MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Stockholm | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?

Scania Newsdesk

Följarna först – Content Marketing med Scania

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksträffar, Referat

Content Marketing med Scanias Newsdesk

Staffan Ekengren, chef för Scanias newsdesk, gästade vårt nätverk för Content Marketing i veckan. Newsdesken etablerades 2013 med fokus på online, video och mätning. Scanias mediehus utvecklades vidare 2014.

Grundidén med newsdesken är att sätta publiken först, med en kombination av nyheter och berättelser. Publiken är i första hand kunder, förare samt anställda, och i andra hand media och beslutfattare.

Innehållet ska informera, engagera och underhålla. Merparten av material produceras av egen personal. Deras content består av hemsidan, internkommunikationsmaterial, kundrelaterat material, intranät, Communication News (nyhetsbrev för kommunikatörer), två tidningar samt ett flertal sociala mediekanaler. Totalt finns 2,8 miljoner följare i alla sociala kanaler. Innehållet i LinkedIn hanterades tidigare av HR, men är nu centraliserat till newsdesken.

Följarna först

Sedan 1 oktober är marknads- och kommunikationsavdelningarna sammanslagna. Tidigare pratade marknadsavdelningen med kunden och kommunikationsavdelningen med andra. Staffan påpekar att alla behöver prata med kunden.

Tidigare var arbetet kanalfokuserat med olika personer ansvariga för olika kanaler och mycket dubbelarbete. Nu ser man till värdet för mottagare, och material kan delas i flera kanaler. ”Följarna först”, som är också titeln på Staffans nypublicerad bok.

Fyra prioriteringar finns:

  1. Stärkt redaktionellt arbete
  2. Online först
  3. Rörlig bild (allt från kamera i lastbilshytten till påkostade filmer).
  4. Mätning

Hellre många korta än få långa

–Vi måste ta position, och pratar även om sådant vi inte säljer, som t ex el-lastbilar, säger Staffan. Vi har aldrig nyhetstorka, det handlar om att välja. Vi producerar snabbt materialet som ska konsumeras snabbt, fortsätter han. Det är bättre med många korta inlägg än få långa.

Innehållet är högst varierande. Det bäst presterande inlägget hittills är en 7 sekunders gammal roligt videoklipp på en lastbil. Första kontaktyta är oftast sociala medier.

Vilka är framgångsfaktorerna?

  • Support från kommunikationsdirektören
  • Vi är inte ängsliga
  • Processtyrd
  • Uthållighet – det tar flera år att bygga upp
  • Förtroende/mandat

Stort tack till Staffan, till nätverksledaren Maria Westman och till alla som deltog och till IHM för att vi fick vara hos er.

__________

Här kan du hitta kommande träffar med nätverksgruppen Content Marketing >>

Tommy Lindström: Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Marknadsföreningen Stockholm | Nätverksledaren har ordet, Övrigt

Action bias sänker dig och din marknadsavdelning

Tommy Lindström leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Beteendedesign och leder vår kommande kurs Nudging den 13 november. I det här blogginlägget skriver han om action bias och hur du kan identifiera det, eller förebygga det, i din organisation.

Tommy Lindström

___________

Action bias var till vår favör när vi drog runt på savannen för 70 000 år sedan. Då hjälpte den psykologiska benägenheten oss att agera utifrån enkla förutsättningar. Söka mat, jaga, samla ved, bygga skydd mot rovdjur, förflytta oss efter årstiderna. Men i dagens komplexa värld är ofta eftertänksamhet värdefullare för att lyckas göra rätt saker, istället för att bara riva upp damm. Evolutionen har helt enkelt inte fått tillräckligt med tid på sig för att minska inflytandet av denna benägenhet i våra liv. Därför är risken stor att du och dina kollegor är drabbade, precis som jag var.

Skapar problem på alla nivåer i företaget

Jag har suttit i ledningsgrupper drivna av action bias. På våra möten vann den som hade prickat av flest aktiviteter på sin att-göra-lista. Personer som hade ägnat sig åt att samla in kunskap och funderat över orsak och verkan fick inte många karriärpoäng. Det gav helt enkelt mer status att göra än att göra rätt.

