Marknadsföreningen Sverige, författare på Marknadsföreningen Sverige

Erik Modig: Så blir marknad bästa kompis med ledningen

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg

”Med enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning”

Med över tio år erfarenhet från Handelshögskolan i Stockholm och gedigen erfarenhet från att undervisa och leda bolag inom marknadsföring, anses Erik Modig av många vara en av Sveriges främsta forskare och experter på kommunikation och marknadsföring. Erik leder kurser med ett förmånligt pris för våra medlemmar, under samlingsnamnet Marketing Levels. I den här artikeln delar han tips och tankar kring hur marknad och ledning kan få ökad samsyn.

_________

Hur ökar man samsynen mellan marknad och ledning? Många ledningar förstår värdet av marknadsföring. Dock när det kommer till interna presentationer, budgetering och prioriteringar har det visat sig svårare att få med alla aspekter av marknadsinvesteringar. I denna artikel för MarketingLevels.com delar jag tre steg som jag tycker ofta har stor påverkan på samsynen mellan marknad och ledning.

En utmaning som jag ofta får frågor kring är hur marknadsavdelningen och dess marknadschef ska vara relevant och kunna snacka ledningens språk. Det är ingen svår lösning men det kan vara utmanande. Låt oss gå igenom tre steg för att lyckas.

1. Ha alltid med ledningens strategiska mål i din presentation

Varje ledning presenterar en rad olika strategiska mål varje halvår, år eller för de kommande tre åren. Dessa är det som ledningen har diskuterat och det är även vanligt att deras bonusar eller andra utvärderingskriterier är kopplade till deras förmåga att lyckas uppnå dessa mål. Därmed ökar marknadschefen sin relevans markant om dessa mål alltid är med i marknadsavdelningens presentationer. Eller snarare, om de inte är med så minskar relevansen avsevärt.

De strategiska målen hittas nästan alltid i kvartals- eller årsredovisningen om de inte har presenterats på kick-off eller annan presentation från ledning. Låt oss ta ett av Sveriges största företag som exempel – Ericsson.

Med lite nyfikenhet hittar vi oss in på ericsson.com och letar upp sidan Investors, Financial Reports and Filing och sen Ericsson financial reports och så öppnar vi den senaste (klicka för förstoring).

Här hittar vi direkt en sammanställning som ger oss en hel del ledtrådar vad ledningen bryr sig om och som är relevant vad som marknad kan bidra till. Sen följer oftast en rapport från VD som sammanfattar hur företaget går samt vilka prioriteringar som finns. I Ericssons fall bjuder de även på en analys av riskfaktorer där det framgår tydligt att det finns en rad risker som marknadsavdelningen kan jobba med. Här har därmed marknadsavdelningen stor möjlighet att knyta sina aktiviteter till vad ledningen arbetar med. Marknadsavdelningen bör använda ord som:

Genom investeringar i marknadsaktivitet X bidrar vi till att förbättra den organiska tillväxten inom affärsområde Y (ta från rapport med sidhänvisning).
Genom investeringar i marknadsaktivitet A minskar vi risken i riskfaktor B (ta från rapport med sidhänvisning) genom att påverka målgrupp C.

Bara genom att göra sådana enkla kopplingar kommer ledning förstå marknads bidrag i mycket högre utsträckning.

2. Koppla samman marknadsaktiviteter med de övergripande målen

När du väl har fått en sammanfattning av de strategiska målen gäller det att koppla marknadsaktiviteterna till dem. De vanligaste företagsmålen är:

Lönsamhetsmål: Företaget ska förbättra lönsamhet med X antal procent.
Tillväxtmål: Företaget ska växa X antal procent. Oftast nedbrutet på olika affärsområden.
Nya marknader: Företaget ska lansera produkt på ny marknad.
Nya produkter: Företag ska lansera ny produkt på existerande marknad.
Kvalitativa mål: Företaget vill att existerande eller hela marknaden ska bedöma dem på visst sätt. Oftast mätt i NKI, NPS, Liking eller kännedom. Här kan också tillkomma olika associationer såsom att man ska uppfattas som ledande inom hållbarhet eller teknik.

Här måste du sen koppla vad ni gör till något av de olika målen så att varje aktivitet faller in under ett strategiskt mål. Lyckas du med det kommer ledningen i mycket högre utsträckning att förstå vad marknad bidrar till.

Vad gör du då om du har massa aktiviteter som inte faller in under något strategiskt mål? Då måste du såklart först utvärdera vad som är syftet med marknadsaktiviteten. Exempelvis är det ibland svårt att hitta en länk till ett strategiskt mål för kostnader som handlar om att kommunicera med existerande kunder eller annat always-on som inte direkt leder till tillväxt. Här får du då se till att dessa aktiviteter inte är i majoritet. Vilket i sig är vettigt. I nästa steg är att påpeka för ledning att en viss del av budgeten syftar till ”Behålla och utveckla existerande kundbas och öka lojalitet”. På sikt kan du då få in det i de strategiska målen och därmed också kunna koppla de aktiviteterna till ett mål definierat av ledningen.

3. Bidrag och scenariobedömning

När alla marknadsaktiviteter är kopplade till olika mål kan du sen bedöma just marknadsaktiviteternas bidrag till att ni lyckas med målen. Gör gärna också olika scenarier baserat på olika nivåer av investeringar. Bedöm vad som är sannolikt med existerande nivå på investering, vad som skulle kunna uppnås med +20 procent eller vad som skulle förloras med -20 procent i budget. Därmed visar du på transparens, förståelse för ledningens avvägningar samt också får ledningen att köpa in i hur stor investering ni gör i olika områden.

