Blogginlägg-arkiv - Sida 3 av 11 - Marknadsföreningen Stockholm

Den digitala ordlistan

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

100+ ord och termer i digital marknadsföring

Simon Myringer är grundare av Nordic Tech Institute och genom ett samarbete kan vi erbjuda delar av deras kursutbud till våra medlemmar till ett förmånligt pris. I det här gästinlägget har han listat de förkortningar och uttryck som kan vara bra att ha koll på inom digital marknadsföring – från A till Y (hör gärna av dig till oss om du kan ett användbart uttryck på Z 🙂 )

Nordic Tech Institute erbjuder en bredd av kurser inom digital marknadsföring från sociala medier, till SEO/SEM, webbanalys mm. Kurserna är på distans, helt on demand, lärarledda och du tar del av dem i din egen takt. Som medlem får du 10% rabatt på samtliga kurser.

Här hittar du alla tillgängliga kurser >>

För att söka på den här sidan, använd snabbkommandon:
Mac: Command + F
PC: Ctrl + F

Gloslistan är en samling av svar på frågan: vad är (ord)…

#

301 redirect
En metod för att permanent omdirigera besökare från en sida till en annan. Vanligt är att använda en 301 från en .se-domän till en .com-domän, eller vice versa.

302 redirect
En metod för att temporärt omdirigera besökare från en sida till en annan. För permanent omdirigering använd 301 istället.

404 error
Felmeddelandet syns om en besökare hamnar på en sida som inte finns. Undvik dessa! Vanligt är att använda 301 i fall där en sökmotor eller annat upptäcker sidan.

A

A/B-test (eller split test)
En metod att testa två eller flera varianter mot varandra för att avgöra vilken som faktiskt var bäst. A/B-test är vanliga att genomföra på hemsidor eller på annonser.

Några vanliga verktyg är Visual Website Optimizer, Optimizely och Google Optimize.

Ad exchange
En teknisk plattform som möjliggör handel av annonser mellan annonsörer och publicister.

Adblocker
En adblocker döljer annonserna som annars skulle visas när en användare besöker en sida.

IAB har tagit fram riktlinjer för hantering av adblockers för dig som är publicist.

För dig som vill använda en adblocker finns bland annat Adblock plus för desktop och Brave för mobilen.

Adwords (numera Google Ads)
Google Ads är Googles annonsplattform för annonsering i Googles sök-, display-, shopping-, video- och app-nätverk.

Affiliatemarknadsföring
En metod där annonsörer ber publicister länka till din sida. Om en användare klickar på länken betalar annonsören en summa till publicisten. Ofta betalas summan som en provision på sålda varor.

Affiliatenätverk
Ett affiliatenätverk kopplar samman annonsörer med publicister (eller affiliates som de även kallas). Affiliatenätverk tar ofta ut en avgift på några procent för sitt möjliggörande.

Några vanliga affiliatenätverk är:
Tradedoubler
Awin
Adtraction

Analytics
En referens till mätverktyget som ett företag använder. Ofta Google Analytics.

Annonsnätverk
Ett nätverk som samlar publicister med annonsutrymme och där annonsörer erbjuds annonsera.

Annonsserver
En server som levererar annonser till en webbplats. Annonsservern fungerar separat från webbservern som skickar ut information om sidan.

Annonstillägg
Vanliga tillägg som används för att förstärka ens annonser. Annonstillägg används i huvudsak i Google Ads.

Attribution
Fördelningen av värdet av en konvertering, utdelat på de interaktioner som lett till konverteringen.

Attributionsmodell
En modell som används för att fördela värdet av en konvertering, utdelat på de interaktioner som lett till konverteringen. Vanligast är modellen senaste interaktionen som tillskriver hela värdet till det absolut senaste interaktionen.

Du kan jämföra olika modeller i Google Analytics genom att gå till Konverteringar > Attribution > Verktyg för jämförelse av modeller.

B

B2B – Business to Business
Term som beskriver handel mellan företag.

B2C – Business to Consumer
Term som beskriver handel mellan företag och konsumenter.

Backfill
Ett sätt att annonsera på osålt utrymme. Oftast billigare än traditionell annonsering, men sker ofta på mindre åtråvärda annonsytor.

Backlink
Länkar som kommer från en annan webbplats in till din sida.

Bannerannons / Displayannons
Vanlig form av annonsering genom hemsidor. Annonseringen sker ofta genom olika annonsnätverk.

Bannerannonser kommer i olika format. IAB har samlat de vanligaste formaten.

Några vanliga format är:
728 x 90 – Leaderboard
160 x 600 – Wide skyscraper
300 x 250 – Medium rectangle
180 x 150 – Rectangle
320 x 50/80/160/240/320 – Panorama (mobil)
980 x 120/240/360 – Panorama (desktop)
250 x 120/240/280/360/480 – Widescreen
468 x 120/240/360/480 – Modul
300 x 250 – Insider
320 x 480 – Takeover (mobil)

Besökare
En användare som besökt din webbtjänst.

Black Hat SEO
Refererar till olika metoder för att öka sin närvaro i sökmotorer genom att bryta mot sökmotorns användningsvillkor. Motsatsen är white hat SEO.

Bounce (avvisning)
En person som gått in på din webbplats, för att sedan lämna sidan utan att interagera med sidan.

I Google Analytics mäts en avvisning även om användaren stannar en hel sessionslängd (30 minuter) utan att interagera med sidan.

Bounce Rate (avvisningsfrekvens)
Andelen sessioner där besökare har besökt sidan utan att interagera med den.

Branded content
Ofta redaktionellt innehåll som skapats med sponsring från ett annat företag.

Bread Crumbs (brödsmulor)
Spår som hjälper dig navigera på en sida. Presenteras ofta som en hierarki.

Exempelvis: Startsida > Kategori > Underkategori > Djupdykning

Business Model Canvas
Ett populärt verktyg för att skapa en mer modern affärsmodell.

C

CAC – Customer Acquisition Cost
Din kostnad för att få in kunder under en given tidsperiod.

CMS – Content Management System
Ett innehållshanteringssystem för publicering av olika typer av innehåll ut till en plattform, ofta en hemsida.

Det mest populära CMS:et är WordPress.

Content marketing
En metod som bygger på att producera kvalitativt innehåll för att driva besökare till en hemsida eller tjänst, ofta genom SEO, sociala medier eller e-post.

CPA – Cost per acquisition
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per konvertering (acquisition).

Används ofta synonymt med andra akronymer som CPL (cost per lead), CPO (cost per order) och cost per conversion.

