efter kampanjen så vann hon Årets Framtidslöfte och nu har det verkligen tagit fart.

Malins 3 tips till framgång:

  1. Berätta de historier vi har och att de ska vara engagerande
  2. Tänk nytänkande när det kommer till din content
  3. Våga jobba långsiktigt

Vi ser fram emot att följa Malin och Help to Helps fortsatta resa.

Tredje gången gillt för KARMA

Nästa framgångssaga på scenen på Boulebar var Ludvig Berling, en av fyra medgrundare till appen Karma – för minskat matsvinn.

En tredjedel av all mat som produceras idag kastas, och för att råda bot på detta startade Ludvig och hans vänner Karma. Men vägen som entreprenörer till dagsläget, där de precis lanserat i Storbritannien och skalar upp fort för att expandera på ytterligare marknader, har inte varit spikrak. Det som få vet om är att den version av Karma-appen som finns idag faktiskt är teamets tredje version. Version 1 och 2 lyckades inte alls vidare bra och Ludvig delade generöst med sig av tre viktiga lärdomar från deras framgångsresa.

Lärdom 1: ”Build it and they will come”

…Vilket inte alls visade sig att stämma då de utvecklade den första versionen av appen, där de försökte sig på att bygga lojalitetspoäng för restauranger och caféer. Appen skulle känna av när den befann sig på ett specifikt café, men appen fungerade bara med bluetooth påslaget vilket inte var standard på smartphones för ett par år sedan. Samt all data som de samlade in var inget som restaurangägare var intresserade av om det inte direkt kopplades till affären. Så även om idén i sig var bra, såg inte kunderna och användarna nyttan i det.

Lärdom 2: ”Doing things that don’t scale”

Från lärdomarna från första versionen så tog teamet det lite lugnare med nästa version, där de inte ville utveckla en färdig produkt innan de såg att det fanns en efterfrågan och att det skulle fungera. Så I början när det exempelvis testade ut pushnotiser i appen så skrev Ludvig alla notiser själv, tills det var det enda han gjorde dagarna i ändan och då byggde det in en automatiserad funktion för detta. Allt de gör ska kunna gå att skala upp vid behov och skala upp fort.

Lärdom 3: ”Failing vs. Not suceeding”

Många entreprenörer kan nog hålla med Ludvig här där bl a Thomas Edison sagt: ”I have not failed. I’ve just found 10,000 ways that won’t work”. Utan att testa de två första versionerna hade Karma inte varit var de är idag. Ludvig belyser även 5 viktiga faktorer som leder till framgång; Idé, Team, Affärsmodell, Funding och Timing. Där de två absolut viktigaste för de flesta och framför allt för Karma visat sig vara Team och Timing. Karma ligger rätt i tiden att belysa och hjälpa de högst uppsatta klimatmålen med att minska matsvinn. Och har skapat ett riktigt dream team bakom som brinner för det.

Slutligen betonar Ludvig att i kommunikationen har det varit väldigt viktigt att trimma budskapet och fokusera på att det ska vara roligt och enkelt att vara med och minska matsvinnet. De pratar inte om mat som slängs vilket har en negativ klang, utan fokuserar snarare på det positiva att vara med och rädda mat. Hittills har de räddat över en halv miljon maträtter. I slutändan kan vi inte ensamma göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket!

__________

Det var således två helt olika stories vi fick ta del av, och det var otroligt inspirerande att lyssna till dessa entreprenörer som vill vara med och rädda världen. Vi vill definitivt vara med och stötta dem på deras resa, och inspireras av hur de byggt sina bolag och lyckats nå ut med små medel. Det vi tar med oss är vikten av att våga vara kreativ, nytänkande och att lita på processen och aldrig ge upp.

Stort tack till Malin och Ludvig samt till alla som kom och njöt av en fantastisk morgon hos Boulebar bland croissanter och inspiration.

Mediedagen 2018

Vi summerar Mediedagen 2018

Marknadsföreningen Stockholm | Medlemserbjudanden, Referat

Mediedagen 2018

I onsdags var vi stolta samarbetspartners till Mediedagen 2018, på At Six. En heldag arrangerad av Dagens Media, med de utmaningar vi marknadsförare och kommunikatörer står inför med fler kanalval, mer data och teknik än någonsin och där det långsiktiga varumärkesarbetet blir allt viktigare i en transparent värld.

Jo O´Connor på Adobe inledde med digitala trender där CIO och CMOs roller ändras och behöver samarbeta allt mer, Accountability+GDPR och Machine Learning+AI. Arash Gilan från Viva Media gav därefter sin syn på blockchain som game changer för mediehus och annonsörer såväl som besökare.

