Marknadsrätt

Advokatfirman MarLaw: Coronapandemin – ansvarsbefrielse grund eller inte?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt
MarLaw
Daniel Tornerg & Alexander Jute

Vi ställs alla inför stora utmaningar och svårigheter i och med coronapandemin. Även inom arbetslivet medför det förstås nya utmaningar och frågeställningar. Vår juridiska partner MarLaw tar i den här artikeln sikte på ifall pandemin kan ”utgöra grund för ansvarsbefrielse” och i vilken mån force majeure kan spela in. Missa inte deras praktiska tips i slutet!

“Coronapandemin –ansvarsbefrielse grund eller inte?”

Corona-viruset (covid-19) är av WHO klassat som en pandemi och har hittills inneburit stora påfrestningar på samhället och näringslivet. För närvarande råder stor osäkerhet och oro på reklam- och kommunikationsområdet. Många evenemang, uppdrag, samarbeten har på kort tid ställts in eller skjutits upp tills vidare. Situationen blir inte lättare när myndigheter och experter ger vissa råd om hur man bör agera medan bolag sätter egna riktlinjer som ska gälla för just deras verksamhet. När det gäller kund- och samarbetsförhållanden blir frågan var gränserna går för ansvarsbefrielse, s.k. force majeure.

Force majeure är en befrielsegrund för en part som på grund av ytterst oväntade omständigheter inte har möjlighet att prestera enligt parternas avtal. Exempel på sådana omständigheter kan vara krig, politiska beslut, konflikter på arbetsmarknaden, epidemier eller svåra sjukdomar. Det är inte ovanligt att avtal innehåller en force majeure-klausul, men det är inte alltid som just den klausulen ägnas någon särskild uppmärksamhet vid avtalsförhandlingar. Möjligen på grund av att de omständigheterna som berörs av klausulen är av extraordinär karaktär och inte framstår som sannolika.

Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Force majeure-klausuler kan vara utformade på olika sätt och när en sådan klausul inte uttryckligen nämner pandemi som omständighet under vilken force majeure kan åberopas gäller det att tolka denna klausul. En analys av force majeure-klausulens syfte och funktion kan leda till att en pandemi anses som sådan extraordinär omständighet som kan leda till ansvarsfrihet. Dock behöver en pandemi inte nödvändigtvis vara ett hinder för en part att leverera enligt avtalet – det beror ytterst på vad som ska levereras och möjligheterna att göra det.

Den part som åberopar force majeure-grundande omständighet vill bli befriad från att leverera enligt parternas avtal och måste då kunna visa att det föreligger sådan omständighet, t.ex. kan digitala tjänster ofta levereras trots pandemi med andra tjänster kan bli svårare. Här har givetvis myndigheters rekommendationer betydelse, har myndigheterna infört begränsningar som gör att t.ex. ett evenemang inte kan bli av så kan det ses som en force majeure-grundande omständighet. Tolkningsproblem uppstår dock när bolag har infört striktare riktlinjer för sin verksamhet än vad myndigheterna ger uttryck för.

Sammanfattningsvis kan konstateras att huruvida Corona-pandemin kan utgöra grund för ansvarsbefrielse beror t.ex. på hur force majeure-klausulen i avtalet formulerats och vilka tjänster som ska levereras. Därför kommer vi med följande praktiska råd om hur man bör hantera denna fråga:

  • Undersök om avtalet innehåller en force majeure-klausul och se hur den är formulerad och vilken typ av omständigheter som ingår i den
  • Få en klar bild över dina rättigheter och skyldigheter under avtalet
  • Få en klar bild över vad du kan fortsätta prestera eller inte
  • Kontrollera vad konsekvenserna är om force majeure-klausulen skulle vara tillämplig
  • Kontrollera om det finns varianter till att avtalet inte ska gälla (till exempel om prestationen kan skjutas upp eller delvis utgå)
  • Starta en dialog med din avtalspart för att komma överens om hur ni gemensamt ska försöka hitta en lösning
  • Rättsliga åtgärder bör övervägas i de fall det inte går att lösa problemet genom en överenskommelse

Om du är medlem i Marknadsföreningen Stockholm, och har frågor kring dina avtal i förhållande till detta kan du kontakta våra advokater Daniel Tornberg och Alexander Jute på advokatfirman MarLaw.

