Återupplev magin från den 11 maj när vi samlade branschens marknadsförare och kommunikatörer på Rigoletto i Stockholm för en eftermiddag vi sent ska glömma.
Åter igen, ett stort varmt tack till dig som var med oss, och till alla våra härliga partners: Mynewsdesk, vVenues, Storykit, Onemotion, Advokatfirman MarLaw, Filmstaden, och KiMM.
Vi på Marknadsföreningen Stockholm har de senaste åren vidareutvecklat vårt digitala utbud och bl a lanserat en digital mötesplats för våra medlemmar i vVenues. Ett spännande samarbete som vi är så glada för och ständigt vidareutvecklas.
Nu är alla våra medlemmar inbjudna av vVenues till Studio Puck för Virtual Talks 8 – en inspirerande förmiddag där vi kommer utforska virtuella plattformar, AI och digital storytelling med fyra korta inspirerande expert talks och ett spänstigt panelsamtal där även Marie Sommar, vd Marknadsföreningen Stockholm kommer delta.
1. Smart Brand Development in the Digital Age: Gül Heper-Jämterud, Brand consultant former Director at Coca-Cola, Absolut Vodka, Nespresso, HTL Hotels, Scandic Hotels and BBH/Publicis Groupe.
2. Digital Storytelling, Generative AI & the Digital-First World Order: Patrick Couch Business Development Executive at Silo AI
3. Fostering a Culture of Ideation for Business: Roland Williams, Senior Consultant at HiQ,
4. Innovation and Change in Large Corporations: Albert Bengtson, Writer and Co-author to ”Principles of Intrapreneurial Capital”
5. Panel Discussion: The event culminates in a panel discussion featuring all the esteemed speakers, joined by Marie Sommar, CEO at Stockholm Marketing Association. Moderated by Anastasia Lodhi, Growth Wizard at vVenues, the panel promises lively discussions and expert insights, giving attendees an opportunity to ask questions and engage in a dynamic conversation.
Pressmeddelande
Marknadsföreningen Stockholm
2023-04-17
Efter ett intensivt juryarbete står det nu klart vilka som kan vinna Marknadsföreningen Stockholms utmärkelser Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Disruptör och Årets Varumärkesresa 2023. Utmärkelserna delas ut den 11 maj i samband med eventet Årets Marknadschef på Rigoletto.
Hugo Mann, Stockholms Handelskammare
Johan Fernstedt, Unionen
Liza Manestam, Capio
Sofie Saberski, Naturkompaniet
Clara Uddman, Save Our Souls
Malin Arnesson, Kayakomat AB
Olivia Gelin, El Taco Truck
Zu-Yon Han, Suicide Zero
Arken Zoo
Beijer Byggmaterial
Polestar
Tre
Charly
Cube Greens
Freja eID
Parently
– I år har vi fått ett rekordstort antal nomineringar och våra fyra jurys har haft ett både roligt och tufft jobb. Nu laddar vi för 11 maj och riktar ljuset på dessa stjärnor och korar vinnarna. Det blir en fartfylld eftermiddag som förutom prisutdelningarna bjuder på nätverkande och massor av inspiration. Vår internationella keynote, den digitala profeten David Shing, ”Shingy” kommer dessutom ge sin personliga take på temat: Marketing Revival – Time to Shine, säger Marie Sommar, vd Marknadsföreningen Stockholm.
Ordförande i föreningen och juryordförande i kategorin Årets Marknadschef, Pino Roscigno, Kommersiell chef på Stadium jämför juryarbetet med sportvärlden.
– Att hitta Årets Marknadschef är inte lika enkelt som att utse vinnaren av ett löparlopp, alla berättelser är unika med olika förutsättningar. Eftersom det är ett personligt pris så är tricket att bedöma marknadschefens roll och betydelse för företagets framgång. Juryn har diskuterat och argumenterat för att till slut enas om fyra starka finalister varav en kommer koras som vinnare den 11 maj. Vi längtar efter att få göra det offentligt, säger Pino Roscigno.
Utmärkelserna delas ut av Marknadsföreningen Stockholm och vinnarna utses den 11 maj under ett eftermiddagsevent på premiärbiografen Rigoletto. Vi ser fram emot att ännu en gång rulla ut rosa mattan för en energifylld eftermiddag med inspiration, panelsamtal, hyllningar och bubblande bransch-AW.
