”Den Digitala Omställningen” var temat för månadens frukostseminarium hos Ingager, också namnet för Simon Beyers bok. Teknik ger möjligheter men skapar samtidigt utmaningar. Quantdatorer gör det möjligt genom att göra allting enormt mycket snabbare.
– Var nyfiken, uppmanar Simon. Det krävs vilja och engagemang. Gör som forskare – våga testa.
”Det är bara erfarenhet som är kunskap, allting annat är information” har Einstein sagt.
Teknikens utveckling går så mycket snabbare än vad vi människor kan ta in, och skapar oväntade förändringar. Med tillväxten av e-handeln behöver butiker hitta nya sätt att locka folk dit in i butiken. H&M har öppnat ett café i butiken och nu får t ex Waynes och Espresso House konkurrens som de inte hade räknat med när e-handel kom.
Nya behov skapas med ny teknik. Tar det längre än tre sekunder att ladda ned en sida ger man upp. Det skapas nya förväntningar på snabbhet.
Hur hanterar vi nya förväntningar?
Darwins ”Survival of the fittest” handlar inte längre om att den starkaste överlever utan den som är bäst på att anpassa sig till förändringar. Hur kan man anpassa och samtidigt utveckla?
Nokias VD sade ” We didn´t do anything wrong, but somehow we lost”.
– Titta på kundresan och gör den enklare, menar Simon. Det behöver inte vara svåra tekniska lösningar. Kastrup flygplats har satt upp skyltar med hur många minuter det tar att gå till varje gate. Kjell & Co spar kvittot elektroniskt. Alibaba har AR-speglar i toalettkön. Hur kan du skapa värde och kapitalisera?
Det finns inget värde att digitisera, du måste digitalisera. Akta dig för att använda teknik bara för att tekniken finns varnar Simon. En skärm på ett kylskåp har t ex inget värde.
Utmana vad vi tror är sant för att lära. Gamla sanningar håller inte längre. T ex har vi nu lärt oss att diamant inte är världens hårdaste ämne, vilket var gårdagens sanning.
Stort tack till Simon Beyer för ett tankeväckande seminarium och Ingager för fin frukost och värdskap och tack till alla medlemmar och gäster som deltog.
–På Årets Marknadschef 5 feb kan du bl a ta del av spännande insikter från det största insiktsprojektet som gjorts mellan de svenska nyhetsmedierna, via vår partner Mediekompaniet
På onsdag 5 feb är det dags igen för Årets Marknadschef. En av våra partners i år är Mediekompaniet, som kommer att vara på plats på Fotografiska med ett news room för alla våra besökare. Där kan man bland annat ta del av spännande insikter från färska projekt och djupdykningar inom svensk media. Vi tog ett par ord med Ricki Petrini, Director of Brand Communication på Mediekompaniet.
För de som inte känner till er – vad kan du berätta om Mediekompaniet?
– Vi representerar svensk lokalmedia och jobbar med några av de starkaste lokala publicisterna i landet. Vi ägs av morgonpressen och vår roll handlar mycket om att föra deras talan för de nationella beslutsfattarna och medieköparna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Ni kommer att vara på plats på Fotografiska den 5 feb som en av våra partners till Årets Marknadschef. Vad kommer besökarna att hitta vid er yta?
– Vi kommer bjuda på spännande insikter från vår senaste rapport ”Effekten av nyhetsmedia”. Det är det största insiktsprojektet som gjorts mellan de svenska nyhetsmedierna. Vi på Mediekompaniet, Bonnier, Schibsted och Stampen Media anlitade Nordens största ROI-databas och visar på annonsörers effekter i olika medieslag. Resultatet har förvånat många där vi i studien till exempel jämfört synergier mellan print och performance media.
Ni har ett spännande projekt tillsammans med Kantar Sifo – vad kan du berätta om ”Rättvisaren”?
– Ja, vi har varit väldigt flitiga med stora rapporter på sistone och Rättvisaren släppte vi innan jul. Den tittar på representation och jämställdhet i svenska nyhetsmedier. En väldigt aktuell rapport som också avslöjar en utbredd köns- och åldersdiskriminering i pressen.
Rapporten är den första delen av tre i ett hållbarhetsarbete kring jämställdhet och inkludering som vi kommer jobba med under hela 2020. I nästa skede inleder vi en Rättviseturné där vi åker runt bland landets redaktioner och föreläser och workshopar kring representation i nyhetsrapporteringen. I den tredje fasen kommer vi förse redaktionerna med verktyget Media Watch, ett databaserat redskap som hjälper dem att målsätta och uppnå jämnare representation.
