Ellen Tejle

Kultur som förenar – så arbetar Maxim med hållbarhet, inkludering och kreativitetens kraft

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Gästblogg

Långsiktighet, tydliga värderingar och mänskliga möten skapar starkare varumärken och djupare relationer

– Vi möter vår partner Maxim Stockholm

2025 är året då kreativitet och effektivitet står i centrum, och i samband med det är kulturhuset Maxim Stockholm en påminnelse om kraften i värderingsdrivet arbete. Som partner till Marknadsföreningen Sverige och vår årliga tävling med tillhörande event Årets Marknadschef, är Maxim en självklar mötesplats inom kultur, där hållbarhet, inkludering och mänsklighet inte bara är ord – utan en grund för all verksamhet. Vi träffar Ellen Tejle, vd och delägare på Maxim Stockholm.

Ellen Tejle
Ellen Tejle, vd och delägare, Maxim Stockholm

När Ellen Tejle på kulturhuset Maxim Stockholm pratar om hållbarhet låter det mer som manifest än policy. Här handlar det inte bara om miljö, utan om mänsklighet, inkludering och modet att stå upp för sina värderingar.

”Alla som har klivit in i det här kulturhuset vill göra världen lite bättre. Det handlar inte om pengar eller kommersiell framgång, utan om att skapa synergi – mellan människor, mellan upplevelser och mellan idéer”, säger Ellen.

Redan från start har Maxim arbetat fram tydliga riktlinjer för hållbarhet och socialt ansvar, tillsammans med delägare, hållbarhetsexperter och personer med erfarenhet av inkludering. Det har lett till ett styrande manifest, som tar plats i allt ifrån vilka samarbeten de tackar ja till, till vilka artister som står på scenen:

”Vi har sagt nej flera gånger, ibland i sista stund. Men hellre det än att tumma på våra värderingar. Vi vill inte vara ryggradslösa i en ryggradslös värld.”

När värderingar blir varumärkets kärna

För många företag och verksamheter är hållbarhet något som kommuniceras i efterhand. För Maxim är det tvärtom: värderingarna är utgångspunkten för allt arbete, även kommunikationen.

Varje besökare som köper biljett får aktivt ta ställning till Maxims värdegrund och klicka i att de delar synen på allas lika värde. I lokalen manifesteras detta även visuellt, bland annat med mänskliga rättigheter målade på väggarna på alla världens språk och med konstverk av punkkonstnären Jessica Hallbäck som belyser mänsklighet och inkludering.

Ellen Tejle
”Vi brukar säga att vårt motto är 'Kultur som förenar.' Vi vill inte bara underhålla – vi vill bidra till något större. En plats där ingen känner sig fel.”

Kreativitet som föds i mötet med oliktänkande

Temat för Marknadsföreningens årliga tävling och event Årets Marknadschef är ”Kreativitetens kraft” – något Ellen har en tydlig syn på. För henne uppstår kreativitet i mötet med människor som tänker annorlunda.

”Jag blir som mest kreativ när jag är med människor som inte tycker som jag. Det tvingar mig att öppna upp, lyssna och våga ta steg utanför det bekväma. Vi är en spretig delägargrupp på Maxim, och det är precis därför det händer så mycket.”

För Ellen handlar det inte om att skapa ordning i kreativiteten, utan att ge den riktning.

”Man måste vara tydlig i hur-processen, men låta målet vara fritt. Vi kan tänka olika om vägen dit, så länge vi vet vart vi ska.”

Kultur som katalysator för empati

Det finns forskning som visar att människor blir mer empatiska när de upplever kultur tillsammans. Det är något Ellen märker varje dag:

”Kultur tar plats i våra liv inte bara intellektuellt, utan också känslomässigt och själsligt. Och när vi upplever något tillsammans skapas en ökad empati – både för varandra och för världen.”

Det är också grunden till Maxims arbete med inkludering. Genom ett varierat program med artister och akter från hela världen, vill de bygga broar mellan människor, generationer och stadsdelar.

”Vi har haft kvällar här där hiphopgrabbar och damer med pärlhalsband spelar basket tillsammans i entrén. Det är då jag känner att vi har lyckats.”

Att stå upp när andra är tysta

Ellen återkommer ofta till vikten av att ta ställning, särskilt i en tid när tystnad lätt blir norm.

”Att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter borde inte vara kontroversiellt. Men det är det ibland. Därför måste vi prata om det, även när det är obekvämt. Vårt mål är att alla ska känna sig trygga här – oavsett bakgrund.”

För henne är kultur en av de sista verkligt demokratiska arenorna – en plats där yttrandefrihet och oliktänkande får ta plats:

”Jag skulle vilja sno hit Speakers’ Corner från London. Jag vill personligen ha mer av en plats där människor får prata till punkt. Jag tror också det behövs fler sådana scener i Sverige.”

”När du står upp för något på riktigt, så märks det”

Att hålla fast vid värderingarna kräver mod och struktur. På Maxim är hållbarhetsarbetet konkret, förankrat och mätbart. Alltifrån leverantörer till artister genomgår en etisk granskning, och samarbetspartners förbinder sig att följa samma riktlinjer.

Resultatet? En växande gemenskap där värderingar attraherar snarare än avskräcker.

”De vi tackat nej till kan bli sura – men för varje sånt beslut får vi fem nya som vill vara med. När du står upp för något på riktigt, så märks det.”

Kultur, kreativitet och ansvar – framtidens marknadsföring

För marknadsförare och kommunikatörer är Maxims arbete en påminnelse om hur hållbarhet och kreativitet kan verka för att stärka varandra. I en värld som ofta premierar snabbhet och volym visar Maxim att långsiktighet, värderingar och mänskliga möten skapar starkare varumärken och djupare relationer.

”Vi vill skapa platser där ingen känner sig fel. Det är där kreativiteten, medmänskligheten och framtiden möts.”

Ellen Tejle

____________
Text & foto: Per Almegård

Mer om Maxim Stockholm: https://www.maximstockholm.se/
Mer om Årets Marknadschef: https://mis.se/arets-marknadschef/
Mer om Marknadsföreningens hållbarhetspolicy: https://mis.se/hallbarhet/

Info
MarLaw

MarLaw: En kommentar om de nya reglerna för politisk reklam

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt

Avsedd effekt eller orimlig administrativ börda?

– Vår juridiska partner MarLaw om de nya EU-reglerna för politisk reklam

EU-förordningen om politisk reklam började tillämpas den 10 oktober 2025. Den ingår i en av flera åtgärder inom EU:s handlingsplan för att främja demokrati, där det huvudsakliga syftet är att öka transparens och att harmonisera regler för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

Det bakomliggande syftet med förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam är att säkerställa att det tydligt framgår när det är fråga om politisk reklam samt vem som ligger bakom eller har finansierat budskapet. Regleringen togs fram i efterdyningarna av skandalen kring Cambridge Analytica som uppdagades 2018, där det kom fram att en konsultfirma fått tillgång till data om miljontals Facebook-användare, som användes för att rikta politisk reklam till dem.

Regelverket ska därmed förhindra otillbörlig valpåverkan. Det övergripande syftet är därmed att säkerställa en öppen och rättvis politisk debatt och att främja en välfungerande inre marknad för politisk reklam. Överträdelser av förordningen kan leda till sanktioner som ska fastställas av respektive medlemsstat.

I Sverige har regeringen beslutat om en proposition med kompletterande bestämmelser till förordningen, där syftet med lagförslagen är att kunna tillämpa förordningen fullt ut i Sverige. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Mediemyndigheten har fått i uppdrag att utöva tillsyn över förordningen.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg.

Förordningen innebär skyldigheter för flertalet parter och aktörer, såsom företag och medieplattformar som sprider politiska budskap inom EU samt politiska partier och kampanjorganisationer. De nya reglerna tillämpas från det att någon begär en politisk reklamtjänst fram till att det färdigställda reklammeddelandet görs tillgängligt för allmänheten.

Begreppet ”politisk reklam” definieras i artikel 3.2 i förordningen och innebär utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning, oberoende av metod, av ett budskap som normalt tillhandahålls mot ersättning eller genom intern verksamhet eller som en del av en politisk reklamkampanj. Det krävs vidare att budskapet är kopplat till en politisk aktör alternativt att det kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende, en lagstiftnings- eller regleringsprocess.