____________
Läs mer om vår medlemsförmån juridisk rådgivning >>

Camilla Cramner

Så lyckas du med kundupplevelsen – Camilla Cramner tipsar

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Kurser, Nätverksledaren har ordet

”Det personliga är mer viktigt än någonsin”

Camilla Cramner är grundare av LoyaltyFactory och utbildar och konsultar inom området CX, CRM och lojalitet. Hon är även en av ledarna för vår nätverksgrupp CxL (Customer Experience, CRM & KundLojalitet). Den 12 maj håller hon kursen ”Lyckas med Customer Experience i en digital värld” hos oss på Marknadsföreningen. 

I en färsk artikel på Saleseffect.se säger Camilla så här: ”Det finns studier från Svenskt Kvalitetsindex där det är tydligt att den största drivkraften kring lojalitet som sticker ut – det är att service är det som man verkligen vill ha. Inbegripet i det är rekommendationer, proaktiva rekommendationer där man upplever att det görs utifrån vad man behöver”.

Att arbeta med kundupplevelse och service blir allt viktigare helt enkelt för att kundernas krav på det ökar, samtidigt som produkt och pris sjunker i betydelse: ”Det är en motreaktion mot digitaliseringen. Vi gillar digitalisering då det erbjuder nya möjligheter och förenklar vardagen, men vi gillar inte att det blivit allt svårare att få kontakt med företag” säger Camilla.

Men för att kunna erbjuda en riktigt bra kundupplevelse behöver man först förstå hur CX, CRM och kundlojalitet hänger ihop, och det är just en av sakerna vår kurs  med Camilla den 12 maj tar fasta på.

Mer om det, och om hur lojalitetsarbetet kan vara både resurseffektivt och lönsamt, går hon mer in på i artikeln. Läs den i sin helhet här: https://www.saleseffect.se/camilla-cramner-det-personliga-ar-viktigare-an-nagonsin/

Content Marketing

Maria Westman: Vad är bra content marketing?

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Kurser, Nätverksledaren har ordet

”Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd”

Maria Westman leder Marknadsföreningens nätverksgrupp Content Marketing och även vår kurs ”Engagera och skapa effekt med content marketing”. I det här blogginlägget reder hon ut frågan: Vad är egentligen bra content marketing?

Maria Westman

Detta är ett tidigare publicerat inlägg som hänvisar till vinnare i tävligen Swedish Content Awards år 2019. Sedan dess har även vinnarna i tävlingen 2020 utsetts (för mer information, se swedishcontentawards.com)

_________

Vad är bra content marketing? Den frågan får jag ofta. Ett enkelt svar är att se till att man är relevant med sitt innehåll. Ett annat svar är att se till att det ger rätt effekt. Följdfrågan blir då oftast:

”Har du några exempel på bra content marketing?”

Ja, en hel del. Här tänkte jag dela med mig av en summering från tävlingen Swedish Content Awards, och några av pristagarna samt trender som är synliga inom content marketing i år.

Content marketing har ofta målsättningen i att bygga varumärke och att skapa effekt. Vi vill ju helst att målgruppen gör något, som kan leda till en affärsintäkt och en stärkt kundrelation. Bra content marketing speglar tiden vi lever i, och just nu är det ett stort fokus på att lyfta fram det mänskliga och autentiska. Människan står i centrum – både vad gäller det som är lustfyllt, men också det mer tragiska. Vi ser också ett stort fokus på miljö och hållbarhetsfrågor.