Årets tema är Marketing Revival – Time to Shine! Det är tuffa tider, men det är dags att vända myntet. Att rikta blicken stadigt framåt och göra det allra bästa för att maxa vår marknadsföring idag & imorgon. Med oss på Rigoletto har vi en internationell keynote och digital profet, David Shing, ”Shingy”.
Mer information om tävlingen (kriterier, jury mm) och biljetter finns här: https://mis.se/arets-marknadschef/
Presskontakt:
Marie Sommar
VD Marknadsföreningen Stockholm
marie@mis.se
0701-463422
2022: Nils Rylén, Polestar, (Årets Marknadschef), Liza Eriksson, Redlocker (Årets Framtidslöfte), Skipperi (Årets Disruptör), Jula (Årets Varumärkesresa)
2020: Christian Cabau, Klarna (Årets Marknadschef), Roza Azimi, Allbry (Årets Framtidslöfte), Matsmart (Årets Disruptör), PostNord (Årets Varumärkesresa)
2019: Pino Roscigno, Stadium (Årets Marknadschef), Marika Baltscheffsky, MEDS Apotek (Årets Framtidslöfte), FirstVet (Årets Disruptör), Polisen (Årets Varumärkesresa)
2018: Emma Stjernlöf, Adidas (Årets Marknadschef), Siduri Poli, Changers Hub (Årets Framtidslöfte), TransferGalaxy (Årets Disruptör), Klarna (Årets Varumärkesresa)
2017: Patrik Nygren-Bonnier, IKEA (Årets Marknadschef), Malin Cronqvist, Help to Help (Årets Framtidslöfte), Karma (Årets Disruptör), Semcon (Årets Varumärkesresa)
2015: Catarina Falkenhav, ABBA the Museum
2014: Lina Söderqvist, Björn Borg
2013: Claes Dahlén, Mr Green
2012: Lars-Johan Strand, Stadium
2011: Mariette Kristenson, Pressbyrån och Lena Strand, Folksam
2010: Karl-Oskar Tjernström, Samsung Electronics
2009: Elenor Wolgers, Folkoperan
2008: Anders Forssten, Max
2007: Jonas Tränk, Wasabröd
2006: Anna Stinger, Tele2
Arbetslivet har förändrats mer under de sista två åren än de senaste 10 åren, drivet av pandemin. Och vi går inte tillbaka. Hur påverkar det varumärket, arbetsgivarna och möjligheterna att attrahera och behålla all kompetens vi behöver?
De tankar och råd vi fångade på World Employer Day* i Lissabon i oktober tillsammans med vår egen erfarenhet handlar främst om:
De starkaste arbetsgivarna har fångat verksamhetens syfte i sitt arbetsgivarerbjudande. Det krävs för att tydliggöra om en medarbetare kan se meningen med arbetet hos just dig. Och att jobbet känns meningsfullt får allt större vikt, men vad som känns meningsfullt är förstås olika för olika personer.
”The great resignation” som många pratar om och som är extra påtagligt i länder där du mycket snabbt kan lämna din arbetsgivare bör kanske kallas för ”the great reflection”? Gör mitt företag något meningsfullt? Bidrar vi och jag med något? Gör vi livet bättre för andra, samhället och planeten? Då gäller det förstås att också ha ett syfte med verksamheten som tydliggör inriktningen.
Medarbetarna är de bästa ambassadörerna och alla har en roll i arbetet med varumärket. Inte bara högsta ledningen utan chefer på alla nivåer behöver delta i employer branding-arbetet, vilket allt fler historier handlade om. Använd dom du har helt enkelt. Öppna upp för alla att synas och berätta om sitt jobb och sin vardag på sitt sätt. Tekniska lösningar som möjliggör och förenklar att snabbt kunna dela riktiga bilder av dagligt arbete hos just dig är avgörande. Oputsat, oredigerat, okammat om så är. Våga släppa strikta manus och låt medarbetarna prata om vad de gör och hur det är på arbetsplatsen precis som dom upplever det.
Fler behöver bryta silon och jobba i nya format vilket kräver nya synsätt av ledare och styrelser
Historier från olika grupper och medarbetare som beskriver kulturen eller på vilket sätt arbetet betyder något för kunder eller andra, är avgörande berättelser att använda för all extern kommunikation. Anpassa bara för målgruppen oavsett om det är potentiella medarbetare du söker, kunder, samarbetspartners eller investerare.
