PR-tips

Anne Caroline Båmstedt delar sina bästa tips i coronatider

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg

”Våga sätta de ordinarie aktiviteterna på paus och tänk i nya banor”

Anne Caroline Båmstedt
Anne Caroline Båmstedt

Många är vi som nyligen har behövt ställa om, tänka om, och hitta nya lösningar, på väldigt kort tid. Och dessa utmaningar ser ut att fortsätta en tid framöver. Som en av ledarna för vår nätverksgrupp PR och kommunikation, och seniorkonsult på King Street PR, ville vi höra vad Anne Caroline Båmstedt har för tankar och bästa tips för marknadsförare och kommunikatörer i nuläget.

Det rådande läget med smittspridning, karantän och inställda evenemang ställer höga krav på många av oss, att lyckas med såväl snabba omställningar som kommunikativa insatser. Vad står du själv inför för utmaningar just nu?

– Att få tiden att räcka till. Men man kan inte förvänta sig att få samma snabba resultat i sin marknadskommunikation just nu eftersom fokus hos myndigheter, konsumenter, media m fl naturligtvis ligger på en samhällskris. Här gäller det att växla om, att våga sätta aktiviteter på paus och istället tänka i nya banor. Går det att utveckla marknadsaktiviteten så att den får en konkret samhällsnytta? Går det att sätta aktiviteten på paus och istället göra något helt annat?

Det är förvisso viktigt att agera nu för att varumärket inte ska glömmas bort av målgruppen i corona-bruset, men det gäller att tänka strategiskt så att kommunikationen inte skadar uppfattningen av varumärket.

Hur hanterar du det?

– Jag håller mig lugn och har som ambition att strukturera upp mina dagar, där t.ex. en timme ska vara kreativt idéarbete. Jag följer vad som skrivs och funderar varje dag på hur jag kan bidra med olika lösningar på kundernas kommunikationsutmaningar. I krislägen är det ju viktigt att vi alla hjälps åt och bidrar med det vi kan för att underlätta situationen.

I vilken mån kan kommunikatörer förbereda sig för ett sådant här läge? Finns det en mall eller är varje situation unik?

– Varje situation är unik, men gemensamt för alla kriser är att det såklart underlättar om man har investerat tid i förberedelser. Det kan handla om att planera inför olika scenarier, tillsätta en särskild krisorganisation och genomföra krisövningar. En konkret krisplan är också bra att ha så att alla vet vad som ska göras. Har man koll på sina intressenter, talespersoner, budskap, kanaler, långsiktiga mål etc redan från början så sparar man värdefull krishanteringstid när krisen väl är ett faktum.

Dina bästa tips för marknadsförare i coronatider?

  1. Vi är många branscher som tampas med samma frågeställningar just nu. Ta hjälp av ditt nätverk. Det du själv inte har svar på, t.ex. gällande arrangemang av digitala konferenser, vet säkert någon annan. I och med den minst sagt annorlunda situationen vi befinner oss i upplever jag att det finns en ökad vilja att hjälpas åt över branschgränser. Det är fint.
  2. Använd Zoom eller Microsoft Teams för att ordna digitala möten istället för fysiska, både interna och externa. På så sätt kan man följa Folkhälsomyndighetens direktiv gällande distansarbete, men leverera precis som under en vanlig arbetsdag.
  3. Inled gärna varje dag med en kort digital avstämning med teamet gällande hälsostatus, leveranser och nya idéer. Det händer nya saker varje dag, vilket ofta innebär nya kommunikationsutmaningar och möjligheter.
  4. Investera tid i att ta fram en krisplan, om det inte redan finns en sådan på företaget. Genom att sammanställa budskap, talespersoner, rutiner för frågor från media, kanaler, kontaktvägar m m så blir krisen enklare att hantera nästa gång, även om den kanske handlar om en helt annan situation då.
Camilla Cramner

Så lyckas du med kundupplevelsen – Camilla Cramner tipsar

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Kurser, Nätverksledaren har ordet

”Det personliga är mer viktigt än någonsin”

Camilla Cramner är grundare av LoyaltyFactory och utbildar och konsultar inom området CX, CRM och lojalitet. Hon är även en av ledarna för vår nätverksgrupp CxL (Customer Experience, CRM & KundLojalitet). Den 12 maj håller hon kursen ”Lyckas med Customer Experience i en digital värld” hos oss på Marknadsföreningen. 

I en färsk artikel på Saleseffect.se säger Camilla så här: ”Det finns studier från Svenskt Kvalitetsindex där det är tydligt att den största drivkraften kring lojalitet som sticker ut – det är att service är det som man verkligen vill ha. Inbegripet i det är rekommendationer, proaktiva rekommendationer där man upplever att det görs utifrån vad man behöver”.