Min erfarenhet säger att dessa tre steg oftast skapar en större samsyn, mer förståelse kring marknads bidrag samt en hel del värdefulla strategiska diskussioner om satsningar inom marknadsföring.

___________
Om du känner att detta är intressant och vill ha hjälp samt vill ha andra smarta kollegor feedback så rekommenderar vi självklart kursen Diplomerad Kommersiell Strateg. Där tittar vi på era företagsmål och hjälper dig att koppla det till marknadsaktiviteter och vi utvecklar och tränar hur du på bästa sätt ska presentera detta för ledning. Vi lovar att du kommer få nytt gehör.

Erik Modig
Kursledare ”Diplomerad Kommersiell Strateg”.

Möt medlem & partner: Frida Fors Wallsbeck, Meltwater

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Möt medlem

”VR, metaverse samt influencer marketing kommer dominera”

Meltwater är en av våra partners till Årets Marknadschef 2022 och vi fick senast möta deras skandinaviska marknadschef Frida Fors Wallsbeck i slutet av förra året, då hon gästade vårt event tillsammans med NA-KD, för en spaning inom influencer marketing. Och den 31 mars får vi möta henne igen då hon är en av talarna vid vårt webbinarium ”Metaverse och marketing-trender 2022”. Vi passade på att ställa Frida några frågor om hennes bakgrund och vad som händer just på hos Meltwater, och hittar en marknadschef med en förkärlek för datadrivna insikter, metaverse och möjligheterna med VR/AR.

Hur ser din roll på Meltwater ut, och vad har du för bakgrund?

– Som skandinavisk marknadschef på Meltwater ansvarar jag för marknadsaktiviteter som tex event, PR, samarbeten samt digital marknadsföring (PPC, email marketing, paid social) – utöver detta ansvarar jag även för strategiskt varumärkesbyggande och positionering av Meltwater i Skandinavien.

Innan Meltwater arbetade jag med marketing och tillväxt på market research-bolaget Nepa. Under mina +7 år på Nepa byggde jag upp en stark kunskap och kärlek till datadrivna insikter – som matchas utmärkt med en stark magkänsla och en ”trial and error”-mentalitet.

Vad händer på Meltwater just nu?

– Just nu har vi stort fokus på att bygga kännedom för våra produkter inom social listening och analytics, samt influencer marketing. Dvs verktyg för att analysera samt operativt arbeta med social media och influencer marketing.

Vilken utveckling inom sociala medier följer du med störst intresse?

– Social shopping (social e-commerce) och kreativ annonsering som tex Snapchat-filter där du kan testa produkter innan köp. Jag ser fram emot var marknadsförare kommer leverera under 2022 då VR, metaverse samt influencer marketing kommer dominera!

Den 31 mars får vi och våra medlemmar möta dig igen, vid vårt webbinarium ”Metaverse och trender inom marknadsföring 2022”. Hur skulle du definiera ”metaverse” och vad ser du för möjligheter med det?

– Enligt mig är metaverse mer eller mindre ett nytt buzzword för något vi sett under en längre tid, dvs AR eller enklare förklarat där fysiska och digitala världar möts. Däremot tror jag att efterfrågan under och efter Corona har pushat på utvecklingen och 2022 kommer vara året då det verkligen slår sig fast! Jag ser fram emot kreativa möten med mitt globala marknadsteam (med VR-glasögon på), likaså att genomföra rekryteringar där vi möts utan att resa samt att uppleva en än mer smidig shoppingupplevelse.

Meltwater är guldpartner till Årets Marknadschef 2022, vad ser du själv mest fram emot inför eventet 12 maj?

– Jag ser fram emot att omges av kreativa och drivna marknadsförare – som jag vet kommer inspirera mig i mitt egna arbete och planer för året.

Meltwater släppte nyligen sin e-bok ”Marketing trends 2022”, vilka är dina bästa spaningar från den?

– Jag skulle utan tvekan säga metaverse och influencer marketing. Det ska bli riktigt spännande vad dessa områden kommer inspirera oss till under året. Tex planerar Meltwaters globala marknadsteam redan nu att mötas i ”metaverse” under vår kick-off i mars.

Varför är Meltwater medlemmar i Marknadsföreningen?

– För mig personligen är det nätverka, bli inspirerad samt kunskapsdelning, för Meltwater är fokus att stärka vår kännedom inom en av våra nyckelmålgrupper.

Customer experience, CRM och kundlojalitet – viktigare än någonsin!

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

År 2022 kräver förändring!

– därför är CX, CRM & kundlojalitet viktigare än någonsin

Camilla Cramner är en av ledarna för vår nätverksgrupp CxL, och leder även vår kurs CX, CRM & kundlojalitet. Här delar hon med sig av sina tankar och spaningar kring hur vi kan anpassa oss till kraftigt ökade förväntningar från kunder och inte minst en pandemieffekt som bl a medfört att det digitala kundmötet tar allt större plats i våra liv.

_________

Digitaliseringen ökar, kundlojaliteten sjunker och kundernas förväntningarna har kraftigt förändrats de senaste åren. Kundupplevelse är idag viktigare än produkt och pris.

Marknadsföringen transformeras i hög hastighet och inte minst har pandemin lett till att det digitala kundmötet tagit allt större plats i våra liv. Undersökningar från McKinsey pekar på att 75% av konsumenterna har provat på nya sätt att handla under pandemin, och att vi i allt större grad förväntar oss personalisering oavsett kanal. Hela 71% förväntar sig personalisering och är mer benägna att rekommendera företag som känner igen sina kunder och personaliserar kommunikationen.