Swedish Content Awards

Branschorganisationen Swedish Content Agencies har årligen en tävling där vi utser årets bästa content marketing. Juryn som bedömer bidragen utgår ifrån olika kriterier som i de flesta kategorierna är innovation, kreativ lösning och effekt.

Jag sitter som styrelseordförande i organisationen och strax innan sommaren ägde årets Swedish Content Awards rum, på Berns i Stockholm. Tävlingen är till för att premiera god kvalitet och innovativa lösningar inom content marketing.

Alltfler företag och organisationer satsar på content marketing, vilket var synligt på galan, där byråer och uppdragsgivare samlades runt borden och uppe på scenen. Samarbeten mellan företag och byråer är viktigt, där företagens expertis tillsammans med byråernas kreativa förmåga är viktiga ingredienser för att skapa bra content marketing.

Människan i centrum

Just nu inom content marketing står människans upplevelser och innersta drivkrafter i centrum. Det är ärligt, naturligt och trovärdigt. Och ibland ganska naket och utlämnande. Bra content marketing får publiken att känna något, att bli berörd.

Content marketing kan också ge goda effekter både internt och externt på företag och inom organisationer. Ett exempel på det är vinnaren i kategorin ”Teknik/telekom/IT”. Där uppdragsgivaren NetEnt, tillsammans med byrån OTW, har skapat ett koncept, ”The Challenge”, som sammanflätar ett företags inre drivkrafter och människors sammanhållning. Detta gestaltas i en följetong som tar med oss på en resa, där målet är att några anställda slutligen ska bestiga ett berg.

Igenkänning och överraskningar

Mötet med människor är och har alltid varit ett starkt verktyg inom content marketing. Vi vill känna igen oss och kunna förstå den vi möter. Det som utvecklas nu är en ombearbetning av traditionella intervjuer, som blir till personliga möten i nya format. Ett exempel på nya möten, är när ett köpcentrum i Frölunda visas upp som mysigt och inbjudande. Detta får vi ta del av i ”Alonnika Flyttar in” av Dear Friends, som vann första pris i kategorin ”Detaljhandel/snabbrörliga konsumentvaror”.

Kolla in Alonnika här!

Men det är inte bara lättsamma och vardagliga ämnen som gör sig bra inom content marketing. Jobbar man inom offentlig sektor, så ska nödvändig samhällsinformation kommuniceras ut. På Swedish Content Awards så var vinnaren i kategorin ”Offentlig sektor” Norrköpings Kommun, som tillsammans med Byn Kommunikationsbyrå har skapat content marketing av hur man kan leva 72 timmar utan vatten och el. Ett spännande upplägg där två personer fick bo i en stuga utan vatten och el. Detta filmades autentiskt och sedan adderades flera andra genomtänkta kommunikationsaktiviteter.

Liv och död

Nu är också tiden inne för att prata om sådant som inte tidigare har varit så bekvämt, som till exempel sorg, utanförskap, stress och diskriminering. Människors upplevelser innehåller ju även baksidorna av livet. Vi behöver alla läsa om, diskutera och interagera kring våra livsöden.

Att kunna stödja på ett bra sätt när människors liv tar slut är viktigt. Svenska Kyrkan vann första pris i kategorin ”Ideellt” tillsammans med byrån Volontaire, ”Första hjälpen vid sorg”.

Se filmen här!

Säkra vår jords framtid

Inom närmsta tiden kommer vi att få se mer content marketing kring hållbarhetsfrågor. När städer och infrastruktur utvecklas och miljöpåverkan är stor, så gäller det att integrera människan i hela vår värld och i vår miljö. Att vi inser att vi kan påverka för att säkra vår jords framtid.

Samspel mellan människor, djur och natur är viktigt. Och Ramboll Sverige fick första pris i klassen “Tjänsteföretag” med sitt arbete Ramboll ”Engineering for life”. Här de vill visa hur de får teknologi och lösningar att förbättra samhället och våra liv. Via sitt Instagram konto visar deras experter på enkla lösningar för att ta hand om djur och natur.

