Från ”nice to have” till ”need to have”

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

“Från ‘nice to have’ till ‘need to have’” – influencer marketing bara fortsätter att öka

– Referat från webbinarium med Meltwater och NA-KD

Idag hade vi förmånen att gästas av Frida Fors Wallsbeck, Marketing Manager Scandinavia, Meltwater, och Sanja Tegeltija, PR-direkör, NA-KD, vid vårt webbinarium “Så driver du tillväxt med sociala medier & influencer marketing”.

Frida ger oss några inledande tips för kundupplevelsen. “Glöm inte kundtjänsten – den kan vara enormt effektiv eller helt förödande för upplevelsen” menar hon. Ett annat tips är att jobba med communities; för att bygga varumärke, trovärdighet och lojalitet. Hon går också in på vikten av att känna sin målgrupp, förstås av många anledningar, som t ex för att kunna välja rätt CTA (Call To Action).

Inte bara demografi

Frida är också en förespråkare av en global funktion för brand management. Här är det viktigt att ha bra lokal mediabevakning och kunna “bortse från bruset” för att kunna se vad som är relevant. Ett gemensamt verktyg är också viktigt här, för t ex rapportering och KPI’er. Och se till att automatisera rapporteringen, säger Frida. Manuell rapportering är ofta en stor tidstjuv.

Har du missat föregående veckors meme där Prince Charles jämförs med Ozzy Osborne utifrån demografi? Ett tips är att söka upp den, så förstår du bättre varför Frida sedan poängterar vikten av att titta på beteenden i sociala medier, och inte bara använda demografi, för bättre ROI.

Sanja Tegeltija inleder med att ge oss en bild av hur influencer-branchen mår just nu, där vi kan se en kommande global ökning med 40% (källa: Upfluence). Inverkan kan ses i de flesta kanaler, inklusive organisk sök, och på såväl direktförsäljning som varumärkeskännedom.

Ökad konkurrens – högre priser

På Sanjas checklista för att välja rätt influencer står bl a att se till att ni delar värderingar, att säkra äkthet så det blir en bra matchning och att vara tydlig/säker med och på syftet; är det ett samarbete främst för varumärket eller mer direkt kommersiellt?

Prissättning inom influencer marketing är en het fråga idag, där vi ser ökade priser pga ökad konkurrens, fler micro & nano influencers (färre följare än 50k). Större influencers är mest för räckvidd och varumärkeskännedom (och är extremt dyrt). Micro/Nano ger lägre räckvidd men är mer prisvärda och ger generellt bra ROI och hög trovärdighet, där man når fram till profilens följare på ett annat sätt. De är också ofta bra för direct sales/CTA av olika slag.

Sanja går avslutningsvis in på några utmaningar branschen står inför, där en av de större är hur olika kanalers algoritmer ofta ändras utan påverkan eller insyn från användare.

Stort tack för en spännande dragning med högaktuella spaningar inom influencer marketing, och många praktiska tips!

Så bygger du ett framgångsrikt varumärke på LinkedIn

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet, Nätverksträffar, Referat

10 tips från super-inspiratören Johan Book, medgrundare av framgångsrika HejEngagemang!

– Referat från nätverksträff med B2B-gruppen

Ofta inom B2B-företag glömmer man att en organisations främsta marknadsföringstillgång är dess människor. Man brinner för vad företaget gör och man vill så klart kommunicera ut det i sina kanaler. Det skapas dock en mycket starkare dragningskraft när medarbetarna delar sin expertis och passion i sina egna kanaler – människor får genom det upp ögonen för ditt varumärke och VILL engagera sig med dig. Men hur gör man det på bästa sätt då?

Under torsdagen gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Johan Book – föreläsare, författare och engagemangsexpert, samt en av grundarna till Hej Engagemang! som hjälper organisationer skapa mer engagerade individer, team och organisationer. De har med LinkedIn som kanal verkligen lyckats engagera och nå ut i bruset.

HejEngagemang

Webbinariet var fullt av bra innehåll och tips! 10 insikter och tips vi tog med för att skapa engagemang och försäljning på LinkedIn var:

