Blogg

Årets Marknadschef

Se vår Kick-off till Årets Marknadschef i efterhand

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Referat

20-talet tillhör utmanarna!

– Och de som kan anta en utmanares perspektiv

Vad roligt att så många ville hänga med oss digitalt i veckan när vi öppnade upp vår digitala Årets Marknadschef-värld igen!

Vi fick med oss spännande insikter på ämnet varför vi alla behöver en ”challenger mindset” från den internationella byrån eatbigfish, där Toby Brown och Emily Horswell delade med sig av sin syn på utmanare och summerar med att man behöver offra något för att kunna sticka ut. Panelen bestående av Patrik Nygren-Bonnier, Carl Wåreus, Gül Heper-Jämterud och Sofia Syrén spann sedan vidare på dessa insikter och delade med av sin syn på saken samt vad de letar efter i årets tävlande bidrag.

Missade du tillfället igår, misströsta inte – plattformen är öppen fram till den 14 februari, där du kan ta del av allt innehåll och inspelningen fram tills dess: https://event.vvenues.com/aretsmarknadschef2022/

Och missa inte nu att nominera dina favoriter i nån av de fyra kategorierna: Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör senast den 14 februari för deras chans att vara med i tävlingen i år och kamma hem en av guldsplasharna. Mer om eventet, utmärkelserna och länk till nomineringen hittar du här >>

Stort tack till Toby & Emily, till panelen och vd Marie Sommar som lotsade oss igenom sändningen samt till alla som deltog. Och ett varmt tack till alla våra partner som gjort detta möjligt: Meltwater, Onemotion IMC, MarLaw, vVenues och Mevida.

Fler nedslag inom ramen för Årets Marknadschef kommer löpande under året – Missa inte det!

Nostalgi

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Nicklas Hermansson
*Bilden länkar till Nicklas inlägg på Twitter

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Waynes world

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Cronk
"In 1883, a drink called "Cronk" started advertising in the Calgary Herald".

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.
NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.
NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.
Nicklas Hermansson
Jury

Här är juryn för Årets Marknadschef 2022

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Pressmeddelande

Pressmeddelande
Marknadsföreningen Stockholm
2022-01-20

Juryn för Årets Marknadschef 2022 är utsedd

Juryn som ska utse Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör 2022 är nu klar. Marknadsföreningen Stockholm delar ut Årets Marknadschef för 15:e gången i år, samt de tillkommande kategorierna; Årets Framtidslöfte, Varumärkesresa och Disruptör för femte gången.

Nomineringen för årets upplaga är redan öppen och vem som helst kan nominera sina favoriter fram till den 14 februari direkt på mis.se. Årets Marknadschef rivstartar i år med ett digitalt Kick off- och nomineringsevent den 25 januari, som blir det första nedslaget inom ramen för Årets Marknadschef upplaga 2022.

I mars sammanträder de namnkunniga juryerna för att granska bidragen och ta sig an uppgiften att hitta 2022 års vinnare och därmed utse Sveriges vassaste marknadsförare, kommunikatörer och varumärken. Finalisterna kommer att avslöjas under april månad och vinnarna koras sedan i maj.

Med 15-årsjubileum för Årets Marknadschef laddar vi upp med fler nerslag än tidigare både digitalt i vVenues och IRL. Jag är jätteglad att vi även i år har en urstark jury som kommer gå igenom bidragen och utse vinnarna. Det finns så många skickliga marknadsförare och varumärken på den svenska marknaden att de har ett både tufft och roligt uppdrag framför sig i vår, säger Marie Sommar, vd på Marknadsföreningen Stockholm.

Kategoriordförande för Årets Marknadschef, Carl Wåreus, Google, reflekterar kring juryarbetet:

Framgångsrik marketing är idag inte lika publik som den en gång var. Är man inte i målgruppen är det inte ens säkert att man sett de fina saker som görs. Därför är det extra roligt att få sitta i en jury och gå igen alla dessa fantastiska arbeten. Man blir ofta positivt överraskad och får tid att reflektera kring vad som är riktigt bra marketing, och vilka som är de bästa marknadsförarna. Jag ser fram emot det, och våra diskussioner i juryn. Det ger energi.