Synsättet rann sedan nedåt och skapade en organisation där alla sprang. Hela tiden. Å ena sidan skapade det en härlig känsla. Att vi var kvicka i både tanke och ben. Vårt behov av att prestera tillfredsställdes och vi kände oss duktiga. Å andra sidan ledde springandet till stress, sjukskrivningar och högre personalomsättning. Och det var svårt för oss alla att springa åt samma håll, när allt skulle gå så fort. Därtill saknades en tydlig koppling mellan verksamhetens aktiviteter och hur de skulle driva mot en gemensam vision och tydliga affärsmål. Det ledde till att en del av de saker vi gjorde var bortkastad energi eller rent av skadliga för organisationen. Men det märkte vi sällan, eftersom nya sysslor prioriterades framför uppföljning.

Marknadsavdelningen drabbas lättare

Det syns direkt när säljet inte fungerar. Och när produktutvecklingen krånglar kommer det inte fram nya bra erbjudanden. Motgångar inom dessa områden tenderar att tvinga fram eftertanke när snabbfix visat sig vara verkningslöst. Men om marknadsavdelningen drabbas av ineffektivitet, då är det svårare att se. Därför kan de lida av action bias år ut och år in utan att någon upptäcker det. Låt mig få förklara hur.

Marknadsavdelningens uppgift är att med marknadsföring hjälpa verksamheten att ta sig från var den är idag, till var den ska vara i framtiden. Avdelningen tillför affärsvärde genom att leverera konkreta leads, affärer eller premiumpris. Allt annat är bara medel. Här kommer marknads främsta utmaning in. De har ofta svårt att visa på kopplingen mellan vad de gör och hur det leder till affärsvärde. Så istället för att presentera konkreta leads, affärer eller premiumpris – visar marknad gärna upp följare, likes, delningar, klick och talar om att bygga varumärke. Och det är här de tappar ledningens förtroende, status och investeringsvilja. Avsaknaden av pengar leder lätt i sin tur till att marknad måste trolla med knäna för att visa på sitt existensberättigande. Ofta sker det via action bias, man kastar sig ut i ett oöverskådligt antal digitala kanaler och göra en massa saker.

Initialt kan marknadsavdelningens uttryck för action bias uppskattas av ledningsgruppen, därför att exempelvis sociala media framstår som gratis och är något man kan göra utan att ta in en extern konsult. Dessutom är ”alla andra där” därför måste vi också vara det (ett uttryck för en annan psykologisk instinkt som kallas flockbeteende). Men efter ett tag upptäcker ledningen att de trots all digital statistik saknar något från marknad – affärsvärde via konkreta leads, affärer eller premiumpris.

Här har ledning och marknadsavdelning hamnat i ett moment 22 där ledningen vill att det händer en massa saker, men bidrar inte med några nämnvärda marknadsinvesteringar innan de ser hur pengarna ska betala sig. Samtidigt som marknad, ofta i ledningens anda, jobbar ihjäl sig med att få en massa saker att hända och får inte tid till att jobba analytiskt, strategiskt och visa på hur de skapar affärsvärde.

En lösning är den jag genomförde som marknadsdirektör. Jag och mina kollegor på marknad backade tillbaka och ifrågasätta allt vi gjorde, vad det skulle lösa för problem, metodval, resultatmål, uppföljning och hur det skulle hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen. Därefter skar vi bort sysslor som vi inte kunde visa skulle skapa affärsvärde i den riktningen. Det mindre antal aktiviteter som sedan var kvar blev min ammunition i samtalen jag hade med vd, om storleken på företagets marknadsinvesteringar.

Så upptäcker du tendenser på action bias

  • Företagskulturen genomsyras av snabba beslut. Det ses som ett tecken på driv, beslutsförmåga och ger status till beslutstagarna.
  • Ledningen lägger mer kraft på aktiviteter och lösningar, än undersökningar och kunskap om problemen de ska lösa.
  • Mängder av aktiviteter sjösätts som saknar tydlig problemdefinition, metodval, resultatmål och hur uppföljning ska ske. Istället fokuserar de på ett diffust syfte som att höja medvetenheten eller att ”alla andra” gör så. Men om det inte finns ett problem så behöver det inte läggas tid på en lösning.