Vilken utveckling följer du personligen med störst intresse just nu?
– Oj, stor fråga, men jag skulle säga att jag är lite av en nyhets-junkie. Alla nationella och globala händelser som sker här och nu är ju också tidsmarkörer som påverkar allt. Innehållet i nyhetsmedier inte minst, som rapporterar om dessa, marknadsföring, sociala medier och folks inställning generellt.
Vi har redan nått peak Facebook, men vad händer nu?
Om jag får zooma in lite mer så skulle jag, i relation till marknadsföring, säga att utvecklingen med folks trötthet kring Facebook och sociala medier-kanaler, de som slarvat med att garantera användares digitala integritet, är extra spännande att följa. Vi har redan nått peak Facebook, men vad händer nu? Å ena sidan har det dagliga användandet bland svenskar nu börja sjunka – första gången sedan plattformens begynnelse. Å andra sidan har annonsörerna ju ett fortsatt starkt förtroende till Facebook, i alla fall om man ska se till den gedigna medieinvesteringen. Men vad händer när annonsörer och användare inte ser lika på världens mest dominerande sociala medier-kanal?
Har du haft något ”WOW moment” under året som gått?
– Wow moments kan ju både handla om positiva och inte så positiva saker. Men ett wow-moment i slutet av 2019 var när vi fick de första resultaten från vår rapport Rättvisaren. De visade bland annat att svenska medier fortfarande präglas av en utbredd underrepresentation av kvinnor i nyhetsrapporteringen. Och nu är det mer än två år efter metoo-rörelsen tog fart. Det är lätt att tro att vi, i förhållandevis jämställda Sverige, har kommit längre. Jag minst att jag tänkte just – wow, fortfarande återstår mycket arbete i den här frågan.
Hållbara varumärken och design – trend eller affärskritiskt?
– Referat från vårt seminarium med och hos Söderhavet
Ingen har väl missat Greta Thunbergs utveckling då hon gått från en liten tjej med en skylt utanför riksdagshuset till en person som fått miljontals människor över hela världen att strejka och många miljoner fler att få upp ögonen för klimatet. Det står helt klart att vi behöver en mer hållbar värld, och det är inte längre något fluffigt som organisationer kan pyssla med ”på sidan om”.
På vårt seminarium den 16 januari fick vi chansen att lyssna till Söderhavet som arbetar med flera kunder inom hållbar varumärkesutveckling och design.
Några takeaways:
74 % av svenska konsumenter säger att hållbarhet påverkar deras köpbeslut.
Vi alla vet att vi behöver vara mer hållbara – både som individer och organisationer, och det råder just nu en slags klimatångest. Människor vill göra rätt men hur? Här behöver organisationer hjälpa till att ändra beteenden – utan att det blir jobbigt.
För att ändra beteenden behöver du som sändare av information och budskap skapa känslor. 80 % av våra beslut baseras på känslor (Även om vi kan låtsas att vissa inte är det), 20 % av besluten är rationella.
För att ändra sitt egna eller sin målgrupps beteenden måste man först förstå det mänskliga beteendet.
Vi köper varumärken som speglar våra värderingar – så har det alltid varit – men idag finns ett annat viktigt lager = hållbarheten.
I senaste Edelman Trust Barometer fann man att 8 av 10 skulle betala mer för en produkt från ett hållbart varumärke och ett bra hållbarhetsarbete ger positiv aktiekurs enligt Harvard Business Review
Vad gäller design så är den viktig för att forskarna kan säga vad vi inte borde göra men design kan visa oss vad vi ska göra. Exempelvis gjorde Söderhavet ett framgångsrikt varumärkesarbete för ett företag med namnet 59degrees där design hjälpte dem nå ut med ett komplext budskap och nå nya målgrupper. Läs mer om det här: https://soderhavet.com/work/soil-biology/
Men verkar inte hållbarhet som ett jätteprojekt? Jo det är det, men menar Söderhavet, alla kan bli bättre och allt räknas.
Söderhavets 5 budord för dig som vill bli bättre på hållbarhet:
Se möjligheter!
Tänk litet – vad kan du göra som individ och organisation?
Alla gör fel men var transparent och ärlig med det och jobba på att bli bättre!
Ha människan i centrum; personens drivkrafter och behov!
Var stolt men aldrig nöjd!