Juryn 2022

Kategori Årets Marknadschef 2022

Carl Wåreus (ordf) – Head of Domestic Clients, Agencies & Partners, Google
Brandon Sekitto – VD Nodnarb AB
Christian Cabau – Marketing Director, Klarna & Vinnare Årets Marknadschef 2020
Emma Stjernlöf – VD, Röhnisch
Nike Carlstoft – VD, Dentsu Sweden
Niklas Bondesson – Doktor i Marknadsföring vid Stockholms universitet & Rådgivare NoA Consulting

Kategori Årets Framtidslöfte 2022

Camilla Wallander (ordf) – VD, Berghs School of Communications
Jean Hedayat – Head of LinkedIn Sweden
Nicklas Hermansson – Chefredaktör, NomoFomo
Nina Åkestam Wikner – Head of Strategy, Nord DDB
Roza Azimi – CMO, Allbry & Vinnare Årets Framtidslöfte 2020
Yasmine Winberg – Chefredaktör & ansvarig utgivare, Resumé

Kategori Årets Varumärkesresa 2022

Mats Rönne (ordf) – Senior rådgivare inom marknadsföring
Astrid Odell – Head of Marketing, PostNord Sverige & Vinnare Årets Varumärkesresa 2020
Giselle Almonacid – Head of Marketing and PR, PHD Media
Mirja Kais – Head of Creative Agency på Tre
Robert af Klintberg Ryberg – Co-Founder, Kapero
Sabina Rasiwala Hägglund – HR & Kommunikationsdirektör samt tf Strategichef, SVT

Kategori Årets Disruptör 2022

Gül Heper-Jämterud (ordf) – CMO, DBT
Ather Gattami – CEO of Bitynamics and Head of Research, AI Sweden
Mats Holmberg – Associate Director/ Premium Consumer Insights, Spotify
Mikael Ahlström -Innovatör och entreprenör Sprout Park, The Park, Hyper Island, Lifvs & Bambuser
Sofia Syrén – Global CMO, Matsmart-Motatos & Vinnare Årets Disruptör 2020

För att nominera, mer information om kategorierna och priserna, besök https://mis.se/arets-marknadschef/

Presskontakt:
Marie Sommar
VD Marknadsföreningen Stockholm
marie@mis.se
0701-463422

Tidigare vinnare av utmärkelserna inom Årets Marknadschef

2020: Christian Cabau, Klarna (Årets Marknadschef), Roza Azimi, Snaptive (Årets Framtidslöfte), Matsmart (Årets Disruptör), PostNord (Årets Varumärkesresa)
2019
: Pino Roscigno, Stadium (Årets Marknadschef), Marika Baltscheffsky, MEDS Apotek (Årets Framtidslöfte), FirstVet (Årets Disruptör), Polisen (Årets Varumärkesresa)
2018: Emma Stjernlöf, Adidas (Årets Marknadschef), Siduri Poli, Changers Hub (Årets Framtidslöfte), TransferGalaxy (Årets Disruptör), Klarna (Årets Varumärkesresa)
2017: Patrik Nygren-Bonnier, IKEA (Årets Marknadschef), Malin Cronqvist, Help to Help (Årets Framtidslöfte), Karma (Årets Disruptör), Semcon (Årets Varumärkesresa)
2015: Catarina Falkenhav, ABBA the Museum
2014: Lina Söderqvist, Björn Borg
2013: Claes Dahlén, Mr Green
2012: Lars-Johan Strand, Stadium
2011: Mariette Kristenson, Pressbyrån och Lena Strand, Folksam
2010: Karl-Oskar Tjernström, Samsung Electronics
2009: Elenor Wolgers, Folkoperan
2008: Anders Forssten, Max
2007: Jonas Tränk, Wasabröd
2006: Anna Stinger, Tele2

Per Furumo

Så får du dina åhörare att lyssna och delta – Retorikexperterns 10 tips

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik” – nästa tillfälle planeras nu. Vi har också möjlighet att företagsanpassa kursen och hålla den hos er.  Mer info här >>

Per Furumo

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Här sammanfattar jag de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta, vilka också till stor del utgör min kurs för Marknadsföreningen Stockholm.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

  1. INCHECKNING
    Värna om incheckningen – den kan ha stor effekt på deltagarnas engagemang.
  2. INVOLVERING
    Hur säkrar man delaktighet och involvering?
  3. INTERAKTION
    Vad kan man vända till frågor, och varför?
  4. VARIATION
    Så undviker du monotoni och enformighet.
  5. SAMSPELET TAL/BILD
    Death by Powerpoint?
  6. NYFIKENHET
    Nu kanske du undrar varför det är viktigt?
  7. MUNTLIG LEVERANS
    Det är så mycket mer än innehållet i sig som påverkar.
  8. BERÄTTA
    Allting är berättelser!
  9. MötenVÅGA & LEKA
    Inget kan vara mer seriöst.
  10. MÖTESETIKETT
    Så skapar du en struktur som säkrar mental närvaro.