Att arbeta med kundupplevelse och service blir allt viktigare helt enkelt för att kundernas krav på det ökar, samtidigt som produkt och pris sjunker i betydelse: ”Det är en motreaktion mot digitaliseringen. Vi gillar digitalisering då det erbjuder nya möjligheter och förenklar vardagen, men vi gillar inte att det blivit allt svårare att få kontakt med företag” säger Camilla.

Men för att kunna erbjuda en riktigt bra kundupplevelse behöver man först förstå hur CX, CRM och kundlojalitet hänger ihop, och det är just en av sakerna vår kurs  med Camilla den 12 maj tar fasta på.

Mer om det, och om hur lojalitetsarbetet kan vara både resurseffektivt och lönsamt, går hon mer in på i artikeln. Läs den i sin helhet här: https://www.saleseffect.se/camilla-cramner-det-personliga-ar-viktigare-an-nagonsin/

Content Marketing

Maria Westman: Vad är bra content marketing?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Kurser, Nätverksledaren har ordet

”Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd”

Maria Westman leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Content Marketing och även vår kurs ”Engagera och skapa effekt med content marketing”. I det här blogginlägget reder hon ut frågan: Vad är egentligen bra content marketing?

Maria Westman

Detta är ett tidigare publicerat inlägg som hänvisar till vinnare i tävligen Swedish Content Awards år 2019. Sedan dess har även vinnarna i tävlingen 2020 utsetts (för mer information, se swedishcontentawards.com)

_________

Vad är bra content marketing? Den frågan får jag ofta. Ett enkelt svar är att se till att man är relevant med sitt innehåll. Ett annat svar är att se till att det ger rätt effekt. Följdfrågan blir då oftast:

”Har du några exempel på bra content marketing?”

Ja, en hel del. Här tänkte jag dela med mig av en summering från tävlingen Swedish Content Awards, och några av pristagarna samt trender som är synliga inom content marketing i år.

Content marketing har ofta målsättningen i att bygga varumärke och att skapa effekt. Vi vill ju helst att målgruppen gör något, som kan leda till en affärsintäkt och en stärkt kundrelation. Bra content marketing speglar tiden vi lever i, och just nu är det ett stort fokus på att lyfta fram det mänskliga och autentiska. Människan står i centrum – både vad gäller det som är lustfyllt, men också det mer tragiska. Vi ser också ett stort fokus på miljö och hållbarhetsfrågor.

Swedish Content Awards

Branschorganisationen Swedish Content Agencies har årligen en tävling där vi utser årets bästa content marketing. Juryn som bedömer bidragen utgår ifrån olika kriterier som i de flesta kategorierna är innovation, kreativ lösning och effekt.

Jag sitter som styrelseordförande i organisationen och strax innan sommaren ägde årets Swedish Content Awards rum, på Berns i Stockholm. Tävlingen är till för att premiera god kvalitet och innovativa lösningar inom content marketing.

Alltfler företag och organisationer satsar på content marketing, vilket var synligt på galan, där byråer och uppdragsgivare samlades runt borden och uppe på scenen. Samarbeten mellan företag och byråer är viktigt, där företagens expertis tillsammans med byråernas kreativa förmåga är viktiga ingredienser för att skapa bra content marketing.

Människan i centrum

Just nu inom content marketing står människans upplevelser och innersta drivkrafter i centrum. Det är ärligt, naturligt och trovärdigt. Och ibland ganska naket och utlämnande. Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd.

Content marketing kan också ge goda effekter både internt och externt på företag och inom organisationer. Ett exempel på det är vinnaren i kategorin ”Teknik/telekom/IT”. Där uppdragsgivaren NetEnt, tillsammans med byrån OTW, har skapat ett koncept, ”The Challenge”, som sammanflätar ett företags inre drivkrafter och människors sammanhållning. Detta gestaltas i en följetong som tar med oss på en resa, där målet är att några anställda slutligen ska bestiga ett berg.

Spana in The Challenge här!

Igenkänning och överraskningar

Mötet med människor är och har alltid varit ett starkt verktyg inom content marketing. Vi vill känna igen oss och kunna förstå den vi möter. Det som utvecklas nu är en ombearbetning av traditionella intervjuer, som blir till personliga möten i nya format. Ett exempel på nya möten, är när ett köpcentrum i Frölunda visas upp som mysigt och inbjudande. Detta får vi ta del av i ”Alonnika Flyttar in” av Dear Friends, som vann första pris i kategorin ”Detaljhandel/snabbrörliga konsumentvaror”.

Kolla in Alonnika här!