Vad människor skriver är mycket mer intressant än vad som sägs av företaget.
Var själv närvarande på LinkedIn, dela lärdomar, kunskap och tips. Uppmuntra även dina medarbetare och kollegor att göra detsamma.
Har ditt företag passionerade människor som är aktiva på LinkedIn – uppmuntra och uppskatta dem. Gå absolut inte in och kontrollera och försöka styra vad de kommunicerar. Det är ett säkert sätt att döda engagemanget hos medarbetaren
Publicera inte massa säljande innehåll. Publicera innehåll av värde så kommer försäljningen sen.
Tänk inte att era potentiella kunder bara “finns” på LinkedIn – de “är” på LinkedIn. De är aktiva och vill ha kunskap, nätverka och engagera sig.
Ha en tydlighet om er mission, vad ni står för och vilka budskap som ni vill ha ut, och publicera allt med det i åtanke. HejEngagemang vill skapa ett mer engagerat och välmående Sverige! Ett Sverige där människorna går till jobbet för att de vill, inte för att de måste. Att arbetsplatserna präglas av fantastiska förutsättningar som främjar högt engagemang, välmående och finfina resultat. Och allt de publicerar är kopplat till detta.
Glöm 9-5 tänket rörande sociala medier. I Johans erfarenhet är bästa tider att publicera exempelvis halv 7 på morgonen och ca halv 8 på kvällen. Och helger med dåligt väder är också en riktigt bra möjlighet.
Försök att tänka att ni ska gå från att efterfråga kunderna till att bli efterfrågad av kunderna. Johan berättar exempelvis att när de gör whitepapers och liknande innehåll så gör de inte det med syftet att samla email-adresser. Vem som helst kan ladda ner. Om de gillar vad de läser – kommer de att vilja ta kontakt.
Dela och kommentera på andras content som går i linje mer ert. När du delar – lägg alltid till en personlig kommentar. Tänk också att dialoger digitalt är samma som i verkliga livet egentligen – det är bara en annan kanal. Johan t ex försöker att svara på ALLA kommentarer han får på sina LinkedIn inlägg.
Tänk långsiktigt. Genom att vara närvarande över tid bygger du förtroende och relationer som gör att människor kommer tänka på dig när de har något de vill ha och behöver. Tänk på LinkedIn som en awareness kanal.
Utvärdera hela tiden vad som fungerar och inte fungerar. Får vissa inlägg massivt engagemang. Vad beror det på? Finns det content som inte alls når fram. Kanske sluta göra det. Osv.

Den stora förutsättningen dock för att kunna lyckas är att ditt företag har en riktigt bra kultur som medarbetarna är stolta över.

Av: Rebecca Cannerfelt

Mer om HejEngagemang! hittar du här >>

Bilder

New Normal, Slow Social, Cancel Culture – Så här anpassar du din marknadsföring till fenomenen som trendar 2021

Marknadsföreningen Stockholm | Blogginlägg, Referat, Webbinarium

”Allt fler studier visar att det råder en reklamtrötthet”

– Mediekompaniets Ricki Petrini om fenomenen som trendar just nu

Idag hade vi förmånen att lyssna på Ricki Petrini, Marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet, då hon gästade oss med webbinariet ”Brand Remix 2021 – Marknadsföringens 5 bäst bevarade hemligheter”. Ricki talade om fenomen som trendar just nu och gav exempel på hur man anpassar sin kommunikationsstrategi.

I en serie spaningar gick Ricki igenom ett antal fenomen som man inom vårt område idag måste förhålla sig till, på ett eller annat sätt.

“Oavsett om man jobbar på ett stort eller litet företag är det här saker man behöver ha koll på idag”.

New Normal – Skippa planen; skriv en ny. I dessa tider kanske det inte är en återgång till “det normala” vi suktar efter. Kanske är det dags att utforma en ny verklighet.
Slow Social – Att kommunicera långsamt. Delandet av info i sociala medier går fort idag, ofta utan faktakoll. Facebook, till exempel, begränsar nu “forwarding”. Även Instagram har ökat fokus på innehållet och mindre på “like-faktorn”.
Storydoing – Verklighetsförankrat narrativ. Den nya parollen; man skapar sitt eget narrativ.
Cancel Culture – Validera era ”sägningar”. Allt fler studier visar att det råder en reklamtrötthet. Det är något vi som marknadsförare/kommunikatörer måste förhålla oss till, annars kommer fler välja reklamfria kanaler. Det handlar i huvudsak om att förstå sin målgrupp, menar Ricki. Individen sitter idag i förarsätet, med större möjligheter att välja bort det de inte gillar.
Omnichannel – Förstå synergieffekterna. De som annonserar även i print får bättre effekt i sociala medier, enligt en färsk undersökning*. Idag måste man se helheten.
Automatisering – Data hjälper content-flöden.
Socialt kapital – En färskvara, här & nu!
Digitalt ägarskap – Hitta dina målgrupps-triggers.
Kontext – Du ”är” ditt umgänge.

Så hur jobbar våra största och mest omtyckta varumärken med tanke på ovanstående?

Vi får ta del av flera case relaterade till ovanstående punkter. Ett av de som står ut är ICAs satsning på lokala stories från olika håll i landet. Som ICA Nära Ljung, där två eldsjälar i butiken, genom att bl a bjuda på sig själva med ett kundnära och personligt tilltal, lyckats nå över 4000 följare på Instagram. Till saken hör att Ljung har en population på 734 personer, vilket innebär att de har 545% fler följare än antalet boende på orten.