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

Marknadsföreningen Stockholm

Vi välkomnar Björn och Viktoria till styrelsen!

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Föreningen

Inkludering, mångfald och vikten av att sätta människan i centrum

– Vi kollar läget med våra två nya styrelseledamöter

Tidigare i veckan hade föreningen sitt valmöte inför nästa år, och nu är vi väldigt glada att kunna presentera två nytillskott till styrelsen! Varmt välkommen säger vi till Björn Owen Glad, innovationsledare och kreativ chef på Chiffer och Viktoria Nilsson, Marknadschef på Vasakronan.

Vi i teamet på Marknadföreningen Stockholm vill samtidigt passa på att tacka Maria Croon och Kamran Alemdar för ett fint bidrag under många år i styrelsen!

Vi ställde tre snabba frågor till Björn och Viktoria för att lära känna dem lite bättre:

Björn Owen Glad

Välkommen till styrelsen, Björn! Vad var det som lockade med uppdraget?

– Efter många år på byråsidan hoppas jag att det är just byråns perspektiv jag kan ta med mig in i styrelsen. Dessutom brinner jag för frågor som rör inkludering och mångfald i branschen.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag är den misslyckade journalisten som halkat på olika bananskal in i marknadsföringsbranschen. Jag har jobbat som marknads- och varumärkeschef på Spoon i många år, och sedan ett år tillbaka arbetar jag som innovationsledare och kreativ chef på Chiffer.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Då tar jag tillfället i akt att prata om hur reklamtrötthet är ett samhällsproblem, och att det bara är vi marknadsförare som kan motverka den. Tyvärr är vi många gånger så lata och loja att vi inte tar vårt ansvar. Jag är trött på dålig reklam och jag ser fram emot en ny kreativ och moralisk revolution.

Viktoria Nilsson

Välkommen till styrelsen, Viktoria! Vad var det som lockade dig mest med styrelseuppdraget?

– Tack! Jag har följt Marknadsföreningen Stockholms arbete under några år och tycker att utbudet och aktiviteterna är intressanta och högkvalitativa. Möten med människor som delar intresse kring marknadsföring, utmaningen i att konkurrera om människors tid samt utforskandet av digitalt/fysiskt deltagande tycker jag verkar lockande.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag studerade Internationella Ekonomilinjen i Umeå. Efter det har jag jobbat i fastighetsbranschen i princip hela mitt yrkesverksamma liv och haft roller allt ifrån marknadskoordinator till projektledare på KF Fastigheter, AP Fastigheter, Atrium Ljungberg och är nu marknadschef på Vasakronan. Vårt mest utmanande uppdrag just nu är att ställa om till att skapa en digital kundresa och arbeta effektivt med insiktsdriven och digital marknadsföring.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Att vi alltid behöver sätta människan i centrum och vara lyhörda för många olika perspektiv. Att genuint försöka förstå beteenden och bakgrunden till varför vi gör som vi gör. Jag tror att det är till nytta oavsett var vi jobbar eller vilka vi är.

__________

Styrelse 2022

Ordförande:
Patrik Nygren-Bonnier, Årets Marknadschef 2017, Yellow Door

Ledamöter:

Björn Owen Glad, Chiffer
Viktoria Nilsson, 
Vasakronan
Mikael Bergh
, Novamedia, Postkodlotteriet
Sofia Söderqvist, Adlibris
Alex Baker, Retail Tech X
Paula Fagerlund, Arbetsförmedlingen
Charlotte Banning, Monterro
Ted Bergström, Hemköp, Axfood
Marianne Wiström, Svenska Spel,

Ledamöter i valnämnden

Marcus Sandell, Birn+Partners (ordförande)
Kamran Alemdar, GlobalConnect
Stefan Backlund, Kuorrokveik Adventure Capital

Revisorer

Extern revisor: Johan Svärdlöf, PwC
Intern revisor: Jurek Waldfogel, Hedersmedlem

MarLaw

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln. 