Men det är inte bara lättsamma och vardagliga ämnen som gör sig bra inom content marketing. Jobbar man inom offentlig sektor, så ska nödvändig samhällsinformation kommuniceras ut. På Swedish Content Awards så var vinnaren i kategorin ”Offentlig sektor” Norrköpings Kommun, som tillsammans med Byn Kommunikationsbyrå har skapat content marketing av hur man kan leva 72 timmar utan vatten och el. Ett spännande upplägg där två personer fick bo i en stuga utan vatten och el. Detta filmades autentiskt och sedan adderades flera andra genomtänkta kommunikationsaktiviteter.

Liv och död

Nu är också tiden inne för att prata om sådant som inte tidigare har varit så bekvämt, som till exempel sorg, utanförskap, stress och diskriminering. Människors upplevelser innehåller ju även baksidorna av livet. Vi behöver alla läsa om, diskutera och interagera kring våra livsöden.

Att kunna stödja på ett bra sätt när människors liv tar slut är viktigt. Svenska Kyrkan vann första pris i kategorin ”Ideellt” tillsammans med byrån Volontaire, ”Första hjälpen vid sorg”.

Se filmen här!

Säkra vår jords framtid

Inom närmsta tiden kommer vi att få se mer content marketing kring hållbarhetsfrågor. När städer och infrastruktur utvecklas och miljöpåverkan är stor, så gäller det att integrera människan i hela vår värld och i vår miljö. Att vi inser att vi kan påverka för att säkra vår jords framtid.

Samspel mellan människor, djur och natur är viktigt. Och Ramboll Sverige fick första pris i klassen “Tjänsteföretag” med sitt arbete Ramboll ”Engineering for life”. Här de vill visa hur de får teknologi och lösningar att förbättra samhället och våra liv. Via sitt Instagram konto visar deras experter på enkla lösningar för att ta hand om djur och natur.

Följ Engineering for life här!

Lätt? Svårt?

Ett påstående, eller en ursäkt, som ofta kommer när man pratar om olika exempel inom content marketing är att ”andra företag har lättare att göra content än vad vi har”. Men jag anser att alla kan göra riktig bra content, oavsett vilken typ av verksamhet, tjänst eller erbjudande man har.

Ett lite svårare exempel är boendeekonomi. Är det verkligen roligt? Hur kan man skapa delaktighet och igenkänning i ett sådant ämne? SBAB har tillsammans med byrån Emakina DBG gjort en retrotillbakablick och försökt göra boendeekonomi mer roligt. Här är människorna i centrum med en stor portion humor.

I en av filmerna från SBAB sitter huvudrollsinnehavaren trotsigt uppe i ett träd och läxar upp sin mamma och sina kompisar. Ett avslutande citat i den filmen, som också får avsluta den här summeringen:

”I framtiden kommer det inte vara någon skillnad på vanligt redaktionellt innehåll och innehåll som har en kommersiell avsändare. Allt kommer att kallas content!”

Maria Westman,
Senior Communication Advisor, C by West

____________

Maria Westman leder även vår kurs ”Engagera och skapa effekt med content marketing”.

Stockholm

Inför 100-årsfirandet: En reflektion av Per Söderström

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Föreningen, Gästblogg

En reflektion signerad Per Söderström

–Inför Marknadsföreningen 100 år på Bryggarsalen

Per SöderströmHon var riktigt upprörd. “Ni måste ha gjort fel. Det här kan inte stämma… Gå igenom materialet igen och återkom när ni är klara!”.

Jag var drygt 26 år gammal och arbetade som marknadsundersökare. Vårt team hade just avslutat ett produkttest av diskmedel – en ny, drygare version av en väl etablerad produkt. Testet var ett s.k. blindtest, med vita flaskor, endast iklädda ett kryptiskt nummer, typ K76 oh C29.

250 hushåll testade produkterna, under två veckor. 125 testade K76 och 125 testade C29. Intervjuaren lämnade ut produkterna i hemmet, tillsammans med instruktioner om att föra loggbok. Flaskorna hämtades vid testets slut tillbaka, och vägdes.

By the book – old school

Grejen var, att vi hade dubbelkollat att vi inte blandat ihop proven – resultatet verkade motsäga det som uppdragsgivaren trott att vi skulle komma fram till.

Vi svalde ett par gånger innan vi svarade att jo, vi hade kollat, och resultatet var tydligt: den gamla produkten som redan fanns på marknaden räckte längre än det nya, “drygare” diskmedlet.

Uppdragsgivaren hade fortfarande svårt att tro på resultatet och bad oss titta närmare på hur det kunde komma sig. Varför?