CPC – Cost per click
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per klick på annonsen.

CPL – Cost per lead
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per lead. För mer läs om CPA.

CPM – Cost per 1000 (mille)
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per 1000 visningar. Används framförallt i handel av bannerannonser.

CPO – Cost per order
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per beställning. För mer läs om CPA.

CPV – Cost per view
En prismodell där annonsören betalar en kostnad per visning av ett videoklipp.

Crawler / Spindel
Används av sökmotorer för att läsa av webbplatser och lägga till dem i ett index.

CRO – Conversion Rate Optimization (Konverteringsoptimering)
Processen att optimera en verksamhet för konverteringar. Ofta genom att förenkla flödet ur vilken en konvertering sker.

CTA – Call To Action
En uppmaning till användaren för att visa vad du vill att hen ska göra. Precis som exemplet nedan.

Läs om Digital Marknadsföring och övriga kurser från NTI i vårt kursutbud!

CTR – Click Through Rate
Andelen visningar som lett till ett klick. Räknas ut genom klick / visningar = CTR.

CX – Customer Experience
Ett arbetssätt som fokuserar på hela upplevelsen som en kund har vid handel med ett företag.

D

Dark Social
Sociala medier (ex. chattjänster som Messenger eller Whatsapp) där länkarna mellan användare inte syns publikt. Det är den ”gömda” sidan av det sociala.

Datadrivet
Ett arbetssätt som innebär att du tillåter din data styra. Det vill säga att du använder data för att ta beslut.

Direkttrafik
Besökare som på något sätt gått direkt till din sida (alltså inte genom ett annat medium).

Direkttrafik presenteras som (direct) / (none) i förvärvsrapporten källa / medium.

Displaynätverk
Ett nätverk som samlar publicister med annonsutrymme och där annonsörer erbjuds annonsera med banner- / displayannonser.

Du kan till exempel annonsera i Googles displaynätverk genom Google Ads.

DMP – Data Management Platform
En datahanteringsplatform där företag samlar all data om deras kunder, målgrupper och marknadsföring.

DSP – Demand Side Platform
En handelsplattform för annonsörer att handla annonser programmatiskt. Har genom en ad exchange kontakt med publicistens SSP (Supply Side Platform).

E

E-postlista
En samling e-postadresser som ett företag samlat in.

E-postmarknadsföring
En marknadsföringsmetod som bygger på att samla in e-postadresser i en e-postlista. Det insamlande företaget kan därefter välja att själva kommunicera med e-postlistan, eller sälja kommunikation till listan till andra annonserande företag.

F

Facebook Business Manager
Ett samlingskonto där du tillåts hantera flera annonskonton, sidor och människorna som jobbar med dem.

Här hittar du Facebook Business Manager

Förvaltarkonto (Manager Account)
Ett samlingskonto där du tillåts hantera flera annonskonton på Google Ads. Vanligt bland exempelvis byråer. Det är rekommenderat är att använda det oavsett om du är byrå, företagare eller privatperson.

Här hittar du Google Ads Förvaltarkonto

G

GA – Google Analytics
Det vanligaste analysverktyget för webbtjänster. Google Analytics är gratis för de flesta företag.

Gamification (Spelifiering)
En metod som nyttjar spelelement i verksamheter som vanligtvis inte använder sådana metoder. På så sätt gör man upplevelsen av verksamheten mer underhållande och tilltalande.

GDPR – Dataskyddsförordningen
GDPR är ett regelverk som introducerades under 2018. Ämnar att höja rättigheterna och säkerheten för privatpersoner.

Google My Business
Ett gratisverktyg för att presentera sitt företag på Google när användare gör sökningar på ditt varumärke. Google My Business dyker då upp som en informationsruta tillhörande sökresultatet.

Google Search Console
Ett gratisverktyg för webbansvariga. Till skillnad från Google Analytics så mäter Search Console en sidan synlighet i sökmotorer. Du kan exempelvis undersöka om din sida indexeras eller vilka sökord användare använt för att komma in till din sida.

Google Trends
Genom Google Trends kan du mäta trender på olika sökord i olika regioner och genom olika kanaler såsom webbsök, youtube-sök och bildsök.

Growth Hacking
En experimentell metod med ändamål att hitta det snabbaste sättet öka användandet av en webbtjänst.

H

Hashtag
En samlingsenhet vanlig inom sociala medier såsom Twitter och Instagram. Hashtags används för att kategorisera ens innehåll.

Hashtag-research
En metod för att ta reda på vilka hashtags som är bäst lämpade att använda vid marknadsföring av ett varumärke.

Händelse (event)
Händelser är mätningar av interaktioner användare gör inne på din sida. Du måste själva bestämma vilka interaktioner som ska klassificeras som en händelse. Det gör du genom att implementera mätning av händelser i koden på din sida.

I

Inbound marketing
En marknadsföringsmetod som ämnar att få potentiella kunder att besöka din webbtjänst som en konsekvens till att du producerat innehåll som de är ute efter. Innehållet syftar sedan ofta till att leda in användarna i din köpprocess.

Index
En databas som samlats in av en sökmotors spindel. Databasen är byggd för att sedan snabbt hämta efterfrågad data (från en sökning).

Indexering
Processen i vilket en sida läggs till i en sökmotors index.

Influencer
En person som har ett inflytande på andra personer, oftast genom sociala medier. Influencers med en mindre följarskara kallas ofta för micro influencers.

Influencer-marknadsföring
En marknadsföringsmetod som går ut på att använda influencers räckvidd och förtroende för att marknadsföra ett varumärke. Marknadsföringen sker ofta genom samarbeten eller sponsring.

J

JS – Javascript
Javascript är ett programmeringsspråk som ofta används i utveckling av webbtjänster i samverkan med HTML.

K

Kohort
En vanlig analys förmätning av retention (bibehållandet av användare). En kohortanalys mäter alla användare som använt din tjänst för första gången under ett visst tidsintervall, och hur det återkommer till din tjänst efter det (inom bestämda tidsintervall).

Konvertering
En konvertering är ett av dig uppsatt mål som användaren uppfyllt. Ofta tätt sammankopplat med ditt huvudsakliga värde.

Konverteringar kan separeras i två delar: mikro- (målsatta interaktioner utan ett direkt värde) och makrokonverteringar (målsatta interaktioner med ett direkt värde).

KPI – Key Performance Indicator (Nyckeltal)
Ett mätvärde som utvärderar värdet av en webbtjänst (eller annat). Används ofta för att mäta prestationer (ex. “går vi framåt?”)

