Blogg

Petri Hollmén

Lyyti expanderar till nya marknader

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övrigt

Finsk event management mot nya marknader

–Möt grundaren av vår partner LYYTI

Marknadsföreningen har nu använt Lyyti som sitt event management-system i ungefär ett år. Vi valde att arbeta med Lyyti delvis tack vare att de låg i framkant med sin GDPR-anpassning samt deras möjligheter till integrering med andra system, via sin modell ”API First”. Under det året har vi sett det gå från ett funktionsrikt verktyg med ett relativt avancerat gränssnitt till ett helt nytt och modernt utseende; en ny release har gjort det hela mycket enkelt och överskådligt. Funktionerna har dock bibehållits efter releasen, och tillsammans med deras mobil-app ger Lyyti oss möjligheten att genomföra våra event på ett enkelt och smidigt sätt. Och snart ska även eventens deltagare få möjlighet att ta del av Lyytis ekosystem. I den här intervjun med Lyytis grundare och VD, Petri Hollmén, får vi bland annat veta mer om Lyytis pågående expansion till nya marknader och hur de genomför sina marknadsinsatser.

LyytiNi är marknadsledande i Finland, och har nu börjat etablera er internationellt. Ni har i första hand valt franchisemodellen för detta – hur kommer det sig?

–Det bästa med vår franchisingmodell är att den lokala företagarens kännedom av den lokala marknaden och kulturen är på en hög nivå, så behovet för extensiv research i området minskar. Dessutom har de lokala företagarna redan existerande nätverk och kundbaser. Tack vare detta kan vi hoppa över motsvarigheten till 1-2 år av utmaningar som annars skulle hänga ihop med att starta upp på en ny marknad. Allt har gått bra både i Frankrike och Nederländerna, enligt förväntan.

Har den snabba internationella expansionen ni befinner er i drivit några förändringar i era marknadsinsatser?

–Vi har naturligtvis blivit tvungna att skärpa vårt budskap gällande vad Lyyti är, vad vi gör och vem vi finns till för. Vi arbetar konstant med att hitta vår perfekta kategori på SaaS-marknaden och försöker ruta in vår ideala kundprofil så noggrant som möjligt. T. ex. i Frankrike är marknaden så enorm att man måste rikta sin kommunikation väldigt exakt för att nå just rätt personer.

På hemmaplan har vårt marknadsteam fått nya uppgifter. Vi stöder och hjälper de lokala teamen t. ex. med att bygga sin marknadsautomation och med content och marknadsföringsmaterial som de kan lokalisera och översätta. Arbetet med företagsbilden och varumärket har också fått en internationell twist: vi måste lägga allt mer uppmärksamhet på att sköta vår interna kommunikation enkelt, tydligt och konsekvent.

Gör de lokala franchisetagarna all sin egen marknadsföring och har du några exempel på hur det skiljer sig mellan olika platser och kontor?

–Här i Finland ansvarar vi för brand och image samt de stora linjerna när det gäller digital marknadsföring. Det digitala innehåller bl. a. uppehållet och utvecklingen av webbplatsen och marknadsautomationerna. Utöver det producerar vi en hel del content som vi själva översätter och lokaliserar till svenska och engelska. De lokala teamen snappar sedan upp de texter de behöver och anpassar dem till sin marknad.

De lokala teamen planerar sin reklam, definierar sina målgrupper och utför sina egna kampanjer. Evenemang är naturligtvis också en helt lokaliserad marknadsinsats. I Frankrike har resultaten från marknadsevenemangen varit mycket lovande, men i Nederländerna har teamet inte kommit igång med sina event än, eftersom verksamheten precis påbörjats och andra insatser har förtur.

De europeiska teamen gör alltså så gott som samma saker som vi här hemma. Den stora skillnaden är fasen den lokala organisationen befinner sig i: När man väl är etablerad i sin marknad är innehållet och budskapet rätt annorlunda jämfört med när man är ny i gamet och strävar till att väcka intresse och locka trafik. Efter våra elva år ligger Lyyti Finlands tyngdpunkt på den målgrupp som redan känner till oss och kanske rentav redan är kund. Lyyti Nederland däremot står på startstrecket och måste satsa på att göra sig kända och trovärdiga.

Vilka tycker du är Lyytis främsta styrkor?

–En av våra största styrkor är vår “API First”- vår produktutvecklingsmodell. När det gäller nativa integrationer och Lyytis flexibilitet inför nya systemintegrationer ligger vi redan några steg före våra konkurrenter. En annan styrka är vår företagskultur. Vår framgång är direkt beroende av våra kunders framgång. Därför arbetar ungefär hälften av hela företagets personal just med kundtjänst, kundutbildning och Customer Success-uppgifter.

Ni är sedan en tid etablerade även i Sverige. Hur ser ni på den svenska marknaden/konkurrensen och vad har ni för planer här?