MarLaw

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

  1. Kartlägg dina överföringar
  2. Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
  3. Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
  4. Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
  5. Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
  6. Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

Influencer marketing

Från ”nice to have” till ”need to have”

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

“Från ‘nice to have’ till ‘need to have’” – influencer marketing bara fortsätter att öka

– Referat från webbinarium med Meltwater och NA-KD

Idag hade vi förmånen att gästas av Frida Fors Wallsbeck, Marketing Manager Scandinavia, Meltwater, och Sanja Tegeltija, PR-direkör, NA-KD, vid vårt webbinarium “Så driver du tillväxt med sociala medier & influencer marketing”.

Frida ger oss några inledande tips för kundupplevelsen. “Glöm inte kundtjänsten – den kan vara enormt effektiv eller helt förödande för upplevelsen” menar hon. Ett annat tips är att jobba med communities; för att bygga varumärke, trovärdighet och lojalitet. Hon går också in på vikten av att känna sin målgrupp, förstås av många anledningar, som t ex för att kunna välja rätt CTA (Call To Action).

Inte bara demografi

Frida är också en förespråkare av en global funktion för brand management. Här är det viktigt att ha bra lokal mediabevakning och kunna “bortse från bruset” för att kunna se vad som är relevant. Ett gemensamt verktyg är också viktigt här, för t ex rapportering och KPI’er. Och se till att automatisera rapporteringen, säger Frida. Manuell rapportering är ofta en stor tidstjuv.

Har du missat föregående veckors meme där Prince Charles jämförs med Ozzy Osborne utifrån demografi? Ett tips är att söka upp den, så förstår du bättre varför Frida sedan poängterar vikten av att titta på beteenden i sociala medier, och inte bara använda demografi, för bättre ROI.

NA-KD

Sanja Tegeltija inleder med att ge oss en bild av hur influencer-branchen mår just nu, där vi kan se en kommande global ökning med 40% (källa: Upfluence). Inverkan kan ses i de flesta kanaler, inklusive organisk sök, och på såväl direktförsäljning som varumärkeskännedom.

Ökad konkurrens – högre priser

På Sanjas checklista för att välja rätt influencer står bl a att se till att ni delar värderingar, att säkra äkthet så det blir en bra matchning och att vara tydlig/säker med och på syftet; är det ett samarbete främst för varumärket eller mer direkt kommersiellt?

Prissättning inom influencer marketing är en het fråga idag, där vi ser ökade priser pga ökad konkurrens, fler micro & nano influencers (färre följare än 50k). Större influencers är mest för räckvidd och varumärkeskännedom (och är extremt dyrt). Micro/Nano ger lägre räckvidd men är mer prisvärda och ger generellt bra ROI och hög trovärdighet, där man når fram till profilens följare på ett annat sätt. De är också ofta bra för direct sales/CTA av olika slag.

Sanja går avslutningsvis in på några utmaningar branschen står inför, där en av de större är hur olika kanalers algoritmer ofta ändras utan påverkan eller insyn från användare.

Stort tack för en spännande dragning med högaktuella spaningar inom influencer marketing, och många praktiska tips!

Squid game

Framtidsspaning från NomoFomo: Hur når man ut 2022?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Övrigt

Hur når man ut 2022? MrBeasts sjuka ”Squid Game”-kopia ger dig nycklarna

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Du har väl inte missat MrBeasts påkostade version av succéserien ”Squid Game”? Ingen annan video – om man exkluderar musikvideos – har nått 100 miljoner visningar snabbare på YouTube. Ett modigt experiment som har gett oss marknadsförare viktiga lärdomar.

Ett världsrekord i medieskugga

Den 24 november klockan 22.00 svensk tid släpptes videon som så många längtat efter, men som få etablerade medier rapporterat om. YouTubern ”MrBeast” – som är en av världens största – hade då, enligt egen utsago, lagt omkring 20 miljoner kronor på att återskapa miljöerna i omåttligt populära ”Squid Game” och skapat en tv-show där 456 deltagare tävlar om de 14 miljoner kronor som han lagt i prispotten. Precis som i det sydkoreanska originalet som under hösten blivit Netflix mest sedda tv-serie genom tiderna. Med skillnaden att ingen dör i MrBeasts variant.