Älska data

Många av talarna lyfte upp att tekniken i sig bara är medel för att få fram det som är mänskligt och unikt. Tricket för att ”älska data”, vår tids bränsle, och AI:s påverkan på marknadsorganisationen levererades från Madeleine Lindgren, Bisnode. Vi ser allt mer martech i våra organisationer; men hur får man då ut maximalt värde av sina investeringar? Panelen med Linda Wetterborg, Telenor, Johan Ydring, TUI och Karl-Oskar Tjernström, Samsung, skänkte sitt ljus på frågan! Rekrytering och upp-skillande i en bra mix. Bygg rätt team. Ledarskap.

Mats Rönne, Off Pist Management, gav sedan matnyttiga insikter kring framgångsrik mix av digitalt och traditionellt när du lägger strategin för dina medieköp. Kreativitet ger dessutom 10 – 12 ggr högre effekt! Krister Karjalainen gav sin grymma spaning på Next in Media, kryddat med exempel från sin tid i Italien. Hur ska vi bl a tänka när SIRI/Alexa blir stort hos konsumenten? Olivia Enquist blev sedan intervjuad om Coca Cola Sveriges lokala kampanj, där de flörtat med gemenskap över tid.

Eau de sur mjölk

Efter lunch var det dags för en rad spännande case; Marie Wedin om Coops utmanande hållbarhetskommunikation, här senast där de zoomat in på bäst före datum, hjälp för att bedöma faktiska hållbarheten och lanserat en parfym med sur mjölk. Hög förtjänad räckvidd! Jens Welin, DDB, lyfte flera case som gått genom ”pop-bruset”; allt ifrån PrideBuns på McDonalds, till Delicato-asken – en viral idésuccé som sedan blev en faktisk försäljningssuccé, och VW:s Iphone-skal av kraschade bilars plåt (en ”friendly reminder” att sluta texta när du kör bil).

På GANT har man stärkt varumärkets nyfikenhet genom att skapa den egna tv-serien Couple Thinker. Eleonore Säll & Alexander Nilsson berättade kring detta nya grepp och format. När kommer uppföljaren? Karl Kajbjer Gustafsson på Carat summerade sedan kring mätbarhet och varför ett starkt varumärke är ännu viktigare i en digital värld.

Dagen avslutades med psykologen Oskar Henriksson från Psykologifabriken; där vi utmanades att skapa nya vanor och tankesätt(!) – allt retoriskt inramat med hans egen nyblivna vana att ta ett utomhusbad varje morgon (sommar såväl som vinter).

Tack Dagens Media för en givande och välarrangerad dag! Kul att träffa många medlemmar på plats och nätverka med nya vänner och blivande medlemmar.

Scania Newsdesk

Följarna först – Content Marketing med Scania

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksträffar, Referat

Content Marketing med Scanias Newsdesk

Staffan Ekengren, chef för Scanias newsdesk, gästade vårt nätverk för Content Marketing i veckan. Newsdesken etablerades 2013 med fokus på online, video och mätning. Scanias mediehus utvecklades vidare 2014.

Grundidén med newsdesken är att sätta publiken först, med en kombination av nyheter och berättelser. Publiken är i första hand kunder, förare samt anställda, och i andra hand media och beslutfattare.

Innehållet ska informera, engagera och underhålla. Merparten av material produceras av egen personal. Deras content består av hemsidan, internkommunikationsmaterial, kundrelaterat material, intranät, Communication News (nyhetsbrev för kommunikatörer), två tidningar samt ett flertal sociala mediekanaler. Totalt finns 2,8 miljoner följare i alla sociala kanaler. Innehållet i LinkedIn hanterades tidigare av HR, men är nu centraliserat till newsdesken.

Följarna först

Sedan 1 oktober är marknads- och kommunikationsavdelningarna sammanslagna. Tidigare pratade marknadsavdelningen med kunden och kommunikationsavdelningen med andra. Staffan påpekar att alla behöver prata med kunden.

Tidigare var arbetet kanalfokuserat med olika personer ansvariga för olika kanaler och mycket dubbelarbete. Nu ser man till värdet för mottagare, och material kan delas i flera kanaler. ”Följarna först”, som är också titeln på Staffans nypublicerad bok.

Fyra prioriteringar finns:

  1. Stärkt redaktionellt arbete
  2. Online först
  3. Rörlig bild (allt från kamera i lastbilshytten till påkostade filmer).
  4. Mätning

Hellre många korta än få långa

–Vi måste ta position, och pratar även om sådant vi inte säljer, som t ex el-lastbilar, säger Staffan. Vi har aldrig nyhetstorka, det handlar om att välja. Vi producerar snabbt materialet som ska konsumeras snabbt, fortsätter han. Det är bättre med många korta inlägg än få långa.