–Vi har skarpa konkurrenter i Sverige – det är bra, för konkurrens skapar tillväxt och innovation i vårt marknadssegment. Jämför med det finska event management-klimatet till exempel, här fick vi lov att skapa vår nisch själva från noll. Vi ser potentialen i Sverige och kommer förmodligen att anställa fler personer till vårt kontor i Stockholm inom det kommande året.

Vad blir er nästa milstolpe?

–Vårt nästa stora kliv är teknologiskt: vi strävar till att integrera deltagaren i Lyytis ekosystem. Tanken är att deltagaren ska kunna skapa ett eget deltagarkonto för att i framtiden kunna anmäla sig med bara ett klick. Vi planerar även en deltagarapp. Vi tror på att skapa mervärde även för deltagaren, inte endast för eventarrangören.

___________

Vill du veta mer om Lyyti?

Besök Lyyti här: https://www.lyyti.com/sv
Petri Hollmén berättar mer om Lyytis funktioner och historia: http://www.goodnewsfinland.com/feature/lyyti-puts-event-management-order/

Amazon

Referat: Är vi redo för det skiftande e-commerce landskapet?

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Referat

Är vi redo för det skiftande e-commerce landskapet?

Med anledning av Amazons stundande lansering i Sverige körde vi ett extrainsatt seminarium förra veckan hos TV4 med PhD Media. Robin Leijonhufvud, Digital Transformation Officer, PHD Sverige och Gemma Spence, som är VD för PHDs e-Commerce funktioner. De delade med sig av sina erfarenheter och expertis från hur Amazons intåg i UK och andra marknader har påverkat e-handelsmarknaden.

Kommer butikerna att dö ut?

Visst; i den roll som de har idag kommer de i viss mån att göra det, men samtidigt ser man att handeln fortfarande växer och att e-handel står för merparten av denna tillväxt. Rollen för den fysiska butiken håller på att ändras, men Gemma spår att den inte helt kommer att dö ut.

Även konsumenternas efterfrågan har ändrats, där kunden idag ställer högre krav. 25% av dagens kunder (globalt) förväntar sig leverans samma dag. Det handlar inte längre om att få leverans imorgon, utan nu, om inte helst redan igår. Konsumenterna är även mer bekväma att shoppa online, köper dagligvaror i bulk, intresserade av delningsekonomi, söker upplevelser, köper gärna via mobilen och är mindre priskänsliga.

Gemma ser framför allt 3 krafter som driver dessa förändringar:

  • Teknik: Marknadsföringen handlar allt mer om att förstå sig på marknadsföring baserad på algoritmer, där produkter selekteras bort baserat på kommersiella faktorer och relevans
  • Valmöjligheter: Pris och impuls – 30% av kinesiska konsumenter säger att de aldrig skulle köpa en produkt för fullt pris online
  • Bekvämlighet: Nya affärsmodeller har seglat upp, såsom:
    • Click & Collect (inte bara inom matvaror, utan också nu inom kläder)
    • Abonnemangstjänster
    • Social commerce – Instagram och shopping annonser växer och snart öppnas även Facebook Marketplace för varumärken.

Men vad innebär detta för varumärken?

Nyckeln är att jobba i nära samarbete med återförsäljare. I USA ser man att 55% av alla sök görs på Amazon idag. Man googlar inte längre utan söker direkt på Amazon. Även intåget av röst gör att det blir allt viktigare för varumärken att göra sig relevanta och skilja ut från mängden.

Så hur ska man då gå tillväga när Amazon äntrar den svenska marknaden. Gemma delar med sig av följande 3 strategier:

  1. Retail business – Se till att ha dina ”retail” och kommersiella hygienfaktorer på plats. Se till att ha rätt content och allt sorterat på rätt sätt och viktigast av allt ”Own the buy box”. Samt se till att få till Amazons ”Fly wheel effect” – ju mer du säljer desto mer syns du organiskt på deras sida.
  2. Marketing & Merchandising – För störst effekt och synlighet, överlappa där du inte syns genom ”Amazons marketing services”. detta möjliggör att du syns vid relevanta sökningar och vid konkurrenters produkter
  3. Media opportunities –”Amazon media” är toppen för att skapa medvetenhet och cross-selling

Hur ser då den svenska e-handels marknaden ut idag?

På 10 år har e-handelns andel av den totala detaljhandeln växt från 3,0 % till 8,7%. 66% av svenskar e-handlar minst en gång i månaden, där kläder och böcker toppar listan.
Robin nämner även showrooming och webrooming som fenomen och trender i svensk e-handel. Där webrooming står för 54% (vilket betyder att man gjort research inför sitt senast köp online innan man handlar i fysisk butik) och 13% showrooming, dvs gjorde research i butik innan man handlar online.