Det är oklart när ett budskap anses utgöra politisk reklam och inte. När det är fråga om kampanjer inför val är det tydligt att det omfattas. Mer oklart är dock specifika frågor som skulle kunna omfattas av en politisk agenda såsom exempelvis om Stockholms stad kommunicerar generellt kring frågor som relaterar till exempelvis vård och omsorg. I skrivande stund finns ett utkast till vägledning till förordningen från EU-kommissionen som ger viss vägledning och som innebär att sådan information skulle anses falla utanför förordningens tillämpningsområde om det inte kan kopplas till en pågående politisk kampanjfråga. Det ställer dock höga krav på tillhandahållare av politiska reklamtjänster och utgivare av politisk reklam att hålla sig uppdaterade kring vilka frågor som är politiska och vilka som är rent informativa.

Märkning och transparensmeddelande

För att kunna uppfylla förordningens syfte avseende transparens för politisk reklam, ställer förordningen krav på att politisk reklam ska märkas och att den ska innehålla ett transparensmeddelande. Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam. Mediehus och plattformar som publicerar eller producerar politisk reklam ansvarar för att bevara, samla in och offentliggöra relevant information till allmänheten om reklamen och ansvarar även för att genomföra själva märkningen.

Både märkningen och transparensmeddelandet ska vara tydligt utformade på så vis att omgivningen förstår att det rör sig om politisk reklam.

Vad som ska framgå av märkningen är att den på ett klart, framträdande och otvetydigt sätt anges med en uppgift om att det rör sig om ett politiskt reklammeddelande, identiteten för sponsorn för det politiska reklammeddelandet och, i tillämpliga fall, den enhet som ytterst kontrollerar sponsorn, i tillämpliga fall, det val, den folkomröstning och den lagstiftnings- eller regleringsprocess som det politiska reklammeddelandet är kopplat till. Utöver detta ska det också anges, i tillämpliga fall, en uppgift om att det politiska reklammeddelandet har varit föremål för inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Informationen ska lämnas i ett så kallat transpararensmeddelande, eller en tydlig angivelse om var den enkelt och direkt kan hämtas.

Ett transparensmeddelande ska bland annat ange uppgifter om sponsor för reklamen, den som betalar för reklamen om det är någon annan än sponsorn, tidsperiod då annonsen avses spridas/publiceras/levereras, och det totala belopp och värde av andra förmåner som betalats för reklamtjänsterna.

Hantering av personuppgifter

Förordningen ställer vidare krav på hanteringen av personuppgifter och när dessa får användas i syfte att rikta sådan reklam online. Förordningen begränsar hur personuppgifter får användas för att rikta politiska meddelanden till specifika grupper eller individer. Enligt artikel 18 krävs att personuppgifterna samlats in med den registrerades uttryckliga separata samtycke för att använda inriktnings- eller annonsleveransteknik vid politisk reklam online. Artikel 19 ställer krav på att ge information om den bakomliggande logiken och parametrarna för tekniken, inklusive mottagargrupper, personuppgiftskategorier och användning av artificiell intelligens, samt en länk till policy för detta.

Kommentar

Från näringslivets sida har det ifrågasatts om EU-regleringen verkligen har avsedd effekt eller om det innebär en orimlig administrativ börda för berörda aktörer. Både Meta och Google har infört förbud mot politisk annonsering på sina plattformar inom EU under oktober månad 2025. De anser att regelverket innebär en orimlig nivå av komplexitet och juridisk osäkerhet för annonsörer och plattformar som är verksamma i EU. Meta har även gått steget längre och inbegriper sociala frågor i förbudet vilket riskerar att drabba även välgörenhetsorganisationer och kampanjer för exempelvis HBTQ- och klimatfrågor. Kritiker menar att det snarare är kraven på särskilt samtycke för att använda personuppgifter för att rikta politiska annonser som ligger bakom Meta och Googles beslut då det har stor betydelse för deras intäktsmodell.

Det återstår att se vilken effekt förordningen får på den politiska debatten inför kommande valår 2026 och om det enbart kommer få de positiva resultat som den syftar till eller om det också kommer innebära en demokratisk begränsning gällande vem som kan få ta del av politisk annonsering.

___________

Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater och partners på Advokatfirman MawLaw

MarLaw
MarLaw

AI, cookies och GDPR – är din datahantering redo för nya regler?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt, Referat

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Profilbaserad marknadsföring – vad gäller från legalt håll?

– Färska tips från vår juridiska partner MarLaw

Datadriven marknadsföring står inför stora förändringar. Nya EU-regler – från GDPR och AI-förordningen till marknadsföringslagen och cookie-kraven – skärper villkoren för hur företag får samla in och använda data. Profilering, AI-verktyg och cookies kräver i många fall uttryckligt samtycke, och felsteg kan leda till kännbara sanktioner. För marknadsförare gäller det nu att kombinera kreativitet med juridisk fingertoppskänsla för att bygga både effektiva och hållbara strategier.

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Vill du ha fler aktuella tips inom marknadsrätt ska du heller inte missa vårt webbinarium med MarLaw den 26 september >>

MarLaw
Daniel Tornberg & Alexander Jute

_________

Digital Single Market är EU:s stora projekt för att skapa en gemensam digital marknad. Projektet innehåller flera olika delar som har särskild betydelse för bl.a. dataskyddsregleringen, AI-förordningen, marknadsföringslagen, upphovsrätten och konsumentskyddet. Detta får givetvis stora konsekvenser på den digitala kommunikationen och marknadsföringen som bolag och organisationer vidtar. Under lång tid har många aktörer samlat på sig stora mängder data bland annat genom olika cookies vilken kompletterats med kunddata, inköpt data, delad data m.m. genom vilka man kunnat bygga upp profiler för mer skräddarsydd marknadsföring. Sådan profilering kräver inte sällan ett föregående samtycke, särskilt när observerad data behandlas eller sådana data som individerna inte rimligen kan förutse att den behandlas.

Till bilden ska även läggas användningen av olika AI-verktyg som ger stora möjligheter att skapa innehåll samtidigt processas stora mängder data som innebär att regleringarna kring AI, IT-säkerhet och dataskydd blir tillämpliga. Här ser lagstiftaren förhållandevis strängt på sådan användning/behandling vilket kommer till uttryck genom kraftiga sanktioner i några av de mest centrala regelverken. Dessutom regleras profilbaserad marknadsföring genom flera parallellt tillämpliga regelverk vilket gör att man behöver se över marknadsföringsåtgärderna från flera perspektiv. De mest centrala regelverken är marknadsföringslagen, dataskyddsförordningen och lagen om elektronisk kommunikation.

Kort om den relevanta lagstiftningen

Marknadsföringslagen (2008:486)(MFL)

MFL utgör den generellt tillämpliga lagstiftning som styr hur kommersiella marknadsföringsbudskap och åtgärder får utformas. Den innehåller även specifika regler om att det krävs s.k. opt-in (samtycke) för att rikta sig mot potentiella kunder och opt-out för att rikta sig mot befintliga kunder, jmf 19-21 §§ MFL. Dessa regler gäller dock endast när man riktar sig mot fysiska personer och inte mot andra bolag.

Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation (LEK)

Övergripande syftar LEK dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla av elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet. Den innehåller också en särskild bestämmelse om cookies som anger att uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Trots att samtycke inte har lämnats är sådan lagring eller åtkomst tillåten som 1. behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät, eller 2. är nödvändig för tillhandahållande av en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten.

Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)

GDPR anger att all behandling behöver ha en rättslig grund som anges i artikel 6. Av artikeln följer att behandling av personuppgifter endast är laglig om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:

6.1a: Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.
6.1f: Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn.
Vidare följer även av GDPR att all behandling ska följa de rättsliga principer som följer av artikel 5 i GDPR, bland annat uppgiftsminimering, lagringsminimering m.m.

AI-förordningen

AI-förordningen definierar ett AI-system brett: ”ett maskinbaserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras.”

AI-system ska delas in i fyra olika riskgrupper (oacceptabel, hög, begränsad och minimal). Enligt artikel 6 följer att AI som kategoriseras som ”hög risk” indelas i två grupper:
i. AI-system som används i produkter som faller under EU:s produktsäkerhetslagstiftning
ii. AI-system som faller inom vissa specifika områden och som kommer att behöva registreras i en EU-databas

Av artikel 6.3d följer vidare att ett AI-system ska alltid anses vara ett AI-system med hög risk om det utför profilering av fysiska personer. Med profilering avses definitionen i artikel 4.4 GDPR: ”…varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar”.