Stort tack, Ricki Petrini, för ett mycket uppskattat besök, och till alla er som var med för era frågor och glada tillrop i chatten!

Av: Per Almegård

___________
*Källa: Business Science Nordisk ROI-databas, data från 2015-2018.

Vi har alltid fler spännande event på gång! I eventkalendern hittar du fler kommande nedslag att boka in dig till.

Bilder

Affärsrisken kan bli betydande: Marknadsrätten i snabb och kraftig förändring

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

”Vi går mot en snabbare, tuffare och hårdare reglerad juridisk värld”

– Senaste nytt inom marknadsrätt, med MarLaw

I morse fick vi en välbehövlig uppdatering inom marknadsrätt, när vi lyssnade in vår samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, när de presenterade de senaste nyheterna inom marknadsrätt. Advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute var våra talare för dagen.

– EU har ett pågående ambitiöst program som går ut på att styra upp inom den digitala sfären. Det händer väldigt mycket inom marknadsrätt på ett år nu och det går fortare och fortare, menar Daniel. Det formligen sprutar ut nya regler och den övergripande trenden är att det blir tuffare och mer strikt.

Persondata som valuta

Idag ger vi bort våra personuppgifter som “betalning” av gratistjänster. Detta har varit en gråzon, men nu är en ändring på väg, där persondata rent juridiskt ska ses som valuta. Vi är i ett läge nu där många gamla regler krockar med den nya digitala världen. Detta är ett övergående skede, och vi håller just nu på att gå igenom en ganska rörig tid innan detta är löst, menar Daniel.

När det kommer till miljöargument ska man vara väldigt försiktig. Kunskapen kring miljöpåverkan är ofta otillräcklig hos både avsändare och mottagare av budskapen. Det handlar ofta om argument och termer med väldigt komplexa faktiska omständigheter, så det är lätt att trampa fel där. Daniel Tornberg bjuder oss på färska exempel från svenska företag där man fått backa på uttalanden om sin egen klimatpåverkan.

Även begreppet “ekologiskt” är ofta problematiskt och bör användas med omsorg, om man inte är helt säker på att man kan klara bevisbördan om det blir aktuellt.

Schrems II och Privacy Shield

Enligt rapporten “Svenskarna och internet” så känner man sig idag i allt högre grad övervakad eller har en viss oro för myndigheters, eller storföretags, inblandning och insyn, säger Alexander. Ett uppmärksammat domstolsfall nyligen är “Schrems II”, som handlar om överföring av personuppgiftsdata från EU till t ex USA. Det s k “Privacy Shield-avtalet” anses inte ge tillräckligt skydd vid överföring av personuppgiftsdata. Alexander går in på vad det kan innebära för oss i EU och vad vi kan göra. Vi får tips inom kompletterande skyddsåtgärder och regelbunden uppföljning.

“Cookies” på internet behöver inte alltid innehålla personuppgiftsdata, men gör det ofta. Även här har man börjat se över var och hur den information som finns sparas, och hur användarens egna möjligheter och rättigheter kring cookies ska se ut.

Alexander visar sedan på den norska rapporten “Out of control” där man försökt tydliggöra hur spridningen av data mellan diverse appar och program ser ut.

Betydande affärsrisk

Daniel & Alexander belyser de juridiska utmaningarna med att använda några av våra mest populära plattformar, exempelvis Facebook och Google (inklusive Analytics). Här kan man behöva se över ens egna användning och ifrågasätta det man kanske hittills har tagit för givet.

Slutgiltigen så landar vi där vi började, säger Daniel. Vi går mot en snabbare, tuffare och hårdare reglerad juridisk värld. EU ser att det vi har idag inte fungerar och takten för åtgärder mot detta dras upp än mer. Det är lite rörigt nu och affärsrisken kan bli betydande. Marknadskommunikation, och inte bara GDPR, behöver säkras juridiskt, avslutar Daniel.

Stort tack, Daniel Tornberg och Alexander Jute, för en mycket givande och högaktuell dragning. Tack också till våra medlemmar och gäster under webbinariet, för ert engagemang och alla era frågor!

Text: Per Almegård
Bild: Team effort

___________
MarLaw står regelbundet värd för Marknadsföreningens seminarier på temat juridik, håller kurser samt är våra expertbloggare på mis.se inom juridik. För medlemmar ingår förmånen ”Fråga advokaten”. I tillägg finns även möjlighet att mot en kostnad addera tilläggstjänster såsom ”Legal support” och ”Informationstjänst”. Läs mer om vårt samarbete och utbudet här: https://mis.se/juridisk-radgivning/

Bilder

Medietrender 2021 – En omvärldsanalytikers bästa spaningar

Marknadsföreningen Stockholm | Referat

”Pandemin innebär permanenta förändringar”

– Spaningar från Marketing Afternoons online

Igår, torsdag gick höstens andra Marketing Afternoons av stapeln, nu i webbinarieform, där vi gästades av Fredrik Wass, omvärldsanalytiker på Sveriges Tidskrifter. Temat var ”De viktigaste medietrenderna 2021”.