Voice blir en game changer

Vad är det som kommer att vara Sveriges game changer inom e-handeln? Jo, röst! Robin spår att det kommer bli otroligt viktigt för varumärken att ha betydelsefulla dialoger med sina kunder. Hon ser även att voice search och micro voice assistant kommer att vara viktiga komponenter i en kollektiv röststrategi för varumärken framåt.

Slutligen sammanfattar Gemma att det enda sättet att vinna med Amazon är genom att skala upp. Håll koll på Amazons andra kanaler och verksamheter, de breddar sig otroligt fort.

Stort tack till TV4 som vi fick gästa, samt till Gemma Spence och Robin Leijonhufvud från PHD för spännande insikter tack till alla deltagare.

_________

Läs mer om Gemmas insikter i Dagens Medias insikt artikel här: https://www.dagensmedia.se/nyheter/sa-blir-du-redo-for-amazons-entre/

Nätverk

Möt PR-nätverkets nya ledare

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksträffar

Olika perspektiv och nya sätt att kommunicera

–Möt de nya ledarna för PR & Kommunikation

Inför nästa träff den 3 december, på temat influencer marketing, har vår nätverksgrupp PR & kommunikation nyligen fått en nystart i och med dess två nya ledare. I Anne Caroline Båmstedt (ACB) och Ingrid Christensson (IC) hittar vi en byråräv och en civilekonom med film som gemensamt intresse. Här får vi möta dem båda och höra mer om deras bakgrund. Vad har de för tankar och planer för nätverksgruppen?

Du är ny som ledare för PR & kommunikation! Vad kan du berätta om din bakgrund?

ACB: Med mina drygt 12 år som PR-konsult på olika typer av kommunikationsbyråer är jag lite av en byråräv. Jag är utbildad inom medie- och kommunikationsvetenskap, PR och journalistik och har tidigare i karriären arbetat som frilansjournalist.

IC: Jag är i grunden civilekonom, har arbetat med PR & kommunikation både på byrå och i linjen i 20 år (Ericsson, MTG, Tieto, Jernhusen). Passionerad för: film, amerikansk politik och samhällsfrågor i allmänhet – tycker att Almedalen är roligare än julafton – och pågår ju dessutom 8 gånger längre!

Varför är du nätverksledare?

ACB: Det är givande att kunna bidra med olika perspektiv på PR & kommunikation för en grupp personer som är genuint intresserade av att fördjupa sig i ämnet. Självklart är det roligt att knyta nya kontakter med branschkollegor också!

IC: Jag vill att nätverket PR & Kommunikation ger deltagarna möjlighet att grotta ner sig i nya sätt att kommunicera, kanske titta på sådant som alla inte riktigt vågar pröva. Nästa träff ska ju till exempel handla om influencers – något vi alla hör talas om, men kanske inte ännu börjat använda. Och – att knyta kontakter med branschkollegor, som man annars inte träffar.

Nästa träff med nätverket är den 3 december, vad kan du berätta om den?

ACB: Temat är influencer marketing, ett av de mest efterfrågade områdena inom marknads-PR just nu. Den 3 december kommer vi att djupdyka i BRIS idolkortskampanj, som i år fyller 20 år, och är en form av influencer marketing. Tack vare kampanjens personliga avsändare har den kommit att påverka mottagarna på ett helt annat sätt än t.ex. vanlig reklamannonsering.

Med den personliga touchen som en influencer, i det här fallet idolerna, skapar får kampanjen större trovärdighet och förenklar arbetet med att nå en målgrupp som inte är nåbar genom andra plattformar. Vi får helt enkelt ett bra exempel på hur en lyckad influencer marketing-kampanj kan gå till.

______________

Missa inte: 3 december, influencer marketing

Content Day

Insikter från Content Day

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat

Content Day 2018

Med sikte mer på praktisk nytta och effekt än inspiration, gick årets upplaga av Content Day av stapeln på Berns igår, den 14 november. Eftermiddagen inleddes av Madeleine Bäck, vd Swedish Content Agencies, och moderator för dagen var Maria Westman, grundare av C by West och ordförande i Swedish Content Agencies.

Följarna först – Att bygga en effektdriven redaktion

Första talare var Staffan Ekengren, chef för Scania Newsdesk, som berättade om hur de arbetar strukturerat med content enligt en redaktionell metod, där publiken alltid kommer först. Han beskriver deras arbete som relationsdriven och långsiktig, enligt hur deras köpare agerar. “Ingen av våra kunder vaknar upp en morgon och får feeling och tänker ‘idag ska jag köpa mig ett par lastbilar’”, menar Staffan.

–Att arbeta strukturerat och systematiskt möjliggör att vi kan vara snabba i digitala kanaler när det behövs, säger han.

Staffan berättar också att de får in fler och fler frågor via sociala medier, och att deras egna förare är deras bästa influencers.