Källa
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vilken källa användaren kommit från in till din webbtjänst. Kombineras ofta med dimensionen Medium.

Källa/medium
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vart dina använder kommer ifrån. Källa/medium är en av de huvudsakliga dimensionerna i analys av digital marknadsföring.

Du kan hitta en rapport på Källa/medium i Google Analytics under Förvärv > All trafik > Källa/medium.

L

Landningssida
Beskriver den sida som användaren först landat på när hen har besökt din webbplats. Notera att landing page (den engelska dimensionen i Google Analytics) har översatts till målsida.

Lead
En potentiell kund. På en webbplats kommer leads ofta från olika kontaktformulär och andra interaktiva element på sidan.

Linkedin-annonsering
Annonsering på Linkedin är ofta effektfullt, men dyrt. Lämpas bäst för företag med en högre tillåten kostnad per konvertering.

Long tail
Term som ofta används för att beskriva hur sökningar fördelas i sökmotorer. En stor majoritet söker på ett mindre antal söktermer. Sedan blir andelen sökningar per sökterm lägre och lägre. Kurvan går emot 0 sökningar. Detta illustreras bäst med det faktum att 15% av alla sökningar aldrig gjorts förut.

LTV – Lifetime Value (Livstidsvärde)
Ett livstidsvärde är ett uppskattat samlat värde av alla intäkter från dina kunder. Det vill säga om en ny kund går med en dag, den kundens totala värde över tid är livstidsvärdet.

Här kan du läsa mer om livstidsvärden

Länknätverk
Ett samarbete mellan sajter där sidorna länkar till varandra. (Kan även referera till en lista av potentiella sajter som en SEO-are säljer länkar ifrån).

Länkprofil
En beskrivning av länkarna som kommer in till en sida. Ofta tillhör funderingen om hur många olika sidor som länkar in till sidan och hur kvalitativa länkarna är.

M

MA – Marketing Automation
Processen att automatisera marknadsföring genom olika kanaler (men framförallt e-postmarknadsföring). Marketing Automation går ut på att konstruera flöden i steg där olika marknadsföringsaktiviteter visas för användaren i dom olika stegen.

Mailchimp
Mailchimp är ett vanligt verktyg för e-postmarknadsföring och marketing automation.

Medium
En dimension i Google Analytics som hjälper dig förstå vilken typ av trafik som kommit in till din sida. Några vanliga medium är: organic, cpc, email och (not set).

Meta beskrivning (Meta description)
En meta-tagg som innehåller en ungefär 160 tecken lång beskrivning av din sida. Den beskrivningen syns ibland som en del av sökresultatet.

Micro influencer
En influencer med en mindre mängd följare, men där dess engagemangsgrad ofta är högre som en konsekvens av en mer koncentrerad målgrupp.

N

Native Advertising
Att annonsera med innehåll relevant för en specifik sida kallas nativeannonsering. Native annonsering är ett sätt att öka trovärdigheten genom att få med sig en del av publicistens varumärke. IAB har tagit fram en bra guide för native annonsering som du hittar här.

Nofollow
Ett sätt att säga till sökmotorer att dom inte ska räkna en länk. Om en länk har nofollow innebär det att den länken inte kommer tilldelas nått SEO-värde.

O

Off-site SEO
SEO-aktiviteter som sker utanför din sida. Ex. att bygga länkar eller att synas i sociala medier.

On-site SEO
SEO-aktiviteter som sker på din sida. Ex. att göra sidan tekniskt framgångsrik och att innehållet är kvalitativt.

Organisk
Ett ord för att beskriva förtjänad trafik från sökmotorer.

Outbound marketing
En marknadsföringsmetod som bygger på att du skapar innehåll om du sedan skjuter ut mot målgruppen genom olika marknadsföringskanaler. Kan liknas vid mer traditionell marknadsföring.

P

PBN (Private Blog Network)
En strategi för länkbygge som handlar om att skapa ett nätverk av sidor med länkar in till en “värdesida” (den sida du tjänar pengar på). Ditt PBN kan bestå av sidor du själv skapat, men bygger i första hand på sidor som du köpt upp genom olika metoder.

Persona
En fiktiv representation av en målgrupp baserad i huvudsak på data.

Här kan du lära dig om hur du gör en persona

Personalisering
Processen att göra innehåll mer personligt. Förebilder inom personalisering är nätverk som Facebook vars affär bygger på personalisering.

Pinterest-annonsering
Annonsering på Pinterest görs på https://ads.pinterest.com/.

Pixel
Ofta refererad till som Facebook-pixel eller LinkedIn-pixel. En pixel är ett sätt att följa användare som besöker din sida. Genom att implementera en pixel (ett script) på din sida så kan du då marknadsföra till dom användarna direkt i nätverken som dom är aktiva i (ex. Facebook eller Linkedin).

PPC – Pay per click
En trafikförskaffningsmetod eller betalningsmodell som handlar om att du betalar per klick.

Programmatisk
Ett sätt att automatisera handel av annonser mellan publicister och annonsörer.

Prototyping
En metod som bygger på att skapa prototyper av en lösning innan du faktiskt skapar den färdiga produkten/tjänsten.

Q

Quality Score (Kvalitetspoäng)
Räknas i Google Ads ut för att avgöra hur väl anpassad din annons är för mottagaren. Quality Score räknas ihop med ditt bud för att resultera i din adrank (hur högt din annons visas).

Query
En sökterm (ofta refererat till den sökterm som används för att komma in på din sida från en sökmotor).

R

Redirect
Ett sätt att skicka vidare trafik från en sida till en annan. Används med koderna 301 eller 302.

Referral
Ett ord för att beskriva refererande trafik som kommer från andra sidor.

Remarketing / Retargeting
En marknadsföringsmetod som bygger på att marknadsföra till redan befintliga kunder eller besökare. Bokstavligen “återmarknadsföring”. Fungerar ofta mycket bra som marknadsföringsmetod då besökarna redan är familjära med ditt varumärke.

Responsive web design
Ett sätt att utveckla webbplatser så att dom har en mer flytande design, ofta tillämpad för alla skärmstorlekar.

Retention
Retention innebär att du bibehåller användare / kunder. För många företag är det ett huvudsakligt mått för framgång. Tillväxt inom retention räknas som:
+ nya användare
– förlorande användare
+ återkommande användare
= tillväxt

ROAS – Return on ad spend
Ett sätt att räkna ut hur mycket avkastningen är, eller ska vara på det som spenderas på en annons.