___________ Text: Rebecca Cannerfelt
Foto: Team effort
Vilket år de haft, vår juridiska samarbetspartner MarLaw. Inte nog med att de firade 50 år och vann utmärkelsen ”Årets Byrå” för femte året i rad, de har även en ny bok på gång. Därtill är de en av våra partners till Årets Marknadschef 5 feb och i samband med det lanserar de en tilläggstjänst (utöver den fria juridiska rådgivning som ingår i vårt medlemskap) för fortlöpande juridiskt stöd, vilket du kan läsa mer om här. Vi passade på att ställa några frågor till Daniel Tornberg, Advokat, CEO och Partner på MarLaw.
Grattis till utmärkelsen ”Årets Byrå” för 5:e i rad! Hur lyckas ni?
– Tack för det! I grunden är det främst vår specialistkompetens och förståelse för klientens affär som lyfts fram i undersökningen. Klienterna uppskattar att få snabb och tydlig rådgivning vilket skapar ett kommersiellt värde för dem.
MarLaw är en nybliven 50-åring och nu har ni en ny bok på gång – vad kan du berätta om ert år 2020?
– Stämmer! Ja, vi har tagit fram en jubileumsbok som beskriver byråns 50-åriga historia, alltifrån tillkomsten till framtiden med nedslag i några av de domstolsmål som byrån haft genom åren. För att boken inte ska bli lika tråkig som den låter har vi tagit författarhjälp av Camilla Grebe (årets kriminalromansförfattare) – vilket kan bli ett spännande grepp. 2020 är ju starten på förhoppningsvis minst 50 år till och fokus i år ligger på vår egen marknadsföring och försäljning där vi ska ta nästa steg.
Den 13 februari får vi och våra medlemmar en uppdatering inom marknadsrätt, vid lunchseminariet ”Do’s and Don’ts 2020”. Har det hänt mycket sedan förra året?
– Liksom i samhället i stort går utvecklingen snabbt även inom juridiken – det gäller särskilt våra områden som träffar marknadsföring och försäljning där den digitala tekniken utmanar personuppgiftslagstiftning (GDPR), immaterialrätt (särskilt upphovsrätt) och juridiken kring B2C och B2B. Särskilt när det gäller B2C kommer vi få se en hel del skärpningar i tillsyn och sanktioner de närmaste – likt de vi fått genom GDPR.
Vad är nytt inom marknadsrättsområdet? Ser ni några trender?
– Framförallt den anpassning som sker i förhållande till digital teknik. Även om ny lagstiftning kan ta lite tid att få på plats så rör det på sig och vi upplever att vi är inne i en mognadsfas där det gäller att anpassa sin marknadsföring till lagstiftningen. Det går inte att skylla på ”gråzoner” längre. Användning av individdata för att rikta marknadsföring är ett sådant exempel där GDPR hunnit ikapp utvecklingen. Vi ser också att företag är allt mer måna om att arbeta proaktivt och se till att följa lagstiftningen även på dessa områden.
Vad för ”upskilling” behövs idag inom marknadsrättsområdet?
– För det första att man skaffar sig ett uppdaterat grepp om området. Det krävs idag att du har kännedom om den lagstiftning som reglerar marknadsföring för att det ska vara möjligt att jobba med den på ett professionellt sätt. Få organisationer vill lägga tid och resurser på att hantera tillsynsmyndigheter eller arga konkurrenter. Då krävs det att man håller sig uppdaterad och löpande arbetar med juridiska kontroller för att vara framgångsrik.
Som en av våra partners till Årets Marknadschef, med temat ”Dare to Upskill” – vad har ni för förväntningar på eventet den 5 februari?
– Att få branschinsikt på nära håll och i realtid samt ta del av kunskap från kloka och duktiga föredragshållare. Hämta både inspiration för vår eget arbete med marknadsföring och försäljning men samtidigt också en känsla för hur de framtida legala utmaningarna kan se ut i framtiden.
____________
Vi är mycket glada att ha MarLaw som partner till Årets Marknadschef 5 feb. I sin monter på Fotografiska kommer de då bland annat att presentera sin nya förmånliga tilläggstjänst till våra medlemmar, med fortlöpande juridiskt supportpaket.
”Många företag och organisationer kommer att behöva skruva på såväl strategier som koncept”
I höstas var vår nätverksgrupp Employer Branding på besök hos Brandcentric, där Lars Rystadius, vd och strateg, berättade om Generation Z och om hur de kommer att ”ställa nya krav på dig som arbetsgivare, kollega och entreprenör” (referat här). Vi tog ett par ord med Lars för att få höra lite mer.
Brandcentric – vilka är ni?