År 2022 bör vi undvika att “kommunicera allt till alla”. Förändring krävs! Här kommer det viktiga CRM-arbetet in som ytterst handlar om “rätt budskap till rätt kund i rätt kanal i rätt tid”.

71% förväntar sig personalisering

I takt med digitalisering och kundupplevelse och personalisering som drivare av lojalitet ökar företag kraftigt sina investeringar i marketing automation och data och analys. På så vis kan företagets egna kanaler knytas ihop, både digitala kanaler som email, sms, web, app och analoga kanaler med kundtjänst, postala brev och telemarketing. Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare. Detta ställer enorma krav på dagens marknadsförare som alltmer blir ansvariga för “martech”, dvs den teknik som ska möjliggöra den nya typen av kommunikation.

Det är ett fåtal företag som ligger i framkant, och de flesta företag har en lång väg att gå. Så kallade “digital natives” som Spotify, Netflix, Amazon har detta i sitt DNA, och företag med stora kundbaser inom telecom, bank, försäkring, energi liksom stora retailers är de som ligger i framkant då de har mycket att vinna på detta.

Man pratar om “personalization at scale”. Men detta är en utveckling som de allra flesta företag måste kliva på förr eller senare. Det förväntas helt enkelt av våra kunder.

Always on-kommunikation och omnikanal är begrepp som används allt flitigare

Det handlar inte bara om plattformar och data utan framför allt hur du strategiskt planerar dina use case och hur du därmed väljer att differentiera din kommunikation. Det är av största vikt att du gjort det strategiska grundjobbet och funderat igenom din värdesegmentering och profilering. Engagemang, värde och lojalitet är viktiga dimensioner att ta hänsyn till. Har du koll på vilka som är dina “Royal & Loyal” kunder? Allt lojalitetsarbete startar med förståelsen runt dina största och mest engagerade kunder och det är här du har störst påverkan på lönsamheten. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

Företag i framkant kartlägger och optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga definierade kundresor och hur personalisering och differentiering kommer in i de olika faserna genom mikrosegmentering. Var ligger det största värdet för företaget? Hur ser tex onboarding-fasen ut? Hur utvecklar och lojaliserar vi över tid i lojalitetsfasen och hur bromsar vi utflödet av kunder i retention-fasen och även hur kan vi återvinna kunder? Företag i framkant organiserar runt kundresor och sätter tydliga KPIer per kundresa.

Företag i framkant optimerar värdet genom hela kundlivscykeln med tydliga kundresor och relevant segmentering. Ofta står 20% av kunderna för 80% av intäkterna.

CRM, CX och lojalitet är viktigare än någonsin då det handlar om att förstå din kundbas och kundernas drivkrafter, att segmentera och personalisera genom hela kundlivscykeln med hjälp av data, analys och marketing automation och inte minst mäta och följa upp hur du påverkar viktiga kund KPIer som NPS och CLV (customer lifetime value).

– Camilla Cramner

Se vår Kick-off till Årets Marknadschef i efterhand

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Referat

20-talet tillhör utmanarna!

– Och de som kan anta en utmanares perspektiv

Vad roligt att så många ville hänga med oss digitalt i veckan när vi öppnade upp vår digitala Årets Marknadschef-värld igen!

Vi fick med oss spännande insikter på ämnet varför vi alla behöver en ”challenger mindset” från den internationella byrån eatbigfish, där Toby Brown och Emily Horswell delade med sig av sin syn på utmanare och summerar med att man behöver offra något för att kunna sticka ut. Panelen bestående av Patrik Nygren-Bonnier, Carl Wåreus, Gül Heper-Jämterud och Sofia Syrén spann sedan vidare på dessa insikter och delade med av sin syn på saken samt vad de letar efter i årets tävlande bidrag.

Missade du tillfället igår, misströsta inte – plattformen är öppen fram till den 14 februari, där du kan ta del av allt innehåll och inspelningen fram tills dess: https://event.vvenues.com/aretsmarknadschef2022/

Och missa inte nu att nominera dina favoriter i nån av de fyra kategorierna: Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör senast den 14 februari för deras chans att vara med i tävlingen i år och kamma hem en av guldsplasharna. Mer om eventet, utmärkelserna och länk till nomineringen hittar du här >>

Stort tack till Toby & Emily, till panelen och vd Marie Sommar som lotsade oss igenom sändningen samt till alla som deltog. Och ett varmt tack till alla våra partner som gjort detta möjligt: Meltwater, Onemotion IMC, MarLaw, vVenues och Mevida.

Fler nedslag inom ramen för Årets Marknadschef kommer löpande under året – Missa inte det!

Bilder

Framtidsspaning från NomoFomo: Har Covid-19 gjort oss alla till nostalgiker?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Övrigt

”Vi uppfinner hjulet för ofta – guldet finns i historieböckerna”

– Gästartikel av Nicklas Hermansson, NomoFomo

Jag köpte en kaffemugg i lördags*. Motivet? Den flygande bilen i guldrullen ”Tillbaka till framtiden”. Det var inte en tillfällighet. Pandemin har gjort oss nostalgiska – vilket flera smarta marknadsförare har kapitaliserat på det senaste året.

Det ska sägas direkt. Marknadsföring som bygger på nostalgi är långt ifrån nytt. Varumärken, filmer, snabbmatskedjor – finns det någon som inte har utnyttjat människans fäbless för förskönad dåtid? Säkert. Men frågan är om vi inte har nått en ny rekordnivå nu. Jag ska snart ge dig en rad exempel, men först ska vi försöka förstå hur det blev så här.