Innehåll som engagerar och förenar kunder och medarbetare

Karin Nyman, Kommunikationsdirektör SAS, berättar sedan om deras arbete (starkt influerat av just Scania Newsdesk), och deras nya kampanj och film, inspelad på Köpenhamns flygplats. Filmen består till 95% av dokumentärt/icke iscensatt innehåll, berättar hon.

–Det finns historier i nästan allt vi gör, menar hon. Senast tog de sikte på maten ombord och lät några av sina leverantörer synas och ta plats i contentarbetet.

Karin berättar att de två grundpelarna för att skapa engagemang utgörs av deras medarbetare och kvalitet i allt innehåll.

“Vi tror på ett sätt att jobba med berättelser på ett sätt som förenar och engagerar både kunder och medarbetare”, avslutar hon.

Konsten att bedriva effektivt insamlingsarbete – och inte tappa sina värderingar

Malin Cronqvist är grundare av Help to Help och vinnare av vår egen utmärkelse Årets Framtidslöfte 2017 (en del av vårt årliga evenemang Årets Marknadschef).

–Vårt syfte är att förändra världen, inleder Malin. Det vill de uppnå genom att, via crowdfunding, utbilda unga människor. “För vad blir egentligen effekten av tillfälliga insatser och bistånd?”, frågar hon, jämfört med att sprida kunskap och utbilda unga människor. Malin menar att de har kommit långt, men också just börjat.

Film har varit helt avgörande för Help to Help, och Malin berättar att man som givare kan följa de personer som får ta del av hjälpen.

–Vi är idag för otåliga och jagar klick och snabba mätbara effekter. Våga jobba långsiktigt, säger Malin, och avslutar med fyra key takeaways:

  • Dela med er av kunskap
  • Berätta de berättelser ni har att berätta
  • Kommunicera effekten av ert resultat
  • Våga jobba långsiktigt och lita på processen

Kommunikation som positiv förändringskraft

Nästa talare är Johan Eriksson, chef extern kommunikation, Swedbank. Johan delar med sig av de grundläggande insikter som bidragit till deras kundnöjdhet:

  • Kundupplevelsen
  • Förtroende
  • Image

Han betonar vikten av enhetlighet i budskap och kundupplevelse och beskriver sedan caset Rivstart, som går ut på att Sverige behöver fler entreprenörer. Han avslutar med en berörande film som ingår i kampanjen Arenans barn, en insats tillsammans med organisationen Friends, för att förebygga mobbning: “60 000 barn mobbas varje år i Sverige”, vilket råkar vara samma antal som personer som ryms på Friends Arena.

Vad krävs för att skapa effekt 2028?

Vi får sedan ta del av ett panelsamtal om framtidens kommunikation. Panelen, som modererades av Maria Westman, bestod av:

  • Anders Lithner, vd på Inizio
  • Tommy Persson, director growth och business area manager IHM Business school.
  • Johanna Fagrell Köhler, vd Creuna

Panelen diskuterar bland annat vikten av att testa, och att lära sig använda sin data, ofta på ett kreativt sätt. Inte minst AI kommer att driva på detta, menar de. För att skapa effekt kommer det att krävas flera olika faktorer i samverkan, där självkännedom blir kritiskt.

Fånga framtidskunden

Therese Lundqvist, framtidsstrateg på Kairos Future, tar vid. Hon beskriver en nära framtid där såväl konkurrens och kommunikation som konsumenten blivit mer komplex, och där vår högsta önskan är ett nollfriktionsliv.

Mycket tack vare sociala medier och smartphones är vår koncentrationsförmåga idag uppmätt till 8 sekunder. En guldfisk har 9, påpekar Therese. Så hur når man då ut i bruset? Therese summerar:

  • Ta sikte på produktens mening i vardagen
  • Emotionellt engagerande content
  • Från kommunikation till konversation – skapa dialog och involvera målgruppen
  • Från fast reklamplats till flytande kanaler – att befinna sig där kunden finns
  • Från marknadsplan till “war room marketing” – en tvärfunktionell experimentverkstad

Röst kommer starkt (Alexa, Siri etc), och 2021 beräknas det finnas 7,5 miljarder enheter med röststyrning. Detta kommer bland annat ge upphov till en snabb spridning av en ny version av SEO: SSEO (Speech SEO).

Att äga idag!

Claire Carmichael, Senior planner, The&Partnership (UK), avslutar programmet. Claire berättar om den Cannes Lion-vinnande kampanjen 80 days of Argos, som gick ut på att slopa en föreslagen konventionell TV-kampanj till fördel för ett nytt koncept bestående av 80 olika endagarskampanjer.

