Byrå och kund på plats vid vår frukost 18 oktober – Lär känna Pantamera och Granath lite bättre
Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg, Seminarier
Följ med bakom kulisserna på Pantamera – vinnare av årets 100-wattare i långsiktighet
– Vi ställer några snabba frågor till våra talare!
Den 18 oktober tar vi oss bakom kulisserna hos Pantamera – vinnare av årets 100-wattare i långsiktighet, vid vårt frukostseminarium med både Pantamera och byrån Granath. Här passar vi på att lära känna våra två talare lite bättre och pejla av vad vi får med oss från eventet.
Så, Fredrik och Katarina… vilka är ni?
– Fredrik Espmark är medgrundare och planner/kreativ chef på Granath kommunikationsbyrå. Fredrik har lång erfarenhet av att jobba som Head of Planning, kreativ chef och copywriter på flera ledande byråer i Sverige. Katarina Lundell är Marknads- och kommunikationschef på Returpack – företaget som ligger bakom varumärket Pantamera. Ett varumärke som påbörjade sin resa redan 2004 och som genom musik och humor fått svenska folket att panta mera.
Grattis till vinsten av årets 100wattare i kategorin långsiktighet! Vad är det som gör att Pantameras kommunikation sticker ut och blivit så lyckad?
– Det är såklart flera olika anledningar men kanske framförallt att kommunikationen känns generös och äkta. Och utan pekpinnar, vilket man ofta ser när det gäller miljö- och klimatkommunikation. Det finns också mycket igenkänning i kommunikationen eftersom den tar avstamp i ungas populärkultur, och tidvis blivit en del av den. Kommunikationen har blivit mer än ”bara reklam”.
Hur länge har ni arbetat tillsammans? Hur har samarbetet utvecklats under arbetets gång?
– Vi har arbetat ihop sedan 2011, det vill säga nästan 12 år, med en paus 2016-2017 (vilket vi kommer berätta mer om). Det är lång tid och man lär känna varandra och inte minst lär man känna varumärket väl. Med det i ryggmärgen blir samarbetet och idéskapandet mer intuitivt, roligare och effektivare med tiden.
Vad är nyckeln för att hitta ett bra samarbete mellan byrå och marknadsavdelning?
– I grunden handlar det nog mycket om förtroende och respekt för varandras roller och kompetenser. Det är naturligtvis något som man förtjänar och utvecklas med tiden. Ett annat nyckelord är transparens, att man har ett öppet samarbete där alla känner sig välkomna att bidra och men även att man snabbt lyfter om det är något som skaver i samarbetet.
Vad kan vi förvänta oss under frukostseminariet tillsammans med Marknadsföreningen?
– Förutom en god frukost och mingel, blir det en hel del musik och humor som är grundpelarna i Pantameras kommunikation. Tillsammans dyker vi ned i bakgrunden och framgångsfaktorerna bakom Pantameras kommunikation, både strategiskt och kreativt. Vi kommer berätta om vårt samarbete och på vilket sätt det har varit en viktig del i framgången. Vi lyfter också på locket om vad som hände när vi tog en tvåårig paus och hur vi hittade tillbaka till varandra.
Hur ser arbetet mellan Granath och Pantamera ut framöver – har ni något roligt på gång?
– Just nu håller vi på att planera nästa kampanj och vi är mitt uppe i att titta på vem som ska bli nästa Pantamera-artist. Du får gärna tänka till och komma med förslag och önskemål när vi ses. Vi har också en hel del spännande projekt på gång som ligger utanför de återkommande kampanjerna, men som vi inte kan berätta mer om just nu. Eventuellt kan vi berätta mer om det när vi ses.
Något annat ni vill lyfta?
– Inget, förutom att det ska bli kul att ses och att tillsammans dyka ned i Pantamera. Tänk gärna igenom om det är något särskilt du är nyfiken på kring kommunikationen, samarbetet eller något annat. Extra kul om vi kan få till ett samtal och diskussion!
Glöm inte anmäla dig!
Frukostseminarium: Bakom kulisserna hos Pantamera - vinnare av årets 100-wattare i långsiktighet
[PÅ PLATS] 18 oktober: Välkommen till en frukost med Pantamera och Granath, där vi dyker vi ner i det case som ledde till vinst i årets 100-wattare i kategorin ”långsiktigt”.
Tre minuter är det optimala för ett festtal, tre minuter känns fräscht, ingen hinner tröttna. Överhuvudtaget är tretalet det optimala på många sätt: när vi räknar upp saker, när vi minns tillbaka, när vi argumenterar etc. Underbart är kort!