Det ska vara dåtiden nuförtiden

Det är egentligen inte så svårt att klura ut varför kreatörer världen över väljer att förlita sig på dåtiden nuförtiden. Det är ett strategiskt val att påminna konsumenterna om hur det var innan Covid-19 sköljde över oss. Vi var ju så lyckliga! Och allt var så enkelt! Genom att skapa den känslan genom annonskampanjer vinner varumärkena poäng bland allmänheten. Det säger ett gäng reklambyråchefer som det internationella branschorganet DigiDay har pratat med.

En av dem är Andrew Quay, strategichef på reklambyrån Deutsch NY.

– In times of uncertainty, we crave familiarity so this shift towards nostalgia-based marketing simply reflects the psychological needs most of us have right now: comfort and stability. It’s the same reason why we’ve seen a rise in consumer spending on comfort foods, home improvement supplies, pet adoption, and athleisure apparel over the last year. Brands that are shaping their creative around nostalgic references are injecting us with a dose of serotonin to appeal to that happy place that has been buried inside of us far too long, säger han till DigiDay.

Vem är du efter isoleringen?

All den här tiden i isolering och karantän har fått oss att minnas en svunnen tid och genom att påminnas om klassiska fenomen från förr känner vi oss lite tryggare.

– For legacy brands, this helps reinforce their stability, while also framing their core values to be relevant for today, säger Campbell Ewalds strategichef Kari Shimmel till DigiDay.

Att det skulle bli så här gissade jag redan några månader in på pandemin. Då skrev jag en text där jag berättade om min dröm om att få göra iskalla långburkar från ”Pripps Energy” stort igen och utmana nutidens energikungar Monster, Red Bull och Nocco. Vi uppfinner hjulet för ofta. Guldet finns i historieböckerna. Pripps Energy är bara början.

Nostalgi och marknadsföring 2022

Jag tror att vi kommer att få se reella exempel i pandemins kölvatten eftersom Covid-19 har fått oss att stanna upp. Tänka till. Bli nostalgiska.

Men jag är såklart inte ensam. Den ständigt omdiskuterade marknadsföraren Gary Vaynerchuk har länge pratat om sin dröm om att REA-fynda ett klassiskt varumärke som inte längre är vad det var och lägga det i händerna på sina Gen Z-kreatörer på VaynerMedia. Ett första steg var att släppa en egen K-Swiss-sneaker. Frågan är när han köper upp New Balance?

Det för oss vidare till några faktiska case på nostalgisk marknadsföring som jag har sett under pandemin. Nedan är sju intressanta exempel.

Cronk

Tre månader efter att pandemin var ett faktum kom nyheten om att den kanadensiska drycken ”Cronk” skulle göra comeback. Cronk var väldigt populär på 1800-talet innan den gick i graven, men efter att en forskare publicerat några fascinerade annonser från 1882 på Twitter krävde kanadensarna att drycken skulle återuppstå. Läs mer i Calgary Herald: https://calgaryherald.com/news/local-news/cronk-goes-viral-cronk-returns och på Twitter: https://twitter.com/paulisci/status/1274846696778788864

Pizza Hut

Våren 2021 återlanserade Pizza Hut sin innovation ”Book It!” – som har hjälpt barn att lära sig läsa i snart 30 år – genom att bland annat trycka upp nostalgiska t-shirts. Läs mer hos MediaPost: https://www.mediapost.com/publications/article/363372/with-book-it-reboot-pizza-hut-builds-on-newstal.html

Uber Eats

När Uber Eats gjorde Super Bowl-debut förra året valde de att hänga upp konceptet på Mike Myers och Dana Carveys karaktärer i ”Wayne’s World” från 1992. Läs mer på Muse: https://musebycl.io/super-bowl/party-uber-eats-resurrects-waynes-world-super-bowl

Geico

Samtidigt plockade försäkringsbolaget Geico in den legendariska rapduon Tag Team i en reklamfilm där de fick göra en variant av sin hitsingel ”Whoomp, There It Is”. Läs mer i Adweek: https://www.adweek.com/creativity/tag-team-says-geico-was-their-first-invite-in-30-years-to-be-more-than-just-a-soundtrack/

Domino’s

Några månader senare dammade pizzajätten Domino’s av sin maskot ”Noid” som varit död sedan 80-talet.

Goldfish

Och när snacksföretaget Goldfish skulle lansera en ny produkt i höstas valde de att samarbeta med ikoniska jeansföretaget JNCO som designade ett par 90-talsjeans i begränsad upplaga för de som ville åka tidsmaskin.

https://www.youtube.com/watch?v=z4KkKRguIKw

Pepsi

Lagom till höstens MTV Video Music Awards släppte Pepsi en ny reklamfilm där artisten Doja Cat gick in i karaktären som ”Sandy” från filmen ”Grease” och sjöng 80-talshiten “You’re the One That I Want”. Läs mer i Variety: https://variety.com/2021/music/news/doja-cat-vmas-grease-pepsi-commercial-mtv-1235060736/

Nicklas Hermansson är chefredaktör för omvärldstjänsten NomoFomo som via nyhetsbrev, podd och föreläsningar kurerar och analyserar nyheter, trender och innovationer som formar framtiden. Nicklas kommer att spana kring framtidens marknadsföring för oss på Marknadsföreningen Stockholm en gång i månaden.

NomoFomo Insights ger dig 15 spaningar i inboxen varje onsdag.

NomoFomo Podcast ger dig 10 spaningar på 10 minuter varje måndag.

Här är juryn för Årets Marknadschef 2022

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Pressmeddelande

Pressmeddelande
Marknadsföreningen Stockholm
2022-01-20

Juryn för Årets Marknadschef 2022 är utsedd

Juryn som ska utse Årets Marknadschef, Årets Framtidslöfte, Årets Varumärkesresa och Årets Disruptör 2022 är nu klar. Marknadsföreningen Stockholm delar ut Årets Marknadschef för 15:e gången i år, samt de tillkommande kategorierna; Årets Framtidslöfte, Varumärkesresa och Disruptör för femte gången.