Robots.txt
En fil som ligger på din webbserver som förklarar vilka sidor som en sökmotor får indexera.

ROI – Return on investment
Ett sätt att räkna ut hur mycket avkastningen är, eller ska vara på investeringar.

RTB – Real time bidding
Annonsering och budgivning som sker i realtid definieras ofta som RTB.

Räckvidd (Reach)
Ett begrepp som delvis hänvisar till hur många möjliga annonsvisningar som ett företag har, samt hur många visningar som ett inlägg eller annons har haft.

S

SAAS – Software as a service
En term för att beskriva företag som säljer sin mjukvara som en tjänst (ofta i form av en prenumeration). Ett exempel på det är SEMrush, som du kan få 7 dagars gratis test på här.

Script
En kod som läggs in på en webbtjänst, ofta för att kommunicera med ett annat verktyg. Exempelvis lägger du in ett script för att använda Google Analytics på din sida.

SEM – Sökmotormarknadsföring
En marknadsföringsmetod där du annonserar med riktade budskap mot specifika sökord.

SEO – Sökmotoroptimering
En marknadsföringsmetod där du fokuserar på att se till så att dina sidor dyker upp så högt upp i sökresultatet som möjligt.

SERP – Search engine result page
Ett begrepp för att beskriva ett sökresultat.

Sessioner
Ett begrepp som används i Google Analytics för att beskriva antalet besök till din webbtjänst.

Sitemap
En sitemap hjälper sökmotorer (och eventuellt besökare) att hitta på din sida. På så vis säkerställer du att sökmotorerna inte missar att indexera någon sida.

Snapchat-annonsering
Annonsering på Snapchat görs på https://ads.snapchat.com/.

Social
Ett ord för att beskriva trafik som kommer från sociala medier.

SOME – Sociala medier
En akronym för sociala medier.

Spam
Ett begrepp som beskriver för mycket av någon form av kommunikation. Ofta e-post.

SSP – Supply Side Platform
En handelsplattform för publicister att sälja annonser programmatiskt. Har genom en ad exchange kontakt med annonsörernas DSP (Demand Side Platform).

Sökord
Ett ord eller term som används i en sökning.

Sökordsplaneraren
Ett verktyg i Google Ads som tillåter dig att söka på sökord och få fler förslag på relaterade sökningar.

Sökordsresearch / Sökordsanalys
Processen att ta reda på vad människor söker på.

T

Title-tagg
En title-tagg är ett element i HTML som definierar titeln på en sida. Titeln är en av dom viktigaste on-page rankingfaktorerna.

Trading desk
En trading desk är en handelsplats där byråer uträttar säljordrar från kunder (ofta för programmatisk handel av annonser).

Twitter-annonsering
Annonsering på Twitter görs på https://ads.twitter.com/.

U

UI – User interface
Ett begrepp för att beskriva en digitalt interaktiv yta.

Unika besökare
Ett begrepp för att beskriva hur många personer som använt en webbtjänst. I Google Analytics definieras detta som mätvärdet användare.

Utgångssida (Exit page)
En dimension och rapport i Google Analytics som visar vilken sida användaren lämnar din webbplats ifrån.

UTM-tagg
UTM-taggar används för att skicka med mer information med i slutet på en URL. På så sätt tillåts mer avancerad mätning i Google Analytics. Det är speciellt användbart när du vill särskilja på trafik från vanliga och annonsinlägg på Facebook.

Du kan skapa UTM-taggade URL:er här

UX – User experience
En metod som bygger på att arbeta med användaren i centrum. Det kan till exempel vara genom att utveckla prototyper som testas på användaren i användartester, eller att du löpande jobbar med A/B-tester.

V

Visningar (impressions)
Ett begrepp som är vanligt för att förklara hur många som sett ett inlägg eller en annons.

W

Webinar
Ett seminarium som hålls digitalt.

White hat SEO
Refererar till olika metoder för att öka sin närvaro i sökmotorer genom att följa sökmotorns användningsvillkor. Motsatsen är black hat SEO.

Wireframe
Ett sätt att illustrera en tilltänkt version av en webbtjänst.

Y

YMYL – Your Money or Your Life
Ett begrepp för att beskriva tjänster som påverkar användarens liv på ett avsevärt sätt. Exempelvis inom affärsområden såsom ekonomi och hälsa.

Youtube SEO
Sökmotoroptimering för att säkerställa att din kanal och dina klipp syns i sökresultat på Youtube.

Youtube-annonsering
Annonsering på Youtube görs genom Google Ads.

Behöver du hjälp med digital marknadsföring?

Här hittar du flertalet kurser inom digital marknadsföring som vi erbjuder via Nordic Tech Institute.

Denna text är också publicerad på Simon Myringers blogg >>

Se vår Kick-off till Årets Marknadschef i efterhand

Marknadsföreningen Stockholm | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Referat

20-talet tillhör utmanarna!

– Och de som kan anta en utmanares perspektiv

Vad roligt att så många ville hänga med oss digitalt i veckan när vi öppnade upp vår digitala Årets Marknadschef-värld igen!

Vi fick med oss spännande insikter på ämnet varför vi alla behöver en ”challenger mindset” från den internationella byrån eatbigfish, där Toby Brown och Emily Horswell delade med sig av sin syn på utmanare och summerar med att man behöver offra något för att kunna sticka ut. Panelen bestående av Patrik Nygren-Bonnier, Carl Wåreus, Gül Heper-Jämterud och Sofia Syrén spann sedan vidare på dessa insikter och delade med av sin syn på saken samt vad de letar efter i årets tävlande bidrag.

Missade du tillfället igår, misströsta inte – plattformen är öppen fram till den 14 februari, där du kan ta del av allt innehåll och inspelningen fram tills dess: https://event.vvenues.com/aretsmarknadschef2022/

Och missa inte nu att nominera dina favoriter i nån av de fyra kategorierna: Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör senast den 14 februari för deras chans att vara med i tävlingen i år och kamma hem en av guldsplasharna. Mer om eventet, utmärkelserna och länk till nomineringen hittar du här >>

Stort tack till Toby & Emily, till panelen och vd Marie Sommar som lotsade oss igenom sändningen samt till alla som deltog. Och ett varmt tack till alla våra partner som gjort detta möjligt: Meltwater, Onemotion IMC, MarLaw, vVenues och Mevida.

Fler nedslag inom ramen för Årets Marknadschef kommer löpande under året – Missa inte det!

Bilder

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.

Gästartikel: Du får INTE vad du mäter

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

”Du får de beteenden medarbetarna tror belönas”

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign. I den här artikeln skriver han om vad ett flyttat fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning, kan göra för ert resultat.