Våga spela på tystnaden: Om du klingar i ett glas och därefter från och med att det blivit tyst i rummet väntar tre, kanske fyra sekunder skapar du koncentration, förväntan, ja kanske rentav magi innan du ens hunnit säga något. Och sen under talets gång: visa med pausering när det är nytt stycke eller när du sagt något du tycker är extra viktigt, att det får sjunka in. Pauserna påverkar orden – det vi sa och det som komma skall. Väl avvägd pausering skapar förväntan och påverkar hur vi som mottagare hör och uppfattar ord och budskap, väl avvägd pausering hjälper oss att äga rummet. It´s all about timing.
Våga plocka fram en något förstärkt artikulation och betoning! När någon talar från en ”scen” har vi som mottagare helt andra öron än när vi lyssnar till någon i ett vanligt samtal. Det lätt förstärkta tilltalet triggar och attraherar till lyssning och mental närvaro hos mottagaren, ökar förutsättningarna för att förmedla känslor. Detta är djupt nedärvt sedan vi från klippavsatser och runt lägereldar förde budskap, kultur och tradition vidare.
1. INCHECKNING. Värna om incheckningen. Många har säkert erfarit att digitala möten många gånger liksom bara börjar. Synd, för det kan ha en negativ effekt, åstadkomma mindre engagemang, ibland likgiltighet hos flera mötesdeltagare. I det fysiska mötet kan incheckningen, småpratet sköta sig själv. Men ta inte det för givet. Säkra att alla kommer till tals även om man är tjugo personer, att var och en bara säger något. Det där som ibland kallas kallprat skulle lika gärna kunna kallas varmprat. Den psykologiska effekten av detta kan vara enastående positiv, bra mötesatmosfär är enbart av godo. Digitalt eller fysiskt – en bra incheckning kan vara avgörande för ett mötes fortsatta kvalitét.
vem som helst av mötesdeltagarna. Alla blir mentalt närvarande, aktiva. I det hybrida mötet är det viktigt att alla får samma utrymme.
3. INTERAKTION. Interagera genom att ständigt ställa frågor. Väldigt mycket av det vi säger kan vändas till frågor, oavsett om det handlar om information, redovisning eller annat. Frågor har en triggande effekt och bäddar för mental närvaro hos deltagarna. Gäller förstås i alla mötessammanhang. En variant på detta är att ställa en fråga och sedan uppmana till egen reflektion i 0,5 till en minut. Detta är användbart särskilt i det digitala sammanhanget men kan med fördel praktiseras också i det fysiska. Återigen blir det helt naturligt – ingen riskerar att känna sig utsatt – att rikta sig direkt till olika mötesdeltagare. Denna metodik kan definitivt likaså användas under presentationer. Är det fråga om presentationer med många i publiken kan man dels ställa frågor som endast tarvar ja eller nej, nickningar eller huvudskakningar till svar.
alerta och ökar den mentala närvarandenivån. I den digitala kontexten är det extra stor risk för monotoni och enformighet. Alla vet att så kan vara fallet även i den fysiska.
5. SAMSPELET TAL/BILD. De flesta presentationer innebar att en bild visas därefter talas det, ny bild, tal etc. Allt detta i en lavaström av ord och bilder. Väldigt många bilder som vi visar kan vi ”kratta manegen för” genom att tala om deras innehåll innan vi förstärker det vi säger genom att visa bilden. Du talar om utveckling inom vilket område som helst, sen säger du: hur det här ser ut på en graf ska vi se nu. Och plötsligt är mottagarna ännu mer nyfikna än om du avslöjat i förväg vad som komma skall. Samspelet tal/bild påverkar dramaturgin i det vi anför, dramaturgi påverkar alltid.
presentatör, fysiskt eller digitalt, ständigt kan trigga, attrahera, stimulera, skapa nyfikenhet. En nyfiken deltagare är alert och deltar fullt ut. Nyfikenhet is the shit!
De strängar vi alla spelar på, oavsett var vi befinner oss i världen, är:
8. BERÄTTA. Kalla det information, redovisning, rapport, presentation eller vad som helst. Allting är berättelser. Och berättelser ska berättas. Det berättande tilltalet ökar förutsättningarna för lyssning och interaktion. Vad vi säger är viktigt – HUR kan avgöra genomslaget.
möten och presentationer, det förstärkta tilltalet etc. Fram med de pedagogiska och retoriska uppsåten!