Nomineringen för årets upplaga är redan öppen och vem som helst kan nominera sina favoriter fram till den 14 februari direkt på mis.se. Årets Marknadschef rivstartar i år med ett digitalt Kick off- och nomineringsevent den 25 januari, som blir det första nedslaget inom ramen för Årets Marknadschef upplaga 2022.

I mars sammanträder de namnkunniga juryerna för att granska bidragen och ta sig an uppgiften att hitta 2022 års vinnare och därmed utse Sveriges vassaste marknadsförare, kommunikatörer och varumärken. Finalisterna kommer att avslöjas under april månad och vinnarna koras sedan i maj.

– Med 15-årsjubileum för Årets Marknadschef laddar vi upp med fler nerslag än tidigare både digitalt i vVenues och IRL. Jag är jätteglad att vi även i år har en urstark jury som kommer gå igenom bidragen och utse vinnarna. Det finns så många skickliga marknadsförare och varumärken på den svenska marknaden att de har ett både tufft och roligt uppdrag framför sig i vår, säger Marie Sommar, vd på Marknadsföreningen Stockholm.

Kategoriordförande för Årets Marknadschef, Carl Wåreus, Google, reflekterar kring juryarbetet:

– Framgångsrik marketing är idag inte lika publik som den en gång var. Är man inte i målgruppen är det inte ens säkert att man sett de fina saker som görs. Därför är det extra roligt att få sitta i en jury och gå igen alla dessa fantastiska arbeten. Man blir ofta positivt överraskad och får tid att reflektera kring vad som är riktigt bra marketing, och vilka som är de bästa marknadsförarna. Jag ser fram emot det, och våra diskussioner i juryn. Det ger energi.

Juryn 2022

Kategori Årets Marknadschef 2022

Carl Wåreus (ordf) – Head of Domestic Clients, Agencies & Partners, Google
Brandon Sekitto – VD Nodnarb AB
Christian Cabau – Marketing Director, Klarna & Vinnare Årets Marknadschef 2020
Emma Stjernlöf – VD, Röhnisch
Nike Carlstoft – VD, Dentsu Sweden
Niklas Bondesson – Doktor i Marknadsföring vid Stockholms universitet & Rådgivare NoA Consulting

Kategori Årets Framtidslöfte 2022

Camilla Wallander (ordf) – VD, Berghs School of Communications
Jean Hedayat – Head of LinkedIn Sweden
Nicklas Hermansson – Chefredaktör, NomoFomo
Nina Åkestam Wikner – Head of Strategy, Nord DDB
Roza Azimi – CMO, Allbry & Vinnare Årets Framtidslöfte 2020
Yasmine Winberg – Chefredaktör & ansvarig utgivare, Resumé

Kategori Årets Varumärkesresa 2022

Mats Rönne (ordf) – Senior rådgivare inom marknadsföring
Astrid Odell – Head of Marketing, PostNord Sverige & Vinnare Årets Varumärkesresa 2020
Giselle Almonacid – Head of Marketing and PR, PHD Media
Mirja Kais – Head of Creative Agency på Tre
Robert af Klintberg Ryberg – Co-Founder, Kapero
Sabina Rasiwala Hägglund – HR & Kommunikationsdirektör samt tf Strategichef, SVT

Kategori Årets Disruptör 2022

Gül Heper-Jämterud (ordf) – CMO, DBT
Ather Gattami – CEO of Bitynamics and Head of Research, AI Sweden
Mats Holmberg – Associate Director/ Premium Consumer Insights, Spotify
Mikael Ahlström -Innovatör och entreprenör Sprout Park, The Park, Hyper Island, Lifvs & Bambuser
Sofia Syrén – Global CMO, Matsmart-Motatos & Vinnare Årets Disruptör 2020

För att nominera, mer information om kategorierna och priserna, besök https://mis.se/arets-marknadschef/

Presskontakt:
Marie Sommar
VD Marknadsföreningen Stockholm
marie@mis.se
0701-463422

Tidigare vinnare av utmärkelserna inom Årets Marknadschef

2020: Christian Cabau, Klarna (Årets Marknadschef), Roza Azimi, Snaptive (Årets Framtidslöfte), Matsmart (Årets Disruptör), PostNord (Årets Varumärkesresa)
2019: Pino Roscigno, Stadium (Årets Marknadschef), Marika Baltscheffsky, MEDS Apotek (Årets Framtidslöfte), FirstVet (Årets Disruptör), Polisen (Årets Varumärkesresa)
2018: Emma Stjernlöf, Adidas (Årets Marknadschef), Siduri Poli, Changers Hub (Årets Framtidslöfte), TransferGalaxy (Årets Disruptör), Klarna (Årets Varumärkesresa)
2017: Patrik Nygren-Bonnier, IKEA (Årets Marknadschef), Malin Cronqvist, Help to Help (Årets Framtidslöfte), Karma (Årets Disruptör), Semcon (Årets Varumärkesresa)
2015: Catarina Falkenhav, ABBA the Museum
2014: Lina Söderqvist, Björn Borg
2013: Claes Dahlén, Mr Green
2012: Lars-Johan Strand, Stadium
2011: Mariette Kristenson, Pressbyrån och Lena Strand, Folksam
2010: Karl-Oskar Tjernström, Samsung Electronics
2009: Elenor Wolgers, Folkoperan
2008: Anders Forssten, Max
2007: Jonas Tränk, Wasabröd
2006: Anna Stinger, Tele2

Så får du dina åhörare att lyssna och delta – Retorikexperterns 10 tips

”Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma”

Per Furumo är konsult inom talarträning/retorik/presentationsteknik och leder Marknadsföreningens ”Workshop i retorik och presentationsteknik” – nästa tillfälle planeras nu. Vi har också möjlighet att företagsanpassa kursen och hålla den hos er. Mer info här >>

_________

Fysiska möten hit, digitala möten dit. Eller det nya svarta, hybridmöten.