Hela konceptet bottnar i Argos endagarsleveranser av sålda varor och utgångspunkten var “äg idag”; att det är idag som räknas inom retail. “The moment matters” säger Claire och anspelar på vad Therese Lundqvist nyss berättat, om vår snabbt försvinnande koncentrationsförmåga.

Stort tack till Swedish Content Agencies och Resumé för en härlig eftermiddag med massor av nya insikter!

 

Text & foto: Per Almegård

___________

Mer content marketing: Maria Westman leder vår kurs Content Marketing med nästa tillfälle 14 & 21 mars >>

Missa inte heller vår nätverksgrupp Content marketing >>

Employer Branding

Referat: Employer Branding med Nobia

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksträffar, Referat

Att skapa ett inkluderande arbetsliv

–Employer Branding med Nobia

I fredags träffades vårt nätverk för Employer Branding hos Kantar Sifo. Nätverksledaren Maria Rosengren inledde med att berätta om ett uppföljningsprojekt på #metoo som Kantar Sifo jobbar med tillsammans med en forskargrupp: Samverkan för ett hållbart och inkluderande arbetsliv – fritt från trakasserier. Hon välkommande alla som vill delta i det som kan bli den enskilt största gemensamma satsningen på svensk arbetsmarknaden att skapa ett inkluderande arbetsliv.

Dagens gäst var Susanne Grossauer, Head of Employer Branding hos Nobia. Nobia är en house of brands – en av Europas ledande tillverkare av kök med ca 6300 medarbetare och en omsättning av 12,6 miljarder kronor. I Norden finns åtta olika varumärken, de mest kända i Sverige är Marbodal och HTH.

Flera varumärken – en medarbetarupplevelse

Med så många marknader och varumärken är utmaningen att skapa en gemensam medarbetarupplevelse. I sitt arbete tittade Susanne på Nobia UK som best practice. Där har de jobbat sedan 2016 med ett gemensamt varumärke I rekryteringen, som samtidigt tar hänsyn till lokala varumärken.

Man jobbar med 4 temaområden som används som guide lines i alla delar av kommunikation och upplevelse för medarbetare, och som ska framhäva det Nobia vill stå för som arbetsgivare.

En employer branding toolkit togs fram centralt för att användas på alla lokala marknader. Begreppet ”Part of Nobia” används vid varje varumärke när det gäller kommunikation som arbetsgivare, t.ex. rekryteringsannonser. En grafisk manual med form produceras centralt, och varje marknad har möjlighet att anpassa med sina egna bilder och färger lokalt.

En gemensam internationell karriärweb arbetades fram på sex olika språk. Centralt för webbplatsen är den gemensamma listan över alla lediga jobb i koncernen.

Modellen för medarbetarresan hos Nobia är följande:

  • Innan personen börjar – viktigt att attrahera rätt personer
  • Under första tiden – första intryck
  • Under anställningstiden – verklighet jämförd med förväntningar
  • Intern kommunikation – styr medarbetarupplevelsen
  • När personen lämnar – kommer hen att tala positivt eller negativt om Nobia?

Uppmärksamma alla framsteg

Employer branding är ett långsiktigt strategiskt arbete. Det tar tid, men glöm inte att ge dig själv en klapp på axeln när du lyckas med små steg, sade Susanne.

Tips från Susanne som hon har lärt sig på vägen:

  • Titta vad/hur andra företag gör
  • Relationer – kommunikation/HR/marknadsavdelning
  • Implementering – fokusera på ett varumärke i taget
  • Ta tid att reflektera ofta över det du har åstadkommit och våga gå tillbaka till dina första tankar
  • Ha tålamod

Stort tack till Susanne och nätverksledaren Maria och Kantar Sifo för fin frukost och tack till alla som kom.

SVT

SVT & publikdialogen

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Seminarier

Bakom kulisserna hos SVT

I tisdags hade vi ett riktigt spännande bakom-kulisserna-besök hos SVT, som följde föreläsningen där Susanna Stubberöd gav oss en inblick i hur de jobbar med publikdialog och sociala medier. Hon bjöd på en mycket givande dragning som följdes av många händer i luften och intressanta frågor.

Susanna inleder med att visa oss de strategiska riktlinjer de utgår ifrån:

  • SVTOnline och broadcast – lika viktiga
  • Hela Sveriges television
  • Innehåll och tjänster i världsklass
  • Nyfikenhet, förståelse och engagemang
  • Ett prisvärt SVT
  • Lätt att hitta, lätt att prata med

”Lätt att hitta, lätt att prata med”

Det var främst den sista punkten som vi tog sikte på denna morgon. SVT finns på kundo.se, Twitter, Facebook, Youtube och Instagram och det är inga små mängder inlägg och kommentarer om och till SVT det handlar om. Detta antal kan dessutom peaka enormt stundtals, t ex i samband med en sändning med ett ämne som berör och engagerar särskilt mycket.