Det hade fältchefen redan kollat. Det nya diskmedlet kanske var effektivare, men de som testade den varianten märkte inte det: “Det löddrade ju inte, så jag fick hälla i en skvätt till!” Så enkelt var det.

Jag förstod där och då att det stämmer att vissa undersökningar görs för att bekräfta något man redan tror. Jag förstod även att personer som är ansvariga kanske är oroliga för vad chefen skall säga – hade en massa pengar gått åt, till ingen nytta? Vems ansvar var det, i så fall?

Ungefär samtidigt som det här utspelade sig hade jag gått med i MiS, Marknadsföreningen i Stockholm. Till en början var jag mest med på luncherna runt de stora borden på Operaterassen. Jag sög in all kunskap och inspiration som förmedlades av professionella och supertrevliga kollegor. Jag visste att jag hamnat rätt!

Lite senare var vi ett par personer som startade en erfa-grupp (det hette så då) inom MiS kring marknadsundersökningar, för att dela med oss av erfarenheter och kunskap med varandra. Det visade sig att det fanns fler situationer än den med diskmedlet, där vår integritet och professionalism som undersökare ställdes på prov.

Så småningom gick jag vidare till att arbeta med reklam, varumärkesplattformar, kommersiella samarbeten med långfilmer, TV-produktioner och content marketing. Det intressanta är inte vad jag gjort, utan hur en tillhörighet i det vi idag kallar för community – marknadsförarna i MiS – har fungerat som stöd under hela processen.

Idag är det marketing automation, algoritmer och en totalt ny mediabild vi rör oss i. Ibland kan jag tycka att uppmaningarna är otroligt ytliga – “använd rörligt!”, “utgå från mottagaren!” – men vi kan inte bortse ifrån att mätbarheten på marknadsförarens insatser nått en helt ny nivå.

Det är vår roll som marknadsförare att se till att rop på KPI:er och konverteringar inte slutar i en automatisering som gör att vi tappar kontakten med människorna vi riktar oss till. Vi kan bejaka utvecklingen och stötta våra uppdragsgivare/arbetsgivare på samma gång.

I en snar framtid kommer de där flaskorna diskmedel kunna kommunicera med oss – för att inte tala om hundratals viktigare produkter. Hur kommer det påverka marknadsfunktionen? Vilka behöver vi samarbeta med för att få ihop teknik, beteendevetenskap och kreativitet och leverera framtidens marknadsföring?

Utvecklingen fortsätter. Medlemmarna i Marknadsföreningen kommer alltjämt spela en viktig roll!

____________
Per Söderström
Per arbetar idag med framtidsfrågor i bl.a WARP Institute. Fokus ligger på hälso- och sjukvård, utbildning och kultur. Per var under åren 1999 – 2009 ledamot i Marknadsföreningen Stockholms styrelse.
https://persod.com
PER SÖDERSTRÖM AB

Mer om vårt 100-årsfirande på Bryggarsalen 4 oktober hittar du här >>

Hack for Sweden

Alex Baker: Hack for Earth

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

Hack for Earth

Hur samskapar vi innovation för framtiden?

Alex Baker leder Marknadsföreningens nätverksgrupp RIO (Retail, Innovation & Omnichannel).

Alex Baker

_________

Innovation är viktigt för vår export berättade Camilla Mellander, ansvarig för hållbart företagande på UD på en paneldiskussion på Almedalen i juli som arrangerades av ett regeringsinitiativ vars målsättning är att öka medvetenhet och användning av öppen data.

Man säger även att det är genom öppen och medborgardriven innovation som fler människor kan bidra till vår välfärd och vara med och skapa det samhället vi drömmer om imorgon – ett Sverige 4.0.

Sveriges största hackathon

Tidigare i vår arrangerades Sveriges största hackathon i Stockholm med närmare 500 hackare och ca 90 samarbetspartners från både det privata och offentliga deltog. De sex teamen som vann tävlingen inom kategorierna Mobility, Environment, Education & Science, Job, Health och Business fanns idag på plats för att presentera sina framsteg sedan tävlingen inför juryn. Kategorierna valdes baserat på FNs klimatmål och för att de anses som mest mogna i förhållande till öppen data. Ett fantastiskt event kan jag intyga av egen erfarenhet.

Digg som är myndigheten för digital förvaltning pratade om Sveriges behov och befintliga förmågor från OECD-rapporten. Den lyfter samarbetet med Vinnova och Hack for Sweden som viktig part för att kunna ta klivet in i framtiden och arbeta med dessa frågor. Det är inte tekniken som är det svåra, den har utvecklats mer eller mindre senaste decenniet utan organisation, kultur och ledarskap visar omvärldsbevakningen.