6 steg för att du ska undvika action bias

  1. Gör det tydligt var företaget är idag och var det ska vara imorgon, med ett distinkt mål eller en vision. Sätt upp hela verksamheten inklusive marknad så att allt driver mot målet eller visionen.
  2. Lägg mycket energi på problemanalys innan du sjösätter nya projekt. Gör gärna testaktiviteter för att få mer kunskap, men aldrig fler än att du hinner utvärdera hur väl testerna driver mot visionen och levererar det affärsvärde din avdelning ska bidra med.
  3. Underlätta ett systematiskt arbete genom att använda aktivitetsmallar där du fyller i problemdefinition, metodval, resultatmål, uppföljning, budget och hur aktiviteten ska hjälpa till att driva verksamheten mot visionen och affärsmålen.
  4. Fall inte okritiskt för din flockinstinkt och gör som alla andra i branschen. SEO och sociala media är inget måste. Det som fungerar för andra behöver inte vara rätt för dig, det finns fler vägar till Rom.
  5. Hitta balans mellan att skaffa kunskap och kasta dig ut i att göra. Låt situationen avgöra vad som är bäst, ibland är naturligtvis rätt val att ”agera snabbt”. Eller som Woody Allen sa: eighty percent of success is showing up.
  6. Se till att ha kompetens för att kunna arbeta analytiskt och strategiskt. Om du jobbar på en marknadsavdelning som har börjat anställa kreatörer, efter att ha upptäckt att Marketing Automation System inte klarar av att leverera kreativitet, fundera då även på att ta in Planners (beteendeanalytiker).

För dig som vill veta mer om hur du styr människor

______
Artikeln är influerad av boken The Art of Thinking Clearly (Rolf Dobelli), men även av 80-talets bibel för organisations- och affärsmänniskor: In Search of Excellence (Thomas J.Peters och Robert H.WatermanJr). Thomas och Robert var tidigt ute med att lyfta fram värdet av företagskultur. De förordade även ett ”bias for action” och har troligtvis bidragit till ett överdrivet sådant hos organisationer i västvärlden.

Ludvig Berling

Q&A: Ludvig Berling, KARMA

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Övrigt

Inför vårt spännande frukostseminarium på Boulebar 25/10, där Malin Cronqvist (Årets Framtidslöfte 2017) och Ludvig Berling (grundare av KARMA – Årets Disruptör 2017) kommer att dela med sig av sina bästa tips, river vi av några snabba frågor till den senare:

Tre saker som bidragit till Karmas framgång?

–De tre viktigaste sakerna har varit team, timing och varumärke. Team för att vi är en fantastisk samling människor som drivs av det gemensamma målet att minska matsvinnet. Timing då vi ligger rätt i tiden med anledning av digitaliseringen, användandet av appar samt det faktum att hållbarhetsfrågan är på de flestas läppar idag. Och till sist varumärke, där vi ser att vi tack vare att vi tryckt mycket på att det ska vara roligt, enkelt och accepterat att minska matsvinn ser att vi fått en stor genomslagskraft.

Din bästa egenskap?

–Att jag är väldigt bra på att uppskatta hur lång tid något tar samt se till att tidsschemat hålls.

Och din minst förträffliga egenskap..?

–Att jag har svårt att säga nej, vilket innebär att jag ibland tar på mig lite för mycket själv!

Om du fick möjlighet till en timmes ostört möte med vem du vill, vem väljer du då?

–Jag hade gärna velat få spendera en timme med Steve Jobs. Omvärlden har fått två bilder av honom: den karismatiske presentatören och visionären som drev Apple, men också den hårda och ofta gränslösa ledaren. Jag hade velat träffa honom för att försöka skapa min egen bild av honom!

_____________

TIPS: Missa inte vår spännande frukost med Ludvig Berling och Malin Cronqvist, Help to Help, den 25 oktober!