Just nu trendar berättelserna om:
Jobbmässor med dina unika specialister i avatarformat. Rekryteringsavatarer som möter jobbsökande avtarer. Kompetensutveckling och metahumans som säljer dina produkter i en bemannad Metaverse-butik. Kanske är du här. Den tredimensionella virtuella världen bortom vår verkliga värld som ännu så länge består av en kombination av flera olika digitala lösningar Några företag är i gång och bygger sina varumärken även här i jakten på kompetens. Kanske kommer medarbetare att välja att ses här innan de vill träffas på riktigt!
Marknad och HR är lika ansvariga för varumärket idag samt Kommunikation, vill vi addera. Flera dialoger handlade också om “Var skall Employer Brand placeras organisatoriskt”? Många organisationer visar på lysande samarbeten men fler behöver bryta silon och jobba i nya format vilket kräver nya synsätt av ledare och styrelser.
Jobba med mått som säkrar er kultur, som stöder affären och ditt varumärke. Att titta på KBI:er, Key Behavioral Indicators, var ett annat tips. Säkerställ att du mäter du de beteenden som kännetecknar kulturen eller nya beteenden som affären kräver men som du behöver utveckla. Följ upp hur historierna når ut och påverkar kontakterna, intresset för verksamheten och upplevelsen av varumärket bland de du vill attrahera.
Det senare är klassiskt och inte nytt i sig men betoningen handlar om att våga välja mått som passar dig och inte nödvändigtvis de som alla andra har. När det gäller att attrahera medarbetare så är det t ex inte alltid att ha fler sökande som är målet utan kanske färre men med bättre kvalitet. Det beror förstås på hur välkänt ditt varumärke är och för vad men det är en annan historia!
Katarina Önell & Mathias Axelsson
Kantar
___________
* World Employer Branding Day är världens största community av ledare och experter inom Employer Branding, arrangerat av Brett Minchington, en av de främsta på området. Allt i syfte att dela lärande, best practise och utveckla Employer Branding som expertisområde. Vi på Kantar deltog tillsammans med över 650 ledare från 70 länder och några av världens ledande företag som t ex Unilever, EY, Google, LinkedIn, Microsoft, Orkla, byråer och employer brand experter. Vi delade även ut Kantars årliga Global Employer Brand Leader Award – mer om priset och vinnaren här. Vi tittade bortom agendans rubriker för att lyssna på innehållet i det som hände på scenen och det som sas i mellanrummet dvs i pauser, minglet och på toaletten!
Följ med och spana du också 18-20 Oktober i år 2023
World Employer Branding Day 2022 | In-Person
Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.
Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.
Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.
En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.
– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.
All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.
– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.
Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.
Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.
Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?
Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.
Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864
Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html
När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl
Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/
Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.
Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.
Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/
Du har väl inte missat MrBeasts påkostade version av succéserien ”Squid Game”? Ingen annan video – om man exkluderar musikvideos – har nått 100 miljoner visningar snabbare på YouTube. Ett modigt experiment som har gett oss marknadsförare viktiga lärdomar.
Den 24 november klockan 22.00 svensk tid släpptes videon som så många längtat efter, men som få etablerade medier rapporterat om. YouTubern ”MrBeast” – som är en av världens största – hade då, enligt egen utsago, lagt omkring 20 miljoner kronor på att återskapa miljöerna i omåttligt populära ”Squid Game” och skapat en tv-show där 456 deltagare tävlar om de 14 miljoner kronor som han lagt i prispotten. Precis som i det sydkoreanska originalet som under hösten blivit Netflix mest sedda tv-serie genom tiderna. Med skillnaden att ingen dör i MrBeasts variant.
Timmarna innan videon publicerades skrev jag i mitt nyhetsbrev NomoFomo Insights att det galna experimentet med all sannolikhet skulle leda till ett nytt världsrekord. Det var ingen vågad gissning. Jag har varit ute på betydligt djupare vatten. Men den här gången gick det inte att tro annat. Och mycket riktigt: Efter dyra dygn passerade MrBeasts version 100 miljoner visningar. Det har bara musikvideos lyckats med tidigare. I skrivande stund har ”$456,000 Squid Game In Real Life!” – som alltså kostade 35 miljoner kronor att göra – genererat nästan 142 miljoner visningar. Enligt Netflix har 142 miljoner hushåll tittat på deras tv-serie som kostade nästan 200 miljoner kronor att producera. Men vad kan marknadsförare lära av det här spektakulära projektet? En hel del faktiskt.