Följ Engineering for life här!

Lätt? Svårt?

Ett påstående, eller en ursäkt, som ofta kommer när man pratar om olika exempel inom content marketing är att ”andra företag har lättare att göra content än vad vi har”. Men jag anser att alla kan göra riktig bra content, oavsett vilken typ av verksamhet, tjänst eller erbjudande man har.

Ett lite svårare exempel är boendeekonomi. Är det verkligen roligt? Hur kan man skapa delaktighet och igenkänning i ett sådant ämne? SBAB har tillsammans med byrån Emakina DBG gjort en retrotillbakablick och försökt göra boendeekonomi mer roligt. Här är människorna i centrum med en stor portion humor.

I en av filmerna från SBAB sitter huvudrollsinnehavaren trotsigt uppe i ett träd och läxar upp sin mamma och sina kompisar. Ett avslutande citat i den filmen, som också får avsluta den här summeringen:

”I framtiden kommer det inte vara någon skillnad på vanligt redaktionellt innehåll och innehåll som har en kommersiell avsändare. Allt kommer att kallas content!”

Maria Westman,
Senior Communication Advisor, C by West

____________

Maria Westman leder även vår kurs ”Engagera och skapa effekt med content marketing”.

Stockholm

Inför 100-årsfirandet: En reflektion av Per Söderström

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Föreningen, Gästblogg

En reflektion signerad Per Söderström

–Inför Marknadsföreningen 100 år på Bryggarsalen

Per SöderströmHon var riktigt upprörd. “Ni måste ha gjort fel. Det här kan inte stämma… Gå igenom materialet igen och återkom när ni är klara!”.

Jag var drygt 26 år gammal och arbetade som marknadsundersökare. Vårt team hade just avslutat ett produkttest av diskmedel – en ny, drygare version av en väl etablerad produkt. Testet var ett s.k. blindtest, med vita flaskor, endast iklädda ett kryptiskt nummer, typ K76 oh C29.

250 hushåll testade produkterna, under två veckor. 125 testade K76 och 125 testade C29. Intervjuaren lämnade ut produkterna i hemmet, tillsammans med instruktioner om att föra loggbok. Flaskorna hämtades vid testets slut tillbaka, och vägdes.

By the book – old school

Grejen var, att vi hade dubbelkollat att vi inte blandat ihop proven – resultatet verkade motsäga det som uppdragsgivaren trott att vi skulle komma fram till.

Vi svalde ett par gånger innan vi svarade att jo, vi hade kollat, och resultatet var tydligt: den gamla produkten som redan fanns på marknaden räckte längre än det nya, “drygare” diskmedlet.

Uppdragsgivaren hade fortfarande svårt att tro på resultatet och bad oss titta närmare på hur det kunde komma sig. Varför?

Det hade fältchefen redan kollat. Det nya diskmedlet kanske var effektivare, men de som testade den varianten märkte inte det: “Det löddrade ju inte, så jag fick hälla i en skvätt till!” Så enkelt var det.

Jag förstod där och då att det stämmer att vissa undersökningar görs för att bekräfta något man redan tror. Jag förstod även att personer som är ansvariga kanske är oroliga för vad chefen skall säga – hade en massa pengar gått åt, till ingen nytta? Vems ansvar var det, i så fall?

Ungefär samtidigt som det här utspelade sig hade jag gått med i MiS, Marknadsföreningen i Stockholm. Till en början var jag mest med på luncherna runt de stora borden på Operaterassen. Jag sög in all kunskap och inspiration som förmedlades av professionella och supertrevliga kollegor. Jag visste att jag hamnat rätt!

Lite senare var vi ett par personer som startade en erfa-grupp (det hette så då) inom MiS kring marknadsundersökningar, för att dela med oss av erfarenheter och kunskap med varandra. Det visade sig att det fanns fler situationer än den med diskmedlet, där vår integritet och professionalism som undersökare ställdes på prov.