_________

KPI:er skapar inga resultat. Men det gör medarbetarnas beteenden – som styrs av vad anställda tror sig belönas och bestraffas för. Därför kan det betala sig att flytta fokus från att mäta, till kultur- och beteendestyrning. Läs om hur du kan gå tillväga.

Mätsjuka och KPI:er får inte tåg att gå i tid

Många ledningsgrupper samlar på sig oändliga mängder data och mätpunkter, allt för att få kontroll och styra verksamheten. Men mätandet får inga tåg att gå i tid. Se på SJ. De mäter garanterat tid för ankomst och avgång. Nej, det behövs ett annat verktyg för att hålla tidtabellen. Ett som det japanska tågbolaget JR Central använder sig av – kultur- och beteendestyrning.

När ett tåg är ”en minut” försenat kräver bolaget en skriven rapport från lokföraren. Det är främst en bestraffning, en skam, ett påtagligt bevis på förarens misslyckande. Som att skriva på svarta tavlan: jag ska inte komma försent, jag ska inte komma försent, jag ska inte… Och om tåget är mer än två minuter försenat måste konduktören be om ursäkt fyra gånger inför passagerarna. Frågan är om JR Central har beteendestyrt så hårt vad gäller punktlighet att det inte längre är tydligt för tågförarna vad som är viktigast, tidtabellen eller säkerheten?

Kultur får rätt beteende att kännas rätt, utan KPI:er

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen? Känslan var troligtvis sprungen ur att vi inte gör på det sättet i vår trafikkultur. Det är det som är styrkan med kultur, den får oss att känna vad som är rätt och fel beteende. Helt utan KPI:er.

Har du någonsin kört mot enkelriktat och fått en obehaglig känsla i magen?

Din verksamhets framtid skapas av myriader av beteenden bland dina medarbetare. Dessa kan du styra genom belöningar och bestraffningar, utifrån ett tydligt mål eller vision, värderingar och en ledningsgrupp som agerar förebild. Då känner medarbetarna vilka beslut och beteenden som är rätt i en värld där varje dag bjuder på nya utmaningar. Det kan handla om tåg som ska vara punktliga, eller att erbjuda excellent service, eller lågt pris, eller party som Åretåget en gång i tiden. I det senare exemplet betydde en minut eller rent av en timma hit eller dit ingen större roll. Bara partyt var bra. Det viktiga vad gäller företagskultur, den som styr hur medarbetarna beter sig, är att den går i takt med affärsstrategierna.

Fallgropar du bör undvika vid kulturstyrning

Vissa bolag uppmanar ett visst beteende, men belönar ett annat. Exempelvis stora konsultbolag där ledningen säger att medarbetarna ska överträffa kundernas förväntningar och vårda kundrelationen. Men anställda ser att bonus, beröm och karriärmöjligheter tillfaller kollegor med högst debiteringsgrad.

Det går att styra en organisation med bestraffningar. Jag har själv jobbat i en sådan. Där vågade vi gå på toa, men inte ta egna initiativ. För att undvika en bestraffningskultur behöver du belöna medarbetare som beter sig på det sätt som gör företaget framgångsrikt. Belöningen kan handla om beröm från chefen, pris och utnämningar, historier som med tiden kan bli myter, karriärmöjligheter, löneökningar och andra statushöjande aktiviteter. Ju fler kollegor som direkt eller indirekt får reda på att och varför medarbetare belönas, eller bestraffas, desto starkare känsla i magen hos alla anställda för vad som är rätt och fel. En tydlig kultur helt enkelt. Slutligen måste jag tillägga att som civilekonom ser jag naturligtvis ett värde i att mäta, men du får inte vad du mäter.

_________
Inlägget är även publicerat på Beteendebloggen hos BOOM

Referenser
Notis i DN 22 maj 2021
MSN Nyheter: Föraren lämnade snabbtågets spakar för toabesök
SVR: Tågförseningar mäts i sekunder – i Japan…

Så får du dina åhörare att lyssna och delta – Retorikexperterns 10 tips

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik” – nästa tillfälle planeras nu. Vi har också möjlighet att företagsanpassa kursen och hålla den hos er. Mer info här >>

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Här sammanfattar jag de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta, vilka också till stor del utgör min kurs för Marknadsföreningen Stockholm.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

INCHECKNING
Värna om incheckningen – den kan ha stor effekt på deltagarnas engagemang.
INVOLVERING
Hur säkrar man delaktighet och involvering?
INTERAKTION
Vad kan man vända till frågor, och varför?
VARIATION
Så undviker du monotoni och enformighet.
SAMSPELET TAL/BILD
Death by Powerpoint?
NYFIKENHET
Nu kanske du undrar varför det är viktigt?
MUNTLIG LEVERANS
Det är så mycket mer än innehållet i sig som påverkar.
BERÄTTA
Allting är berättelser!
VÅGA & LEKA
Inget kan vara mer seriöst.
MÖTESETIKETT
Så skapar du en struktur som säkrar mental närvaro.

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

Vi välkomnar Björn och Viktoria till styrelsen!

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Föreningen

Inkludering, mångfald och vikten av att sätta människan i centrum

– Vi kollar läget med våra två nya styrelseledamöter

Tidigare i veckan hade föreningen sitt valmöte inför nästa år, och nu är vi väldigt glada att kunna presentera två nytillskott till styrelsen! Varmt välkommen säger vi till Björn Owen Glad, innovationsledare och kreativ chef på Chiffer och Viktoria Nilsson, Marknadschef på Vasakronan.

Vi i teamet på Marknadföreningen Stockholm vill samtidigt passa på att tacka Maria Croon och Kamran Alemdar för ett fint bidrag under många år i styrelsen!

Vi ställde tre snabba frågor till Björn och Viktoria för att lära känna dem lite bättre:

Välkommen till styrelsen, Björn! Vad var det som lockade med uppdraget?

– Efter många år på byråsidan hoppas jag att det är just byråns perspektiv jag kan ta med mig in i styrelsen. Dessutom brinner jag för frågor som rör inkludering och mångfald i branschen.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag är den misslyckade journalisten som halkat på olika bananskal in i marknadsföringsbranschen. Jag har jobbat som marknads- och varumärkeschef på Spoon i många år, och sedan ett år tillbaka arbetar jag som innovationsledare och kreativ chef på Chiffer.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Då tar jag tillfället i akt att prata om hur reklamtrötthet är ett samhällsproblem, och att det bara är vi marknadsförare som kan motverka den. Tyvärr är vi många gånger så lata och loja att vi inte tar vårt ansvar. Jag är trött på dålig reklam och jag ser fram emot en ny kreativ och moralisk revolution.