Retail

Alex Baker: Framtidens köpupplevelse

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Nätverksledaren har ordet

”Möjliggör för dina kunder att handla online i en offline-miljö och säkerställ upplevelsen”

Alex Baker leder Marknadsföreningens nätverksgrupp RIO (Retail, Innovation & Omnichannel). Det här inlägget är det första av många där våra nätverksledare bloggar och delar med sig av sin expertis inom sitt respektive område.

Alex Baker

_________

Jag vet inte hur ofta jag de senaste månaderna har hört om den så kallade butiksdöden och dess förödande konsekvenser. Är det inte i branschpress så på frukostseminarium, whitepapers eller konferenser.

I USA står e-handeln för 20-25 procent av den totala detaljhandelns omsättning. I Sverige är motsvarande siffra mellan åtta och nio procent. Detta medför naturligtvis konsekvenser och troligtvis har det inte undgått någon att prognosen framåt är dyster där vart fjärde shoppingcenter kommer behöva lägga ner de kommande fem åren.

Fast jag frågar mig själv, är prognosen verkligen dyster? Vad är det som många shoppingcenter i dag delar som går emot hypotesen om att upplevelser i dag behöver vara unika? Jo att de tenderar att vara ganska generiska, hur många shoppingcenter har inte samma typ av varumärkesmix och butikskoncept?

I en studie som telekomoperatören Telia släppte tidigare i vår så uppger var sjunde konsument att upplevelser i samband med butiksbesöket är viktigt. Var fjärde uppger att de skulle besöka en butik oftare om den erbjöd en upplevelse såsom restaurang, barnpassning eller liknande. Samma antal, oavsett butikskategori, menar att de skulle besöka butiken oftare om upplevelsen var bättre. Vi kan med andra ord börja förstå att framtidens köpupplevelse och konsumenter sträcker sig längre än varan och priset och innefattar även upplevelsen i sig.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel sa tidigare i vår att “Vi ser att butiksdöden är en myt. Butiker kommer att stänga, men det kommer också tillkomma nya. För handelsföretagen är det viktigt att möta konsumenterna på den arena som de önskar”. Enligt sakkunniga så byggs det mer retailyta i Sverige i dag än det framtida behovet.

Vad ska man då som retailer, fastighetsägare eller konceptansvarig tänka på när AI kan användas för att addera värde till kundupplevelsen genom att stötta element av personalisering, eller när butikens roll förändras och behöver anpassas efter nya digitala konsumentbeteenden?

För det första är jag, och många experter med mig, övertygad om att nyckeln ligger i att våga förnya sig, att tänka nytt och förstå sin kund och därefter dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Detta må låta elementärt, men vinnarna är de som förstår sin kund och utgår från dennes köpresa, oavsett kanal.

Nyckeln ligger i att våga förnya sig, att tänka nytt och förstå sin kund och därefter dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

En annan utmaning med den fysiska butiken är hur man digitaliserar med fokus på kundupplevelsen, där tekniken underlättar i stället för att den skapar friktion.

Jag som arbetat med digitalisering av retail de senaste tio åren slås än i dag av hur många butiksbesök som slutar i en besvikelse i stället för en aha-upplevelse, just för att man inte fokuserat på att göra min köpupplevelse så friktionsfri som möjligt. Snarare blir känslan att man implementerat teknik för teknikens skull.

Det kan vara något så enkelt som att iPaden än i dag dyker upp i butiken där jag som kund väntas att gå in på varumärkets e-handel och genomföra en vanlig beställning likt den köpresa jag kan göra i mobilen eller i soffan hemma. Ser köpresan och kundens förväntningar verkligen ut på det sättet?

Erfarenhet och statistiken visar motsatsen. Möjliggör i stället för dina kunder att handla online i en offline-miljö och säkerställ att användarupplevelsen återspeglas i att tidsperioden är begränsad för hur länge jag som konsument vill stå vid en skärm i butiken. Låt tekniken i butiken bli sekundär. Låt fokus i stället hamna på kundupplevelsen och vilka KPI:er som ska mötas för att implementeringarna skall anses som lönsamma och värdeskapande.