Vägledande dokument

Den Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har tagit fram ett flertal relevanta riktlinjer om användning av olika marknadsföringsåtgärder. För denna analys är särskilt EDPB:s riktlinjer om riktad annonsering i sociala medier av intresse. I riktlinjerna delas personuppgifter in i kategorierna uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit den personuppgiftsansvarige, observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av tjänsten eller enheten och avledda och härledda uppgifter som skapats på grundval av de uppgifter som den registrerade tillhandahållit.

Enligt EDPB är det två rättsliga grunder som kan komma ifråga för att behandla sådana uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit, nämligen samtycke enligt 6.1 a och berättigat intresse enligt 6.1 f i dataskyddsförordningen. När det gäller uppgifter som samlats in genom observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av en tjänst eller enhet, inklusive sådan som samlats in genom kakor, uttalar EDPB att artikel 6.1 f inte kan utgöra en rättslig grund för sådan riktad annonsering där enskilda personer spåras på flera olika webbplatser och platser. Vidare uttalar EDPB att för sådan behandling är samtycke troligen den lämpligaste rättsliga grunden i artikel 6 i dataskyddsförordningen. I bedömningen ska man vidare ta hänsyn till att behandlingen inkluderar aktiviteter som lagstiftaren i EU har velat ge ytterligare skydd.[1]

Svenska tillsynsmyndighetens tillsyn

IMY har i några nyligen fattade tillsynsbeslut (IMY-2023-16448, IMY-2023-16453, IMY-2023-15452) konstaterat att berättigat intresse ofta inte är en rimlig rättslig grund för den inte sällan omfattande personuppgiftbehandling som vissa cookies möjliggör. Då är snarare samtycke korrekt rättslig grund. Samtycke från den registrerade är ju enligt GDPR definierat som varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne, jmf artikel 4.11 GDPR.

Denna omfattande definition innebär att man behöver lämna tydlig information om den personuppgiftsbehandling som sker, även genom cookies. Detta samtycke ska inte förväxlas med ”cookiesamtycke” enligt LEK vilket tar sikte på själva kakorna och tekniken som sådan och inte personuppgiftshanteringen. Det är klart enklare att hantera från ett legalt perspektiv. Därutöver har vi ju även samtycke enligt MFL. Dock är det mest utmanande samtycket det som gäller enligt GDPR. Att verkligen förstå hur omfattande personuppgiftsbehandling som sker med olika kakor är en utmaning i sig, särskilt som det inte är ovanligt att kakor delar uppgifter med andra kakor. När den analysen väl är gjord behöver man bedöma om det är rimligt att hantera alla dessa personuppgifter som inte heller sällan träffas av definitionen av profilering[2] enligt GDPR. Man behöver även se till att följa principerna i artikel 5 GDPR. Dessa överväganden kan behöva dokumenteras genom en konsekvensbedömning om man kommer fram till att personuppgiftsbehandlingen innebär hög risk för de registrerade. I vissa fall kan man behöva begränsa sin användning av cookies eller till och med inte påbörja den/avsluta den.

Att IMY i de ovan refererade tillsynsärenden stannade vid att granska möjligheten att samtycke och återkalla samtycke är visserligen intressant men ger inte närmare vägledning om hur man bör hantera den efterföljande personuppgiftsbehandling som många kakor ger upphov till. Med tanke på att det är enkelt för en tredje part inklusive tillsynsmyndigheten att identifiera om en viss aktör använder kakor innebär det även en perdurerande legal risk att använda cookies utan en föregående analys av tekniken och den personuppgiftshantering som respektive kaka ger upphov till. Man kan möjligen se en ökad tillsyn på detta område då tillsynsmyndigheterna identifierat denna typ av personuppgiftshantering på senare tid. Den legala risken och arbetet med att analysera den egna användningen av cookies och profilbaserade marknadsföringsåtgärder bör hanteras för att undvika legala sanktioner.

____________

[1] Se EDPB:s riktlinjer 8/2020 om riktad annonsering I sociala medier Version 2.0, antagna 13 April 2021, punkt 40

[2] Artikel 4.4 GDPR: profilering: varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar.

Mycket att ta till sig? Webbinariet den 26 september 2025 ger dig bättre koll!

Vi kommer närmare att behandla dessa frågor vid vårt webbinarium den 26 september 2025.

Vi går bl a igenom:

  • De marknadsföringsrättsliga förutsättningarna för direktmarknadsföring
  • Profilering och direktmarknadsföringen utifrån GDPR
  • E-privacyreglernas påverkan
  • Hur olika AI-system regleras av AI-förordningen, särskilt högrisksystem
  • Vilka immateriella rättigheter som gäller för AI-genererat material
  • Hur GDPR påverkar profilering, riktad marknadsföring, cookies, pixlar och analysverktyg
  • Sociala medier och personuppgifter
  • Hur bör man hantera verktyg/tjänster som innebär tredjelandsöverföringar

Det finns även möjlighet att ställa dina frågor efter föreläsningen. Välkommen den 26 september!

Mvh, Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater & Partners, Advokatfirman MarLaw AB

26-sep-25 event-img

Webbinarium: Juridisk uppdatering med MarLaw hösten 2025

[ONLINE] 26 sep: Vad är det senaste inom marknadsrätt hösten 2025? Håll dig uppdaterad på förändringarna i lagstiftningen för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation.

Janne Björge

Janne Björge: Hur man bygger ett varumärke som känns (En sommarspaning från bryggan)

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg

”Var finns glappet mellan det vi säger att vi är – och det människor faktiskt upplever?”

Janne Björge är specialist inom varumärkesbyggande. I slutet av förra årets gästade han vårt frukostseminarium ”Bygg varumärket inifrån – Hur intern kultur formar extern framgång”, där han också skrev ner sina tankar efteråt här i bloggen. Nu checkar vi in med honom så här i slutet av sommaren, för en liten uppdatering med reflektioner att ta med sig in i hösten.

Janne Björge

_________
Det är lätt att tro att varumärket är något man designar. Något snyggt i ett pdf-dokument. Men sanningen är att varumärket är det som händer i mötet mellan en människa och ditt företag. Det andra är mest ett stödmaterial.

Det är människorna som skapar upplevelsen. Det är där magin – eller missförståndet – uppstår. Och det är där potentialen finns.

Här är vad vi ser

De företag som lyckas bäst just nu har förstått tre saker:

  1. Kultur och varumärke är inte två olika spår – det är samma resa.
  2. Medarbetarna är inte målgruppen för internkommunikation – de är varumärket.
  3. Det räcker inte att ha en strategi – den måste kännas, synas och levas i vardagen.

Det är därför vi startade Nord Core. En byrå som jobbar med varumärket inifrån. Som sätter människorna, känslan och riktningen i centrum.

Vi hjälper företag att hitta tillbaka, en högre kulturella ambition – den där pulsen som gör att man vill vara med, bidra, lyfta, skratta och skapa värde. Och det bästa av allt? Du kan göra mycket av detta själv.

Så här gör du – detta är vår lite bjussiga 3-stegsmetod

1. Find the Gap

Ställ dig frågan: ”Var finns glappet mellan det vi säger att vi är – och det människor faktiskt upplever?”

Det kan vara ett glapp mellan varumärkeslöftet och vardagen. Mellan strategi och verklighet. Mellan ledningen och golvet.

Lyssna. Ställ frågor. Känn in.

Det finns alltid ett gap – och det är där energin kan börja byggas.

2. Create Engagement

När du ser glappet – bjud in till förändring. Berätta vart ni är på väg. Förklara varför det spelar roll. Och skapa en berättelse som alla känner igen sig i. Involvera säljteamet. Marknadsavdelningen. HR. Produktion. Ledningen.

Alla behöver förstå visionen – och vilja bidra till att den blir sann. Koppla det till känslor, mening och gemenskap. Det är där engagemanget bor.

3. Activate People

Nu är det dags att göra det levande.

Hur märks det här i mötet med kunden?
I introduktionen av nya medarbetare?
I våra interna möten? I ledarskapet?

