Certifierad Kommersiell Strateg

Erik Modig: Vem ska vara er kommersiella strateg?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln följer Erik Modig upp sina tankar kring  varför alla företag behöver en kommersiell strateg, med idéer om vilken person och roll som kan vara lämplig för uppgiften. 

Erik Modig

Vem ska vara vår kommersiella strateg?

Kommersiell strategi faller på många olika roller inom ett bolag. Därför riskerar delar av det att hamna mellan stolar vilket syns genom den eviga diskussionen om effekt, ansvar, KPI:er, budget och långsiktighet när det kommer till tillväxt. Allt som oftast är det någon del som blir negligerad, vilket skadar bolagets tillväxt.

Utmaning med distribution och sälj!

Vanligt hos många nystartade bolag. Även bolag som haft hög tillväxt på sin marknad men där det saktar in. Syns ofta även hos byråer eller konsultbolag.

Utmaning med bred marknadsföring!

Vanligt hos många B2B företag eller bolag som traditionellt förlitat sig på en produktinnovation eller stark säljkultur.

Utmaning med kundresan!

Många bolag lever vidare även med en bristfällig kundresa. Det öppnar både upp för konkurrenter samt för potentiell nedgång i sälj när kunder tröttnar eller hittar andra alternativ.

Utmaning med kreativitet i kommunikationen!

Mycket vanligt att företag inte utnyttjar potentialen riktigt bra kommunikation har. Det kan bero på otydlig varumärkesstrategi, lite tilltro till kommunikation eller rädsla och kanske ovana att anlita byråer.

Utmaning med marknadsstrategin!

En av de farligaste bristerna är när marknadsstrategin blir lidande. När det inte finns en konkret plan för långsiktig tillväxt och prioriteringar. Vid detta läget är det vanligt med mycket bråk och budget och även felaktiga investeringar.

Detta är bara några exempel på brister som en kommersiell strateg ska se och lösa.

Vem ska då vara kommersiell strateg?

Många kan identifiera sig i och axla rollen som kommersiell strateg. Det är en färdighet och ett mindset och företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas.

Marknadschefen som kommersiell strateg

Varje företag skulle tjäna mycket på att ha en marknadschef som i hög utsträckning förstår och aktivt analyserar hela den kommersiella processen. Det innebär ett större ansvar för hur säljarbetet går samt hur marknadsföringen bidrar till dess effektivitet. På så sätt skulle marknadschefen bli mycket mer affärsdriven och mer krass när det kommer till att investera i varumärke och andra delar som driver intresse.

”Är det verkligen värt att investera i detta nu?” är en fråga som skulle ställas i högre utsträckning. När Kotler släppte sina fyra P så ingick inte bara promotion och branding utan även produkt, pris och plats. Många marknadschefer har förlorat fokus på produkt- pris- och distributionsutveckling. Med en kommersiell strateg som marknadschef skulle bolag få en närmare koppling mellan produktutveckling, marknad och sälj.

Säljchefen som kommersiell strateg

En säljchef med kommersiell strategisk kompetens skulle underlätta för marknadschefen och förmodligen även för sig själv på lång sikt. Helt enkelt för att säljchefen skulle ha större förståelse för vilka investeringar som krävs för att fylla på med intresserade kunder till butik eller leads-pipeline.

Kommersiell strategisk kompetens har nog störst påverkan på en säljchefs karriär. En marknadschef som ökar sin kommersiella kompetens tenderar att ändå vara kvar. Men en säljchef som verkligen kan förstå produktutveckling och marknadsavdelningen är alltid nominerad till rollen som nästa VD. För den skulle kunna balansera helheten och därmed bli en tillväxtmotor. Givet att det fanns en CFO som höll i tyglarna och en HR ansvarig som såg till att alla mådde bra så skulle det vara framgångsrikt.