Fem key take aways för resan mot framtidens kundupplevelse i den fysiska butiken:

  1. Förstå kunden – värna medarbetarna
    Utgå från kundens köpresa och identifiera vilka olika touch-points som kunden går igenom på resan mot transaktion. Utvecklingen går mot social shopping och inspiration går före transaktion i förväntningarna på butiksbesöket. Medarbetarna blir allt viktigare och är en kritisk beståndsdel i butikens fortsatta roll. De kan heller inte ersättas av teknik då vi behöver den mänskliga touchen. I butiken erbjuder vi det som inte kan erbjudas i mobilen eller på iPaden därhemma.
  2. Butikens framtida syfte
    Den kritiska frågan är: Vilken är butikens roll och hur kan teknik implementeras för att stödja det? Utgå primärt från syfte och data snarare än val av teknik.
  3. Oväntade partnerskap
    Likt Ikea och Lego’s nyligen utannonserade samarbeten så är partnerskap som bidrar till att överraska kunden och överträffa förväntningar som finns utifrån din enskilda leverans som varumärke en viktig del framåt. Collaborative i stället för protektionism, hitta en samarbetspartner som vill skapa värde tillsammans för kunden och bygg en arena där dina kunder ser dig som en del av utvecklingen och samtalet.
  4. Teknikens syfte
    Utgå alltid från syfte med implementation av teknik i butik och hur det kan vara en del av befintligt eller nytt ekosystem som digitaliseringen banat väg för. Exempelvis spås användningen av Augmented Reality och Voice explodera, men innebär det att det är rätt för alla? Troligtvis inte, men våga undersöka och experimentera. Identifiera först KPI och syfte, därefter val av teknik.
  5. Data och prototypande
    Börja att konsumera och mäta data i den fysiska butiken. Här finns stora möjligheter att identifiera foot fall och reducera churn, registrera kundens rörelse och engagemang i butik samt hitta sätt att möta kundens krav på personalisering. Allt detta kräver ett ständigt experimenterande och prototypande.
Marknadsföreningen Stockholm

I veckan blir vi 99 år – vi tar en titt i arkivet

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Föreningen

Marknadsföreningen 99 år

Tiden springer när man har roligt. Visste ni att Marknadsföreningen Stockholm fyller 100 år nästa år? Och vår födelsedag är nu på torsdag den 4 oktober. Så inför vår 99-årsdag satte vi oss och grävde lite i arkivet och hittade ett par spännande foton från en svunnen tid. Våra tankar går spontant åt en amerikansk tv-serie om mer eller mindre galna reklamare. Eller vad säger ni?

 

Klicka på bilderna för förstoring.

Pia Rohdin

Möt medlem: Pia Rohdin, Keolis

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Möt medlem

Från A-till-B-transportör till helhetsleverantör

–Möt Pia Rohdin, Keolis affärsområde Stockholm

Pia Rohdin är Marknads- och kommunikationschef på Keolis affärsområde Stockholm, en roll hon menar kombinerar samhällsnytta med det kommersiella syftet. Här berättar hon mer om bland annat hållbarhetsarbetet, Smart Mobility och självkörande bussar.

Vad innebär det att vara Marknads- och kommunikationschef på Keolis affärsområde Stockholm?

–Jag har ett mycket intressant arbete som kombinerar kommersiellt tänk med samhällsnytta. Min avdelning ansvarar för marknadsutveckling, marknadsföring, kommunikation och trafikinformation för planerade trafikhändelser. Vi arbetar med de geografiska områden där Keolis driver trafiken för SL:s räkning.

Keolis initierar och genomför olika former av aktiviteter som det finns behov av inom våra områden. I innerstaden kan det exempelvis handla om framkomlighet, ”1 buss = 92 bilar”, i Nacka och Värmdö om den utmaning som Slussens omdaning innebär för resenärerna de närmsta åren.

Keolis har ett ansvar för att uppnå nöjdhets- och resandemål inom våra områden, men vi har även ett samarbete och en tät dialog med vår uppdragsgivare SL.