Välkommen till styrelsen, Viktoria! Vad var det som lockade dig mest med styrelseuppdraget?

– Tack! Jag har följt Marknadsföreningen Stockholms arbete under några år och tycker att utbudet och aktiviteterna är intressanta och högkvalitativa. Möten med människor som delar intresse kring marknadsföring, utmaningen i att konkurrera om människors tid samt utforskandet av digitalt/fysiskt deltagande tycker jag verkar lockande.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag studerade Internationella Ekonomilinjen i Umeå. Efter det har jag jobbat i fastighetsbranschen i princip hela mitt yrkesverksamma liv och haft roller allt ifrån marknadskoordinator till projektledare på KF Fastigheter, AP Fastigheter, Atrium Ljungberg och är nu marknadschef på Vasakronan. Vårt mest utmanande uppdrag just nu är att ställa om till att skapa en digital kundresa och arbeta effektivt med insiktsdriven och digital marknadsföring.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Att vi alltid behöver sätta människan i centrum och vara lyhörda för många olika perspektiv. Att genuint försöka förstå beteenden och bakgrunden till varför vi gör som vi gör. Jag tror att det är till nytta oavsett var vi jobbar eller vilka vi är.

__________

Styrelse 2022

Ordförande:
Patrik Nygren-Bonnier, Årets Marknadschef 2017, Yellow Door

Ledamöter:

Björn Owen Glad, Chiffer
Viktoria Nilsson, Vasakronan
Mikael Bergh, Novamedia, Postkodlotteriet
Sofia Söderqvist, Adlibris
Alex Baker, Retail Tech X
Paula Fagerlund, Arbetsförmedlingen
Charlotte Banning, Monterro
Ted Bergström, Hemköp, Axfood
Marianne Wiström, Svenska Spel,

Ledamöter i valnämnden

Marcus Sandell, Birn+Partners (ordförande)
Kamran Alemdar, GlobalConnect
Stefan Backlund, Kuorrokveik Adventure Capital

Revisorer

Extern revisor: Johan Svärdlöf, PwC
Intern revisor: Jurek Waldfogel, Hedersmedlem

Marknadsföreningen Stockholms organisation & stadgar >>

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln.

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB”) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

Kartlägg dina överföringar
Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

Från ”nice to have” till ”need to have”

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

“Från ‘nice to have’ till ‘need to have’” – influencer marketing bara fortsätter att öka

– Referat från webbinarium med Meltwater och NA-KD

Idag hade vi förmånen att gästas av Frida Fors Wallsbeck, Marketing Manager Scandinavia, Meltwater, och Sanja Tegeltija, PR-direkör, NA-KD, vid vårt webbinarium “Så driver du tillväxt med sociala medier & influencer marketing”.

Frida ger oss några inledande tips för kundupplevelsen. “Glöm inte kundtjänsten – den kan vara enormt effektiv eller helt förödande för upplevelsen” menar hon. Ett annat tips är att jobba med communities; för att bygga varumärke, trovärdighet och lojalitet. Hon går också in på vikten av att känna sin målgrupp, förstås av många anledningar, som t ex för att kunna välja rätt CTA (Call To Action).

Inte bara demografi

Frida är också en förespråkare av en global funktion för brand management. Här är det viktigt att ha bra lokal mediabevakning och kunna “bortse från bruset” för att kunna se vad som är relevant. Ett gemensamt verktyg är också viktigt här, för t ex rapportering och KPI’er. Och se till att automatisera rapporteringen, säger Frida. Manuell rapportering är ofta en stor tidstjuv.

Har du missat föregående veckors meme där Prince Charles jämförs med Ozzy Osborne utifrån demografi? Ett tips är att söka upp den, så förstår du bättre varför Frida sedan poängterar vikten av att titta på beteenden i sociala medier, och inte bara använda demografi, för bättre ROI.

Sanja Tegeltija inleder med att ge oss en bild av hur influencer-branchen mår just nu, där vi kan se en kommande global ökning med 40% (källa: Upfluence). Inverkan kan ses i de flesta kanaler, inklusive organisk sök, och på såväl direktförsäljning som varumärkeskännedom.

Ökad konkurrens – högre priser

På Sanjas checklista för att välja rätt influencer står bl a att se till att ni delar värderingar, att säkra äkthet så det blir en bra matchning och att vara tydlig/säker med och på syftet; är det ett samarbete främst för varumärket eller mer direkt kommersiellt?

Prissättning inom influencer marketing är en het fråga idag, där vi ser ökade priser pga ökad konkurrens, fler micro & nano influencers (färre följare än 50k). Större influencers är mest för räckvidd och varumärkeskännedom (och är extremt dyrt). Micro/Nano ger lägre räckvidd men är mer prisvärda och ger generellt bra ROI och hög trovärdighet, där man når fram till profilens följare på ett annat sätt. De är också ofta bra för direct sales/CTA av olika slag.

Sanja går avslutningsvis in på några utmaningar branschen står inför, där en av de större är hur olika kanalers algoritmer ofta ändras utan påverkan eller insyn från användare.

Stort tack för en spännande dragning med högaktuella spaningar inom influencer marketing, och många praktiska tips!

Framtidsspaning från NomoFomo: Hur når man ut 2022?

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Övrigt

Hur når man ut 2022? MrBeasts sjuka ”Squid Game”-kopia ger dig nycklarna

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Du har väl inte missat MrBeasts påkostade version av succéserien ”Squid Game”? Ingen annan video – om man exkluderar musikvideos – har nått 100 miljoner visningar snabbare på YouTube. Ett modigt experiment som har gett oss marknadsförare viktiga lärdomar.

Ett världsrekord i medieskugga

Den 24 november klockan 22.00 svensk tid släpptes videon som så många längtat efter, men som få etablerade medier rapporterat om. YouTubern ”MrBeast” – som är en av världens största – hade då, enligt egen utsago, lagt omkring 20 miljoner kronor på att återskapa miljöerna i omåttligt populära ”Squid Game” och skapat en tv-show där 456 deltagare tävlar om de 14 miljoner kronor som han lagt i prispotten. Precis som i det sydkoreanska originalet som under hösten blivit Netflix mest sedda tv-serie genom tiderna. Med skillnaden att ingen dör i MrBeasts variant.