– Som namnet antyder arbetar vi med varumärkesutveckling. Det kan handla om att ta fram syfte eller positionering för organisationer och företag, eller varför inte budskap inom employer branding. I grunden är vi en kommunikationsbyrå som gillar att få ihop kommunikation och ledarskap. När man får det att fungera kan man bygga riktigt starka och långsiktiga varumärken.
Var är ni om fem år?
– Om fem år är vi ett antal glada konsulter som med stolthet berättar om nya, goda samarbeten med våra kunder – som gjort dem ännu mer framgångsrika.
Vilken utveckling inom varumärkesområdet tycker du är mest spännande just nu?
– En väldigt spännande utveckling är ankomsten av Generation Z. Vi har gjort en studie som berättar om deras drivkrafter, tankar och beteende. Ganska mycket skiljer sig i förhållande till den gängse bilden av ”unga på arbetsmarknaden” och det påverkar inte minst alla som arbetar med arbetsgivarvarumärken. Många företag och organisationer kommer att behöva skruva på såväl strategier som koncept.
Vilken är din största utmaning i nuläget?
– För oss och andra som arbetar med employer branding handlar det om att ta kommunikationen vidare från dagens fokus på ”autenticitet” (alla jobbar med glada porträtt av medarbetare idag – och allt ser likadant ut!) till starka koncept som samtidigt och på riktigt är äkta och ärliga. Reklambranschen har alltid varit bra på att bygga koncept, men i det här sammanhanget ställs det helt andra krav på äkthet. Och det gäller inte minst i relation till Generation Z!
Har du haft något riktigt WOW-moment under året som gått?
– Många! Men ska jag ta en aktuell så var det nog att ta del av bidragen till Magnet Awards 2019, employer brandingens snabbt växande branschtävling. Jag satt i juryn för den öppna klassen och det var inspirerande att se hur kreativa och starka många av bidragen var. Det har verkligen skett en utveckling i branschen. Inte minst vinnaren Sandvik med sitt projekt ihop med Yngwie Malmsteen, ”The smash proof guitar”. En riktig höjdare!
Nyårslöften: Hiss eller diss?
– Diss för löften. Bättre att ha ögonen öppna för livets möjligheter. Låt wow-momenten komma!
”Stockholms närmaste tryckeri” om hur de hanterar retaildöden och om att vara materialoberoende
Peder Sjögren, Billes
Du har vid det här laget knappast missat att vårt stora årliga event för marknadsförare och kommunikatörer i Stockholm väntar runt hörnet. Men har du koll på alla våra plartners, som även kommer att vara på plats på Fotografiska den 5 feb? Inför Årets Marknadschef 2019 får vi här möta Billes Tryckeri som bland annat berättar om hur de hanterar retaildöden och några insikter från de senaste åren. Vi ställde några frågor till Peder Sjögren, säljare på Billes (”men jag känner mig mer som en ”kund-lots” som hjälper kunderna genom ofta omfattande och komplexa produktioner med fokus på att det svåra ska bli enkelt”).
Billes Tryckeri är idag ett tredje generationens familjeföretag. Hur tycker du det märks av i er verksamhet?
– Externt så märks det framför allt genom den flexibilitet vi kan ge kunderna. Det bottnar i sin tur i den anda som finns på Billes, som Niklas & Fredrik (Bille) skapat, i form av lojalitet och uppställning för firman, men ytterst för kunderna. Vid olika tillfällen har vi hjälpt kunder med besvärliga och tajta produktioner och då har vår personal ställt upp under exempelvis helger för att lösa uppgiften.
Internt så märks det både genom den goa stämning som råder och en otroligt platt organisation som tar snabba beslut. Just den goa stämningen kan exemplifieras genom att i Påsktider så kommer bröderna utklädda i kycklingdräkt och delar ut påskägg till personalen eller att deras mamma (Lena) under flera år stickade Pippi-tröjor till alla som fick barn på Billes. Vi är 110 anställda men det känns som vi alla är en del av familjen, vilket jag tycker säger mycket.
Att kartan ritas om i snabbt takt för kedjor med fysiska butiker är ett faktum, men jag är verkligen djupt imponerad över den handlingskraft och intensiva arbete som retailföretagen visar för att möta detta med att försöka se till att kundupplevelsen blir mer intressant.
Du har sagt att ni idag är ”materialoberoende”. Vad innebär det?