Det är lätt att tro att saker och ting antingen är väldigt mycket ”si” eller väldigt mycket ”så” beroende på mötesform. Men faktum är att i grunden handlar det om samma saker. Framgångsfaktorerna för det fysiska respektive digitala sammanhanget är till stor del de samma.

Den här texten handlar främst om de fundamentala faktorer som alltid gäller, om hur vi med eller utan tekniska hjälpmedel som de biologiska varelser vi är faktiskt funkar. För det är detta modern retorik handlar om.

Oavsett mötes- eller presentationsform vill vi ju alla åstadkomma kommunikation som gör att vi når fram, eller hur? I så fall kan vi vara säkra på en sak: det bleka, blodfattiga har uppförsbacke. Evolutionen har ”haft avsikter” med allt det som under årtusendena mejslats fram vad gäller muntlig kommunikation. D v s allting som tillsammans påverkar tonfall, melodi, uttryck (inom lingvistiken är det övergripande begreppet kroppsspråk då det i muntlig kommunikation alltid är en samverkan mellan röst, gestik och mimik).

Verktyg för talarsituationen

Innehållet i det vi kommunicerar är självklart av vikt för mottagarens motivation. Men det är så mycket mer som bestämmer hur det vi förmedlar uppfattas, landar och tas emot, mekanismer som är en så självklar del av varje människas existens att vi inte tänker på dem. Allt det där vi ”håller på med”, som påverkar, så fort människor interagerar. Som vi har tyst kunskap om.

Gör vi den tysta kunskapen till medveten kunskap, ja då kan vi plötsligt ha ett verktyg, en ledstång, för den professionella talarsituationen oberoende av om den är fysisk, digital eller hybrid.

Det finns förstås inget självändamål med god retorik, med levande pedagogik. Syftet är alltid att forma en kommunikation som når in, som gör avtryck. Energi och engagemang leder till hög mental närvaro. Vilket i sin tur ökar förutsättningarna för vassare möten och i slutändan bättre resultat.

Här sammanfattar jag de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå detta, vilka också till stor del utgör min kurs för Marknadsföreningen Stockholm.

Kom ihåg: det går att göra Pippi Långstrump till en urtråkig berättelse utan att ändra ett ord och det går att prata digitalisering, snårig finans eller vad som helst och ändå fånga och fängsla.

INCHECKNING
Värna om incheckningen – den kan ha stor effekt på deltagarnas engagemang.
INVOLVERING
Hur säkrar man delaktighet och involvering?
INTERAKTION
Vad kan man vända till frågor, och varför?
VARIATION
Så undviker du monotoni och enformighet.
SAMSPELET TAL/BILD
Death by Powerpoint?
NYFIKENHET
Nu kanske du undrar varför det är viktigt?
MUNTLIG LEVERANS
Det är så mycket mer än innehållet i sig som påverkar.
BERÄTTA
Allting är berättelser!
VÅGA & LEKA
Inget kan vara mer seriöst.
MÖTESETIKETT
Så skapar du en struktur som säkrar mental närvaro.

– Per Furumo

Per Furumo är konsult i talarträning/retorik/presentationsteknik. Som röstspecialist sticker Per ut bland Sveriges retorikkonsulter. Bland kunderna finns en mängd av våra stora företag och organisationer, de stora bankerna, Regeringskansliet, EU-kommissionen, offentliga personer inom näringslivet och många andra.

Vi välkomnar Björn och Viktoria till styrelsen!

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Föreningen

Inkludering, mångfald och vikten av att sätta människan i centrum

– Vi kollar läget med våra två nya styrelseledamöter

Tidigare i veckan hade föreningen sitt valmöte inför nästa år, och nu är vi väldigt glada att kunna presentera två nytillskott till styrelsen! Varmt välkommen säger vi till Björn Owen Glad, innovationsledare och kreativ chef på Chiffer och Viktoria Nilsson, Marknadschef på Vasakronan.

Vi i teamet på Marknadföreningen Stockholm vill samtidigt passa på att tacka Maria Croon och Kamran Alemdar för ett fint bidrag under många år i styrelsen!

Vi ställde tre snabba frågor till Björn och Viktoria för att lära känna dem lite bättre:

Välkommen till styrelsen, Björn! Vad var det som lockade med uppdraget?

– Efter många år på byråsidan hoppas jag att det är just byråns perspektiv jag kan ta med mig in i styrelsen. Dessutom brinner jag för frågor som rör inkludering och mångfald i branschen.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag är den misslyckade journalisten som halkat på olika bananskal in i marknadsföringsbranschen. Jag har jobbat som marknads- och varumärkeschef på Spoon i många år, och sedan ett år tillbaka arbetar jag som innovationsledare och kreativ chef på Chiffer.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Då tar jag tillfället i akt att prata om hur reklamtrötthet är ett samhällsproblem, och att det bara är vi marknadsförare som kan motverka den. Tyvärr är vi många gånger så lata och loja att vi inte tar vårt ansvar. Jag är trött på dålig reklam och jag ser fram emot en ny kreativ och moralisk revolution.

Välkommen till styrelsen, Viktoria! Vad var det som lockade dig mest med styrelseuppdraget?