Timmarna innan videon publicerades skrev jag i mitt nyhetsbrev NomoFomo Insights att det galna experimentet med all sannolikhet skulle leda till ett nytt världsrekord. Det var ingen vågad gissning. Jag har varit ute på betydligt djupare vatten. Men den här gången gick det inte att tro annat. Och mycket riktigt: Efter dyra dygn passerade MrBeasts version 100 miljoner visningar. Det har bara musikvideos lyckats med tidigare. I skrivande stund har ”$456,000 Squid Game In Real Life!” – som alltså kostade 35 miljoner kronor att göra – genererat nästan 142 miljoner visningar. Enligt Netflix har 142 miljoner hushåll tittat på deras tv-serie som kostade nästan 200 miljoner kronor att producera. Men vad kan marknadsförare lära av det här spektakulära projektet? En hel del faktiskt.

De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

MrBeast
Brawl Stars

Från ord till handling – Squid Game i verkligheten

Först och främst är det imponerande hur snabbt MrBeast gick från ord till handling. I oktober när hela världen pratade om ”Squid game” var MrBeast blixtsnabb med att publicera en TikTok-video där han sa att han skulle återskapa en ”real-life version” av den sydkoreanska tv-serien om hans video fick över tio miljoner likes. Det tog bara två dagar att uppnå målet – så MrBeast drog igång monsterprojektet och det dröjde bara några dagar innan han släppte en ”MrBeast Games”-hoodie som merch. Tröjan gick bara att köpa under 48 timmar – men den som lyckades komma över ett exemplar hade även chansen att få vara med i tv-showen.

I dag har den där TikTok-videon fått 18 miljoner likes – vilket har boostat MrBeasts TikTok-konto och ökat hans möjligheter till lukrativa sponsorsamarbeten i den kinesiska videoappen. Men det mest intressanta är hur han lyckades integrera mobilspelet Brawl Stars i handlingen – och vilken effekt det har gett sponsorn. Brawl Stars fick äga en tävling i programmet, ha sin logga på den där jättelika glaskupolen med prispengarna och så länkade MrBeast till appen i innehållsbeskrivningen (spola fram till 14.20 in i videon om du vill se hur man gör).

Data

Succén ett faktum

Vad Brawl Stars betalade vet vi inte. Men vi vet en del om vad samarbetet har gett dem. Enligt Sensor Tower ökade nedladdningen av spelappen globalt med 41 procent om man jämför veckan innan och efter att videon publicerades. I USA, där MrBeast är som störst, ökade nedladdningarna med hela 350 procent. Dessutom drog Brawl Stars in ungefär 80 miljoner kronor på köp inne i appen veckan efter att videon publicerades. Det är en ökning med 54 procent jämfört med veckan innan.

Den som är snabb på huvudräkning inser då att det här projektet blev en stor succé både för MrBeast och Brawl Stars. De ökade sin användarbas på samtliga plattformarna. De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.
NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.
NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.
Nicklas Hermansson
Artikel

Gästartikel: Med rätt mått mätt?

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg

”Problemet är att vi tenderar att lägga för mycket fokus på effektivitetsmått och för lite på effekten”

Så här års brukar många marknadsförare vara mitt uppe i arbetet med marknadsplanen och budgeten för nästa år. En viktig fråga för att lyckas med detta är att sätta rätt mål och följa upp effekterna på rätt sätt. Men samtidigt är just effektfrågan något som många marknadschefer jag möter ser som en stor utmaning.

Mats Rönne
Mats Rönne

Och visst finns det många fallgropar. Jag tänkte lista fyra av de vanligaste – och samtidigt ge dig några konkreta tips om vad du bör tänka på för att navigera rätt.

1. Effekt – Effektivitet

Marknadsföring ska skapa effekt. Och effekten ska gärna skapas effektivt. Så långt tror jag alla är med. Utmaningen ligger i att hålla isär begreppen.

Effekt är det som bidrar till att utveckla affären genom att påverka försäljning och betalningsvilja. Vi kan mäta detta med nyckeltal som försäljning, marknadsandel, antal kunder och snittpris. Men också med nyckeltal som kännedom, tänkbart köp och gillande. Eller för den delen hur varumärkets share of search eller antalet besök i butiken utvecklas. Alla dessa är exempel på effektmått – och det finns såklart fler. Ju fler som känner till varumärket, gillar det och kan tänkas köpa det, desto större försäljningspotential – och på sikt ökad försäljning och förbättrad marginal.