Timmarna innan videon publicerades skrev jag i mitt nyhetsbrev NomoFomo Insights att det galna experimentet med all sannolikhet skulle leda till ett nytt världsrekord. Det var ingen vågad gissning. Jag har varit ute på betydligt djupare vatten. Men den här gången gick det inte att tro annat. Och mycket riktigt: Efter dyra dygn passerade MrBeasts version 100 miljoner visningar. Det har bara musikvideos lyckats med tidigare. I skrivande stund har ”$456,000 Squid Game In Real Life!” – som alltså kostade 35 miljoner kronor att göra – genererat nästan 142 miljoner visningar. Enligt Netflix har 142 miljoner hushåll tittat på deras tv-serie som kostade nästan 200 miljoner kronor att producera. Men vad kan marknadsförare lära av det här spektakulära projektet? En hel del faktiskt.

De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

Från ord till handling – Squid Game i verkligheten

Först och främst är det imponerande hur snabbt MrBeast gick från ord till handling. I oktober när hela världen pratade om ”Squid game” var MrBeast blixtsnabb med att publicera en TikTok-video där han sa att han skulle återskapa en ”real-life version” av den sydkoreanska tv-serien om hans video fick över tio miljoner likes. Det tog bara två dagar att uppnå målet – så MrBeast drog igång monsterprojektet och det dröjde bara några dagar innan han släppte en ”MrBeast Games”-hoodie som merch. Tröjan gick bara att köpa under 48 timmar – men den som lyckades komma över ett exemplar hade även chansen att få vara med i tv-showen.

I dag har den där TikTok-videon fått 18 miljoner likes – vilket har boostat MrBeasts TikTok-konto och ökat hans möjligheter till lukrativa sponsorsamarbeten i den kinesiska videoappen. Men det mest intressanta är hur han lyckades integrera mobilspelet Brawl Stars i handlingen – och vilken effekt det har gett sponsorn. Brawl Stars fick äga en tävling i programmet, ha sin logga på den där jättelika glaskupolen med prispengarna och så länkade MrBeast till appen i innehållsbeskrivningen (spola fram till 14.20 in i videon om du vill se hur man gör).

Succén ett faktum

Vad Brawl Stars betalade vet vi inte. Men vi vet en del om vad samarbetet har gett dem. Enligt Sensor Tower ökade nedladdningen av spelappen globalt med 41 procent om man jämför veckan innan och efter att videon publicerades. I USA, där MrBeast är som störst, ökade nedladdningarna med hela 350 procent. Dessutom drog Brawl Stars in ungefär 80 miljoner kronor på köp inne i appen veckan efter att videon publicerades. Det är en ökning med 54 procent jämfört med veckan innan.

Den som är snabb på huvudräkning inser då att det här projektet blev en stor succé både för MrBeast och Brawl Stars. De ökade sin användarbas på samtliga plattformarna. De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.

Gästartikel: Med rätt mått mätt?

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Gästblogg

”Problemet är att vi tenderar att lägga för mycket fokus på effektivitetsmått och för lite på effekten”

Så här års brukar många marknadsförare vara mitt uppe i arbetet med marknadsplanen och budgeten för nästa år. En viktig fråga för att lyckas med detta är att sätta rätt mål och följa upp effekterna på rätt sätt. Men samtidigt är just effektfrågan något som många marknadschefer jag möter ser som en stor utmaning.

Och visst finns det många fallgropar. Jag tänkte lista fyra av de vanligaste – och samtidigt ge dig några konkreta tips om vad du bör tänka på för att navigera rätt.

1. Effekt – Effektivitet

Marknadsföring ska skapa effekt. Och effekten ska gärna skapas effektivt. Så långt tror jag alla är med. Utmaningen ligger i att hålla isär begreppen.

Effekt är det som bidrar till att utveckla affären genom att påverka försäljning och betalningsvilja. Vi kan mäta detta med nyckeltal som försäljning, marknadsandel, antal kunder och snittpris. Men också med nyckeltal som kännedom, tänkbart köp och gillande. Eller för den delen hur varumärkets share of search eller antalet besök i butiken utvecklas. Alla dessa är exempel på effektmått – och det finns såklart fler. Ju fler som känner till varumärket, gillar det och kan tänkas köpa det, desto större försäljningspotential – och på sikt ökad försäljning och förbättrad marginal.

Men ett stort antal vanliga nyckeltal är inte effektmått, utan mäter effektivitet. Till exempel gäller detta för alla mått som har med medieexponering att göra, omnämnanden, delningar eller förtjänat medievärde. Det är naturligtvis bra om fler ser budskapet. Men det är inte förrän vi kan visa hur detta påverkat deras kännedom eller attityd till varumärket, eller att de t.ex. besök sajten, som vi har påvisbara effekter.

Vad är egentligen relevant att klassa som varumärkesbyggande? Gäller inte det för all kommunikation, åtminstone till en viss del?

På samma sätt är det med många kampanjmått. Antalet besök eller köp är effektmått, men kostnaden per visning, besök eller order är effektivitetsmått.

Än sen då, kanske du undrar? Båda är ju relevanta. Förvisso, men problemet är att vi tenderar att lägga för mycket fokus på effektivitetsmått (mer om detta i avsnittet om ROI längre ner), och för lite på effekten. Följden blir att vi riskerar att tappa intäkter och lönsamhet – och utan tillräcklig effekt blir även frågan om effektivitet tämligen meningslös. Med andra ord, det första rådet är att fokusera på effektmåtten när du sätter målen din marknadsplan.

2. Långsiktigt – kortsiktigt

Om man jobbar med marknadsföring idag kan man knappast ha undgått att ta del av Les Binets och Peter Fields rapporter om marknadsföringens två effekttyper, d.v.s. att det finns långsiktiga effekter och kortsiktiga. Många har också lärt sig att ett bra nyckeltal för detta är 60/40; med andra ord att man bör lägga 60% av sin budget på långsiktiga insatser och 40% på de kortsiktiga.

Ofta pratar man om uppdelningen som varumärkesbyggande vs aktivering. Det är visserligen en rimlig struktur, eftersom fokus i de långsiktiga insatserna ligger på att stärka varumärket medan de kortsiktiga i högre grad syftar till att skapa handling. Men samtidigt skapar denna indelning en del tolkningssvårigheter – vad är egentligen relevant att klassa som varumärkesbyggande? Gäller inte det för all kommunikation, åtminstone till en viss del?