Det finns länder idag, bl a Finland och Estland, där vissa statliga initiativ underlättat för medborgarna genom de digitala tjänster man utvecklat som vi kan inspireras av och lära oss med. Sverige är duktiga på innovation och ses emellanåt som ett av världens mest innovativa länder men kanske framförallt traditionell innovation har vi varit duktiga på om man ser på våra storbolag. Arbetet framåt och fokus bör ligga på hur vi går mot en mer agil och prototyp baserad utveckling och ifrån den tidigare förstudie tunga vattenfallsmodellen.

Att vi behöver bli snabbare med innovationsarbetet i Sverige var återkommande från paneldeltagarna.

Vilket typ av beteende behöver vi se mer utav för att främja arbetet och uppmuntra fler att delta framåt i medborgardriven innovation? Att få fler med på tåget handlar om att förtydliga varför vi behöver investera i detta och vilka möjligheter skiftet och utvecklingen bär med sig.

Data en alltmer strategisk resurs

Det är en fundamental förändring som behöver göras för att inse att data är och blir allt mer en strategisk resurs och i en tid där människa och artificiell intelligens ska samarbeta.

Reflektion: vi behöver lära oss på nationell nivå om möjligheterna med artificiell intelligens eftersom annars blir risken att vi bara gör marginella förbättringar med våra egna fördomar som begränsningar. Ledarskapet blir den avgörande faktorn kring huruvida vi lyckas identifiera och sätta utmanande strategiska mål för att kunna fortsätta vara i framkant som land inom innovation och digitalisering. Samma ledarskap som sätter förutsättningarna och möjliggör plattformen för medborgarna att kunna engagera sig och vara med och samskapa, i ett ekosystem kort och gott.

Hack for Sweden kommer att till Expo2020 i Dubai nästa år skapa Hack for Earth. Ett liknande hackathon men i global kontext med både fysisk närvaro men även digital för de som inte kan deltaga på plats i Dubai. Fantastiskt initiativ och leading-by-doing som man säger.

Avslutningsvis, erfarenheten som jag hade från hackathonet tidigare i vår. Från att ha anmält mig som enskild hackare för att vara med och försöka skapa kreativa och innovativa sätt att lösa utmaningar från FNs hållbarhetsmål, inte som team vilket är det som majoriteten av deltagarna anmäler sig som så resulterade det i att vårt team med 7 främlingar från olika delar av världen lyckades vinna kategorin business award. Ekosystemet som Hack for Sweden skapat har bara börjat och glöm inte vart du läste det först!

Hack for earth
Almedalen

Skapa rätt närvaro i Almedalen – var aktuell med egen ståndpunkt

Marknadsföreningen Sverige | Almedalen, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

Almedalsveckan blir vad man gör den till

–Maria Westmans 10 bästa tips

Maria Westman leder vår nätverksgrupp Content Marketing och kommer att vara med oss i Almedalen för att moderera våra panelsamtal tillsammans med vd Marie Sommar. Här delar hon med sig av sina bästa tips inför Almedalen 2019!

Maria Westman

____________

En närvaro i Almedalen behöver planeras för att kunna ge effekt. Många är där, det är mixade budskap och en arena som inte liknar något annat. Det som är kärnan är att allt i Almedalen ska utgå från ett samhällsperspektiv. Samtidigt ska man vara aktuell, och kunna ta en egen ståndpunkt.

Jag har varit på plats flera år, detta blir mitt sjätte år i Almedalen, så har jag en del tips att dela med mig av. Vilken typ av närvaro man har beror på sammanhanget, om du åker ensam som representant eller med ditt team och företag. Eller om du har planerade synliga åtaganden, presentationer eller ska genomföra arrangemang.

Oavsett sammanhang så rekommenderar jag att planera efter faserna ”innan”, ”under” och ”efter”. Det gör att man får en aktivering av planerad närvaro innan man åker dit, att man har rätt fokus på plats och att man skördar insatsen efteråt. Visst kan man bara sätta sig på färjan, åka dit och planlöst driva omkring. Men det anser jag vore bortkastat, när det är så enkelt att få till rätt och bra effekt med sin närvaro. Almedalsveckan blir vad man gör den till.

Att sticka ut i Almedalen är viktigt, och kan man orsaka en ”snackis” så ger det en bra effekt.

Några frågor att ställa: Hur kan vi beskriva oss ur ett samhällsperspektiv? Hur kan vi vara angelägna? Vad är viktigt för oss att föra fram, och hur kan den breda publiken i Almedalen finna vårt budskap relevant?

Utifrån dessa frågor formulerar ni lättast er närvaro och programpunkt. Har man tidigare inte varit i Almedalen bör man ta hjälp av erfaren arrangör för att kunna synas.