De 5 viktigaste medietrenderna 2021

1. Mer av allt – “Anything from home”
Pga pandemin har det blivit allt fler kontaktytor, och folk har mer tid. Fritiden har blivit mer begränsad till hemmet (utöver de som även jobbar hemifrån) vilket har gjort att mer tid läggs på mediekonsumtion i olika former. Alla är online. Detta kommer även fortsätta efter pandemin förutspår Fredrik; vi kommer att se permanenta förändringar.

Detta har också lett till nya affärsmodeller inom media. Vem är publicist idag? Ex Spotify & poddare – kan även de räknas till publicister idag?

2. Digitala prenumerationer
Den största trenden just nu inom media enligt Fredrik. Vi är inne i massmedias tredje epok. Från att ha gått från print-prenumeration, till annonseringens tid, till nu där vi är mitt inne i skifte som han kallar “the golden age of subscription”.

Detta har en väldigt positivt effekt då medieinnehållet inte längre mäts på sidvisningar (dvs klick), utan att folk stannar på hemsidan vilket kräver riktigt bra innehåll. Nu skiftar fokus till mer grävande & granskande journalistik; “The golden age of journalism and content”.

Frågan är dock om vi snart når en mättnad på prenumerationer?

Enligt en undersökning från IRM spenderar ett hushåll ca 20,000 kr per år på digitala prenumerationer, allt från tidningar, streamingtjänster, poddtjänstar, ljudbokstjänster, bredband mm.

3. Medier som insiktsleverantörer
Tack vare prenumerationsmodellen och att vi loggar in betyder det att medierna har mer koll på oss konsumenter. “Vi kan denna målgruppen”. Detta leder att de kan jobba mer datadrivet och med data som produkt. Medierna rör sig allt mer mot att bli techbolag.

Detta har lett till exempel till att mediehus ”tjänstifierar” redaktionellt innehåll och bygger verktygslådor mm till sina prenumeranter. Fredrik exemplifierade också med Aller Media som lanserade en plattform “SPARKS”, som är till för annonsörer att hitta träffsäkra micro influencers.

4. “Solutions journalism”
Under pandemin har det uppkommit frågor kring hur media ska agera. Till exempel; hur mycket ska de ställa FHM mot väggen vs att agera informatör av regler och riktlinjer.

Enligt Fredrik ser man nu mer att medierna går in och blir “en guide i människors vardagsfrågor och vardagsbeslut”. Att man inte bara rapporterar passivt, utan blir en slags “livscoach” och ger värde till sina läsare. Från att passivt beskriva till att aktivt engagera, guida och interagera.

5. Mini media empires
Enskilda aktörer som når väldigt stora målgrupper. Exempelvis Marcus Oscarsson, som är politisk kommentator och har en stark anknytning till TV4, men där han bygger närvaro i egna kanaler. Han har en Facebook-sida som når över en halv miljon.

Andra exempel som Fredrik nämner är Irena Pozar, chefredaktör för Veckorevyn samt Emanuel Karlsten som vann “Årets Förnyare” i Stora Journalistpriset.

Det mest som var sant om medier & kommunikation för 20 år sedan är det fortfarande idag. Trots alla buzzwords

Vad kan vi andra lära av medierna 2021?

Vi behöver kämpa om uppmärksamheten
Prenumerationsmodellen. Du kan också nå dina kunder på regelbunden basis med värdeskapande innehåll. Det klassiska nyhetsbrevet är hetare än någonsin.
Jobba med analys & datadriven kommunikation. Systematisera ständig förändring.
Fråga dig hur du löser ett problem/behov för kunden (inte bara genom din produkt). Tänka bredare.
Personligt, utvalt, inzoomat & anpassat

Slutligen skickar Fredrik med oss en “tröstfilt” där han uppmanar oss att genomskåda buzzwords. “Det mest som var sant om medier & kommunikation för 20 år sedan är det fortfarande idag. Trots alla buzzwords.”

Stort tack till Fredrik för en mycket intressant och lärorik dragning där vi fick mycket insikter och pepp inför det nya året. Och en bra summering på hur 2020 sett ut i medielandskapet. Tack även till alla som deltog online och till vår samarbetspartners United Spaces.

*Marketing Afternoons är en seminarieserie signerad Marknadsföreningen Stockholm och United Spaces där vi fyra eftermiddagar om året lyfter fram det allra bästa inom marknadsföring och kommunikation. Kom och bli inspirerad av spännande talare och case samtidigt som du får en rejäl energiboost i form av en nyttig powerfika.