Små saker räcker långt:
En story på intranätet. Ett gemensamt beslut om hur vi tar emot besök. Ett nytt sätt att fira framgång.

Det handlar inte om att göra mer – utan om att göra rätt saker med rätt känsla.

Och sen?

Utvärdera inte bara hårda nyckeltal – utan hur det känns i organisationen.

Visslas det i korridorerna?
Sker förändringen med energi eller tröghet?
Pratar folk om jobbet med stolthet?

Där har du ditt nya varumärkesindex.

Om ni skall jobba med en självskattning, så kolla med ledningsgruppen först: Noll till tio…

  • Vet alla vart vi skall?
  • Vill alla med dit?
  • Är kunderna med på resan?
  • Är vi snabba nog?

Jag tror att företag kan bli mer än bara arbetsgivare. De kan bli riktiga samhällsledare – som bygger tillit, framtidstro och riktning i en ganska rörig omvärld.

Och det börjar inte i kommunikationsplanen. Det börjar vid kaffemaskinen. I mötet. I hur vi får människor att känna sig sedda, delaktiga och viktiga.

Det är där kraften finns. Och det är den vi jobbar med på Nord Core. The Core Committment.

Men nu? Nu ska jag ta en kaffe på bryggan. Tänka en stund. Och bara andas. Hör av dig om du vill snacka kultur, ledarskap eller hur man visslar lite mer på jobbet igen.

_________
Janne,  Nord Core – den interna varumärkesbyrån

Janne Björge
Sommarspanarna

Sommarspanarna: Tankar, spaningar och lästips från första halvan av året!

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Övrigt

Sommarspanarna 2025

– Tankar, spaningar och lästips från första halvan av året!

I vår intervjuserie Sommarspanarna checkar vi in med några personer vi mött i olika samband under våren. Alla fick svara på samma tre frågor, för att få en chans att stanna upp, reflektera över en på många sätt omtumlande vår, och sätta rätt fokus inför hösten. Och förstås, passa på att bjuda på sina bästa läs- och lyssningstips inför sommarhänget!

Här hittar vi tankar och spaningar från Alice Hedin, Wings PR, Maria Westman, C by West, Malin Midhed, Marknadschef på United Spaces, Elias Isabel, Marknadschef på Pickit, och Janne Björge, varumärkesstrateg, Nord Core.

Alice Hedin, Wings PR

Alice Hedin är en av Sveriges mest erfarna krisexperter under 30 år med omfattande erfarenhet av pressarbete, kriskommunikation och medieträning på högsta nivå. Hon driver PR-byrån Wings PR som är specialiserad på krishantering och blev nyligen utnämnd till Årets Framtidslöfte 2025 i kommunikationsbranschen av Marknadsföreningen Sverige. 

Alice Hedin
Alice Hedin, PR- och kriskonsult, Wings PR

Osäkerheten i omvärlden märks inte bara i geopolitiska rubriker utan också i vardagen för oss som jobbar med kommunikation

Vad händer just nu på din kant?

– Jag tycker mig se en växande krismedvetenhet hos företag, kanske som en naturlig följd av ett allt mer instabilt omvärldsläge. Många inser att det inte längre handlar om en kris kommer, utan när. Just därför avslutar jag vårterminen med utbildningar i krishantering och hur man ska agera för att hålla huvudet kallt när stormen briserar. Men snart byter jag scen till Almedalen där min kollega Hampus Knutsson deltar i TV4:s seminarium om ”hårdvinklade journalister eller slingrade PR-konsulter – vem är värst för demokratin”. Det lär nog bli ett snack med både hetta och kloka tankar!

Dina tankar efter våren ’25 och vad tar du med dig in i hösten?

– Våren 2025 har varit allt annat än stillsam. Osäkerheten i omvärlden märks inte bara i geopolitiska rubriker utan också i vardagen för oss som jobbar med kommunikation. Pressen ökar på både näringsliv och myndigheter att hantera extraordinära situationer och kommunicera tydligt för att minimera spekulationer, även när information är knapphändig eller känslig.

Samtidigt har AI klivit in på allvar i våra verktygslådor och det förändrar spelreglerna för organisationers förmåga att kommunicera i kris. Det är en kraftfull teknik som kan effektivisera arbetet, men den får aldrig bli ett substitut för det mänskliga omdömet. I en kris behöver du snabbhet och fingertoppskänsla. AI kan hjälpa med det första, men aldrig ersätta det andra. AI i all ära, men det är fortfarande du som får skulden om det går åt skogen. Det får vi inte glömma när vi går in i hösten och mediala meteorologer förutspår allt tilltagande mediestormar.

Vad läser eller lyssnar du på i sommar?

– Krishantering är tack och lov ett ämne som funkar lika bra till vardags som i hängmattan. I sommar lyssnar jag på grävlegenden Janne Josefssons ”Rädd för sanningen” där han delar med sig av sina mest ikoniska avslöjanden, men också de jobbiga reportagen han helst vill glömma. Rakt, ärligt och riktigt fängslande.

Medierna i P1 är ett givet inslag varje vecka, både granskande och en utmärkt reality check för alla som följer nyhetsflödet. Och när jag vill grotta ned mig i vad och vem som formar dagens medielandskap är det Påverkarna med Edit Künstlicher och Emma Blom som gäller. Ett bonustips för regniga soffdagar är SVT:s dokumentärserie Svenska Scoop går bakom kulisserna på några av Sveriges mest uppmärksammade granskningar, bland annat om Osmo Vallos död och rättsskandalen som följde.

Maria Westman, C by West

Maria Westman är entreprenör och grundare av egna bolaget C by West där hon jobbar som strategisk rådgivare för företag och organisationer med fokus på affär, organisation, kommunikation och hållbarhet. Hon har en mångårig erfarenhet som ledare inom byråbranschen och har utvecklat varumärken och kommunikation för företag i olika branscher. Maria en väl anlitad föreläsare, utbildare och moderator samt är nätverksledare för Marknadsföreningen Sveriges nätverksgrupp Content Marketing

Maria Westman
Maria Westman, C by West

Många står inför nya prioriteringar som behöver kommuniceras tydligt, till exempel inom hållbarhet, säkerhet och AI

Vad händer just nu på din kant?

– Jag har precis kommit hem från Almedalen där jag i år var arrangör, innehållsproducent och moderator för tre seminarier – alla med ledarskap i fokus. Teman som ”Beredskap och säkerhet”, ”AI, digitalisering och innovation” samt ”Demokrati och ledarskap” diskuterades med erfarna ledare i panelerna. Det var första gången jag själv arrangerade, efter att i många år ha deltagit i andras arenor – och det var häftigt att få genomföra. Vi var tre personer, konsulter som gjorde detta tillsammans – ett hårt arbete, men väldigt meningsfullt.

Och på mitt företag, C by West, har vi just nu en rolig mix av uppdrag inom marknadsföring, produktion och strategisk rådgivning – fokus på hållbarhet och kommunikation. Jag ser fram emot hösten!

Dina tankar efter våren ’25 och vad tar du med dig in i hösten?

– Det händer så extremt mycket i omvärlden just nu, så när jag blickar tillbaka på våren så noterar jag att våra uppdragsgivare har fått fler angelägna områden att jobba med i sina verksamheter. Det är fortfarande lågkonjunktur så verksamheter jobbar med sina organisationsförändringar och interna processer, justering av roller och arbetsuppgifter. Det ”inre livet” har fått stort fokus – och där är jag ofta ett stöd till chefer. Men samtidigt har det ”yttre livet” – synlighet, kommunikation, marknadsföring – blivit ännu viktigare. Många står inför nya prioriteringar som behöver kommuniceras tydligt, till exempel inom hållbarhet, säkerhet och AI.

Jag brukar säga att lågkonjunktur är ett läge då det gäller att våga gasa – att hålla tempot och vara framåtblickande. Det försöker jag även bidra med i min roll som rådgivare: att ge energi, mod och skapa en riktning.

Vad läser eller lyssnar du på i sommar?

– Musik är alltid min följeslagare, jag är en riktig musiknörd! I sommar blir det nog en hel del ”chill vibes” och svenska visor.