Detta kräver förstås stora resurser vad det gäller att bevaka och moderera. Susanna berättar att deras HR- marknads- och kommunikationsfunktioner är sammanslagna till en avdelning och består av 80 personer. De arbetar utöver det med ett antal konsulter som kan täcka upp utöver kontorstid.

Att skapa en god nätkultur

SVT ser det som en del av sitt uppdrag att skapa en god nätkultur, där:

  • SVT ska kunna hantera vilka ämnen som helst
  • Alla ska våga skriva utan rädsla för påhopp

Vi får sedan en detaljerad insyn i hur de arbetar strategiskt för att uppnå detta och hur det följs upp och mäts. Vilka har då framgångsfaktorerna varit? Susanna sammanfattar det så här:

  1. Publikdialog är med redan i uppstartsmötet inför en kampanj. De är våra experter på dialog!
  2. Vad kommer publiken att gå igång på? Förbered ett underlag med förväntade frågor och svar.
  3. Anpassa tonaliteten i dialogen till programmet.
  4. Ha en backup om det händer oväntade eller otrevliga saker – projektledare eller pressjour.

Stort tack till Susanna Stubberöd, Chef sociala medier och publikdialog, Anna Haupt, Projektledare och varumärkesstrateg, och Sabina Rasiwala, HR- och Kommunikationsdirektör, för en härlig morgon med en exklusiv inblick och nya insikter!

Susanna Stubberöd

Möt medlem: Susanna Stubberöd, SVT

Marknadsföreningen Stockholm | Möt medlem

”Vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog”

–Möt medlem Susanna Stubberöd, chef sociala medier och publikdialog, SVT

I morse var vi, med ett gäng medlemmar, på besök hos SVT för både ett seminarium och ett studiebesök. Vi passade på att ställa några frågor till deras chef för sociala medier och publikdialog, Susanna Stubberöd, om deras digitala marknadsföring och hur de skapar dialog med sin publik.

Hur långt har SVT kommit i sin digitala satsning?

–Jag jobbar inom marknadsföring och kommunikation och kan enbart svara för det området. SVT:s digitala satsning är givetvis mycket större än enbart marknadsföring. Vi har exempelvis en mogen organisation kring sociala medier, där vi framförallt jobbar med kännedom, konvertering till våra egna plattformar och dialog.

När det gäller digital annonsering så är vårt fokus att gå från ett fåtal stora kampanjer till mer riktade mikrokampanjer. Vi vill dessutom förbättra konverteringen till våra egna plattformar, vilket primärt innebär att få fler att titta på program i SVT Play.

Vi har även ett ständigt ökande tryck i antalet frågor och synpunkter från våra tittare. Där utreder vi hur vi bäst kan automatisera rutinärenden för att kunna använda mänskliga resurser för mer initierad dialog med tittarna.

Men hur långt har vi kommit? Målsnöret flyttas ju framåt hela tiden, men vi är definitivt på väg framåt.

SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar.

 

Var befinner sig public service om 10 år?

–Det är en enormt svår fråga. Oberoende media och journalistik blir bara viktigare i en alltmer digital värld. Om SVT behåller sin höga trovärdighet som leverantör av kvalitet och oberoende innehåll så kommer vi vara fortsatt starka. Men på vilka plattformar? Det blir spännande att se.

Hur skapar ni en dialog med era tittare i era olika kanaler?

–Vi bedriver dialog framförallt i sociala medier. Där uppmuntrar vi till diskussion kring vår verksamhet, vårt programinnehåll och våra tjänster. Vi har givetvis en fördel av att syssla med rörlig bild, och SVT:s innehåll leder ofta till mycket stort engagemang.

Vi lägger också mycket fokus på att bemöta tittarnas frågor kring vårt programinnehåll. SVT lyfter ofta svåra ämnen genom vårt utbud, och då behöver vi vara aktiva i de diskussioner som vi skapar. Vi tar också frågan kring ”netikett” på stort allvar. SVT är public service och vi ska vara ett föredöme när det kommer till dialog. I våra kommentarsfält ska vem som helst våga göra sin röst hörd utan rädsla för påhopp av andra.

Gå gärna in på https://www.facebook.com/svt eller https://www.instagram.com/svt/ och läs kommentarerna!

Varför har SVT ett medlemskap i Marknadsföreningen Stockholm?

–Det är viktigt att ständigt få inspiration, spännande insikter och utveckling inom kommunikation och marknad.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?

Seminarium

Referat: Frukostseminarium med syfte och hjärta

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Seminarier

Med rätt syfte och mycket hjärta kom även framgångarna

I torsdags fick vi lyssna på två framgångssagor, då förra årets vinnare av Årets Framtidslöfte – Malin Cronqvist från Help to Help och Årets Disruptör, Karma med Ludvig Berling, gästade oss på Boulebar. De delade med sig av sina stories och framgångstips men också utmaningar och hur resan sett ut för att komma dit de är idag, samt lite spaningar framåt.