VD som kommersiell strateg

Egentligen borde det vara obligatoriskt att en VD har kompetensen som kommersiell strateg. En “ursäkt” skulle kunna vara om marknads- och säljchef sitter i ledningsgruppen. Om ingen sitter på kompetensen riskerar ledningsgruppen att bli en grupp som förflyttar runt fokusområden men som aldrig tar företaget till nästa nivå. Det hamnar i stå och få kommersiella satsningar lyckas för att de inte får tillräckligt med backning eller förtroende. Tyvärr finns det bolag som hamnar där.

Med en VD som kommersiell strateg så hittas oftast en mycket bra balans mellan kort- och långsiktiga investeringar. Marknadschefen kommer klaga över att behöva motivera alla sina investeringar och säljchefen kommer undra varför så mycket resurser läggs på varumärket. Om de själva inte är kommersiella strateger såklart. Men det är exakt så det ska vara. En delikat balans som gör att produktutvecklingen drivs framåt genom strategiska investeringar. Varumärket stärks och bibehålls om vart annat och sälj drivs stenhårt.

Produktchef som kommersiell strateg

Här finns det otroligt stor potential för företag. Många som utvecklar produkter och driver innovationen framåt har en tendens att ha inåt-ut perspektiv. De skapar innovation utifrån vad de själva tror på eller vad som går att göra. Med en större förståelse för kunden skulle de i högre utsträckning kunna driva customer-oriented innovation.

De skulle även ha en större förståelse för vikten att samarbete med marknadsavdelningen för att skapa product-relevant content som kan göra att företaget verkligen har mycket att berätta om sina produkter när de väl ska ut till marknaden.

CFO som kommersiell strateg

Många CFOs har fått ett lättare jobb när många av de klassiska processerna och uppgifterna för finansavdelningen automatiserats eller görs snabbare med AI. Därmed finns det stora möjligheter att ge en CFO större strategiskt ansvar för att utvärdera och fördela investeringar i den kommersiella processen. Här krävs det dock att de verkligen förstår den kommersiella dynamiken så att de inte tar med klassiskt CFO tänk och applicerar på varumärke och andra delar som byggs långsiktigt och med låg ROI. Skulle dock en CFO ha strategisk kompetens inom området så är det nära att man snart skulle vara bästa vän med CMO och därmed kunna driva fler och fler områden med både pengar och impact i åtanke.

Att rollen som kommersiell strateg inte får saknas, är i alla fall det viktigaste!

– Erik Modig

_____________

Erik Modig

Erik Modig: Hur du kan stärka varumärket även med liten budget?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Att ta marknadsandelar handlar inte om att spendera mest pengar”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln beskriver Erik Modig…

Erik Modig

Än har ekonomin inte vänt och många marknadsavdelningar har fortfarande en låg budget som inte täcker alla behov. Att stärka varumärket kan kännas som omöjligt på liten budget. Så vad kan man då göra?

För det första handlar det om att tänka att varumärket kan stärkas på många olika sätt och att det finns många olika taktiker för att uppnå dem. Så det handlar om att tänka lite utanför en invand box och se att det går.

1. Gör dig lätt att hitta: Fysisk tillgänglighet

Enligt Byron Sharps forskning i ”How Brands Grow” handlar mycket av varumärkets framgång om att vara lättillgängligt för konsumenterna. Det handlar inte bara om att finnas på rätt plats, utan även att minimera friktion i köpresan.

  • Få ut produkterna på fler platser: Om din produkt inte finns där dina kunder handlar, kommer de att välja ett alternativ – oavsett hur mycket de gillar ditt varumärke.
  • Se över din distribution: Finns det små, lokala återförsäljare eller digitala plattformar du kan använda för att nå fler?

Praktiskt tips:

Om budgeten är tight, satsa på att samarbeta med lokala butiker eller använda e-handelsplattformar som kräver låga startkostnader. Se även över samarbeten för att se om ni kan hitta fler kontaktytor. Med större fysisk tillgänglighet kan kännedom och saliens stärkas.

2. Fokusera på mental tillgänglighet: Skapa igenkänning

Mental tillgänglighet handlar om att göra ditt varumärke top of mind för kunder när de står inför ett köpbeslut. Det betyder inte att du behöver köpa massvis med annonsering – ökad konsistens, tydlighet och smart kommunikation räcker långt.