Dessutom tänker jag läsa några av böckerna som är nominerade till Årets HR-bok, lite ett extra roligt i år eftersom jag själv, tillsammans med de tio andra författarna i boken, är nominerad med boken ”Facilitera mera”. Det är fint sällskap i den nomineringslistan, så jag tänkte läsa några av de andra, sittandes på bryggan i solen.
https://hrpeople.se/2025/06/02/arets-hr-bok-har-ar-de-nominerade/

Malin Midhed, United Spaces

Malin Midhed är marknadschef på United Spaces, ett härligt coworking där även vi på Marknadsföreningen trivs bra. Med en passion för möten och event och med deras 10 coworking-ställen i 6 städer, har hon allt som oftast fullt upp och mycket på gång. 

Malin Midhed
Malin Midhed, Head of Marketing på United Spaces

Som om hela branschen samtidigt försöker känna efter vart vi är på väg

Vad händer just nu på din kant?

– Vi försöker få ihop det där sista innan alla går på välförtjänt semester. Du vet, hinna bocka av, släppa, schemalägga, briefa och boka höstens första aktiviteter och events. Samtidigt försöker vi också hinna känna efter lite. Vad funkade i vår? Vad flög inte alls? För min del handlar det mycket om att summera och samtidigt bygga nytt, både för vårt varumärke och tillsammans med teamet och våra samarbetspartners. Några idéer som legat och grott under våren får luft i höst. Det känns fint.

Dina tankar efter våren ’25 och vad tar du med dig in i hösten?

– Våren har varit tuff men också väldigt rolig. Lite som om hela branschen samtidigt försöker känna efter vart vi är på väg. Det har funnits mycket osäkerhet, men också massor av aktivitet och härlig energi. Hos oss har våren varit full med events och initiativ, och vi har välkomnat många nya kunder och medlemsföretag. Det är ett otroligt kvitto på att det vi gör fungerar och behövs. Jag hoppas konjunkturen vänder lite i höst, för vi har mycket kul på gång. Vi är ett litet team som gör mycket. Tempot är sällan problemet, men riktningen måste vara tydlig.

Vi behöver bli ännu bättre på att prioritera det som faktiskt gör skillnad och våga pausa resten. Och jobba med rätt partners, då växer båda. Och sen: sälj och marknad behöver varandra mer än någonsin. När det samarbetet klickar, då händer det grejer.

Vad läser eller lyssnar du på i sommar?

– Jag läser mycket på sommaren och sparar böcker på hög under våren när läsron inte riktigt finns. I sommar ligger en härlig mix och väntar: ”Tre” av Valérie Perrin, ”The Creative Act” av Rick Rubin, ”The Women” av Kristin Hannah och Harry Potter-serien (just nu är vi på bok 4) som jag läser tillsammans med min 10-åring.

Jag lyssnar också en del på Värvet, Sommar i P1 och This is 40, perfekt för inspiration, kräver lagom fokus och är ett bra sällskap i solstolen. Och så många timmar med sol, glass, bad och noll input för att få igång egen output i höst.

Elias Isabel, Pickit

Elias Isabel är marknadschef på Pickit, som vi på Marknadsföreningen haft förmånen att ha mycket att göra med under våren. Inte minst genom deras partnerskap till vårt årliga event Årets Marknadschef. Nu senast var vår vd Marie Sommar med på deras trendande paneldebatt under Almedalen, tillsammans med Microsoft och Ghost AI. 

Elias Isabel
Elias Isabel, Marknadschef, Pickit

Jag tror att vi behöver vara ännu mer bjussiga och personliga, utan att tappa den proffsiga touchen

Vad händer just nu på din kant?

– Nu landar jag efter en väldigt givande och intensiv Almedalsvecka där vi bl.a. hade med Marie Sommar (MiS) och Helena Kappen (Microsoft) och Bengt Wessborg (Ghost AI) i en givande paneldebatt om: ”Marknadsföringens AI-dilemma – hur stärker du ert varumärke i en generativ AI-värld?” Eventet blev ett riktigt vattenhåll för marknadsförare och trendade i den hårda konkurrensen!

När det här publiceras har vi förhoppningsvis släppt en riktigt schysst aftermovie från Almedalen ✨

Dina tankar efter våren ’25 och vad tar du med dig in i hösten?

– Jag tror att vi behöver vara ännu mer bjussiga och personliga, utan att tappa den proffsiga touchen. I SaaS-världen, där Pickit huserar, ser de flesta hemsidor nästan likadana ut, allt för många är opersonliga, använder stockbilder och stockfilmer. Det är ofta svårt att förstå hur stort företaget är, eller vilka som jobbar där.

Kommer jag att få en kundsupport från Indien, Dublin eller Sverige? Jag vågar påstå att man kan byta ut rubrik och värdeerbjudande och behålla resten utan att någon skulle reagera, allt för många följer samma hemsidemall.

Vi är själva alldeles för lika våra konkurrenter, men planerar att ändra på det under hösten.

Vad läser eller lyssnar du på i sommar?

– Jag är ett stort fan av Sommar i P1 som jag tycker ger en bra bild av samtiden, dock plockar jag russinen ur kakan genom att smygkika på betyget i Aftonbladet innan jag tar beslutet 😉

Janne Björge, Nord Core

Janne Björge är varumärkesstrateg och grundare av Nord Core och tidigare byrån Nine Yards. Han föreläser om varumärke, Brand Experience och företagskultur på universitet världen över, har hjälpt bolag som Audi och VW Transportbilar, NearYou, Samsung & Intersport mfl. och bor med sin familj på landet – där idéerna hinner landa. Två vackra barn, ett taktält, en brasa och ett hjärta som slår för kraften i människor som vill framåt.

Janne Björge
Janne Björge, Nord Core

Det räcker inte att ha en tydlig strategi. Den måste synas, kännas och levas i vardagen

Vad händer just nu på din kant?

– Oj, mycket! Sedan i våras har vi dragit igång Nord Core med Nord DDB – en ny byrå med fokus på att bygga varumärken inifrån. Vi samlar de skarpaste i Norden på intern kultur, varumärkesresor, ledarskap och engagemang. Det är ett dream team med energi man nästan kan ta på.

Vi har redan hunnit stå på scener, jobba med stora bolag i både Stockholm, Oslo, Göteborg och Markaryd (såklart!). Vi har byggt processer som hjälper ledningsgrupper att förstå sitt eget löfte, modeller för sälj, marknad och HR som vill jobba tätare tillsammans, och satt ord på vad vi kallar kulturell ambition.

Just nu laddar vi inför höstens första projekt där vi kommer få chansen att flytta både kultur och varumärkesindex på riktigt. Men först… en stund i solen. Hemma vid sjön.

Dina tankar efter våren ’25 och vad tar du med dig in i hösten?

– Jag ser en ganska tydlig rörelse nu:
Företag vill inte bara vara starka varumärken utåt – de vill kännas rätt inuti. Det räcker inte att ha en tydlig strategi. Den måste synas, kännas och levas i vardagen. Av riktiga människor.

Det jag tar med mig in i hösten är att teamet skapar alla kundupplevelser. Ibland bra. Men bara ibland.
Och det är där vi behöver bli bättre.

Vi använder vår 3-stegsmodell:

  • Find the Gap – var skaver det mellan löftet och vardagen?
  • Create Engagement – hur väcker vi kraften i många?
  • Activate People – hur bygger vi upplevelsen i varje touchpoint?

Jag tror att företag som gör detta på riktigt, kan bli något mycket större än bara arbetsgivare. De kan bli supermedborgare i samhället – skapa riktning, tillit och framtidstro i en ganska rörig omvärld.

Vad läser eller lyssnar du på i sommar?

– I år blir det en blandning av tystnad och tyngd. Jag älskar att köra min äventyrsbil långt ut i skogen, sätta mig vid en brasa, lyssna på tystnaden och tänka färdigt. Det är min bästa podd.

Men jag lyssnar också på The Knowledge Project med Shane Parrish – för skärpa i tanken. Läser om “The Art of Gathering” av Priya Parker – ett måste för alla som jobbar med möten, workshops och samskapande. Och jag har faktiskt plockat upp “Bra relationer” av Liria Ortiz. För att påminna mig om att all kommunikation i grunden är mänsklig.

Men mest ser jag fram emot de där samtalen som uppstår naturligt – på en brygga, vid ett grillbord eller på en sommaräng. Där idéer föds. Och där man kommer ihåg varför man gör det man gör.