– Tack! Jag har följt Marknadsföreningen Stockholms arbete under några år och tycker att utbudet och aktiviteterna är intressanta och högkvalitativa. Möten med människor som delar intresse kring marknadsföring, utmaningen i att konkurrera om människors tid samt utforskandet av digitalt/fysiskt deltagande tycker jag verkar lockande.

Vad har du för bakgrund, och vad gör du idag?

– Jag studerade Internationella Ekonomilinjen i Umeå. Efter det har jag jobbat i fastighetsbranschen i princip hela mitt yrkesverksamma liv och haft roller allt ifrån marknadskoordinator till projektledare på KF Fastigheter, AP Fastigheter, Atrium Ljungberg och är nu marknadschef på Vasakronan. Vårt mest utmanande uppdrag just nu är att ställa om till att skapa en digital kundresa och arbeta effektivt med insiktsdriven och digital marknadsföring.

Bara du, en soapbox, och ett välbesökt torg en vacker vårdag i Stockholm. Vad brinner du för att förmedla till dina åhörare?

– Att vi alltid behöver sätta människan i centrum och vara lyhörda för många olika perspektiv. Att genuint försöka förstå beteenden och bakgrunden till varför vi gör som vi gör. Jag tror att det är till nytta oavsett var vi jobbar eller vilka vi är.

__________

Styrelse 2022

Ordförande:
Patrik Nygren-Bonnier, Årets Marknadschef 2017, Yellow Door

Ledamöter:

Björn Owen Glad, Chiffer
Viktoria Nilsson, Vasakronan
Mikael Bergh, Novamedia, Postkodlotteriet
Sofia Söderqvist, Adlibris
Alex Baker, Retail Tech X
Paula Fagerlund, Arbetsförmedlingen
Charlotte Banning, Monterro
Ted Bergström, Hemköp, Axfood
Marianne Wiström, Svenska Spel,

Ledamöter i valnämnden

Marcus Sandell, Birn+Partners (ordförande)
Kamran Alemdar, GlobalConnect
Stefan Backlund, Kuorrokveik Adventure Capital

Revisorer

Extern revisor: Johan Svärdlöf, PwC
Intern revisor: Jurek Waldfogel, Hedersmedlem

Marknadsföreningen Stockholms organisation & stadgar >>

Gästartikel från MarLaw: Nya riktlinjer för tredjelandsöverföringar

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Hur överför man personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller?

– Så ser den praktiska hanteringen ut efter uppdaterade riktlinjer

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Missa inte deras sammanfattande tips längst ner i artikeln.

_________

Bakgrund

Förra sommaren kom den s.k. Schrems II-domen[i] från EU-domstolen vilken tar sikte på överföringar av personuppgifter till tredje land (i detta fall USA). Bakgrunden till målet är den österrikiska juristen Max Schrems (som bland annat driver organisationen Non Of Your Business; ”NOYB”) som återigen lyckats få till en prövning i EU-domstolen rörande rätten för Facebook Ireland Ltd att hantera personuppgifter som överförs till dess moderföretag i USA. Sådana överföringar till tredje land, exempelvis USA, är som huvudregel förbjudna om inte ett undantag i GDPR kan tillämpas (se artiklarna 45–50 i GDPR). Ett sådant undantag ger kommissionen rätt enligt artikel 45 att besluta om att visst tredje land har en adekvat skyddsnivå. Sådana beslut fattas efter att EU-kommissionen kommit överens med ett tredje land om villkoren för överföringar.

Ett sådant beslut var det mellanstatliga avtalet Privacy Shield-mellan EU och USA som sålunda upphävdes av EU-domstolen i juli. EU-domstolen menade bland annat att amerikanska myndigheters möjligheter att i stor skala övervaka och samla in personuppgifter om EU-medborgare gör att det reella skyddet för personuppgifter i USA inte lever upp till en adekvat skyddsnivå varken enligt GDPR eller EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till privatliv och till personuppgifter.

…med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land.

Vidare innehåller GDPR undantag enligt vilka personuppgiftsöverföring får ske till tredje land om de förenas med lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46. En sådan skyddsåtgärd är att stödja sin personuppgiftsöverföring på standardavtalsklausuler som har godkänts av kommissionen. Prövningen i målet Schrems II omfattade förutom Privacy Shield också just personuppgiftsbehandling med stöd av sådana godkända standardavtalsklausuler. Domstolen konstaterade att standardavtalsklausulerna fortfarande kan användas. Klausulerna måste dock ge en skyddsnivå som ger en ”väsentligen likvärdig skyddsnivå” för registrerade som den som finns under GDPR. De krav som ställs på organisationer som vill överföra personuppgifter till tredje land blir således mycket långtgående även om man använder standardavtalsklausuler eftersom man har en undersökningsplikt både att ta reda på vilket skydd personuppgifterna i praktiken har i tredjelandet, hur lagstiftningen där ser ut och dessutom ett ansvar att informera de registrerade om skydd och risker.

Granskning av NOYB

Kort efter domen granskade NOYB ett antal företags webbplatser i EU och noterade att många använde Facebook Connect och/eller Google Analytics. Dessa verktyg innebär att data överförs från EU till USA där dessa bolag är skyldiga att tillhandahålla data till amerikanska myndigheter såsom NSA. Enligt NOYB fanns inte något behov att använda dessa verktyg för att kunna driva webbplatserna och dessa verktyg borde ha tagits bort eller deaktiverats efter domen. NOYB valde att anmäla 101 olika företag i EU till tillsynsmyndigheter i respektive land i anledning av dataöverföringarna.