Kör ni enbart bussar, eller har ni även andra former av kollektivtrafik?

Keolis är ett stort internationellt företag som driver trafik med många olika trafikslag. Vi arbetar även med utveckling av Smart Mobility, det vill säga tjänster som har med hela resan att göra. Exempel kan vara appar för reseplanering, betalning och biljettvalidering och att erbjuda byten till ett ytterligare färdsätt som cykel eller en liten självkörande buss. I Stockholm, som vi på min avdelning arbetar med, är det än så länge busstrafik i ett antal kommuner det handlar om.

Hur viktigt är hållbarhetstänket för er?

–Det är mycket viktigt, ett av kollektivtrafikens starkaste argument. Alla Keolis fordon i Sverige körs på fossilfria bränslen eller är eldrivna. Fossilfria bränslen tillverkas bland annat av dina matrester och ditt toalettbesök.

Klimatutmaningen gör att vi svenskar måste gå från ord till handling. Det är bråttom nu. I hållbarhetsarbetet är många grupper viktiga, men barn och ungdomar är framtiden och jätteviktiga för oss att nå! De kan också påverka de vuxna att tänka om.

När får vi resa med självkörande bussar?

–I Stockholm finns en marknad för dessa mindre förarlösa fordon på ställen där tillräckligt många vill resa kortare sträckor inom ett begränsat område. Här måste SL ha ett ord med i trafikplaneringen och fordonsbesluten.

Mest spännande utveckling just nu?

–Det finns så mycket. Vår bransch, kollektivtrafikföretagen, är i stark utveckling och har förändrats från att köra resenärer från punkt A till punkt B till att vara leverantörer av hela affären inklusive trafikplanering, marknadsföring och affärsutveckling.

Jag hoppas på en utveckling där man kan boka och betala alla trafikslag inom lokal-, regional- och utrikestrafik samlat på ett ställe. Slippa kolla runt efter tider, sträckor och anslutningar. Det ska vara enkelt att resa tillsammans, för vi utmanar privatbilismen.

Varför är du medlem i Marknadsföreningen?

–Jag är mångårig medlem. Det är viktigt att ha ett yrkesforum för oss som arbetar med de kommersiella frågorna i företag och organisationer. Jag utnyttjar både seminarier och nätverk.

Vi är vad vi köper

Videoreferat: Sydfranska vibbar och konsumtionskultur

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Referat, Seminarier

Vi är vad vi köper

Sydfranska vibbar hos Boulebar imorse när vi körde månadens frukostseminarium med temat ”Vi är vad vi köper”.

Jacob Östberg och Katarina Graffman berättade om hur konsumtionskulturen ser ut idag och att saker alltid haft stor betydelse hos människor i alla tider. När blir prylarna vi äger viktiga för oss? Prylarna berättar en historia, som gör att vi har svårt att skiljas från dem.

De listar 3 teman i sin bok utifrån konsumtionskulturen:

  • Prylarna
  • Platsen
  • Flocken

De avslutar även med att kraven på företagen kommer bara att öka i takt med att konsumenten har mer val och att konsumtionen sker på egna villkor och skickar hem oss med följande 3 tips:

  1. Kulturanalys framför endast kundanalys för att förstå förändring.
  2. Förstå övergången från fast konsumtion till flytande konsumtion och hitta vägar att kapitalisera på detta.
  3. Kunderna fyller ditt varumärke men mening och de påverkas mer av sin grupp/flock än av din marknadskommunikation.

Stort tack till Jacob Östberg, Katarina Graffman, Anna Eriksson och Boulebar Tryckeriet!

Och förstås alla ni som kom!

DIBS

DIBS släpper årets rapport – Svensk e-handel 2018

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Fördjupning och tips

Svensk e-handel 2018

–DIBS släpper årets rapport

I årets rapport från DIBS kan vi bland annat läsa att e-handeln i Sverige fortsätter att växa och slår nya rekord i år. Man kikar närmare på varifrån vi handlar online när vi letar oss utanför Sveriges gränser, där ligger Kina i topp.