Men ett stort antal vanliga nyckeltal är inte effektmått, utan mäter effektivitet. Till exempel gäller detta för alla mått som har med medieexponering att göra, omnämnanden, delningar eller förtjänat medievärde. Det är naturligtvis bra om fler ser budskapet. Men det är inte förrän vi kan visa hur detta påverkat deras kännedom eller attityd till varumärket, eller att de t.ex. besök sajten, som vi har påvisbara effekter.

Vad är egentligen relevant att klassa som varumärkesbyggande? Gäller inte det för all kommunikation, åtminstone till en viss del?

På samma sätt är det med många kampanjmått. Antalet besök eller köp är effektmått, men kostnaden per visning, besök eller order är effektivitetsmått.

Än sen då, kanske du undrar? Båda är ju relevanta. Förvisso, men problemet är att vi tenderar att lägga för mycket fokus på effektivitetsmått (mer om detta i avsnittet om ROI längre ner), och för lite på effekten. Följden blir att vi riskerar att tappa intäkter och lönsamhet – och utan tillräcklig effekt blir även frågan om effektivitet tämligen meningslös. Med andra ord, det första rådet är att fokusera på effektmåtten när du sätter målen din marknadsplan.

2. Långsiktigt – kortsiktigt

Om man jobbar med marknadsföring idag kan man knappast ha undgått att ta del av Les Binets och Peter Fields rapporter om marknadsföringens två effekttyper, d.v.s. att det finns långsiktiga effekter och kortsiktiga. Många har också lärt sig att ett bra nyckeltal för detta är 60/40; med andra ord att man bör lägga 60% av sin budget på långsiktiga insatser och 40% på de kortsiktiga.

Ofta pratar man om uppdelningen som varumärkesbyggande vs aktivering. Det är visserligen en rimlig struktur, eftersom fokus i de långsiktiga insatserna ligger på att stärka varumärket medan de kortsiktiga i högre grad syftar till att skapa handling. Men samtidigt skapar denna indelning en del tolkningssvårigheter – vad är egentligen relevant att klassa som varumärkesbyggande? Gäller inte det för all kommunikation, åtminstone till en viss del?

En bättre uppdelning är därför att se till tidshorisonten. Om vi förväntar oss att i första hand se ett resultat över en viss tidshorisont, och har en inställning att vi bör mäta detta minst sex månader framåt i tiden (eller mer) så är det rimligt att se insatsen som långsiktig. Och omvänt, om utvärderingen av de resultat som skapas kommer att ske de närmaste veckorna/månaderna så är det troligen en kortsiktig insats. Notera att med den här uppdelningen finns det inget behov för någon tredje kolumn för att hantera t ex ”always on”, content marketing eller andra områden som ibland kan vara svåra att dela upp mellan varumärkesbyggande och aktiverande.

Uppdelningen i långsiktigt/kortsiktigt stämmer också väl med hur ursprunget till dikotomin klassificerades. Binet och Fields första skrift i ämnet heter ”The Long and the Short of it”, och inte ”The brand effect and the activation effect” eller något liknande.

Jag sticker ut hakan och vågar påstå att ROI (Return on Investment) troligen är det mest misshandlade nyckeltalet som finns inom marknadsföring

Allt fler börjar tänka i dessa banor, vilket är bra. Men alltför få företag har gjort motsvarade uppdelning i sin marknadsbudget. Så när du planerar för 2022, gör inte en marknadsföringsbudget utan gör två. En för de långsiktiga insatserna och en för de kortsiktiga. Först då kan du utvärdera nyckeltalen för de effekter som skapas – eftersom dessa troligen kommer att vara sådana som visar på mer långsiktiga effekter, t.ex. hur varumärkets kännedom och betalningsvilja utvecklats eller vilken förändring i marknadsandel som finns efter 12 månader, men också hur många besök som en viss kampanj genererade. Och vill du prata CFO-språk kan du prata om fokus på framtida kassaflöde respektive fokus på kassaflöde i närtid.

3. ROI på riktigt

Jag sticker ut hakan och vågar påstå att ROI (Return on Investment) troligen är det mest misshandlade nyckeltalet som finns inom marknadsföring. Egentligen är ekvationen enkel: det handlar om att mäta det ekonomiska utfallet delat med de investeringar som gjordes för att generera utfallet, mätt över en viss tidsperiod.