Janne Björge
Foto: Janne Björge
Open2Work

Open2Work: Från kris till kraft – så hittar vi vägen framåt i en pressad marknad

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Övriga träffar, Referat

”Det finns kraft, idéer och riktning när vi hjälps åt”

– 3 tips från Open2Work Meetup; ett samskapande från KiMM, Marknadsföreningen Sverige och Marketing Levels

Open2Work-initiativet hade en första träff i mitten av juni och det blev både en mycket välbesökt och energifylld stund tillsammans. Vi initiativtagare; Marie Thorslund KiMM, Marie Sommar, Marknadsföreningen Sverige och Erik Modig, Marketing Levels, krokade arm då vi från våra respektive håll såg ett behov av att samlas, reflektera och bygga framtidstro tillsammans i en tid där många inom marknad och kommunikation upplever osäkerhet, omställning och förändring.

Marie Thorslund
Marie Thorslund, Affärsområdeschef, KIMM

För vi vet att det är tufft just nu. Och vi vet också att det finns kraft, idéer och riktning när vi hjälps åt. Den här texten är en summering från Marie Thorslund för dig som deltog och för dig som kanske inte kunde vara med, men vill ta del av det vi pratade om. Förhoppningsvis ger det både insikt och framtidstro.

____________

Nuläge: varför känns det så här?

Vi är många som ser det – och känner det. Marknads- och kommunikationsroller har drabbats hårt de senaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens analys är det just inom dessa yrken som överskottet på arbetskraft är störst. Det finns helt enkelt fler kandidater än det finns jobb.

Under 2024 minskade antalet jobbannonser i Sverige med 31 procent. För marknadsrelaterade roller var nedgången ännu större – hela 37 procent. Samtidigt ökade antalet arbetslösa kommunikatörer med 68 procent på två år.

Lägg till längre beslutsvägar, osäkerhet i bolagen och en spelplan där AI, automatisering och nya förväntningar förändrar vad en marknadsfunktion ska vara det är inte konstigt att många känner sig pressade.

Men det finns hopp, och nya vägar.

Det som blev tydligt under Open to Work var att det också finns mycket att bygga på. Trots osäkerhet fanns det en stark vilja att ta nästa steg att hitta riktning, utveckla sig och våga tänka nytt.

Vi har samlat några av de perspektiv som kom fram i samtalen – både från scenen och runt borden:

1. Bli en jobbhacker – sluta söka på annons

Att vara “jobbhacker” handlar om att gå utanför de traditionella kanalerna. Det räcker inte längre att bara söka jobb genom annonser. Det är hög konkurrens, och annonser är ofta bara toppen på isberget. Så hur hittar du nya ingångar?

  • Ta direktkontakt med de företag eller personer du vill jobba för.
  • Förstå deras behov innan du söker och visa varför du är rätt lösning.
  • Börja bygga relationer tidigt innan jobben ens är utannonserade.
  • Gör research om företaget och deras kultur för att förstå var du kan bidra.

Genom att vara proaktiv och visa engagemang ökar chanserna att bli upptäckt.

2. Affärsnärhet = superkraft

Idag är affärs- och kundförståelse viktigare än någonsin. Företag vill ha marknadsförare och kommunikatörer som kan knyta an till affärsmål och skapa värde.

  • Förstå vilken del av affären du påverkar: vad driver intäkter och skapar kundlojalitet.
  • Lär dig hur olika funktioner inom företaget jobbar tillsammans och hur du kan vara
    en del av den kedjan.
  • Erik & Marie talade mycket om vikten av affärsnärhet och kundinsikt – och de har
    helt rätt. Att vara en “spetskompetens” kan vara en fördel, men för att verkligen göra
    skillnad måste du förstå företagets affär och hur marknadsföring kan driva den.

Idag är affärs- och kundförståelse viktigare än någonsin. Företag vill ha marknadsförare och kommunikatörer som kan knyta an till affärsmål och skapa värde.

3. Var generös på LinkedIn – visa hela dig själv

Sociala medier är den bästa platsen för att skapa nätverk och visa vad du kan.

  • Bygg ditt varumärke genom att dela insikter, erfarenheter och kunskap, inte bara
    när du söker jobb.
  • Var generös med att ge och hjälpa andra, och visa vad du kan lösa – inte bara vad du vill ha.
  • Sätt upp en aktiv LinkedIn-strategi där du delar relevant innehåll och engagerar dig i diskussioner.

Det handlar inte bara om att vara synlig – utan om att vara relevant.

Och framför allt; vi behöver varandra.

Det mest påtagliga med Open to Work var känslan av gemenskap. Att höra andra dela både det som skaver och det som varit framgångsrikt gav energi och nya perspektiv.

Som en av deltagarna sa: “Det fanns en enorm kraft i att få dela både skit och succé.”

Just där, i det mänskliga, uppstår nya vägar. Inte i perfekta CV:n. Utan i samtal, idéer och relationer.

Stort tack.

Tack till alla som var med och till dig som läser.
Det här var inte slutet. Det var början.

Vi ses snart igen.

Improvstudion: 7 vanliga orsaker till blockerad kreativitet – och hur du löser dem

Marknadsföreningen Sverige | Årets Marknadschef, Blogginlägg, Gästblogg

”Kreativitet är inte ett magiskt tillstånd du antingen har eller inte har”

Temat för Årets Marknadschef 2025 är ”The Power of Creativity”. Det var också på scen under vårt årliga event som vi senast fick inspireras av Improvisationsstudion i Stocholm. Vårt kreativitetstema fortsätter under resten av året, och här tipsar Martin Geijer, konstnärlig ledare på Improvisationsstudion, om hur du kan förstå varför kreativa blockeringar uppstår. All kreativitet börjar i fantasins processer och det gäller att förstå dess spelregler och lära sig något nytt om sig själv.

Martin Geijer
Martin Geijer, Improvisationsstudion i Stockholm

_________

Därför låser sig kreativiteten

Har du någon gång stirrat på ett tomt dokument, ett oskrivet manus eller en vit duk – och känt att alla idéer bara försvunnit? Du är inte ensam. Det finns flera vanliga orsaker till att kreativiteten låser sig – och de går att förstå, påverka och till viss del träna upp. Att skapa är inte alltid lustfyllt och inspirerande. Ibland känns det som att fantasin tagit semester just när du behöver den som mest. Här är sju vanliga orsaker till att det händer – och hur du kan börja tänka annorlunda för att låsa upp det som känns stängt.

1. Du har inte skapat en ram för ditt skapande

Fantasin behöver något att jobba med: ett format, ett ämne, ett problem, en riktning. När allt är möjligt blir ofta ingenting tydligt. Utan en ram vet du inte vad du ska förhålla dig till, och då får fantasin inget fäste. Kreativitet frodas ofta inom begränsningarna – det är där du tvingas hitta oväntade lösningar.

2. Du ignorerar idéer som hotar din känsla av trygghet

Vissa idéer drar dig ut på okänd mark. De känns för stora, för svåra eller för oväntade. Då är det lätt att avfärda dem – ofta omedvetet. Vi människor söker trygghet och kontroll, men kreativiteten lever av det motsatta: osäkerhet, förändring, risk.

Försöker du kontrollera för mycket för tidigt, riskerar du att kväva det som hade kunnat bli något.

3. Du försöker vara originell – redan från början

Att ställa kravet att det du skapar ska vara “bra” eller “unikt” direkt från start är ett säkert sätt att stoppa processen. Fantasin fungerar inte under prestationskrav. Den bygger på lek, kombinationer, associationer. Originalitet uppstår ofta senare, när du bearbetat och utvecklat något över tid. Tänk dig att stå på nordpolen och försöka gå norrut – det går inte. Detsamma gäller när du försöker tänka fritt med målet att vara unik från första stund.

4. Du är ovan vid att kreativt arbete är svårt ibland

Det är lätt att tro att den som är “kreativ” alltid har tillgång till flöde, energi och inspiration. Men kreativt arbete är ofta fyllt av tvivel, motstånd och stunder av förvirring. Om du inte är van vid det är det lätt att ge upp för tidigt – men just där, i motståndet, börjar ofta något nytt ta form.

5. Du vill hellre kontrollera än lyckas

Kontroll har ofta varit ett framgångsrecept tidigare i livet – men inom kreativa processer fungerar den sortens kontroll dåligt. Du kan inte styra fram ett resultat från början. Du måste tåla att inte veta exakt vad det ska bli. Försöker du kontrollera för mycket för tidigt, riskerar du att kväva det som hade kunnat bli något.