De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.
Först och främst är det imponerande hur snabbt MrBeast gick från ord till handling. I oktober när hela världen pratade om ”Squid game” var MrBeast blixtsnabb med att publicera en TikTok-video där han sa att han skulle återskapa en ”real-life version” av den sydkoreanska tv-serien om hans video fick över tio miljoner likes. Det tog bara två dagar att uppnå målet – så MrBeast drog igång monsterprojektet och det dröjde bara några dagar innan han släppte en ”MrBeast Games”-hoodie som merch. Tröjan gick bara att köpa under 48 timmar – men den som lyckades komma över ett exemplar hade även chansen att få vara med i tv-showen.
I dag har den där TikTok-videon fått 18 miljoner likes – vilket har boostat MrBeasts TikTok-konto och ökat hans möjligheter till lukrativa sponsorsamarbeten i den kinesiska videoappen. Men det mest intressanta är hur han lyckades integrera mobilspelet Brawl Stars i handlingen – och vilken effekt det har gett sponsorn. Brawl Stars fick äga en tävling i programmet, ha sin logga på den där jättelika glaskupolen med prispengarna och så länkade MrBeast till appen i innehållsbeskrivningen (spola fram till 14.20 in i videon om du vill se hur man gör).
Vad Brawl Stars betalade vet vi inte. Men vi vet en del om vad samarbetet har gett dem. Enligt Sensor Tower ökade nedladdningen av spelappen globalt med 41 procent om man jämför veckan innan och efter att videon publicerades. I USA, där MrBeast är som störst, ökade nedladdningarna med hela 350 procent. Dessutom drog Brawl Stars in ungefär 80 miljoner kronor på köp inne i appen veckan efter att videon publicerades. Det är en ökning med 54 procent jämfört med veckan innan.
Den som är snabb på huvudräkning inser då att det här projektet blev en stor succé både för MrBeast och Brawl Stars. De ökade sin användarbas på samtliga plattformarna. De gick plus. De satte ett världsrekord – och de visade hur man gör tv-reklam på 20-talet.
Fler on-demand-kurser och inom Digital Marknadsföring! Nu har vi på Marknadsföreningen Stockholm ingått ett samarbete med Nordic Tech Institute för att bredda vårt digitala kurserbjudande ytterligare. Nordic Tech Institute erbjuder en bredd av kurser inom digital marknadsföring från sociala medier, till SEO/SEM, webbanalys mm. Kurserna är på distans, helt on demand, lärarledda och du tar del av dem i din egen takt. Som medlem får du 10% rabatt på samtliga kurser.
”Vi letar ständigt efter nya samarbeten som kan bidra till medlemmarnas utveckling och inom de områden som efterfrågas. Vi vill kunna erbjuda en bred palett av kurser och olika format, där detta kompletterar våra IRL- och digitala kurser samt andra kurssamarbeten. Speciellt ämnen inom digital marknadsföring uppdateras så snabbt och här får man material som uppdateras hela tiden för att själv hålla sig up to date inom ämnet” säger föreningens utbildningsansvarig Jenny Aarnio.
Som medlem i Marknadsföreningen Stockholm får man 10% rabatt på alla kurser inom Nordic Tech Institutes tak. Läs mer om kurserna här!
1. Vad är Nordic Tech Institute och varför startade du bolaget?
Nordic Tech Institute är ett företag som erbjuder kurser i digital marknadsföring på distans. Bolaget startade jag efter att ha känt att det saknades kurser som visar praktiskt hur du kan jobba som digital marknadsförare. Mycket är teori, men jag lär mig bäst av att blanda både teori och praktik!
2. Vilka typer av kurser erbjuder ni och vad är unikt med Nordic tech kurserna?
Vi erbjuder kurser inom i stort sett alla områden som du kan tänka dig inom digital marknadsföring. Det är till exempel kurser i sociala medier, sökmotoroptimering, sökmotormarknadsföring, webbanalys, UX, copywriting, med mera. Det som särskiljer vårt kursutbud är att det är 100% på distans och samtidigt lärarledda kurser. Du har möjlighet att ställa frågor till våra kursledare under tiden du läser kursen. Du har även tillgång till kursen för alltid och kan på så sätt lätt använda det som ett uppslagsverk när du jobbar med ditt kursämne i praktiken.