Med andra ord har vi tre begrepp vi behöver klargöra:

  • Vilket ekonomiskt utfall? T ex bara för produkten som annonseras, eller hela sortimentet? På försäljningsintäkten, eller på det totala kundvärdet?
  • Vilka insatser? T.ex. bara för kampanjkostnaden, eller för övriga insatser som att utveckla en ny webb, eller ny förpackning – eller säljtävlingen för säljkåren?
  • Vilken tidsperiod? Kampanjen löper en viss tid, men resultaten kommer delvis senare. Och de är dessutom troligen delvis påverkade av tidigare kampanjer.

Så visst finns det definitionsproblem. Men ett än allvarligare problem är att så många använder fel formel för beräkningen. ROI handlar om vad insatsen har skapat för värde, d.v.s. vilken påverkan insatsen har på lönsamheten och hur detta skiljer sig från om vi inte hade gjort insatsen. Med andra ord, ska vi mäta ROI är det detta som gäller:

  1. Mät på täckningsbidraget/bruttomarginalen, inte på försäljningen
  2. Mät på tillskottet, inte på totalen

Många använder även andra ”Return on”-nyckeltal, som t.ex. ROAS (Return on Advertising Spend), i stället för ROI. Men problemen och definitionsfelen är minst lika vanliga här, d.v.s. att man använder hela försäljningsintäkten som bas för kalkylen i stället för att räkna på marginaltillskottet.

Förutom definitionsfelen dras ROI-måttet av flera fundamentala problem. Några exempel är:

  • Fokus på lågt hängande frukter. ROI premierar konvertering, och de individer som är närmast köpbeslutet konverterar bättre än övriga. Men många av dessa skulle troligen konvertera ändå, vilket gör att tillskottet av nya kunder är betydligt mer begränsat än vad den totala försäljningsvolymen anger.
  • Fokus på kortsiktig försäljning. Ofta görs ROI-kalkylen över en begränsad tidshorisont, vilket gör att man riskerar att missa en stor del av intäkterna. Om intäkterna inte kommer förrän efter ROI-analysen är gjord skapar de inget värde och prioriteras därmed ofta bort. Ofta ses dessa individer som ”spill” och därmed negativt, men ofta är det i dessa grupper är det som den största potentialen finns. Eller som Tim Ambler vid London Business School uttrycker det; “the waste in advertising is the part that works”.
  • Fokus på procent hellre än volym. ROI beräknas som en procentsats, och därmed finns det större utväxling i att hålla nere insatsen än att maximera utfallet. Men för företaget innebär det senare ett bättre utfall, inte minst om man ser det till avkastningen på företagets arbetande kapital, d.v.s. ROCE (Return on Capital Employed). Exemplet nedan visar skillnaden mellan att gå fokuserat eller att gå brett, där ”bästa” utfall för respektive nyckeltal är markerat i grönt.

artikel

Med andra ord, var extra uppmärksam när du räknar ut ROI (eller ROAS) och diskuterar det internt så att ni drar rätt slutsatser av de analyser som görs. Och fundera på om inte du inte borde fokusera lite mer på ROCE i stället, åtminstone som komplement till ROI.

4. Försäljning eller betalningsnivå?

Om man ställer frågan ”varför satsar vi på marknadskommunikation?” blir svaret ofta ”för att sälja mer”. Det är inte fel svar, men det är heller inte det bästa svaret. Ett bättre svar är i stället ”att sälja mer och lönsammare”, där den sista delen är minst lika viktig som den förra. Ska man dra saker till sin spets kan man till och med hävda att marknadsavdelningens roll är att skapa ökad betalningsvilja genom att öka attraktionskraften och det upplevda värdet i de varor/tjänster som varumärket erbjuder. På motsvarande sätt blir då försäljningsavdelningens roll att konvertera detta till ökad marknadsandel.

Med andra ord, snittpriset bör vara ett minst lika viktigt nyckeltal för dig som marknadsförare som försäljningsintäkten och marknadsandelen. Har varumärket en lågprisposition – vilket gör att man troligen inte ser möjligheten att höja priserna som det viktigaste affärsmålet – blir motsvarande värdeekvation i stället att man ökar kundernas känsla av prisvärdhet och ”mycket för pengarna”.