________
Text: Jenny Aarnio
Foto: Per Almegård

Bilder

Erik Modig om varumärken och marknadsföringsbudgetering

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat, Webbinarium

”Marknadsföring är en investering, inte en förbrukningsvara”

– Spaningar från webbinarium & forskarfrukost med Erik Modig

Idag fick vi lyssna till Erik Modig som pratade om varumärkets roll i budgettider. Varför ska vi ha varumärken och hur argumenterar vi för vår marknadsföringsbudget?

Allt börjar med rätt mindset, menar Erik. Vill ni vara ”office supply” eller maskinen bakom? Se till att få med alla på banan, så att marknadsföring är en investering och inte en förbrukningsvara. Opex vs. Capex. Knyt dina marknadsaktiviteter till expansionsplaner och företagsmål. När du lägger din marknadsbudget, börja i företagsmålen.

Hur argumenterar du för sälj- vs varumärkesbudget? Jo, genom att visa på att vi vill vinna kunderna tidigt i processen från potentiell kund, funnel & köpresan. Detta gör man genom att väcka känslor och bygga & stärka minnen hos sina kunder. Så i slutändan handlar det om att byta argumentation – prata om ”kortsiktig säljbudget vs långsiktig säljbudget” istället för ”sälj vs varumärke”.

Utmaningen ligger i att sälj och marknad ofta hamnar i konflikt och agerar som varandras motpol idag. För att lyckas behöver sälj & marknad jobba tillsammans på ett agilt sätt och med en gemensam budget som flyttas mellan de båda.

Stort tack till Erik Modig som så generöst delade med sig av sin kunskap och värdefulla insikter i hur vi som marknadsförare kan bli bättre på att argumentera för vår budget. Tack också för alla glada tillrop i chatten och inte minst era frågor till Erik!

________
Text: Jenny Aarnio

Bilder

Google: Så bygger du din brand engine!

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Referat

”Företag måste sluta använda digital marknadsföring för att fracka sina kunder”

– Webbinarium med Google: Branding i en digital värld – Så bygger du din Brand Engine

Den 10 november, vid vårt lunchwebbinarium med Google, gästades vi av Googles Nina Åkestam Wikner, doktor i ekonomi och branding specialist och Maria Wiss, försäljningschef, som pratade om ”Branding i en digital värld”. De har tagit reda på vad de mest värdefulla varumärkena har gemensamt och hur man själv kan tillämpa detta för att bygga sin egen brand engine.

“Företag måste sluta använda digital marknadsföring för att fracka sina kunder”, menar Nina. Bra marknadsföring handlar om att skapa ett värde, inte extrahera. Vad har då världens mest värdefulla varumärken gemensamt? Jo, 5 saker:

PURPOSE: Ett tydligt syfte & vision. Väcker man medarbetarna mitt i natten så kan de företagets vision i sömnen.
WE STRIVE TO CREATE VALUE: Marknadsföringen bottnar i affärsmålen, den ligger inte vid sidan av. Och de sätter kreativiteten i centrum. 80% av en digital kampanjs effekt sitter i det kreativa innehållet – “man kan inte optimera sig in i någons hjärta”, säger Nina Åkestam Wikner.
WE CREATE OUR EXPRESSION: De vågar sticka ut och gå emot strömmen. Kommunikationen är äkta, skalbart, automatiserat och det är framförallt BRA stories!
“Mellanmjölkens tid är förbi” hävdar Maria Wiss.
WE SPEAK THROUGH CHANNELS: De jobbar med räckvidd. Hur? Genom koordinering, konsolidering (90% av all media kommer köpas programmatiskt år 2030 enligt en rapport från Google) och Automatisering. Att låta datorerna göra tunga lyftet och människorna fokuserar på det de gör bäst – kreativiteten!
WE KNOW OUR IMPACT: Data + mätning = viktigt & sant! Testa-mäta-lära-mentaliteten är helt avgörande i dessa organisationer. Gör det till din också!

Slutligen skickar de med oss 3 viktiga lärdomar:

Att något funkar betyder inte att det inte finns något annat som funkar bättre – Våga utmana dig själv, dina kollegor, dina kunder och konkurrenter!
Jobba för en kultur där man testar, mäter och lär sig!
Fråga dig själv – vad vill jag lämna efter mig som marknadsförare? Vad är din legacy?

Stort tack till Nina Åkestam Wikner och Maria Wiss för otroligt spännande insikter och en grymt bra dragning, samt till alla som deltog digitalt.

Bilder

Stadium: Från fysiskt varumärke till “digilog” kundupplevelse

Marknadsföreningen Stockholm | Fördjupning och tips, Marketing Afternoons, Referat

Reflektioner och lärdomar från Pino Roscigno, Commercial & Brand Director och vinnare av Årets Marknadschef 2019

Den 24 september vid vårt och United Spaces samarbete ”Marketing Afternoons” gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm digitalt av Pino Roscigno, Commercial & Brand Director på Stadium – ett av Sveriges mest kända varumärken.