3. Du är själv kursledare för ett par av kurserna, vad är din bakgrund och vad ser du är viktigast att ha koll på inom digital marknadsföring 2022?
Ja, det stämmer. Jag är kursledare för kursen i digital marknadsföring, sökmotoroptimering och sociala medier. Jag har jobbat med digital marknadsföring i mer än 10 år. Min bakgrund är bland annat som digital marketing manager på ett större mediebolag och utbildningsansvarig på Google Digitalakademin i Stockholm.
Jag upplever att vi hela tiden rör oss mot mer automatisering i digital marknadsföring. 2022 är inget undantag. Idag finns det dock fler verktyg än någonsin som tillåter just detta, och dessa är inte längre bara tillgängliga för dom största bolagen utan även mindre bolag med färre resurser.
4. Dina bästa tips för att hålla sig ajour och om reskilling?
Ett hett tips är att prata med experter och göra kunskapsutbyten. Speciellt om du vill hålla dig ajour i en bredd av områden. Diskutera både digitalt och fysiskt vilka metoder som fungerar bra för olika marknadsförare just nu. Det brukar ofta ge mig många bra insikter.
Ett annat är att laborera runt i alla verktyg som finns. Det dyker upp ny funktionalitet. För mig handlar mycket om att inte vara rädd för att pröva. Det går ganska snabbt att avgöra om en ny funktion är för en själv eller inte.
Vilka kompetenser kommer att bli framtidens superkrafter för oss marknadsförare? Forskningen är tydlig: för att överleva automatiseringen och robotarna ska du satsa dina kort på kreativitet och empati.
Inget är som förr. Robotarna tar våra jobb, 41 procent av världens alla arbetare överväger att säga upp sig – och nästan varannan har planer på att byta bransch. Det går inte en dag utan att en ny dramatisk forskningsrapport om framtidens arbetsmarknad sköljer över oss.
Så vad är det egentligen som väntar runt hörnet? Hur kommer framtidens arbetsplats att se ut? Och vilka yrken och kompetenser ska man satsa på för att vara en vinnare när den digitala världen smälter samman med den fysiska i den kommande Spegelvärlden (eller metaverse, om du så vill)?
Det senaste året har jag dammsugit internet på statistik, trender och metoder för att kunna ge konkreta råd i min nya föreläsning ”Så blir du en vinnare på framtidens arbetsmarknad”. Efter att ha plöjt igenom en rad rapporter från bland andra analysföretaget McKinsey & Co kan jag konstatera att begreppet STEAM kommer att slå igenom på bred front de närmsta åren.
Det är främst inom dessa områden som jobben kommer att öka, menar forskarna, och de kompetenser som pekas ut som avgörande är bland annat kreativitet och empati.
Digitaliseringen och teknikutvecklingen gör informationshavet djupare varje dag. Molntjänster ger oss nya utrymmen, den ständigt ökande internetpenetrationen demokratiserar innehållsskapandet – samtidigt som nya produktionsverktyg baserade på artificiell intelligens utmanar kreatörerna. Frågan är om kreatörerna kommer att behövas när tekniken kan skapa nytt innehåll utifrån datapunkter? Bara för att ta ett exempel: Redan idag kan AI-modeller producera ny musik som låter exakt som din favoritartist.
Samtidigt finns det flera mer eller mindre lustiga exempel på att den artificiella intelligensen har en bit kvar att gå. Som Googles digitala säkerhetsfunktion CAPTCHA, vars syfte är att avgöra om användaren är en människa eller en bot. Men varför är bilderna så bedövande deprimerande? Det är en gåta som journalisten Clive Thompson varit besatt av att de senaste månaderna.
Vanligtvis skriver han för Wired och New York Times, men för att avslöja sanningen bakom det här mysteriet har han använt Medium-bloggen One Zero som megafon. Hans slutsats är att Googles CAPTCHA-bilder visar världen så som artificiell intelligens ser den.
Låt oss titta närmare på Thompsons analys steg för steg.