  • Använd distinkta tillgångar: Färger, logotyper, jinglar som är unika för ditt varumärke hjälper kunder att snabbt känna igen dig.
  • Återkommande budskap: Upprepa kärnbudskap i alla kanaler så att konsumenterna lär sig associera ditt varumärke med deras behov.

3. Satsa på räckvidd trots låg budget, inte nischad targeting

Många företag gör misstaget att fokusera för smalt – till exempel på en specifik demografi eller målgrupp. Det gör att varumärket inte blir känt av fler och därmed ökar inte kännedomen. Se om det finns målgrupper som går att nå billigt (se punkt 1) för att helt enkelt stärka bredden i ert varumärke. Här beror det mycket på hur begränsad budget man har samt om det finns nya målgrupper som är lätta att nå.

4. Leverera konsekvens och enkelhet

Konsumenter kommer inte ihåg komplexa budskap. För att vinna marknadsandelar behöver ditt varumärke stå för något enkelt, tydligt och konsekvent. Detta är överlägset bästa sättet för många företag när de behöver stärka varumärket med liten budget. Använd färre budskap men gör dem riktigt bra och tydliga. Om du har begränsade resurser, fokusera på en stark kärnkampanj istället för att skapa många olika meddelanden. Låt samma idé leva i olika kanaler.

5. Optimera för rekommendationer

En av de mest kostnadseffektiva metoderna för att växa är genom rekommendationer. Givet såklart att ni har produkter kunder kan och vill rekommendera. Oftast är detta inte strategin som gör att ni når bred räckvidd men det är ändå värt att se över hur enkelt det är för kunderna att rekommendera och om ni kan göra något för att underlätta för dem.

  • Skapa en enkel process för delningar: Uppmuntra kunder att dela sina upplevelser och skriva recensioner.
  • Ge dem en anledning att prata: Kanske är det en unik produktdesign, en känslosam berättelse eller en speciell kundserviceupplevelse som sätter igång snacket.

Att ta marknadsandelar handlar inte om att spendera mest pengar. Speciellt inte om man inte har pengar. Det handlar om att spendera dem på rätt saker. Genom att fokusera på fysisk och mental tillgänglighet, nya målgrupper och enkelhet kan även varumärket stärkas med begränsad budget.

– Erik Modig

_____________

Certifierad Varumärkesstrateg?

Vill du eller en kollega gräva djupare i varumärkesstrategi? Vill ni diskutera er nuvarande strategi och få input hur ni tar den till nästa steg? Eller vill du addera att du har koll på detta på ditt CV?

Nu har MiS och Erik Modig tagit fram utbildningen Certifierad Varumärkesstrateg.

Erik Modig

Erik Modig: Är ”How Brands Grow” en varumärkesstrategi?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Är det branding eller marcom?”

Erik Modig är expert på kommunikation och marknadsföring, samt forskare & lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. I den här artikeln diskuterar Erik Byron Sharp och om hans teorier kan ses som en strategi eller mer riktlinjer för branding. 

Erik Modig

Boken ”How Brands Grow” av Byron Sharp får man nog kalla har blivit en milstolpe inom marknadsföring och branding. För många marknadsförare har den fungerat som en slags uppvaknande – en utmaning mot traditionella tankesätt om varumärkesbyggande och kundlojalitet. Men är Byron Sharps insikter verkligen att betrakta som en strategi som fler och fler bolag säger att de har. Oavsett behöver alla marknadsförare som hanterar ett varumärke ha koll på vad som sägs och vad det betyder det för företag som vill skapa och utveckla starka varumärken?

Vad Sharp säger om varumärkesstrategi

Byron Sharp och hans kollegor vid Ehrenberg-Bass Institute har genom åren utmanat flera konventionella antaganden om marknadsföring. Egentligen började det långt innan Sharp men det var hans första bok som skapade uppmärksamhet. Enligt Sharp & Co handlar framgångsrika varumärken inte så mycket om att skapa djup lojalitet hos en liten grupp kunder utan snarare om att nå en bred publik och öka ”mental” och ”fysisk tillgänglighet”.