Tillsyn från IMY

För svensk del anmäldes sex bolag till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) under hösten 2020. IMY inledde tillsyner mot samtliga sex avseende överföringar av personuppgifter till tredje land, det vill säga länder utanför EU och EES. IMYs granskning pågår alltjämt och att vi ännu inte har något beslut i dessa tillsyner beror på att IMY samordnar bedömningarna med de övriga tillsynsmyndigheterna runtom i EU.

Uppdaterade riktlinjer

Sedan domen förra sommaren har Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) tagit fram vägledningar om hur man bör agera om man avser överföra personuppgifter till tredje land när Privacy Shield inte längre gäller. Den senaste versionen av EDPBs rekommendationer lanserades den 18 juni i år[1] och tar sikte på vilka ytterligare skyddsåtgärder som kan användas vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU och EES vid användning av standardavtalsklausuler. För att kunna bedöma om det är möjligt att överföra uppgifter till ett visst land som saknar beslut om adekvat skyddsnivå ska man göra en bedömning i sex steg enligt nedan:

Kartlägg dina överföringar
Stäm av vilken grund du baserar din överföring på
Gör en bedömning av tredje landets lagstiftning i förhållande till art 46
Identifiera och anta tilläggsåtgärder för att komma upp i samma nivå av skydd som EU
Vidta nödvändiga formella åtgärder, t.ex. konsultera tillsynsmyndigheten
Gör förnyade bedömningar med lämpliga intervaller

Kommentar

Vi har i skrivande stund inte fått beslut från tillsynsmyndigheterna vad gäller användningen av Facebook Connect och Google Analytics men med tanke på den förhållandevis omfattande överföringen av data finns en överhängande risk att myndigheterna kommer fram till att användning av dessa verktyg som innebär överföring av personuppgifter till USA inte är förenligt med GDPR. Det är därför centralt att varje organisation granskar vilka verktyg och tjänster, cookies mm som man använder och som kan innebära en överföring till tredje land. Därefter ska respektive tredje lands lagstiftning granskas för att göra en bedömning av möjligheterna att med ytterligare skyddsåtgärder komma upp i samma nivå av skydd som i EU. Beroende på vad den egna analysen och legala bedömningen blir får varje organisation fatta ett affärsbeslut baserat på behovet av olika verktyg och den riskaptit man har.

Vi gör löpande bedömningar för olika klienter utifrån EDPBs riktlinjer och kan konstatera att det är en förhållandevis omfattande övning men som dock är nödvändig för att undvika risk för kostsamma sanktioner.

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater / Partners, Advokatfirman MarLaw AB

____________
[i] https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf

[1] https://edpb.europa.eu/system/files/2021-06/edpb_recommendations_202001vo.2.0_supplementarymeasurestransferstools_en.pdf

Från ”nice to have” till ”need to have”

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Referat

“Från ‘nice to have’ till ‘need to have’” – influencer marketing bara fortsätter att öka

– Referat från webbinarium med Meltwater och NA-KD

Idag hade vi förmånen att gästas av Frida Fors Wallsbeck, Marketing Manager Scandinavia, Meltwater, och Sanja Tegeltija, PR-direkör, NA-KD, vid vårt webbinarium “Så driver du tillväxt med sociala medier & influencer marketing”.

Frida ger oss några inledande tips för kundupplevelsen. “Glöm inte kundtjänsten – den kan vara enormt effektiv eller helt förödande för upplevelsen” menar hon. Ett annat tips är att jobba med communities; för att bygga varumärke, trovärdighet och lojalitet. Hon går också in på vikten av att känna sin målgrupp, förstås av många anledningar, som t ex för att kunna välja rätt CTA (Call To Action).

Inte bara demografi

Frida är också en förespråkare av en global funktion för brand management. Här är det viktigt att ha bra lokal mediabevakning och kunna “bortse från bruset” för att kunna se vad som är relevant. Ett gemensamt verktyg är också viktigt här, för t ex rapportering och KPI’er. Och se till att automatisera rapporteringen, säger Frida. Manuell rapportering är ofta en stor tidstjuv.

Har du missat föregående veckors meme där Prince Charles jämförs med Ozzy Osborne utifrån demografi? Ett tips är att söka upp den, så förstår du bättre varför Frida sedan poängterar vikten av att titta på beteenden i sociala medier, och inte bara använda demografi, för bättre ROI.

Sanja Tegeltija inleder med att ge oss en bild av hur influencer-branchen mår just nu, där vi kan se en kommande global ökning med 40% (källa: Upfluence). Inverkan kan ses i de flesta kanaler, inklusive organisk sök, och på såväl direktförsäljning som varumärkeskännedom.

Ökad konkurrens – högre priser

På Sanjas checklista för att välja rätt influencer står bl a att se till att ni delar värderingar, att säkra äkthet så det blir en bra matchning och att vara tydlig/säker med och på syftet; är det ett samarbete främst för varumärket eller mer direkt kommersiellt?

Prissättning inom influencer marketing är en het fråga idag, där vi ser ökade priser pga ökad konkurrens, fler micro & nano influencers (färre följare än 50k). Större influencers är mest för räckvidd och varumärkeskännedom (och är extremt dyrt). Micro/Nano ger lägre räckvidd men är mer prisvärda och ger generellt bra ROI och hög trovärdighet, där man når fram till profilens följare på ett annat sätt. De är också ofta bra för direct sales/CTA av olika slag.

Sanja går avslutningsvis in på några utmaningar branschen står inför, där en av de större är hur olika kanalers algoritmer ofta ändras utan påverkan eller insyn från användare.

Stort tack för en spännande dragning med högaktuella spaningar inom influencer marketing, och många praktiska tips!