”CAPTCHA images are never joyful vistas of human activity, full of Whitmanesque vigor. No, they’re blurry, anonymous landscapes that possess a positively Soviet anomie. Here’s a typical one …
You can feel your spirits deflate just beholding this picture, can’t you? Even worse, really, are the jumble of bleak images …”
”Each cube here is a tone poem in melancholia. Looking at these leaden vistas of America makes you, slightly but noticeably, feel worse than you did before.”
Efter att ha studerat bilderna gjorde Thompson följande analys:
Analysen ledde honom till följande slutsats:
”They weren’t taken by humans, and they weren’t taken for humans. They are by AI, for AI. They thus lack any sense of human composition or human audience. They are creations of utterly bloodless industrial logic. Google’s CAPTCHA images demand you to look at the world the way an AI does.”
Vill du veta mer om varför och hur företag bör kompetensutveckla sina medarbetare för att tillgodose de krav på kreativitet och empati som kommer att ställas i framtiden? Hör av dig.
Fokus på värdegrund och jämställdhet har länge varit på agendan i många ledningsgrupper, men hur sätts det interna engagemanget i gång som ger långsiktig nytta för både affären, medarbetarna och för samhället i stort? FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, lyfter fram jämställdhet och inkluderande samhällen som mål alla behöver jobba med för en hållbar framtid.
Samtidigt lyfter Mathias Axelsson, en av Kantars employer branding experter fram studier från IRG (Institute for Real Growth) och Oxford University som visar att företag som jobbar strukturerat med Humanaized Growth och social hållbarhet, får engagerade och stolta medarbetare som bidrar till mer affärsnytta och större tillväxt. Vidare visar studien att fokus under pandemin har skiftats från ”kunder” och ”kapitalmarknad” till att omfatta ”kollegor” och ”samhälle” i högre grad. En annan tydlig förändring handlar om vad vi söker när vi byter jobb. Ett meningsfullt jobb är en av faktorerna som ökat mest i Kantars årliga ORVESTO Näringsliv studie. Jobbet skall inte bara vara intressant utan också meningsfullt.
I Employer Brand nätverkets webinar Att bidra till något större – meningsfullhet som bygger engagemang och stärker varumärket delade Jonas Bygdeson, VD och grundare, My Dream Now, Åsa Dammert, Personaldirektör, Scandic Hotels Sverige, Sertac Celepli, Hållbarhetsansvarig, Stockholm Exergi samt Linn Lambert-Kryss, Marknads- & kommunikationschef Canon Sverige sina tankar och erfarenheter.
De som alla har flera års enträget arbete bakom sig bekräftade att initiativ kring social hållbarhet skapar vinning för alla, – ungdomar som får möta arbetslivet får högre ambitioner med sina studier, medarbetare som får chansen att bidra till något större samtidigt som de utvecklar sig själva känner stolthet i sitt jobb och företag som tar samhällsansvar stärker sina arbetsgivarvarumärken. Och både Stockholm Exergi och Scandic Hotels har hittat ny kompetens och rekryterat tack vare sina initiativ.
Ett av de största hindren till engagemang i My Dream Now eller andra sociala hållbarhetsprojekt är att hitta tiden för de upptagna medarbetarna. Deltagarnas egna lösningar har varit att:
– säkra att ledning och chefer står bakom engagemanget
– planera och lägg in uppdragen i kompetensutvecklingssamtal
– koppla ihop så mycket aktiviteter som möjligt in i ordinare arbetsprocesser
– acceptera att verksamhet och medarbetare är i olika skeden i livet som tillåter olika mycket arbete. Sluta inte med en insats pga en omorganisation, en systemimplementation gör bara något mindre den perioden.
– avlasta ev handledare med enklare arbetsuppgifter där det går
– träna och utbilda medarbetare i att våga diskutera hållbarhet. När fler kan mer vinner man tid.
Sammanfattningsvis några tips från panelen hur du på ditt företag kan börja engagera dig i social hållbarhet:
✔️ Satsa lokalt – det engagerar mer. Har ni t ex verksamhet i flera länder låt varje land göra sitt.
✔️ Var uthållig och sätt en långsiktig plan, så inga tomtebloss.
✔️ Sätt tydliga mål, nyckeltal och uppföljning.