  1. Mental tillgänglighet: Förmågan att finnas i konsumenternas medvetande vid köpbeslut.
  2. Fysisk tillgänglighet: Förmågan att vara lätt att hitta och köpa i olika kontexter.

Detta står i kontrast till många traditionella varumärkesstrategier som ofta fokuserar på att bygga emotionell koppling och lojalitet genom unika varumärkespersonligheter och omfattande storytelling.

Kan Sharps principer ses som en strategi?

Det finns en debatt kring huruvida Sharp verkligen erbjuder en strategi eller bara en uppsättning taktiska riktlinjer. Är det branding eller marcom? En strategi är vanligtvis en övergripande plan som är specifikt anpassad till ett företags unika mål och resurser. Sharps arbete är å andra sidan grundat på universella insikter om hur marknader och konsumentbeteenden fungerar.

En viktig insikt är att Sharps principer är just det – principer. De är grundläggande ramar som varje varumärke behöver ta hänsyn till för att undvika vanliga fallgropar, men de kan inte ersätta en specifik strategi som anpassats för ett visst marknadsläge eller affärsbehov.

Vad företag behöver lära sig

  1. Bredd, inte djup: Istället för att satsa på intensiv lojalitetsbyggande bör företag fokusera på att nå så många potentiella kunder som möjligt. Detta innebär ofta att investera i bred marknadsföring snarare än nischad kommunikation.
  2. Förankring i verkligheten: Varumärken bör fokusera på att vara synliga och tillgängliga i konsumenternas vardag snarare än att skapa komplexa kampanjer som endast når en liten grupp.
  3. Datafokus och evidensbaserat tänkande: Sharps forskning betonar vikten av att fatta beslut baserade på data och empirisk kunskap snarare än på antaganden och kreativa intuitioner.

Även om Sharps principer är övertygande har de också mött kritik. Ibland är det svårt att veta om det är principerna som kritiseras eller om det är sättet de förts fram på som vissa irriterat sig på. Oavsett så är det ju så Sharp & Co framhåller att deras principer är generella och kritiken är att de ignorerar vikten av varumärkesdifferentiering. Andra pekar på att emotionella faktorer och storytelling fortfarande spelar en avgörande roll i vissa branscher, där det inte räcker med fysisk och mental tillgänglighet.

Så, är ”How Brands Grow” en varumärkesstrategi? Svaret är sannolikt nej. Byron Sharps och kollegors arbete erbjuder en ovärderlig uppsättning principer och insikter som måste ligga till grund för alla framgångsrika varumärkesstrategier. Men företag måste fortfarande forma sina egna strategier, anpassade till sina specifika mål, marknader och kunder. Genom att kombinera hans empiriska insikter med en tydlig strategisk riktning kan varumärken både växa och förbli relevanta i en ständigt föränderlig marknad.

– Erik Modig

_____________

Certifierad Varumärkesstrateg?

Vill du och/eller en kollega gräva djupare i varumärkesstrategi? Vill ni diskutera er nuvarande strategi och få input hur ni tar den till nästa steg? Eller vill du addera att du har koll på detta på ditt CV?

Nu har MiS och Erik Modig tagit fram utbildningen Certifierad Varumärkesstrateg.

KiMM

Från nuläge till framtid: Så kartlägger du ditt MarCom-teams kompetenser för att möta morgondagens krav

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, KiMM

”Hur kan du skapa ett team som inte bara hänger med, utan ligger steget före?”

Vi på Marknadsföreningen är mycket glada över vårt samarbete med rekryterings- och konsultspecialisterna KiMM, som bl a erbjuder rådgivning inom rekrytering och karriär till våra medlemmar. Såhär i början av ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden, ville vi stämma av med Marie Thorslund, Business Area Manager, KiMM, för att ta del av hennes tankar och perspektiv. Marie menar att det kan vara läge att ta en liten paus för att inventera och kartlägga det egna teamet, för att kunna lyckas bra i en snabbrörlig branch som bara verkar öka i komplexitet. 