Lycka till med att skapa – och redovisa – effekter som gör skillnad på riktigt 2022!

Mats Rönne
Rådgivare inom marknadsföring, varumärken och kommunikation
Ansvarig för arbetsgruppen bakom branschinitiativet Effektsystemet med de 36 viktigaste nyckeltalen för att mäta och redovisa marknadsföringseffekter.

Blogginlägg: Nya kurser med Nordic Tech Institute

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Övrigt

Nya kurser inom Digital Marknadsföring på distans med Nordic Tech Institute

Fler on-demand-kurser och inom Digital Marknadsföring! Nu har vi på Marknadsföreningen Stockholm ingått ett samarbete med Nordic Tech Institute för att bredda vårt digitala kurserbjudande ytterligare. Nordic Tech Institute erbjuder en bredd av kurser inom digital marknadsföring från sociala medier, till SEO/SEM, webbanalys mm. Kurserna är på distans, helt on demand, lärarledda och du tar del av dem i din egen takt. Som medlem får du 10% rabatt på samtliga kurser.

”Vi letar ständigt efter nya samarbeten som kan bidra till medlemmarnas utveckling och inom de områden som efterfrågas. Vi vill kunna erbjuda en bred palett av kurser och olika format, där detta kompletterar våra IRL- och digitala kurser samt andra kurssamarbeten. Speciellt ämnen inom digital marknadsföring uppdateras så snabbt och här får man material som uppdateras hela tiden för att själv hålla sig up to date inom ämnet” säger föreningens utbildningsansvarig Jenny Aarnio.

Som medlem i Marknadsföreningen Stockholm får man 10% rabatt på alla kurser inom Nordic Tech Institutes tak. Läs mer om kurserna här!

Inför lanseringen av samarbetet passade vi på att ställa några korta frågor till grundaren Simon Myringer om Nordic Tech och kurserna, samt tog tempen på det senaste inom digital marknadsföring.

Simon Myringer

1. Vad är Nordic Tech Institute och varför startade du bolaget?
Nordic Tech Institute är ett företag som erbjuder kurser i digital marknadsföring på distans. Bolaget startade jag efter att ha känt att det saknades kurser som visar praktiskt hur du kan jobba som digital marknadsförare. Mycket är teori, men jag lär mig bäst av att blanda både teori och praktik! 

2. Vilka typer av kurser erbjuder ni och vad är unikt med Nordic tech kurserna?
Vi erbjuder kurser inom i stort sett alla områden som du kan tänka dig inom digital marknadsföring. Det är till exempel kurser i sociala medier, sökmotoroptimering, sökmotormarknadsföring, webbanalys, UX, copywriting, med mera. Det som särskiljer vårt kursutbud är att det är 100% på distans och samtidigt lärarledda kurser. Du har möjlighet att ställa frågor till våra kursledare under tiden du läser kursen. Du har även tillgång till kursen för alltid och kan på så sätt lätt använda det som ett uppslagsverk när du jobbar med ditt kursämne i praktiken. 

3. Du är själv kursledare för ett par av kurserna, vad är din bakgrund och vad ser du är viktigast att ha koll på inom digital marknadsföring 2022?
Ja, det stämmer. Jag är kursledare för kursen i digital marknadsföring, sökmotoroptimering och sociala medier. Jag har jobbat med digital marknadsföring i mer än 10 år. Min bakgrund är bland annat som digital marketing manager på ett större mediebolag och utbildningsansvarig på Google Digitalakademin i Stockholm. 

Jag upplever att vi hela tiden rör oss mot mer automatisering i digital marknadsföring. 2022 är inget undantag. Idag finns det dock fler verktyg än någonsin som tillåter just detta, och dessa är inte längre bara tillgängliga för dom största bolagen utan även mindre bolag med färre resurser. 

4. Dina bästa tips för att hålla sig ajour och om reskilling?
Ett hett tips är att prata med experter och göra kunskapsutbyten. Speciellt om du vill hålla dig ajour i en bredd av områden. Diskutera både digitalt och fysiskt vilka metoder som fungerar bra för olika marknadsförare just nu. Det brukar ofta ge mig många bra insikter.

Ett annat är att laborera runt i alla verktyg som finns. Det dyker upp ny funktionalitet. För mig handlar mycket om att inte vara rädd för att pröva. Det går ganska snabbt att avgöra om en ny funktion är för en själv eller inte.