Malin Cronqvist grundade Help to Help efter att hon varit i Tanzania och fått upp ögonen för hur lite insatserna från traditionella hjälporganisationer faktiskt hjälpt till. Där visar siffrorna sitt tydliga språk: Tanzania har 22 narkosläkare och 1400 läkare på 56 miljoner invånare jämfört med Sverige som har 2000 narkosläkare och 45 000 läkare på 9,9 miljoner invånare. Att skicka ner en läkare som volontär leder till att de kan vårda några hundra medan att faktiskt utbilda en läkare på plats vårdar tusentals. Och det är detta som ligger som grund till Help to help som crowdfundar utbildningar för människor på plats för att de ska ha möjlighet att bygga upp landet inifrån.

Förtroende som konverterar

Utmaningarna för Malin och gänget på Help to help har varit att bygga förtroende efter skandalen inom Röda korset; att skapa räckvidd med begränsad budget, där som hjälporganisation pengarna ska gå till att faktiskt hjälpa och inte till stora marknadsföringsbudgetar; samt konvertera förtroende till pengar.

Help to help fokuserar på att berätta de berättelser de har att berätta. I början var det Malins högst personliga berättelse, men allt eftersom att de vuxit fanns det fler storys att berätta om alla de har hjälpt hittills och vilka resultat det gett. Ledorden i deras storytelling har varit hög transparens, personligt och enkelt. För maximal spridning har de använt sig av sociala medier och content som engagerar.

Video ger effekt

Utmaningen är att det de arbetar med är så långt borta från oss och därför har film varit ett lyckat format, då de sett att människor litar på människor de kan se och lyssna till, inte siffror. För att få spridning på content måste det vara engagerande. De har spenderat mycket tid på att ta reda på vad är det folk vill dela för att se att de det lägger ner tid på ska faktiskt ge effekt.

Från detta lanserades kampanjen #Dela en dröm, som är något universellt som alla kan ta till sig. De jobbade mycket med lobbying, där de fick ledande svenska politiker att engagera sig. Slutligen poängterar Malin att man måste våga jobba långsiktigt och lita på processen. Resultaten från kampanjen kanske inte syntes direkt, men ett halvår efter kampanjen så vann hon Årets Framtidslöfte och nu har det verkligen tagit fart.

Malins 3 tips till framgång:

  1. Berätta de historier vi har och att de ska vara engagerande
  2. Tänk nytänkande när det kommer till din content
  3. Våga jobba långsiktigt

Vi ser fram emot att följa Malin och Help to Helps fortsatta resa.

Tredje gången gillt för KARMA

Nästa framgångssaga på scenen på Boulebar var Ludvig Berling, en av fyra medgrundare till appen Karma – för minskat matsvinn.

En tredjedel av all mat som produceras idag kastas, och för att råda bot på detta startade Ludvig och hans vänner Karma. Men vägen som entreprenörer till dagsläget, där de precis lanserat i Storbritannien och skalar upp fort för att expandera på ytterligare marknader, har inte varit spikrak. Det som få vet om är att den version av Karma-appen som finns idag faktiskt är teamets tredje version. Version 1 och 2 lyckades inte alls vidare bra och Ludvig delade generöst med sig av tre viktiga lärdomar från deras framgångsresa.

Lärdom 1: ”Build it and they will come”

…Vilket inte alls visade sig att stämma då de utvecklade den första versionen av appen, där de försökte sig på att bygga lojalitetspoäng för restauranger och caféer. Appen skulle känna av när den befann sig på ett specifikt café, men appen fungerade bara med bluetooth påslaget vilket inte var standard på smartphones för ett par år sedan. Samt all data som de samlade in var inget som restaurangägare var intresserade av om det inte direkt kopplades till affären. Så även om idén i sig var bra, såg inte kunderna och användarna nyttan i det.

Lärdom 2: ”Doing things that don’t scale”

Från lärdomarna från första versionen så tog teamet det lite lugnare med nästa version, där de inte ville utveckla en färdig produkt innan de såg att det fanns en efterfrågan och att det skulle fungera. Så I början när det exempelvis testade ut pushnotiser i appen så skrev Ludvig alla notiser själv, tills det var det enda han gjorde dagarna i ändan och då byggde det in en automatiserad funktion för detta. Allt de gör ska kunna gå att skala upp vid behov och skala upp fort.

Lärdom 3: ”Failing vs. Not suceeding”

Många entreprenörer kan nog hålla med Ludvig här där bl a Thomas Edison sagt: ”I have not failed. I’ve just found 10,000 ways that won’t work”. Utan att testa de två första versionerna hade Karma inte varit var de är idag. Ludvig belyser även 5 viktiga faktorer som leder till framgång; Idé, Team, Affärsmodell, Funding och Timing. Där de två absolut viktigaste för de flesta och framför allt för Karma visat sig vara Team och Timing. Karma ligger rätt i tiden att belysa och hjälpa de högst uppsatta klimatmålen med att minska matsvinn. Och har skapat ett riktigt dream team bakom som brinner för det.