Marie Thorslund

____________
Vi lever i en tid där marknadsförings- och kommunikationslandskapet utvecklas i en rasande takt. Teknikens framfart, generativ AI och de ständigt skiftande kraven från både kunder och organisationer skapar ett enormt tryck på MarCom-team. Lägg till höga förväntningar på snabba resultat och samtidigt behovet av att stärka långsiktig relevans – det är ingen överdrift att säga att branschen står inför en av sina mest utmanande perioder någonsin.

Men hur kan du som ledare skapa ett team som inte bara hänger med, utan faktiskt ligger steget före? Svaret ligger i att ta ett steg tillbaka, kartlägga teamets samlade kompetenser och förmågor och skapa en gemensam bild av nuläget. Först då kan ni tillsammans måla upp visionen om ett önskat läge och hitta vägarna dit.

Därför behöver vi stanna upp och reflektera

Marknads- och kommunikationsbranschen är inne i ett paradigmskifte. AI skapar möjligheter att effektivisera och automatisera, men det ställer också krav på nya färdigheter och ett kreativt tankesätt. Samtidigt påverkar den höga arbetsbelastningen inte bara resultaten, utan också teamets välmående och förmåga att arbeta strategiskt. Jag ser allt för ofta team som kämpar med att få vardagen att gå ihop – med operativa uppgifter som tar över och får det strategiska perspektivet att gå förlorat.

Att kartlägga teamets kompetenser och förmågor är ett ypperligt sätt att skapa en nystart. Det ger inte bara ledaren en tydlig bild av vilka styrkor och utmaningar som finns i teamet, utan hjälper även teammedlemmarna att få syn på sina egna möjligheter och utvecklingsområden. Först då kan vi skapa samsyn kring vad som behöver prioriteras för att nå målen.

Från kartläggning till strategisk förflyttning

En kompetenskartläggning handlar inte bara om att identifiera gap i teamets kompetenser. Det är en process som också lyfter fram styrkor och identifierar vilka resurser som behövs för att nå det önskade läget. Det skapar en gemensam plattform för att fatta informerade beslut om exempelvis rekryteringar, utbildningsinsatser och arbetsfördelning.

KiMM har vi stor erfarenhet av att hjälpa team genom denna resa. Just nu samarbetar vi med flera organisationer för att kartlägga deras MarCom-teams styrkor och utvecklingsområden. Vi ser hur processen inte bara stärker teamens effektivitet, utan också bygger ett starkare engagemang och ökar förmågan att hantera framtida utmaningar. När teamet vet var det står och vart det är på väg blir det enklare att navigera i en föränderlig tid.

Tre tips för att lyckas med kartläggningen

  1. Involvera hela teamet: Skapa en inkluderande process där alla får bidra med sina perspektiv och insikter.
  2. Koppla till affärsmålen: Säkerställ att kartläggningen leder till konkreta åtgärder som stärker kopplingen mellan teamets arbete och verksamhetens mål.
  3. Tänk framåt: Identifiera inte bara dagens behov, utan också vilka kompetenser och förmågor som kommer att vara avgörande i framtiden.

Att skapa ett starkt och framtidssäkrat MarCom-team börjar med att stärka den strategiska grunden. Genom att reflektera över nuläget och tydligt definiera det önskade läget kan vi inte bara skapa en tydligare riktning, utan också ge teamet kraft att hantera en värld i snabb förändring.

Kompetenskartläggningen är inte en lösning i sig, men den är en avgörande startpunkt för att ta teamet till nästa nivå. Och vi på KiMM finns här för att hjälpa dig att ta det första steget.

– Marie Thorslund

Certifierad Kommersiell Strateg

Erik Modig: Bolag behöver en kommersiell strateg!

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Kurser

”Här är ett manifest för större kommersiellt fokus för marknadsavdelningen!”

Erik Modig är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, och utsågs nyligen till Årets branschpersonlighet 2023 av Sveriges Mediebyråer. Genom vårt fördjupade samarbete med Erik och hans E-learningplattform Marketing Levels kan vi nu erbjuda exklusiva certifieringar genom de utbildningar vi har tagit fram tillsammans, som genomförs i en mix av online och på plats. En av dessa är utbildningen Certifierad Kommersiell Strateg med start 13 mars. I den här artikeln beskriver Erik Modig hur en ökande komplexitet ger behov till nya roller, och varför alla företag behöver en kommersiell strateg. 