Så småningom gick jag vidare till att arbeta med reklam, varumärkesplattformar, kommersiella samarbeten med långfilmer, TV-produktioner och content marketing. Det intressanta är inte vad jag gjort, utan hur en tillhörighet i det vi idag kallar för community – marknadsförarna i MiS – har fungerat som stöd under hela processen.

Idag är det marketing automation, algoritmer och en totalt ny mediabild vi rör oss i. Ibland kan jag tycka att uppmaningarna är otroligt ytliga – “använd rörligt!”, “utgå från mottagaren!” – men vi kan inte bortse ifrån att mätbarheten på marknadsförarens insatser nått en helt ny nivå.

Det är vår roll som marknadsförare att se till att rop på KPI:er och konverteringar inte slutar i en automatisering som gör att vi tappar kontakten med människorna vi riktar oss till. Vi kan bejaka utvecklingen och stötta våra uppdragsgivare/arbetsgivare på samma gång.

I en snar framtid kommer de där flaskorna diskmedel kunna kommunicera med oss – för att inte tala om hundratals viktigare produkter. Hur kommer det påverka marknadsfunktionen? Vilka behöver vi samarbeta med för att få ihop teknik, beteendevetenskap och kreativitet och leverera framtidens marknadsföring?

Utvecklingen fortsätter. Medlemmarna i Marknadsföreningen kommer alltjämt spela en viktig roll!

____________
Per Söderström
Per arbetar idag med framtidsfrågor i bl.a WARP Institute. Fokus ligger på hälso- och sjukvård, utbildning och kultur. Per var under åren 1999 – 2009 ledamot i Marknadsföreningen Stockholms styrelse.
https://persod.com
PER SÖDERSTRÖM AB

Mer om vårt 100-årsfirande på Bryggarsalen 4 oktober hittar du här >>

Almedalen

Skapa rätt närvaro i Almedalen – var aktuell med egen ståndpunkt

Marknadsföreningen Sverige | Almedalen, Gästblogg, Nätverksledaren har ordet

Almedalsveckan blir vad man gör den till

–Maria Westmans 10 bästa tips

Maria Westman leder vår nätverksgrupp Content Marketing och kommer att vara med oss i Almedalen för att moderera våra panelsamtal tillsammans med vd Marie Sommar. Här delar hon med sig av sina bästa tips inför Almedalen 2019!

Maria Westman

____________

En närvaro i Almedalen behöver planeras för att kunna ge effekt. Många är där, det är mixade budskap och en arena som inte liknar något annat. Det som är kärnan är att allt i Almedalen ska utgå från ett samhällsperspektiv. Samtidigt ska man vara aktuell, och kunna ta en egen ståndpunkt.

Jag har varit på plats flera år, detta blir mitt sjätte år i Almedalen, så har jag en del tips att dela med mig av. Vilken typ av närvaro man har beror på sammanhanget, om du åker ensam som representant eller med ditt team och företag. Eller om du har planerade synliga åtaganden, presentationer eller ska genomföra arrangemang.

Oavsett sammanhang så rekommenderar jag att planera efter faserna ”innan”, ”under” och ”efter”. Det gör att man får en aktivering av planerad närvaro innan man åker dit, att man har rätt fokus på plats och att man skördar insatsen efteråt. Visst kan man bara sätta sig på färjan, åka dit och planlöst driva omkring. Men det anser jag vore bortkastat, när det är så enkelt att få till rätt och bra effekt med sin närvaro. Almedalsveckan blir vad man gör den till.

Att sticka ut i Almedalen är viktigt, och kan man orsaka en ”snackis” så ger det en bra effekt.

Några frågor att ställa: Hur kan vi beskriva oss ur ett samhällsperspektiv? Hur kan vi vara angelägna? Vad är viktigt för oss att föra fram, och hur kan den breda publiken i Almedalen finna vårt budskap relevant?