Innehållet är högst varierande. Det bäst presterande inlägget hittills är en 7 sekunders gammal roligt videoklipp på en lastbil. Första kontaktyta är oftast sociala medier.

Vilka är framgångsfaktorerna?

  • Support från kommunikationsdirektören
  • Vi är inte ängsliga
  • Processtyrd
  • Uthållighet – det tar flera år att bygga upp
  • Förtroende/mandat

Stort tack till Staffan, till nätverksledaren Maria Westman och till alla som deltog och till IHM för att vi fick vara hos er.

__________

Här kan du hitta kommande träffar med nätverksgruppen Content Marketing >>

Tommy Lindström: Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksledaren har ordet, Övrigt

Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder vår kommande kurs Nudging den 13 november. I det här blogginlägget skriver han om action bias och hur du kan identifiera det, eller förebygga det, i din organisation.

Tommy Lindström

___________

Action bias var till vår favör när vi drog runt på savannen för 70 000 år sedan. Då hjälpte den psykologiska benägenheten oss att agera utifrån enkla förutsättningar. Söka mat, jaga, samla ved, bygga skydd mot rovdjur, förflytta oss efter årstiderna. Men i dagens komplexa värld är ofta eftertänksamhet värdefullare för att lyckas göra rätt saker, istället för att bara riva upp damm. Evolutionen har helt enkelt inte fått tillräckligt med tid på sig för att minska inflytandet av denna benägenhet i våra liv. Därför är risken stor att du och dina kollegor är drabbade, precis som jag var.

Skapar problem på alla nivåer i företaget

Jag har suttit i ledningsgrupper drivna av action bias. På våra möten vann den som hade prickat av flest aktiviteter på sin att-göra-lista. Personer som hade ägnat sig åt att samla in kunskap och funderat över orsak och verkan fick inte många karriärpoäng. Det gav helt enkelt mer status att göra än att göra rätt.

Synsättet rann sedan nedåt och skapade en organisation där alla sprang. Hela tiden. Å ena sidan skapade det en härlig känsla. Att vi var kvicka i både tanke och ben. Vårt behov av att prestera tillfredsställdes och vi kände oss duktiga. Å andra sidan ledde springandet till stress, sjukskrivningar och högre personalomsättning. Och det var svårt för oss alla att springa åt samma håll, när allt skulle gå så fort. Därtill saknades en tydlig koppling mellan verksamhetens aktiviteter och hur de skulle driva mot en gemensam vision och tydliga affärsmål. Det ledde till att en del av de saker vi gjorde var bortkastad energi eller rent av skadliga för organisationen. Men det märkte vi sällan, eftersom nya sysslor prioriterades framför uppföljning.

Marknadsavdelningen drabbas lättare

Det syns direkt när säljet inte fungerar. Och när produktutvecklingen krånglar kommer det inte fram nya bra erbjudanden. Motgångar inom dessa områden tenderar att tvinga fram eftertanke när snabbfix visat sig vara verkningslöst. Men om marknadsavdelningen drabbas av ineffektivitet, då är det svårare att se. Därför kan de lida av action bias år ut och år in utan att någon upptäcker det. Låt mig få förklara hur.

Marknadsavdelningens uppgift är att med marknadsföring hjälpa verksamheten att ta sig från var den är idag, till var den ska vara i framtiden. Avdelningen tillför affärsvärde genom att leverera konkreta leads, affärer eller premiumpris. Allt annat är bara medel. Här kommer marknads främsta utmaning in. De har ofta svårt att visa på kopplingen mellan vad de gör och hur det leder till affärsvärde. Så istället för att presentera konkreta leads, affärer eller premiumpris – visar marknad gärna upp följare, likes, delningar, klick och talar om att bygga varumärke. Och det är här de tappar ledningens förtroende, status och investeringsvilja. Avsaknaden av pengar leder lätt i sin tur till att marknad måste trolla med knäna för att visa på sitt existensberättigande. Ofta sker det via action bias, man kastar sig ut i ett oöverskådligt antal digitala kanaler och göra en massa saker.

Initialt kan marknadsavdelningens uttryck för action bias uppskattas av ledningsgruppen, därför att exempelvis sociala media framstår som gratis och är något man kan göra utan att ta in en extern konsult. Dessutom är ”alla andra där” därför måste vi också vara det (ett uttryck för en annan psykologisk instinkt som kallas flockbeteende). Men efter ett tag upptäcker ledningen att de trots all digital statistik saknar något från marknad – affärsvärde via konkreta leads, affärer eller premiumpris.