Många kreatörer vittnar också om vikten av rörelse, pauser, kroppens roll som idégenerator.

6. Du blandar ihop kreatören och redaktören

När du börjar skapa behöver du få tänka, skriva, rita eller tala fritt – utan att censurera eller bedöma. Om redaktören (den inre kritikern) kliver in för tidigt dödar den ofta initiativet. Kreatören behöver få prata först. Redaktören kan komma senare – när det finns något att jobba med.

7. Kroppslig blockering / sensorisk obalans

Om du är för trött, spänd, stillasittande eller ogrundad i kroppen är det svårt att vara kreativ. Forskningen är tydlig kring att kroppens tillstånd påverkar det mentala flödet och att fysisk rörelse främjar idéproduktion. Många kreatörer vittnar också om vikten av rörelse, pauser, kroppens roll som idégenerator. En tyst men avgörande källa.

Du är inte blockerad – du är mänsklig

Kreativitet är inte ett magiskt tillstånd du antingen har eller inte har. Det är en process som påverkas av hur du tänker, vad du tillåter dig själv att känna – och hur du hanterar rädslan för det okända. Om något av detta känns igen: ta det som ett gott tecken. Det betyder att du är på väg in i något verkligt. Och kanske behöver du inte ens få en idé idag – kanske räcker det att du märker vad som hindrar den. Vill du ha omedelbar framgång? Sänk kraven!

Följ Martin Geijers bloggserie om fantasins spelregler på https://improvisationsteater.se/impromagasinet/

Erik Modig

Erik Modig: Emotionell koppling vs. fysisk tillgänglighet – Vad är viktigast för ditt varumärke?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Anpassa strategin efter din bransch, din målgrupp och dina resurser”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln diskuterar Erik kring vad som faktiskt är mest viktigt inom varumärkesstrategi.

Erik Modig

Inom varumärkesstrategi har debatten om vad som är viktigast för att bygga ett starkt varumärke pågått i årtionden. Ska du satsa på att skapa en djup emotionell koppling med din publik? Eller är det viktigare att vara konstant synlig och tillgänglig i deras vardag?

Emotionell koppling: Bygga lojalitet och mening

Emotionell koppling handlar om att skapa en djup relation mellan varumärket och dess kunder. Detta tillvägagångssätt bygger ofta på storytelling, varumärkespersonlighet och kommunikation som talar till kundens känslor och värderingar. Målet är att skapa lojala kunder som väljer varumärket av känslomässiga skäl, snarare än rent funktionella. Det har varit en hörnsten i många reklambyråers erbjudande och det som Sveriges reklam värld blivit känd för att göra riktigt bra. Stora varumärken som Ikea, Volvo, ICA etc har lyckats att göra det om och om igen.

Fördelar med emotionell koppling:

  • Skapar djupare relationer och lojalitet.
  • Hjälper varumärket att sticka ut genom unika värden och personligheter.
  • Kan leda till större motståndskraft mot konkurrens.

Nackdelar:

  • Tar tid och resurser att bygga.
  • Oftast svårt att få igenom och kanske ännu mer nu i en mer performance/ROI driven värld.
  • Riskerar att missa en bredare publik som inte delar samma känslomässiga värderingar.

Fysisk tillgänglighet: Vara där kunden är

Fysisk tillgänglighet handlar om att göra det så enkelt som möjligt för konsumenter att köpa ditt varumärke. Det innebär att finnas på rätt platser, vid rätt tid och att vara top of mind vid köpbeslut. Exempel fysiska butiker eller restauranger som säkerställer att kunder enkelt kan hitta. Eller digital e-handel som fokuserar på snabb leverans och tillgång till ett enormt utbud för att vara det självklara valet för online shopping.

Fördelar med fysisk tillgänglighet:

  • Ökar sannolikheten att bli vald vid köp.
  • Bygger marknadsandelar genom bredare nåbarhet.
  • Är mindre beroende av specifika känslomässiga band.

Nackdelar:

  • Kan bli generiskt och förlora varumärkets unika karaktär.
  • Riskerar att enbart konkurrera på pris eller bekvämlighet.

Ska man välja det ena eller det andra?

Svaret är inte svartvitt. De flesta framgångsrika varumärken balanserar dessa två aspekter. Ett starkt varumärke bör vara fysiskt tillgängligt och samtidigt bygga en emotionell koppling som gör det minnesvärt. Nyckeln är att anpassa strategin efter din bransch, din målgrupp och dina resurser.

Att ingen har rätt och att båda är viktigt kan ju låta rätt tråkigt och självklart. Det viktigaste är att förstå att båda dessa delar är viktiga men kräver stort fokus så att man inte hamnar i mitten med varken någon stark koppling till varumärket eller utan bred tillgänglighet. Inför varje kvartal ska marknadschefer ställa sig frågorna:

  • Kommer vi att tjäna på att stärka varumärket emotionellt?
  • Är det görbart med existerande budget samt med existerande kvalitet på kommunikation?
  • Finns det en intern vilja och förmåga att skapa ett mer laddat varumärke?

Om inte så bör man nog undvika det. Även om man gärna skulle vilja.

Frågan blir då om det blir lättare att faktiskt stärka varumärket genom att öka mental och fysisk tillgänglighet och helt enkelt bara nå fler? Det blir en viktigt sätt att stärka varumärket även om det inte ändrar uppfattningen.

Går det att göra båda så är just det självklart att föredra. Det är dock inte så lätt eller att man har förutsättningarna för det.

– Erik Modig

_____________

Certifierad Varumärkesstrateg?

Vill du och/eller en kollega gräva djupare i varumärkesstrategi? Vill ni diskutera er nuvarande strategi och få input hur ni tar den till nästa steg? Eller vill du addera att du har koll på detta på ditt CV?

Nu har MiS och Erik Modig tagit fram utbildningen Certifierad Varumärkesstrateg.

Certifierad Kommersiell Strateg

Erik Modig: Vem ska vara er kommersiella strateg?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln följer Erik Modig upp sina tankar kring varför alla företag behöver en kommersiell strateg, med idéer om vilken person och roll som kan vara lämplig för uppgiften. 

Erik Modig

Vem ska vara vår kommersiella strateg?

Kommersiell strategi faller på många olika roller inom ett bolag. Därför riskerar delar av det att hamna mellan stolar vilket syns genom den eviga diskussionen om effekt, ansvar, KPI:er, budget och långsiktighet när det kommer till tillväxt. Allt som oftast är det någon del som blir negligerad, vilket skadar bolagets tillväxt.

Utmaning med distribution och sälj!

Vanligt hos många nystartade bolag. Även bolag som haft hög tillväxt på sin marknad men där det saktar in. Syns ofta även hos byråer eller konsultbolag.

Utmaning med bred marknadsföring!

Vanligt hos många B2B företag eller bolag som traditionellt förlitat sig på en produktinnovation eller stark säljkultur.

Utmaning med kundresan!

Många bolag lever vidare även med en bristfällig kundresa. Det öppnar både upp för konkurrenter samt för potentiell nedgång i sälj när kunder tröttnar eller hittar andra alternativ.

Utmaning med kreativitet i kommunikationen!

Mycket vanligt att företag inte utnyttjar potentialen riktigt bra kommunikation har. Det kan bero på otydlig varumärkesstrategi, lite tilltro till kommunikation eller rädsla och kanske ovana att anlita byråer.

Utmaning med marknadsstrategin!

En av de farligaste bristerna är när marknadsstrategin blir lidande. När det inte finns en konkret plan för långsiktig tillväxt och prioriteringar. Vid detta läget är det vanligt med mycket bråk och budget och även felaktiga investeringar.

Detta är bara några exempel på brister som en kommersiell strateg ska se och lösa.

Vem ska då vara kommersiell strateg?

Många kan identifiera sig i och axla rollen som kommersiell strateg. Det är en färdighet och ett mindset och företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas.

Marknadschefen som kommersiell strateg

Varje företag skulle tjäna mycket på att ha en marknadschef som i hög utsträckning förstår och aktivt analyserar hela den kommersiella processen. Det innebär ett större ansvar för hur säljarbetet går samt hur marknadsföringen bidrar till dess effektivitet. På så sätt skulle marknadschefen bli mycket mer affärsdriven och mer krass när det kommer till att investera i varumärke och andra delar som driver intresse.