En bättre uppdelning är därför att se till tidshorisonten. Om vi förväntar oss att i första hand se ett resultat över en viss tidshorisont, och har en inställning att vi bör mäta detta minst sex månader framåt i tiden (eller mer) så är det rimligt att se insatsen som långsiktig. Och omvänt, om utvärderingen av de resultat som skapas kommer att ske de närmaste veckorna/månaderna så är det troligen en kortsiktig insats. Notera att med den här uppdelningen finns det inget behov för någon tredje kolumn för att hantera t ex ”always on”, content marketing eller andra områden som ibland kan vara svåra att dela upp mellan varumärkesbyggande och aktiverande.

Uppdelningen i långsiktigt/kortsiktigt stämmer också väl med hur ursprunget till dikotomin klassificerades. Binet och Fields första skrift i ämnet heter ”The Long and the Short of it”, och inte ”The brand effect and the activation effect” eller något liknande.

Jag sticker ut hakan och vågar påstå att ROI (Return on Investment) troligen är det mest misshandlade nyckeltalet som finns inom marknadsföring

Allt fler börjar tänka i dessa banor, vilket är bra. Men alltför få företag har gjort motsvarade uppdelning i sin marknadsbudget. Så när du planerar för 2022, gör inte en marknadsföringsbudget utan gör två. En för de långsiktiga insatserna och en för de kortsiktiga. Först då kan du utvärdera nyckeltalen för de effekter som skapas – eftersom dessa troligen kommer att vara sådana som visar på mer långsiktiga effekter, t.ex. hur varumärkets kännedom och betalningsvilja utvecklats eller vilken förändring i marknadsandel som finns efter 12 månader, men också hur många besök som en viss kampanj genererade. Och vill du prata CFO-språk kan du prata om fokus på framtida kassaflöde respektive fokus på kassaflöde i närtid.

3. ROI på riktigt

Jag sticker ut hakan och vågar påstå att ROI (Return on Investment) troligen är det mest misshandlade nyckeltalet som finns inom marknadsföring. Egentligen är ekvationen enkel: det handlar om att mäta det ekonomiska utfallet delat med de investeringar som gjordes för att generera utfallet, mätt över en viss tidsperiod.

Med andra ord har vi tre begrepp vi behöver klargöra:

Vilket ekonomiskt utfall? T ex bara för produkten som annonseras, eller hela sortimentet? På försäljningsintäkten, eller på det totala kundvärdet?
Vilka insatser? T.ex. bara för kampanjkostnaden, eller för övriga insatser som att utveckla en ny webb, eller ny förpackning – eller säljtävlingen för säljkåren?
Vilken tidsperiod? Kampanjen löper en viss tid, men resultaten kommer delvis senare. Och de är dessutom troligen delvis påverkade av tidigare kampanjer.

Så visst finns det definitionsproblem. Men ett än allvarligare problem är att så många använder fel formel för beräkningen. ROI handlar om vad insatsen har skapat för värde, d.v.s. vilken påverkan insatsen har på lönsamheten och hur detta skiljer sig från om vi inte hade gjort insatsen. Med andra ord, ska vi mäta ROI är det detta som gäller:

Mät på täckningsbidraget/bruttomarginalen, inte på försäljningen
Mät på tillskottet, inte på totalen

Många använder även andra ”Return on”-nyckeltal, som t.ex. ROAS (Return on Advertising Spend), i stället för ROI. Men problemen och definitionsfelen är minst lika vanliga här, d.v.s. att man använder hela försäljningsintäkten som bas för kalkylen i stället för att räkna på marginaltillskottet.

Förutom definitionsfelen dras ROI-måttet av flera fundamentala problem. Några exempel är:

Fokus på lågt hängande frukter. ROI premierar konvertering, och de individer som är närmast köpbeslutet konverterar bättre än övriga. Men många av dessa skulle troligen konvertera ändå, vilket gör att tillskottet av nya kunder är betydligt mer begränsat än vad den totala försäljningsvolymen anger.
Fokus på kortsiktig försäljning. Ofta görs ROI-kalkylen över en begränsad tidshorisont, vilket gör att man riskerar att missa en stor del av intäkterna. Om intäkterna inte kommer förrän efter ROI-analysen är gjord skapar de inget värde och prioriteras därmed ofta bort. Ofta ses dessa individer som ”spill” och därmed negativt, men ofta är det i dessa grupper är det som den största potentialen finns. Eller som Tim Ambler vid London Business School uttrycker det; “the waste in advertising is the part that works”.
Fokus på procent hellre än volym. ROI beräknas som en procentsats, och därmed finns det större utväxling i att hålla nere insatsen än att maximera utfallet. Men för företaget innebär det senare ett bättre utfall, inte minst om man ser det till avkastningen på företagets arbetande kapital, d.v.s. ROCE (Return on Capital Employed). Exemplet nedan visar skillnaden mellan att gå fokuserat eller att gå brett, där ”bästa” utfall för respektive nyckeltal är markerat i grönt.

artikel

Med andra ord, var extra uppmärksam när du räknar ut ROI (eller ROAS) och diskuterar det internt så att ni drar rätt slutsatser av de analyser som görs. Och fundera på om inte du inte borde fokusera lite mer på ROCE i stället, åtminstone som komplement till ROI.

4. Försäljning eller betalningsnivå?

Om man ställer frågan ”varför satsar vi på marknadskommunikation?” blir svaret ofta ”för att sälja mer”. Det är inte fel svar, men det är heller inte det bästa svaret. Ett bättre svar är i stället ”att sälja mer och lönsammare”, där den sista delen är minst lika viktig som den förra. Ska man dra saker till sin spets kan man till och med hävda att marknadsavdelningens roll är att skapa ökad betalningsvilja genom att öka attraktionskraften och det upplevda värdet i de varor/tjänster som varumärket erbjuder. På motsvarande sätt blir då försäljningsavdelningens roll att konvertera detta till ökad marknadsandel.

Med andra ord, snittpriset bör vara ett minst lika viktigt nyckeltal för dig som marknadsförare som försäljningsintäkten och marknadsandelen. Har varumärket en lågprisposition – vilket gör att man troligen inte ser möjligheten att höja priserna som det viktigaste affärsmålet – blir motsvarande värdeekvation i stället att man ökar kundernas känsla av prisvärdhet och ”mycket för pengarna”.

Lycka till med att skapa – och redovisa – effekter som gör skillnad på riktigt 2022!

Mats Rönne
Rådgivare inom marknadsföring, varumärken och kommunikation
Ansvarig för arbetsgruppen bakom branschinitiativet Effektsystemet med de 36 viktigaste nyckeltalen för att mäta och redovisa marknadsföringseffekter.