Utifrån dessa frågor formulerar ni lättast er närvaro och programpunkt. Har man tidigare inte varit i Almedalen bör man ta hjälp av erfaren arrangör för att kunna synas.

Mindre partipolitik i år

Grunden och historien kring Almedalen är trots allt partipolitiken, men på senare år så har olika branscher tagit plats. I år är det första året efter valår, så partipolitiken är då mindre intensiv. Det kommer såklart att ”spilla över” en del av partiernas prioriterade frågeställningar och med tanke på närliggande EU-val, så är politiska diskussioner igång och vi kommer att känna igen en del budskap.

Under senare år har Almedalen växt till en stor arena för hela svenskt näringsliv, med betoning på innovation, utveckling, hållbarhet och digitalisering. Och det blandas upp med kommunikation, media samt mer humana ämnen som arbetsmiljö och friskvård.

Om man vill lyckas att få uppmärksamhet så är det bra att ta ett aktuellt ämne, men göra sin egen tolkning av det. För att sticka ut i Almedalen är viktigt, och kan man orsaka en ”snackis” så ger det en bra effekt.

Stort lycka till, hoppas vi ses där!

10 tips för din närvaro i Almedalen

  1. Bestäm syfte och mål med vistelsen, planera ”innan”, ”under”, och ”efter” och se till att alla deltagare får samsyn.
  2. Utifrån syfte och målbild – lägg ambitionsnivå. Och synka med era insatser, resurser och investeringar.
  3. Konceptualisera ert budskap och planera för digital spridning av innehåll innan. Och digitala kanaler i all ära, men i Almedalen funkar fortfarande visitkort och tryckta ”hand-over” material såsom broschyrer.
  4. Ska ni ha eget event, gör det tillsammans med erfaren aktör.
  5. Såklart har ni redan bokat resa och boende.
  6. Nätverka gör alla, lägg en plan. Och boka gärna in möten innan du åker. Använd sociala medier för att veta vilka som är där.
  7. Spana in programmet för veckan och planera in de viktigaste i förväg i din egen kalender. Programmet finns digitalt, och i appen ”Almedalsguiden”. Ett tips är att förplanera cirka hälften av din tid, så att du har utrymme för spontana möten.
  8. Håll kursen. Kom ihåg ert syfte, men se också till att få tid till att äta, vila och sova. Drick måttligt med alkohol och bär dina skönaste skor (du behöver inte ens packa ned snyggskorna – lämna dem hemma).
  9. Kom ihåg att syfte och mål ska utvärderas när veckan är slut. Sätt av sista dagen på Almedalsveckan och sätt upp vad som ska göras och vem som har ansvaret. Tänk på att det är semester direkt efter, så planera redan nu vad som ska göras efter semestern.
  10. Även om ni följer alla punkter ovan, så tänk på att planeringen alltid ändras i Almedalen. Var öppen och flexibel, spontana möten och undantag från planen kan också ge önskad effekt.

____________

Maria Westman är verksam som kommunikationsrådgivare och driver bolaget C by West. Hon är även nätverksledare för vårt Content Marketing-nätverk och kommer att medverka med Marknadsföreningen Stockholm på våra 3 seminarier i Almedalen.

Vill ni ta del av Marias kostnadsfria guide och planeringsmodell inför Almedalen kontaktar ni henne på: maria.westman@cbywest.se. Markera mailet med ”Almedalen tips”.

MarLaw

Gästblogg: GDPR – Detta har hänt

Marknadsföreningen Sverige | Gästblogg, Marknadsrätt

Stor osäkerhet gällande marknadsföring och digitala verktyg

Vår juridiska partner MarLaw står för ett redan välbokat seminarium i december: ”GDPR – vad hände sedan?”. Det är tydligt att GDPR fortsätter att väcka många frågor och tankeställningar. Här ger advokaterna Daniel Tornberg och Alexander Jute en kort sammanfattning av läget sedan nya dataskyddsförordningen trädde i kraft tidigare i år.