– Niklas & Fredrik såg redan under de första 10 åren på 2000-talet att tryckvolymerna minskade och bestämde sig för möta de mindre volymerna med digitala maskiner. 2011 startade ett 3-årsprojekt – Billes Vision 2014 – där våra 5000 kvm lokaler byggdes ut med ytterligare 3000 kvm och en stor mängd digitala maskiner köptes in och installerades för att ge kunderna en möjlighet att trycka på i princip vilket material de ville och oavsett om man var i behov av 3, 29 eller 245 ex så hade vi plötsligt en produktionslösning för dem.
Istället för att låta kunderna vara begränsade till enbart pappersbaserade produkter kunde vi nu erbjuda en mängd olika lösningar på en och samma produktion. Att vara klara med denna omställning redan 2014 har gjort att vi kunnat växa istället för att minska verksamheten.
Det pratas en del om ”retaildöden” idag. Vad är dina tankar om det och hur påverkar det er?
– Att kartan ritas om i snabbt takt för kedjor med fysiska butiker är ett faktum, men jag är verkligen djupt imponerad över den handlingskraft och intensiva arbete som retailföretagen visar för att möta detta med att försöka se till att kundupplevelsen blir mer intressant.
Från Billes håll försöker vi stötta med idéer och inspiration på exempelvis material som kan boosta detta. Den variation av maskiner vi har hjälper också våra kunder att exempelvis köra pilottester i ett mindre urval av butiker kostnadseffektivt, för att mäta effekter innan man rullar ut det på hela butiksnätet.
Hur viktigt är det för er att ha en fysisk närvaro där era kunder är?
– Sedan 2016 har vi satsat på ett riktigt bra kontor med mötesrum men framförallt med ett bra och inspirerande showroom – precis vid S:t Eriksbron. Den här centrala tillgängligheten till oss, produktprover & inspiration har gjort att vi halvt på skämt, halvt på allvar kallar oss ”Stockholms närmaste tryckeri”. Det har varit ett riktigt lyckokast och vi har väldigt mycket kunder som kommer hit för möten eller kommer för att diskutera projekt på plats eller låna produktprover.
Det är en del av den enkelhet och tillgänglighet vi måste ha för att hjälpa kunderna i exempelvis tidspressade projekt och här finns även två kalibrerade provtrycksskrivare kopplade via nätet till repron i Göteborg så är det brått har kunderna högklassiga provtryck inom några få timmar för att kunna ta snabba beslut.
Kan du berätta lite om hur ni arbetar med era kunder? Är det mest snabba beställningar eller handlar det oftare om längre relationer?
– Det är med en stor portion ödmjukhet men även med stolthet som vi kan se att våra kundrelationer är väldigt långa här i Stockholm. Vi har ju lite av en ”underdog-position” här eftersom vi rent geografiskt har vårt tryckeri 50 mil bort – men ur det föds en otrolig vilja att erbjuda ett servicefokus i absolut toppklass som det skall vara svårt att finna någon annanstans. Så vi tolkar de långa relationerna och en bra tillströmning på nya kunder som kvitton på att vi erbjuder något som efterfrågas.
Vad kan du berätta om hur ni arbetar mer er marknadskommunikation? Finns det några särskilda trender eller förändringar du lagt märke till?
– Eftersom vår maskinpark är så bred idag innebär det ofta att vi får flera kontaktytor inom ett och samma kundföretag. Det kan vara marknadsavdelningen ena veckan för att nästkommande hjälpa personalavdelningen med ett projekt. Det som varit intressant att se är en liten trend kring att vi fått mer & mer uppdrag även från de CRM-ansvariga hos våra kunder.
Kanske är det en viss mättnad som uppstått hos konsumenterna kring de digitala kanaler som kundklubbarna använder som mejl & sms – att det blivit för mycket och för enkelt att klicka bort & radera – som gjort att vi möter ett större intresse för att återgå till att växelvis även kommunicera via analoga utskick samt att skräddarsy trycksaker som går till vissa delar av en kundklubb.
Det kan vara så att ena gången gör man ett utskick till alla 100.000 medlemmar och producerar en enklare trycksak till att man vid nästa tillfälle trycker en mer exklusiv produkt som kanske riktar sig mot 1500 av medlemmarna som kanske uppvisar ett speciellt intressant köpbeteende eller köpmönster och som man vill trigga ytterligare genom nå dem med ett specifikt erbjudande.
Vad har ni för förväntningar på Årets Marknadschef på Fotografiska den 5 feb?
– Det känns otroligt kul att få medverka som partner vid detta etablerade och viktiga event och förhoppningsvis träffa många intressanta människor. Vi ser med spänning fram emot detta och dagen i stort!