Mindre partipolitik i år

Grunden och historien kring Almedalen är trots allt partipolitiken, men på senare år så har olika branscher tagit plats. I år är det första året efter valår, så partipolitiken är då mindre intensiv. Det kommer såklart att ”spilla över” en del av partiernas prioriterade frågeställningar och med tanke på närliggande EU-val, så är politiska diskussioner igång och vi kommer att känna igen en del budskap.

Under senare år har Almedalen växt till en stor arena för hela svenskt näringsliv, med betoning på innovation, utveckling, hållbarhet och digitalisering. Och det blandas upp med kommunikation, media samt mer humana ämnen som arbetsmiljö och friskvård.

Om man vill lyckas att få uppmärksamhet så är det bra att ta ett aktuellt ämne, men göra sin egen tolkning av det. För att sticka ut i Almedalen är viktigt, och kan man orsaka en ”snackis” så ger det en bra effekt.

Stort lycka till, hoppas vi ses där!

10 tips för din närvaro i Almedalen

  1. Bestäm syfte och mål med vistelsen, planera ”innan”, ”under”, och ”efter” och se till att alla deltagare får samsyn.
  2. Utifrån syfte och målbild – lägg ambitionsnivå. Och synka med era insatser, resurser och investeringar.
  3. Konceptualisera ert budskap och planera för digital spridning av innehåll innan. Och digitala kanaler i all ära, men i Almedalen funkar fortfarande visitkort och tryckta ”hand-over” material såsom broschyrer.
  4. Ska ni ha eget event, gör det tillsammans med erfaren aktör.
  5. Såklart har ni redan bokat resa och boende.
  6. Nätverka gör alla, lägg en plan. Och boka gärna in möten innan du åker. Använd sociala medier för att veta vilka som är där.
  7. Spana in programmet för veckan och planera in de viktigaste i förväg i din egen kalender. Programmet finns digitalt, och i appen ”Almedalsguiden”. Ett tips är att förplanera cirka hälften av din tid, så att du har utrymme för spontana möten.
  8. Håll kursen. Kom ihåg ert syfte, men se också till att få tid till att äta, vila och sova. Drick måttligt med alkohol och bär dina skönaste skor (du behöver inte ens packa ned snyggskorna – lämna dem hemma).
  9. Kom ihåg att syfte och mål ska utvärderas när veckan är slut. Sätt av sista dagen på Almedalsveckan och sätt upp vad som ska göras och vem som har ansvaret. Tänk på att det är semester direkt efter, så planera redan nu vad som ska göras efter semestern.
  10. Även om ni följer alla punkter ovan, så tänk på att planeringen alltid ändras i Almedalen. Var öppen och flexibel, spontana möten och undantag från planen kan också ge önskad effekt.

____________

Maria Westman är verksam som kommunikationsrådgivare och driver bolaget C by West. Hon är även nätverksledare för vårt Content Marketing-nätverk och kommer att medverka med Marknadsföreningen Stockholm på våra 3 seminarier i Almedalen.

Vill ni ta del av Marias kostnadsfria guide och planeringsmodell inför Almedalen kontaktar ni henne på: maria.westman@cbywest.se. Markera mailet med ”Almedalen tips”.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?

KiMM

Från nuläge till framtid: Så kartlägger du ditt MarCom-teams kompetenser för att möta morgondagens krav

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, KiMM

”Hur kan du skapa ett team som inte bara hänger med, utan ligger steget före?”

Vi på Marknadsföreningen är mycket glada över vårt samarbete med rekryterings- och konsultspecialisterna KiMM, som bl a erbjuder rådgivning inom rekrytering och karriär till våra medlemmar. Såhär i början av ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden, ville vi stämma av med Marie Thorslund, Business Area Manager, KiMM, för att ta del av hennes tankar och perspektiv. Marie menar att det kan vara läge att ta en liten paus för att inventera och kartlägga det egna teamet, för att kunna lyckas bra i en snabbrörlig branch som bara verkar öka i komplexitet. 

Marie Thorslund

____________
Vi lever i en tid där marknadsförings- och kommunikationslandskapet utvecklas i en rasande takt. Teknikens framfart, generativ AI och de ständigt skiftande kraven från både kunder och organisationer skapar ett enormt tryck på MarCom-team. Lägg till höga förväntningar på snabba resultat och samtidigt behovet av att stärka långsiktig relevans – det är ingen överdrift att säga att branschen står inför en av sina mest utmanande perioder någonsin.

Men hur kan du som ledare skapa ett team som inte bara hänger med, utan faktiskt ligger steget före? Svaret ligger i att ta ett steg tillbaka, kartlägga teamets samlade kompetenser och förmågor och skapa en gemensam bild av nuläget. Först då kan ni tillsammans måla upp visionen om ett önskat läge och hitta vägarna dit.