MarLaw

_________

Snart har ett halvår passerat sedan EU:s dataskyddsförordnings ikraftträdande. Det kan förvisso diskuteras om det i sammanhanget är lång eller kort tid men allt fler trevande frågor kommer nu oundvikligen upp till ytan. Har någon ”åkt dit”? Hur ser det ut i andra EU-länder? Vilka delar av regleringen är i fokus? Vad gör tillsynsmyndigheterna?

Europeiska skillnader

Det är så här långt uppenbart att det finns betydande skillnader vad gäller tillsynsmyndigheternas agerande och kapacitet i de olika europeiska länderna. I vissa medlemsstater har man till synes tampats med nationella utmaningar vad gäller regeringssituation, omorganisering och bemanning. I andra länder har ett eller ett fåtal ärenden avgjorts, med sanktionsavgifter som följd för organisationer i Frankrike, Österrike och Portugal – då i storleksordningen några tusen Euro upp till 400 000 Euro för grövre överträdelse.

Den svenska modellen

Den svenska Datainspektionen har nyligen slagit sig för bröstet i och med tillkännagivandet av den första avklarade GDPR-granskningen, omfattandes 400 företag och myndigheter. Det bör dock påpekas att denna granskning var mycket smal då den i princip endast rörde frågan om huruvida dataskyddsombud utsetts och i sådant fall, om detta rapporterats till Datainspektionen. Centrala aspekter såsom dataskyddsombudets kvalifikationer, insyn, kontroll och påverkan avseende organisationens totala dataskyddsarbete, d.v.s. frågan om huruvida dataskyddsombudsrollen i praktiken fungerar som avsett, berördes inte.

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser…

Datainspektionen har meddelat att granskningsarbetet nu fortskrider vad gäller dataskyddsombud samt inom kategorierna inhämtade samtycken och relation mellan ansvarig och biträde. Samtidigt är man öppen med att tillsynsarbetet delvis syftar till att ”skapa vägledning”.

Marknadsföring och GDPR

Ett område där osäkerheten är stor gällande dataskyddsförordningens genomslag är marknadsföring. Då framförallt avseende digitala verktyg för att rikta marknadsföring relaterat till segmentering, retargeting, att beteendestyra och individuellt rikta annonser med hjälp av cookies, pixels och annan spårningsteknologi i webbmiljön och i sociala medier. Att den s.k. intresseavvägningen i vissa fall är användbar som rättslig grund för personuppgiftsbehandling vid direktmarknadsföring är klarlagt men i övrigt finns många frågetecken.

Frågan anknyter också till den ännu inte framröstade e-integritetsförordningen (”ePrivacy Regulation” eller ”ePR”), vilken till synes kommer att innebära betydande begränsningar i möjligheten att utnyttja webbplatsbesökares data och metadata. Tillsammans med GDPR siktar EU på ett heltäckande integritetsskydd med två delvis överlappande förordningar. Intensiv lobbyverksamhet och kritik från branschföreträdare visar dock att flera aktörer ser på e-integritetsförordningen med stor oro. Man målar upp en bild av omöjliggjord annonsfinansiering, betalspärrar online och en explosion av pop-up-rutor som ideligen kräver slutanvändarens ok.

Det är tydligt att dataskydd och e-integritet som rättsområden betraktade fortsatt är under utveckling, både vad gäller tillsynsarbete, vägledning och praktisk tillämpning. Genomförandet av ett harmoniserat och moderniserat regelverk med universell tillämplighet har, åtminstone inledningsvis, snarast blottat skillnader och otydligheter. Aktörer som vill göra rätt för sig även i fortsättningen bör alltså hålla sig underrättade.

____________

Missa inte vårt seminarium: GDPR – vad hände sedan?