Läs hela rapporten för färska insikter, konsumenttrender och varför enkelhet och bekvämlighet är avgörande när mer och mer av vår handel flyttas till nätet.

Ladda ner rapporten här: https://info.dibs.se/svensk-ehandel-2018

Merge tech

Referat: The Merge

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

The Merge

Många av oss lyssnar på Spotify i lurarna på väg till jobbet, och har fått följa deras framgångsrika resa ut i världen. En utmanare i musikbranschen som jobbar datadrivet och passionerat använder senaste tekniken. Att för septembers lunchseminarium med PhD Media, och temat Merge tech – när människan och tekniken blir ett, också befinna oss på det nya Spotify-kontoret, gav därför en härlig inramning. Adam Fors, PhD Medias VD, bjöd på en inspirerande föreläsning om teknikutveckling och framtidsprediktioner från Ray Kurzweil, kryddat med personliga reflektioner från sin tid på Samsung och senaste spaningsresan till innovationens Mecka – Shanghai.

Vi står inför både ett paradigmskifte och oerhörd snabb exponentiell utvecklingstakt; där tidigare 100 år av utveckling kommer bestå av 20 000 framgent.

Bäst algoritm vinner

I boken The Merge, utgiven av PhD, görs en exposé över de olika utvecklingsstegen; från steg 1 (1950-1995); ”Surfacing” där skärmarna gör sitt intåg i människors liv och internets framväxt gör sig gällande. I steg 2 ”Organizing” (1990-2015); skapas flera teknologiska framsteg som Playstation, GPS, DVD. Olika sökmotorer gör information lättillgängligt. När smartphones lanseras så får alla en power-dator i sin ficka & många konsumentbeteenden ändras. Här skapas också mängder av data – big data blir ett buzzword.

För nästa steg, ”Extracting”, där vi befinner oss just nu (2010-2025) tar Machine Learning hjälp av all skapad data. Bästa algoritmerna vinner. Många nya tjänster skapas, ”allt kopplas samman”, nya och nästa generation wearables, VPAs när röststyrda tjänster hjälper oss i vår vardag (boka resor, klipptider, lägger till på inköpslistan osv). Det var speciellt 9 områden som Adam tyckte att vi skulle hålla lite extra koll på de närmast åren inom teknik:

  1. Chat bots
  2. Messenger Concierge
  3. Next-gen Virtual Assistent
  4. Next-wave Wearables
  5. Ambient AI
  6. Facial Recognition
  7. Intelligent Layers
  8. First-gen Mixed Reality
  9. The VR Web

Total integration

Steg 4, ”Anticipating” (2020-2035) handlar om nästa steg; deep learning AI, där teknologin tolkar vårt behov och intresse och kommer börja fatta beslut åt oss. Sista steget 5, ”Elevating” (2030-2050) bedöms vara en era där teknologi möjliggör att den vävs samman med oss människor; i bio tech, Artificiell General Intelligence och quantum computing. Wearables blir osynliga/integrerade i kroppen. Den sista fasen känns med dagens referensram som science-fiction men vem skulle på 50-talet tro att du i framtiden skulle kunna ha all världens information i din ficka?

Telefonen tog 75 år att nå 50 miljoner användare, Radio tog 38 år. Tv, 13 år, iPhone, 3 år och Pokémon Go 2 veckor. Allt går helt klart snabbare, vilket är både en tjusning och utmaning för oss inom marknadsföring och kommunikation.

We always overestimate what we can do in two years, and we underestimate what we can do in 10 years – Mark Zuckerberg, Founder & CEO of Facebook

Två avslutande tips från Adam till oss;

  • Se till att det finns ett tydligt syfte med din merge tech innan du startar
  • Skalbart och görbart; börja och testa i det lilla för att sedan skala upp

Tusen tack Adam och PhD Media för en spännande föreläsning, och till Spotify för att vi fick gästa era lokaler! Tack alla som kom, medlemmar och inbjudna gäster. Den härliga grafiska illustrationen som sammanfattar seminariet står vår medlem Caroline Sellstone för:

The Merge