Därför behöver vi stanna upp och reflektera

Marknads- och kommunikationsbranschen är inne i ett paradigmskifte. AI skapar möjligheter att effektivisera och automatisera, men det ställer också krav på nya färdigheter och ett kreativt tankesätt. Samtidigt påverkar den höga arbetsbelastningen inte bara resultaten, utan också teamets välmående och förmåga att arbeta strategiskt. Jag ser allt för ofta team som kämpar med att få vardagen att gå ihop – med operativa uppgifter som tar över och får det strategiska perspektivet att gå förlorat.

Att kartlägga teamets kompetenser och förmågor är ett ypperligt sätt att skapa en nystart. Det ger inte bara ledaren en tydlig bild av vilka styrkor och utmaningar som finns i teamet, utan hjälper även teammedlemmarna att få syn på sina egna möjligheter och utvecklingsområden. Först då kan vi skapa samsyn kring vad som behöver prioriteras för att nå målen.

Från kartläggning till strategisk förflyttning

En kompetenskartläggning handlar inte bara om att identifiera gap i teamets kompetenser. Det är en process som också lyfter fram styrkor och identifierar vilka resurser som behövs för att nå det önskade läget. Det skapar en gemensam plattform för att fatta informerade beslut om exempelvis rekryteringar, utbildningsinsatser och arbetsfördelning.

KiMM har vi stor erfarenhet av att hjälpa team genom denna resa. Just nu samarbetar vi med flera organisationer för att kartlägga deras MarCom-teams styrkor och utvecklingsområden. Vi ser hur processen inte bara stärker teamens effektivitet, utan också bygger ett starkare engagemang och ökar förmågan att hantera framtida utmaningar. När teamet vet var det står och vart det är på väg blir det enklare att navigera i en föränderlig tid.

Tre tips för att lyckas med kartläggningen

  1. Involvera hela teamet: Skapa en inkluderande process där alla får bidra med sina perspektiv och insikter.
  2. Koppla till affärsmålen: Säkerställ att kartläggningen leder till konkreta åtgärder som stärker kopplingen mellan teamets arbete och verksamhetens mål.
  3. Tänk framåt: Identifiera inte bara dagens behov, utan också vilka kompetenser och förmågor som kommer att vara avgörande i framtiden.

Att skapa ett starkt och framtidssäkrat MarCom-team börjar med att stärka den strategiska grunden. Genom att reflektera över nuläget och tydligt definiera det önskade läget kan vi inte bara skapa en tydligare riktning, utan också ge teamet kraft att hantera en värld i snabb förändring.

Kompetenskartläggningen är inte en lösning i sig, men den är en avgörande startpunkt för att ta teamet till nästa nivå. Och vi på KiMM finns här för att hjälpa dig att ta det första steget.

– Marie Thorslund

Certifierad Kommersiell Strateg

Erik Modig: Vem ska vara er kommersiella strateg?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas”

Erik Modig är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, och utsågs nyligen till Årets branschpersonlighet 2023 av Sveriges Mediebyråer. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln följer Erik Modig upp sina tankar kring  varför alla företag behöver en kommersiell strateg, med idéer om vilken person och roll som kan vara lämplig för uppgiften. 

Erik Modig

Vem ska vara vår kommersiella strateg?

Kommersiell strategi faller på många olika roller inom ett bolag. Därför riskerar delar av det att hamna mellan stolar vilket syns genom den eviga diskussionen om effekt, ansvar, KPI:er, budget och långsiktighet när det kommer till tillväxt. Allt som oftast är det någon del som blir negligerad, vilket skadar bolagets tillväxt.

Utmaning med distribution och sälj!

Vanligt hos många nystartade bolag. Även bolag som haft hög tillväxt på sin marknad men där det saktar in. Syns ofta även hos byråer eller konsultbolag.

Utmaning med bred marknadsföring!

Vanligt hos många B2B företag eller bolag som traditionellt förlitat sig på en produktinnovation eller stark säljkultur.

Utmaning med kundresan!

Många bolag lever vidare även med en bristfällig kundresa. Det öppnar både upp för konkurrenter samt för potentiell nedgång i sälj när kunder tröttnar eller hittar andra alternativ.

Utmaning med kreativitet i kommunikationen!

Mycket vanligt att företag inte utnyttjar potentialen riktigt bra kommunikation har. Det kan bero på otydlig varumärkesstrategi, lite tilltro till kommunikation eller rädsla och kanske ovana att anlita byråer.

Utmaning med marknadsstrategin!