Vad är egentligen Stadiums “story”; hur har de byggt ett starkt varumärke och hur har de lyckats med övergången från fysisk butik till “digilog” kundupplevelse?

Storyn bakom varumärket

Stadium grundades 1974 av Ulf och Bo Eklöf som tillsammans med Karl Eklöf äger företaget. “Varje dag är en ny match” är ett motto de myntat och som är en kärna i hur Stadium arbetar. Kulturen är extremt viktig och att grundarna är kvar är kärnan. Energi och passion genomsyrar kulturen och ägarna är och vill vara aktiverade. Även om Stadium startade redan 1974 var det först 1987 som själva “konceptet” startades. Inspirerat av OS i USA stack de ut i bruset här i Sverige med sina annonser och butiker. Viktigt i varumärket var att vara tillgängliga för många. Det är det fortfarande.

Sport-och sportmode till bästa pris blev kundlöftet och är det än idag och Pino beskriver att det finns “stor stolthet kring marknad, kommunikation och försäljning” i hela organisationen.

Att aktivera världen – på olika sätt

Mycket har hänt inom retail de senaste åren och Stadium har varit duktiga på att hänga med, testa och se. Exempelvis när outlets blev populära var de inte sena att hänga på och försäljningen där har varit riktigt bra. När många av de stora varumärkena kom ut med moderiktiga sneakers, lanserade de Sneakers Point som riktade sig mer specifikt till de yngre och trendmedvetna målgrupperna.

Att aktivera världen är Stadiums centrala syfte. Allt organisationen gör ska genomsyras av detta. De är exempelvis ofta i samarbete med olika aktörer och föreningar. Exempelvis anordnar de ett årligt sommar-läger, Stadium Sports Camp, som når ca 11000 barn och ungdomar varje sommar. De har 20 års historik med Vasaloppet, de jobbar med Midnattsloppet och många andra event. De ser alltid när de kan till att vara på plats. Det handlar om att skapa upplevelse – att vara där människor är.

Förändrad marknad – nya behov – ny organisation

Man pratade förut om butiksdöden när digitalisering stormade fram och handel alltmer började ske digitalt. Men Stadium har aldrig sett det så. Däremot insåg man att det uppkom nya behov. “Hur når man konsumenten på nya sätt men samtidigt ta hand om det befintliga – allt detta i stor konkurrens?” Det var då Pino Roscigno kom in i verksamheten.

Det fanns då en traditionell organisation: Inköp, marknad, online och försäljning. Pinos uppdrag blev att “framtidssäkra affären”. Det skulle inte inte längre handla om kanaler – utan en kundresa. Marknad, online och försäljning blev Commercial & Brand och det blev Pinos ansvar att ta hand om denna del av verksamheten. Kompetens inom inköp flyttades från online till inköpsavdelningen. Och så flyttades den kommersiella delen till Stockholm för att attrahera människor som jobbat med digital transformation tidigare: Man ville att de skulle lära organisationen istället för traditionellt tvärtom. Viktigt, säger Pino. Viktigt där blev kulturen: Att bevara det gamla och få in det nya i en synergi.

Marketing Afternoons Något annat viktigt i resan var att man ville att alla delar av verksamheten skulle känna sig ansvarig för försäljning. Prata volym – inte bara sortiment. Idag består Commercial Brand av fyra delar:

Commercial – Erbjudande (Fysiskt och digitalt idag)
Marketing: Kund/kanal
Inhouse Agency: Idé / produktion (Viktigt att ha en del kompetens inhouse i kombination med extern kompetens. Stor del sker idag inhouse).
Visual Sales: Butikskommunikation

Viktigt att få ihop alla dessa delar.

Pinos bästa tips för att bygga starka “digiloga varumärken”:

Komma ihåg missionen i allt man gör. Stadiums är att “aktivera världen”.
Att försöka skapa team med både kulturbärare (som brinner för kulturen och jobbat ett tag) och förändringsagenter som kan komma in med ny kunskap. Båda behövs på den resa många företag nu befinner sig i.
Att ha medarbetare som VILL vara en del av och passar bra in i kulturen.
Inse och jobba utifrån att online-processer ser helt annorlunda ut än butiksprocesser för att lyckas i denna digiloga värld. Snabba puckar vs utarbetade noga uttänkta kampanjer.
Att se möjligheterna i denna “nya verklighet” vi befinner oss i efter Corona. Vad kan göras digitalt? Stadium har exempelvis gjort en hel del online träningsevent som blivit väldigt populära.

Stort tack Pino Roscigno för att du inspirerade oss! ❤️🙏
Stort tack också till vår samarbetspartner för Marketing Afternoons, UNITED SPACES, som ordnade så att vi kunde göra en live stream av eventet från deras snygga nya studio! Så mycket roligare än traditionella webbinarier tycker vi!