”Är det verkligen värt att investera i detta nu?” är en fråga som skulle ställas i högre utsträckning. När Kotler släppte sina fyra P så ingick inte bara promotion och branding utan även produkt, pris och plats. Många marknadschefer har förlorat fokus på produkt- pris- och distributionsutveckling. Med en kommersiell strateg som marknadschef skulle bolag få en närmare koppling mellan produktutveckling, marknad och sälj.

Säljchefen som kommersiell strateg

En säljchef med kommersiell strategisk kompetens skulle underlätta för marknadschefen och förmodligen även för sig själv på lång sikt. Helt enkelt för att säljchefen skulle ha större förståelse för vilka investeringar som krävs för att fylla på med intresserade kunder till butik eller leads-pipeline.

Kommersiell strategisk kompetens har nog störst påverkan på en säljchefs karriär. En marknadschef som ökar sin kommersiella kompetens tenderar att ändå vara kvar. Men en säljchef som verkligen kan förstå produktutveckling och marknadsavdelningen är alltid nominerad till rollen som nästa VD. För den skulle kunna balansera helheten och därmed bli en tillväxtmotor. Givet att det fanns en CFO som höll i tyglarna och en HR ansvarig som såg till att alla mådde bra så skulle det vara framgångsrikt.

VD som kommersiell strateg

Egentligen borde det vara obligatoriskt att en VD har kompetensen som kommersiell strateg. En “ursäkt” skulle kunna vara om marknads- och säljchef sitter i ledningsgruppen. Om ingen sitter på kompetensen riskerar ledningsgruppen att bli en grupp som förflyttar runt fokusområden men som aldrig tar företaget till nästa nivå. Det hamnar i stå och få kommersiella satsningar lyckas för att de inte får tillräckligt med backning eller förtroende. Tyvärr finns det bolag som hamnar där.

Med en VD som kommersiell strateg så hittas oftast en mycket bra balans mellan kort- och långsiktiga investeringar. Marknadschefen kommer klaga över att behöva motivera alla sina investeringar och säljchefen kommer undra varför så mycket resurser läggs på varumärket. Om de själva inte är kommersiella strateger såklart. Men det är exakt så det ska vara. En delikat balans som gör att produktutvecklingen drivs framåt genom strategiska investeringar. Varumärket stärks och bibehålls om vart annat och sälj drivs stenhårt.

Produktchef som kommersiell strateg

Här finns det otroligt stor potential för företag. Många som utvecklar produkter och driver innovationen framåt har en tendens att ha inåt-ut perspektiv. De skapar innovation utifrån vad de själva tror på eller vad som går att göra. Med en större förståelse för kunden skulle de i högre utsträckning kunna driva customer-oriented innovation.

De skulle även ha en större förståelse för vikten att samarbete med marknadsavdelningen för att skapa product-relevant content som kan göra att företaget verkligen har mycket att berätta om sina produkter när de väl ska ut till marknaden.

CFO som kommersiell strateg

Många CFOs har fått ett lättare jobb när många av de klassiska processerna och uppgifterna för finansavdelningen automatiserats eller görs snabbare med AI. Därmed finns det stora möjligheter att ge en CFO större strategiskt ansvar för att utvärdera och fördela investeringar i den kommersiella processen. Här krävs det dock att de verkligen förstår den kommersiella dynamiken så att de inte tar med klassiskt CFO tänk och applicerar på varumärke och andra delar som byggs långsiktigt och med låg ROI. Skulle dock en CFO ha strategisk kompetens inom området så är det nära att man snart skulle vara bästa vän med CMO och därmed kunna driva fler och fler områden med både pengar och impact i åtanke.

Att rollen som kommersiell strateg inte får saknas, är i alla fall det viktigaste!

– Erik Modig

_____________

Erik Modig

Erik Modig: Hur du kan stärka varumärket även med liten budget?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Att ta marknadsandelar handlar inte om att spendera mest pengar”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln beskriver Erik Modig hur du kan stärka ditt varumärke även med en mindre budget. 

Erik Modig

Än har ekonomin inte vänt och många marknadsavdelningar har fortfarande en låg budget som inte täcker alla behov. Att stärka varumärket kan kännas som omöjligt på liten budget. Så vad kan man då göra?

För det första handlar det om att tänka att varumärket kan stärkas på många olika sätt och att det finns många olika taktiker för att uppnå dem. Så det handlar om att tänka lite utanför en invand box och se att det går.

1. Gör dig lätt att hitta: Fysisk tillgänglighet

Enligt Byron Sharps forskning i ”How Brands Grow” handlar mycket av varumärkets framgång om att vara lättillgängligt för konsumenterna. Det handlar inte bara om att finnas på rätt plats, utan även att minimera friktion i köpresan.

  • Få ut produkterna på fler platser: Om din produkt inte finns där dina kunder handlar, kommer de att välja ett alternativ – oavsett hur mycket de gillar ditt varumärke.
  • Se över din distribution: Finns det små, lokala återförsäljare eller digitala plattformar du kan använda för att nå fler?

Praktiskt tips:

Om budgeten är tight, satsa på att samarbeta med lokala butiker eller använda e-handelsplattformar som kräver låga startkostnader. Se även över samarbeten för att se om ni kan hitta fler kontaktytor. Med större fysisk tillgänglighet kan kännedom och saliens stärkas.

2. Fokusera på mental tillgänglighet: Skapa igenkänning

Mental tillgänglighet handlar om att göra ditt varumärke top of mind för kunder när de står inför ett köpbeslut. Det betyder inte att du behöver köpa massvis med annonsering – ökad konsistens, tydlighet och smart kommunikation räcker långt.

  • Använd distinkta tillgångar: Färger, logotyper, jinglar som är unika för ditt varumärke hjälper kunder att snabbt känna igen dig.
  • Återkommande budskap: Upprepa kärnbudskap i alla kanaler så att konsumenterna lär sig associera ditt varumärke med deras behov.

3. Satsa på räckvidd trots låg budget, inte nischad targeting

Många företag gör misstaget att fokusera för smalt – till exempel på en specifik demografi eller målgrupp. Det gör att varumärket inte blir känt av fler och därmed ökar inte kännedomen. Se om det finns målgrupper som går att nå billigt (se punkt 1) för att helt enkelt stärka bredden i ert varumärke. Här beror det mycket på hur begränsad budget man har samt om det finns nya målgrupper som är lätta att nå.

4. Leverera konsekvens och enkelhet

Konsumenter kommer inte ihåg komplexa budskap. För att vinna marknadsandelar behöver ditt varumärke stå för något enkelt, tydligt och konsekvent. Detta är överlägset bästa sättet för många företag när de behöver stärka varumärket med liten budget. Använd färre budskap men gör dem riktigt bra och tydliga. Om du har begränsade resurser, fokusera på en stark kärnkampanj istället för att skapa många olika meddelanden. Låt samma idé leva i olika kanaler.

5. Optimera för rekommendationer

En av de mest kostnadseffektiva metoderna för att växa är genom rekommendationer. Givet såklart att ni har produkter kunder kan och vill rekommendera. Oftast är detta inte strategin som gör att ni når bred räckvidd men det är ändå värt att se över hur enkelt det är för kunderna att rekommendera och om ni kan göra något för att underlätta för dem.

  • Skapa en enkel process för delningar: Uppmuntra kunder att dela sina upplevelser och skriva recensioner.
  • Ge dem en anledning att prata: Kanske är det en unik produktdesign, en känslosam berättelse eller en speciell kundserviceupplevelse som sätter igång snacket.

Att ta marknadsandelar handlar inte om att spendera mest pengar. Speciellt inte om man inte har pengar. Det handlar om att spendera dem på rätt saker. Genom att fokusera på fysisk och mental tillgänglighet, nya målgrupper och enkelhet kan även varumärket stärkas med begränsad budget.

– Erik Modig

_____________

Certifierad Varumärkesstrateg?

Vill du eller en kollega gräva djupare i varumärkesstrategi? Vill ni diskutera er nuvarande strategi och få input hur ni tar den till nästa steg? Eller vill du addera att du har koll på detta på ditt CV?

Nu har MiS och Erik Modig tagit fram utbildningen Certifierad Varumärkesstrateg.