Slutligen betonar Ludvig att i kommunikationen har det varit väldigt viktigt att trimma budskapet och fokusera på att det ska vara roligt och enkelt att vara med och minska matsvinnet. De pratar inte om mat som slängs vilket har en negativ klang, utan fokuserar snarare på det positiva att vara med och rädda mat. Hittills har de räddat över en halv miljon maträtter. I slutändan kan vi inte ensamma göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket!

__________

Det var således två helt olika stories vi fick ta del av, och det var otroligt inspirerande att lyssna till dessa entreprenörer som vill vara med och rädda världen. Vi vill definitivt vara med och stötta dem på deras resa, och inspireras av hur de byggt sina bolag och lyckats nå ut med små medel. Det vi tar med oss är vikten av att våga vara kreativ, nytänkande och att lita på processen och aldrig ge upp.

Stort tack till Malin och Ludvig samt till alla som kom och njöt av en fantastisk morgon hos Boulebar bland croissanter och inspiration.

Mediedagen 2018

Vi summerar Mediedagen 2018

Marknadsföreningen Stockholm | Medlemserbjudanden, Referat

Mediedagen 2018

I onsdags var vi stolta samarbetspartners till Mediedagen 2018, på At Six. En heldag arrangerad av Dagens Media, med de utmaningar vi marknadsförare och kommunikatörer står inför med fler kanalval, mer data och teknik än någonsin och där det långsiktiga varumärkesarbetet blir allt viktigare i en transparent värld.

Jo O´Connor på Adobe inledde med digitala trender där CIO och CMOs roller ändras och behöver samarbeta allt mer, Accountability+GDPR och Machine Learning+AI. Arash Gilan från Viva Media gav därefter sin syn på blockchain som game changer för mediehus och annonsörer såväl som besökare.

Älska data

Många av talarna lyfte upp att tekniken i sig bara är medel för att få fram det som är mänskligt och unikt. Tricket för att ”älska data”, vår tids bränsle, och AI:s påverkan på marknadsorganisationen levererades från Madeleine Lindgren, Bisnode. Vi ser allt mer martech i våra organisationer; men hur får man då ut maximalt värde av sina investeringar? Panelen med Linda Wetterborg, Telenor, Johan Ydring, TUI och Karl-Oskar Tjernström, Samsung, skänkte sitt ljus på frågan! Rekrytering och upp-skillande i en bra mix. Bygg rätt team. Ledarskap.

Mats Rönne, Off Pist Management, gav sedan matnyttiga insikter kring framgångsrik mix av digitalt och traditionellt när du lägger strategin för dina medieköp. Kreativitet ger dessutom 10 – 12 ggr högre effekt! Krister Karjalainen gav sin grymma spaning på Next in Media, kryddat med exempel från sin tid i Italien. Hur ska vi bl a tänka när SIRI/Alexa blir stort hos konsumenten? Olivia Enquist blev sedan intervjuad om Coca Cola Sveriges lokala kampanj, där de flörtat med gemenskap över tid.

Eau de sur mjölk

Efter lunch var det dags för en rad spännande case; Marie Wedin om Coops utmanande hållbarhetskommunikation, här senast där de zoomat in på bäst före datum, hjälp för att bedöma faktiska hållbarheten och lanserat en parfym med sur mjölk. Hög förtjänad räckvidd! Jens Welin, DDB, lyfte flera case som gått genom ”pop-bruset”; allt ifrån PrideBuns på McDonalds, till Delicato-asken – en viral idésuccé som sedan blev en faktisk försäljningssuccé, och VW:s Iphone-skal av kraschade bilars plåt (en ”friendly reminder” att sluta texta när du kör bil).

På GANT har man stärkt varumärkets nyfikenhet genom att skapa den egna tv-serien Couple Thinker. Eleonore Säll & Alexander Nilsson berättade kring detta nya grepp och format. När kommer uppföljaren? Karl Kajbjer Gustafsson på Carat summerade sedan kring mätbarhet och varför ett starkt varumärke är ännu viktigare i en digital värld.

Dagen avslutades med psykologen Oskar Henriksson från Psykologifabriken; där vi utmanades att skapa nya vanor och tankesätt(!) – allt retoriskt inramat med hans egen nyblivna vana att ta ett utomhusbad varje morgon (sommar såväl som vinter).

Tack Dagens Media för en givande och välarrangerad dag! Kul att träffa många medlemmar på plats och nätverka med nya vänner och blivande medlemmar.