✔️ Hitta personerna som brinner för detta, ambassadörer i företaget som inspirerar och driver frågan genom tex ambassadörsnätverk.
✔️Men framför allt börja och börja smått & testa dig fram
Katarina Önell
Katarina Önell är nätverksledare för Employer Branding-nätverket på Marknadsföreningen samt seniorkonsult på Kantar Sifo. Det innebär att hon tillsammans med erfarna kollegor arbetar med insikter och konsulttjänster kopplat till organisations- och ledarutveckling. Deras kunder är både svenska bolag och stora internationella koncerner och de arbetar med hela världen som arbetsfält. Employer Branding är ett av deras specialistområden.
När jag var liten trodde jag att man dog automatiskt när man fyllde 40 år. Det visade sig vara en myt. I våras fyllde jag 40 – och äntligen har jag förstått att allt inte måste ske här och nu.
Att det tog mig drygt 30 år att inse att livet handlar om tålamod är ingen slump. Det finns nämligen biologiska, historiska och sociologiska bevis som tyder på att det tar 30 år att göra större förändringar – sådana som kan förändra världen.
2001 släppte Daft Punk singeln ”Harder, Better, Faster, Stronger” efter att mänskligheten överlevt milleniumskiftet till stort jubel. Den franska duon visste det kanske inte då, men deras futuristiska electro-hit har visat sig vara minst lika aktuell nu som då. När 2010-talet ska summeras om 100 år är soundtracket självskrivet.
Två decennier senare har vi byggt ett prestationssamhälle där produktivitet och effektivitet är våra ledstjärnor. Vi har förvandlats till stressade robotar med allt fler beroenden. Men vad är det egentligen vi har så bråttom till? Mer doomscrolling? Mer e-handel? Mer Netflix? Mer Fortnite?
Ekorrhjulet må ha saktats ner av pandemin, men vår otålighet och besatthet av omedelbar förändring är desto svårare att sudda ut. Ett första steg för att bryta mönstret är att läsa ”This Could Be Our Future” av Yancey Strickler som var med och grundade Kickstarter.
Yancey Strickler jämför förändring med ett maraton, och med förändring syftar han inte på en uppfinning eller produkt, utan på betydande förändringar i värderingar, övertygelser och beteenden. Ett paradigmskifte där en ny idé till slut blir en accepterad standard. Nyckeln är att den nya idén måste överbevisa skeptikerna, och i många fall vänta tills de mest nitiska dör. Den processen tar ofta 30 år.
”The Metaverse”, som väntas revolutionera framtidens marknadsföring, är ett lysande exempel. Begreppet myntades 1992 av författaren Neal Stephenson, men det är först nu, 29 år senare, som det har blivit hajpat. I januari 2019 skrev Kevin Kelly ett längre reportage i techbibeln Wired om metaversen, som han då kallade ”Mirrorworld”. Vi fick lära oss att den kommande digitala plattformen – den tredje efter internet och de sociala medierna – tros bli den kraftfullaste hittills. Det är där som vi kommer att leva våra liv och marknadsföra våra produkter. En ganska stor grej, kan tyckas. Ändå dröjde det nästan tre år till Epic Games vd Tim Sweeney satte snöbollen i rullning när han i somras började snacka om metaversen i rättegången mot Apple. Sedan dess har även Mark Zuckerberg gett sig in i leken och tydligt visat att Facebook är en av de aktörer som vill äga den nya verkligheten, där den digitala världen sömlöst smälter samman med den fysiska. Det senaste exemplet är de nya AR-glasögonen som Facebook har tagit fram tillsammans med Ray-Bans.
I ”This Could Be Our Future” listar Yancey Strickler en rad andra intressanta exempel på paradigmskiften. Ett av dem är basketens trepoängare som introducerades 1979 i NBA.
Under de första åren var trepoängsförsöken sällsynta eftersom de var svårare att sätta än tvåpoängarna. Fram till mitten av 00-talet ansågs det som själviskt att försöka sätta trepoängare. Det var ju inte så man spelade basket, menade både tränarna och tv-kommentatorerna. Men när dataanalys introducerades inom sportvärlden fick de så kallade experterna äta upp sina ord.
Analytikerna studerade spelet ner i minsta detalj för att ta reda på var de mest effektiva skotten togs och det visade sig att trepoängaren var vinnaren. Tålamod vinner alltid i längden.