Text: Rebecca Cannerfelt
Bild: Team effort

10 trender för framtidens konsumtion

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

10 trender för framtidens konsumtion

– Jacob Östberg och Katarina Graffman framtidsspanar

I onsdags gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Jacob Östberg, professor i reklam och PR på Stockholms universitet där han gav en trendspaning från den bok som han skrivit tillsammans med Katarina Graffman och Emma Lindblad: ”På spaning efter den tid som kommer”. För att sia om framtiden behöver vi kunna läsa av vår samtid och historien; att utifrån mer linjära fenomen, teknik, ekonomi därifrån dra linjer framåt. Att vi har fått se en rad nya konsumentbeteenden här under Corona-våren och en snabbdigitalisering har gett boken ytterligare en dimension.

Jacob lyfte upp fem perspektiv från boken:

Konsumtion och fantasin om det rationella
Mainstream och den svåra konsten att vara vanlig
Äkthet och ”det här känns bra för mig”
Bubblor och det våtvarma omslag vi kallar gemenskap
Hållbarhet och vådan av att skamma

Östberg och Graffman sätter ramen kring våra liv i konsumtionssamhället där vi har en rad algoritmer som styr in oss på mer eller mindre medvetna val. Mycket av det som kan uppfattas som irrationellt (”jag vet och har en viss åsikt – men agerar annorlunda”) kan ofta förklaras utifrån en humanistisk rationalitet.

En timmas nerslag fullmatad med exempel på de olika perspektiven försvann raskt. Vi fick också med oss 10 trender eller rörelser för framtiden:

Algoritmer, algoritmer, överallt algoritmer
Digital trötthet blir smolk i bägaren
Konsumtionen blir allt mer flytande
Vanligheten blir vanligare
Allt fler lurendrejare
Konsumentmakten allt större- eller inte
Det äkta blir något att tro på
Slutet på navelskådandet
Skammandet kommer på skam
Konsumtionskulturen är här för att stanna men måste fyllas med ny mening

Marknadsföreningen — Marie Sommar och Jacob Östberg testar en "social distance snapshot" efter avslutat webbinarium.

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

Marknadsföreningen Stockholm | Referat, Webbinarium

Så skyddar du dina varumärken genom krisen

– Lärdomar från mediebyrån PHD

Vill du titta på webbinariet i sin helhet? Här kan du ta del av vår inspelning

Sedan löpsedlarna började fyllas med Corona-nyheter i början av 2020 befinner sig många företag i en kris och det kan vara utmanande att fatta beslut kring marknadsföring, kommunikation, varumärkesbyggande och försäljning.

Häromveckan gästades vi på Marknadsföreningen Stockholm av Håkan Gustafsson, Strategy & Planning Director på mediebyrån PHD, som delade med sig av insikter och tips kring hur vi kan tänka och agera. Är det exempelvis okej att fortsätta annonsera? Om man gör det, hur gör man för att inte trampa fel? Bör man aktivera eller bygga varumärke? Dessa och fler frågeställningar fick vi ljus på och här kommer våra key take-aways utifrån fem viktiga områden att ha i åtanke som Håkan presenterade.

1. The importance of keeping the lights on

En oro hos många organisationer när ekonomiska tider blir oroliga är att fortsätta spendera pengar på marknadsföring och kommunikation. Detta är ironiskt nog det motsatta mot vad vi ska göra. Vi behöver fortsätta annonsera, säger Håkan.
Historisk data som analyserar annonsering och tillväxt efter olika kriser tyder på att den kortsiktiga vinsten man gör när man sänker sina investeringar är mycket mindre än kostnaden för att komma tillbaka. Exempelvis gjordes en Harvard-studie 1924 som studerade sambandet mellan tillväxt och annonsering efter första världskriget. De som annonserade första året efter lågkonjunkturen, hade betydligt högre marknadstillväxt än de som inte annonserade eller bara annonserade väldigt lite.
Och detta var bara ett exempel på en studie som tyder på att sättet att växa i en lågkonjunktur tycks vara att annonsera – och gärna mer än konkurrenterna.

Men viktigt att komma ihåg är att man inte bara ska göra massa kortsiktiga aktiveringar.
“Just because they like your offers does not mean they like you”, säger Håkan.
Jobbar man bara med kortsiktig aktivering får man direkt effekt och syns i försäljningen vilket ger trygghet, men ett långsiktigt varumärkesbyggande ger i slutändan mer om du lyckas få en emotionell koppling hos dina kunder. Människor vill vända sig till varumärken man känner sig trygg med, därav är detta viktigt när människor och inköpare från företag vill och kan spendera igen. Du vill att de ska vända sig till dig då, att vara top of mind.

Man behöver alltså balansera kortsiktigt kampanjer med att jobba med varumärkesbyggande De flesta vet detta, men ändå fokuserar man kraftigt på det första.
Så summa summarum: Fortsätt annonsera om du kan!