En av de farligaste bristerna är när marknadsstrategin blir lidande. När det inte finns en konkret plan för långsiktig tillväxt och prioriteringar. Vid detta läget är det vanligt med mycket bråk och budget och även felaktiga investeringar.

Detta är bara några exempel på brister som en kommersiell strateg ska se och lösa.

Vem ska då vara kommersiell strateg?

Många kan identifiera sig i och axla rollen som kommersiell strateg. Det är en färdighet och ett mindset och företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas.

Marknadschefen som kommersiell strateg

Varje företag skulle tjäna mycket på att ha en marknadschef som i hög utsträckning förstår och aktivt analyserar hela den kommersiella processen. Det innebär ett större ansvar för hur säljarbetet går samt hur marknadsföringen bidrar till dess effektivitet. På så sätt skulle marknadschefen bli mycket mer affärsdriven och mer krass när det kommer till att investera i varumärke och andra delar som driver intresse.

”Är det verkligen värt att investera i detta nu?” är en fråga som skulle ställas i högre utsträckning. När Kotler släppte sina fyra P så ingick inte bara promotion och branding utan även produkt, pris och plats. Många marknadschefer har förlorat fokus på produkt- pris- och distributionsutveckling. Med en kommersiell strateg som marknadschef skulle bolag få en närmare koppling mellan produktutveckling, marknad och sälj.

Säljchefen som kommersiell strateg

En säljchef med kommersiell strategisk kompetens skulle underlätta för marknadschefen och förmodligen även för sig själv på lång sikt. Helt enkelt för att säljchefen skulle ha större förståelse för vilka investeringar som krävs för att fylla på med intresserade kunder till butik eller leads-pipeline.

Kommersiell strategisk kompetens har nog störst påverkan på en säljchefs karriär. En marknadschef som ökar sin kommersiella kompetens tenderar att ändå vara kvar. Men en säljchef som verkligen kan förstå produktutveckling och marknadsavdelningen är alltid nominerad till rollen som nästa VD. För den skulle kunna balansera helheten och därmed bli en tillväxtmotor. Givet att det fanns en CFO som höll i tyglarna och en HR ansvarig som såg till att alla mådde bra så skulle det vara framgångsrikt.

VD som kommersiell strateg

Egentligen borde det vara obligatoriskt att en VD har kompetensen som kommersiell strateg. En “ursäkt” skulle kunna vara om marknads- och säljchef sitter i ledningsgruppen. Om ingen sitter på kompetensen riskerar ledningsgruppen att bli en grupp som förflyttar runt fokusområden men som aldrig tar företaget till nästa nivå. Det hamnar i stå och få kommersiella satsningar lyckas för att de inte får tillräckligt med backning eller förtroende. Tyvärr finns det bolag som hamnar där.

Med en VD som kommersiell strateg så hittas oftast en mycket bra balans mellan kort- och långsiktiga investeringar. Marknadschefen kommer klaga över att behöva motivera alla sina investeringar och säljchefen kommer undra varför så mycket resurser läggs på varumärket. Om de själva inte är kommersiella strateger såklart. Men det är exakt så det ska vara. En delikat balans som gör att produktutvecklingen drivs framåt genom strategiska investeringar. Varumärket stärks och bibehålls om vart annat och sälj drivs stenhårt.

Produktchef som kommersiell strateg

Här finns det otroligt stor potential för företag. Många som utvecklar produkter och driver innovationen framåt har en tendens att ha inåt-ut perspektiv. De skapar innovation utifrån vad de själva tror på eller vad som går att göra. Med en större förståelse för kunden skulle de i högre utsträckning kunna driva customer-oriented innovation.

De skulle även ha en större förståelse för vikten att samarbete med marknadsavdelningen för att skapa product-relevant content som kan göra att företaget verkligen har mycket att berätta om sina produkter när de väl ska ut till marknaden.

CFO som kommersiell strateg

Många CFOs har fått ett lättare jobb när många av de klassiska processerna och uppgifterna för finansavdelningen automatiserats eller görs snabbare med AI. Därmed finns det stora möjligheter att ge en CFO större strategiskt ansvar för att utvärdera och fördela investeringar i den kommersiella processen. Här krävs det dock att de verkligen förstår den kommersiella dynamiken så att de inte tar med klassiskt CFO tänk och applicerar på varumärke och andra delar som byggs långsiktigt och med låg ROI. Skulle dock en CFO ha strategisk kompetens inom området så är det nära att man snart skulle vara bästa vän med CMO och därmed kunna driva fler och fler områden med både pengar och impact i åtanke.

Att rollen som kommersiell strateg inte får saknas, är i alla fall det viktigaste!

– Erik Modig

_____________