Här har ledning och marknadsavdelning hamnat i ett moment 22 där ledningen vill att det händer en massa saker, men bidrar inte med några nämnvärda marknadsinvesteringar innan de ser hur pengarna ska betala sig. Samtidigt som marknad, ofta i ledningens anda, jobbar ihjäl sig med att få en massa saker att hända och får inte tid till att jobba analytiskt, strategiskt och visa på hur de skapar affärsvärde.

En lösning är den jag genomförde som marknadsdirektör. Jag och mina kollegor på marknad backade tillbaka och ifrågasätta allt vi gjorde, vad det skulle lösa för problem, metodval, resultatmål, uppföljning och hur det skulle hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen. Därefter skar vi bort sysslor som vi inte kunde visa skulle skapa affärsvärde i den riktningen. Det mindre antal aktiviteter som sedan var kvar blev min ammunition i samtalen jag hade med vd, om storleken på företagets marknadsinvesteringar.

Så upptäcker du tendenser på action bias

  • Företagskulturen genomsyras av snabba beslut. Det ses som ett tecken på driv, beslutsförmåga och ger status till beslutstagarna.
  • Ledningen lägger mer kraft på aktiviteter och lösningar, än undersökningar och kunskap om problemen de ska lösa.
  • Mängder av aktiviteter sjösätts som saknar tydlig problemdefinition, metodval, resultatmål och hur uppföljning ska ske. Istället fokuserar de på ett diffust syfte som att höja medvetenheten eller att ”alla andra” gör så. Men om det inte finns ett problem så behöver det inte läggas tid på en lösning.

6 steg för att du ska undvika action bias

  1. Gör det tydligt var företaget är idag och var det ska vara imorgon, med ett distinkt mål eller en vision. Sätt upp hela verksamheten inklusive marknad så att allt driver mot målet eller visionen.
  2. Lägg mycket energi på problemanalys innan du sjösätter nya projekt. Gör gärna testaktiviteter för att få mer kunskap, men aldrig fler än att du hinner utvärdera hur väl testerna driver mot visionen och levererar det affärsvärde din avdelning ska bidra med.
  3. Underlätta ett systematiskt arbete genom att använda aktivitetsmallar där du fyller i problemdefinition, metodval, resultatmål, uppföljning, budget och hur aktiviteten ska hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen.
  4. Fall inte okritiskt för din flockinstinkt och gör som alla andra i branschen. SEO och sociala media är inget måste. Det som fungerar för andra behöver inte vara rätt för dig, det finns fler vägar till Rom.
  5. Hitta balans mellan att skaffa kunskap och kasta dig ut i att göra. Låt situationen avgöra vad som är bäst, ibland är naturligtvis rätt val att ”agera snabbt”. Eller som Woody Allen sa: eighty percent of success is showing up.
  6. Se till att ha kompetens för att kunna arbeta analytiskt och strategiskt. Om du jobbar på en marknadsavdelning som har börjat anställa kreatörer, efter att ha upptäckt att Marketing Automation System inte klarar av att leverera kreativitet, fundera då även på att ta in Planners (beteendeanalytiker).

För dig som vill veta mer om hur du styr människor

______
Artikeln är influerad av boken The Art of Thinking Clearly (Rolf Dobelli), men även av 80-talets bibel för organisations- och affärsmänniskor: In Search of Excellence (Thomas J.Peters och Robert H.WatermanJr). Thomas och Robert var tidigt ute med att lyfta fram värdet av företagskultur. De förordade även ett ”bias for action” och har troligtvis bidragit till ett överdrivet sådant hos organisationer i västvärlden.

Ludvig Berling

Q&A: Ludvig Berling, KARMA

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övrigt

Inför vårt spännande frukostseminarium på Boulebar 25/10, där Malin Cronqvist (Årets Framtidslöfte 2017) och Ludvig Berling (grundare av KARMA – Årets Disruptör 2017) kommer att dela med sig av sina bästa tips, river vi av några snabba frågor till den senare:

Tre saker som bidragit till Karmas framgång?

–De tre viktigaste sakerna har varit team, timing och varumärke. Team för att vi är en fantastisk samling människor som drivs av det gemensamma målet att minska matsvinnet. Timing då vi ligger rätt i tiden med anledning av digitaliseringen, användandet av appar samt det faktum att hållbarhetsfrågan är på de flestas läppar idag. Och till sist varumärke, där vi ser att vi tack vare att vi tryckt mycket på att det ska vara roligt, enkelt och accepterat att minska matsvinn ser att vi fått en stor genomslagskraft.