2. Isolating, the Shifts in Media Communication

Vad har hänt med mediekonsumtionen då?
Några insikter:

TV, nyheter, hälsa, streaming, eskapism, gaming och dagligvaruhandel är alla områden som ökat samt arkiv innehåll (exempelvis SVT:s arkiv eller gamla champions league matcher).
Det som gått ner är all detaljhandel, bio, bilindustrin och så vidare MEN detta kommer att förändras sen.
Globala övergripande trenderna är att vi söker trygghet, vi söker nyheter och vi vill socialisera digitalt. Viktigt att veta dock: Mycket kommer ändras när vi får en mer normal vardag. Frågan är bara hur lång tid det kommer ta.
TV-och video konsumtionen är nu skyhöga. Netflix har exempelvis ökat sin konsumtion med 29 % och YouTube med 39 % sedan krisen bröt ut. Människor har mer tid.
Digitalt sök har kraftigt ökat framför allt matlagning, hälsa, life hacks (how to)
Alla sociala medier har ökat kraftigt framför allt Snapchat, Twitter och Messenger
Digital Display: Mer trafik från stationära enheter/laptops än mobil/padda eftersom man är mer hemma.
Direkt marknadsföring via mail och sociala medier har kraftigt ökat.
Mer trafik till alla online retailers.
E-com: Kraftig ökning t ex online träning osv
Print: Mer och mindre samma som vanligt. Lokala nyheter har ökat
Radio: Mer eller mindre oförändrat – mer lyssning hemma än i bilen (samt poddar)
Bio: Varit stängt men börjar komma tillbaka lite smått. Olika kreativa lösningar som att boka en egen salong.
Utomhusreklam: Väldigt påverkat, men börjar komma tillbaka nu när människor blir mer rörliga.

3. Building new Ecommerce capabilities fast

E-handeln har kraftigt ökat. och detta är inte bara en temporär effekt – det kommer hålla i sig. Exempelvis: Hemleveranser, prenumerationer, kläder, hygienprodukter osv.

Hur kan man då snabbt komma igång? Ja, det finns några viktiga saker att tänka på, säger Håkan.

Säkra gapet mellan kommunikation och försäljning
Varje touchpoint ska vara möjlig att handla från.
Switcha fysisk distribution till digitala handelsplattformar
Exempelvis med restauranger som tillhandahåller hemleveranser via beställning online.
Om man inte har en fysisk tjänst – kan man jobba med vouchers.
Köpa nu – betala sen.
Lansera en direkt till konsument plattform (färdiga lösningar)
Anpassa er produktportfölj/erbjudande för att se om ni gör rätt saker för framtidens handel

Summa summarum: E-handel är här för att stanna och det är kritiskt att anpassa sin verksamhet efter det och sen hela tiden utveckla sig inom området.

4. Capitalising on Creativity

Kom vinnande ur krisen genom att använda kreativitet! Största hindret för detta är att man vill minska risker. (Inte helt otippat). Nu har vi möjligheter när mer tid finns att stanna upp, reflektera och utveckla. Tid att göra saker annorlunda, tänka nytt. Det blir en kreativ renässans, säger Håkan.

Stora händelser som Corona, ger stor förändring t ex det kalla kriget som ledde till kapplöpning i rymden som gav oss en massa ny teknologi såsom magnetröntgen. Det har också visat sig att kreativa kampanjer prisbelönta kampanjer är både mer effektiva och mer effektfulla än andra inom samma kategori.

Vi behöver fundera över vad det är vi kommunicerar, kanske dela med oss av kunskap, kurser osv, exempelvis Nike som ger fri access till sin träningsklubb, kostnadsfria webbinarier inom olika ämnen osv. Det handlar om att ge mer till konsumenterna och stärka varumärket därigenom. Vi kan även nu kika på nya sätt att kommunicera T ex Instagram som skapade (co-watching) att man kan titta gemensamt från olika håll på samma content – mer socialt.

5. Preparing for the world after Corona (The New Normal)

Slutligen – ja det kommer finnas en värld efter Corona. Det kanske kommer en andra våg. Om det inte gör det är det definitivt en lågkonjunktur med förutspådd arbetslöshet på ca 11 %.

2 tips för framtiden:

Tänk på hela varumärkesresan (tratten) med din kommunikation och skapa emotionella kopplingar till varumärket hela vägen.
Ha en plan för hur allt ska leda till försäljning!

Vi befinner oss i en kris, men sättet att komma ur den är inte att vara passiva. Det är att vara proaktiva och kreativa, att se trenderna och se hur du kan använda dem, att anpassa dig och ditt varumärke efter de effekter vi vet kommer bestå i “den nya normala verkligheten”.

Av: Rebecca Cannerfelt

Bilder

Fyll i formuläret så skickar vi dig en länk till det inspelade webbinariet med PHD!

[ninja_form id=”25″]