Din bästa egenskap?

–Att jag är väldigt bra på att uppskatta hur lång tid något tar samt se till att tidsschemat hålls.

Och din minst förträffliga egenskap..?

–Att jag har svårt att säga nej, vilket innebär att jag ibland tar på mig lite för mycket själv!

Om du fick möjlighet till en timmes ostört möte med vem du vill, vem väljer du då?

–Jag hade gärna velat få spendera en timme med Steve Jobs. Omvärlden har fått två bilder av honom: den karismatiske presentatören och visionären som drev Apple, men också den hårda och ofta gränslösa ledaren. Jag hade velat träffa honom för att försöka skapa min egen bild av honom!

_____________

TIPS: Missa inte vår spännande frukost med Ludvig Berling och Malin Cronqvist, Help to Help, den 25 oktober!

Jury

Juryn – Årets Marknadschef 2018

Marknadsföreningen Stockholm | Årets Marknadschef, Pressmeddelande

Pressmeddelande
Marknadsföreningen Stockholm
2018-10-11

Juryn som utser årets vassaste marknadschefer och talanger inom marknadsföring och kommunikation är klar

Nu är juryn som utser Marknadsföreningen Stockholms utmärkelser Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Disruptör och Årets Varumärkesresa för 2018 klar. I årets jury återfinner vi några från förra året, några nya tillskott samt förra årets vinnare. Utmärkelserna delas ut i samband med ett halvdagsevenemang den 6:e februari på Fotografiska där framträdande företag och individer som jobbar med marknadsföring och kommunikation kommer att bjuda på föreläsningar och möjligheter till nätverkande med branschkollegor. Eventet blir också startskottet för Marknadsföreningens jubileumsår, då föreningen firar 100 år.

Nomineringen är öppen till den 26 oktober och vem som helst kan nominera sina favoriter direkt på mis.se. I november sammanträder de namnkunniga juryerna för att granska bidragen och ta sig an uppgiften att vaska fram 2018 års vinnare och därmed utse några av Sveriges vassaste marknadsförare, kommunikatörer och varumärken. Finalisterna kommer att avslöjas i december och vinnarna koras under prisutdelningen på Fotografiska den 6 februari.

–Vi ser fram emot att kora Årets Marknadschef i Sverige för 12:e gången och att dessutom få dela ut fler guldsplashar i våra nya kategorier till framtidslöfte, skickliga marknadsförare och disruptiva, innovativa varumärke , säger Marie Sommar, vd på Marknadsföreningen, Stockholm. Det ligger i föreningens DNA att hylla grymma prestationer inom marknad och kommunikation, att skapa plattformar för att mötas och att lära från varandra.

Jury Årets Marknadschef & Årets Framtidslöfte

CAMILLA WALLANDER – VD, Berghs
CARL WÅREUS – Head of Agency/Partners Sweden, Google
FRIDA ROBERTS – VD, Söderhavet
JAN BERKÖ – Head of Business Development & Sales Recruitment, Bohmans Nätverk
JONAS DAHLQUIST – VD, MullenLowe Brindfors
MALIN CRONQVIST – Founder & Chairman, Help to Help, Årets Framtidslöfte 2017
MARIE SOMMAR – VD, Marknadsföreningen Stockholm
PATRIK NYGREN BONNIER – Marknadschef, Åhléns, Årets Marknadschef 2017

Jury Årets Disruptör

ALEX BAKER – CMO & Disruption Facilitator, Vertiseit
ELSA BERNADOTTE – Serieentreprenör, Co-Founder & COO, Karma, Årets Disruptör 2017
JESSICA STARK – VD, Styrelseakademien Stockholm, medgrundare av startup-hubben SUP46
MIKAEL WINTZELL – VD och grundare, Wellstreet
PAULA FAGERLUND – Chef för Innovationscenter, Arbetsförmedlingen

Jury Årets Varumärkesresa

CECILIA PERLIND – General Manager Communications, Kantar Sifo
ERIK MODIG – Forskare, Handelshögskolan
MARIA CROON – VD, Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB samt Styrelseordförande i Marknadsföreningen Stockholm
PER NILSSON – Kommunikations- och marknadschef, Semcon, Årets Varumärkesresa 2017
RICKARD VILLARD – Grundare och kreativt ansvarig, The KIND Collective

För att nominera, mer information om kategorierna och inspirationseftermiddagen på Fotografiska, besök https://mis.se/arets-marknadschef/ Från och med november kommer biljetter till evenemanget finnas tillgängliga för köp.

Presskontakt:

Marie Sommar, VD Marknadsföreningen Stockholm
marie@mis.se
0701-463422