Erik Modig

Den som tror att marknadsföring kommer att bli mindre resultatfokuserad efter en lågkonjunktur kommer att behöva fundera om. Vissa förändringar går aldrig tillbaka och så gäller det framför allt med kommersialiseringen och affärskopplingen av marknadsföringen.

Till marknadsföringens fördel ska och bör den införlivas i varje företags kommersiella framgång och anledningarna varför den inte varit det tidigare bör vara borta. Det betyder att marknadsavdelningar i högre utsträckning behöver koppla sina insatser till en övergripande affärsstrategi och vara en tydlig del och avgörande drivkraft i kommersiella delen. Här ser situationen oftast olika ut i olika bolag.

Önskad situation: Marknadsavdelningen ses som affärskritisk och redan viktig i all kommersiell framgång.

Supportsituation: Marknadsavdelningen ses som support till säljavdelningen och tillväxten diskuteras främst av affärsområdesansvariga.

Kostnadssituation: Marknadsavdelningen måste slåss för sin budget och det finns liten support för att varumärke eller bred marknadskommunikation behövs för att driva företagets tillväxt.

Det är förvånande att så många bolag befinner sig i de sista två situationerna. Här måste marknadsavdelningen utbilda och självmant förflytta sig för att bli mer affärskritiska och synligt bidragande i det kommersiella.

För flera år sedan utvecklade jag tillsammans med Marknadsföreningen Sverige ett innehåll kring vad som bör vara den kompetens som gör marknadsavdelningen mer kommersiellt driven. Nu har jag här sammanfattat den i sju principer.

Princip 1 – Känner ansvar för hela kommersiella tratten

En kommersiell strateg känner ansvar för att hitta möjligheter till förbättringar i alla olika delar av den kommersiella tratten. Från initial marknadsanalys till produkt och tjänsteutveckling, till go-to-market-strategi med konkreta planer för både sälj och marknadsföring.

Helt enkelt att verkligen ta ett holistiskt helhetsperspektiv på kommersiella processen och kundresan.

Om man inte kan påverka allt så ska man ändå göra analysen och bidra med input och förslag på förbättringar.

Princip 2 – Utvecklar kundorienterade konkurrensfördelar

En kommersiell strateg fokuserar på att utveckla konkurrensfördelar som utgår från en djup förståelse för kundernas behov och preferenser. Genom att kontinuerligt samla in och analysera kundinsikter kan strategen skapa erbjudanden och lösningar som inte bara möter utan överträffar kundernas förväntningar.

Det måste finnas någon som har ett tydligt utifrån-in-perspektiv och ställer obekväma frågor om kvaliteten på det företaget erbjuder.

Princip 3 – Balanserar satsningar på kort- och långsiktiga resultat

En kommersiell strateg balanserar satsningar som ger omedelbara vinster med investeringar som främjar långsiktig hållbarhet och tillväxt. Detta kräver en noggrann planering och prioritering av resurser för att säkerställa att företaget kan uppnå sina nuvarande mål samtidigt som det lägger grunden för framtida framgångar.

Utgångsläget för marknadsavdelningen bör inte vara långsiktigt bara för att väga upp säljfokuset. Alla planer bör innehålla båda perspektiven.

Princip 4 – Håller balans mellan hårda och mjuka värden och resultat

En kommersiell strateg inser vikten av att balansera hårda värden, som finansiella mål och operativ effektivitet, med mjuka värden, såsom företagskultur, medarbetarnas välbefinnande och relationer med kunder och samarbetspartners.

Avgörande för att kunna vägleda en organisation är att kunna förklara utmaningen med att kombinera och lyssna på flera olika typer av mått.

Princip 5 – Engagerad både externt och internt

En kommersiell strateg är djupt engagerad i att skapa värde både externt för kunder och intressenter, samt internt inom organisationen. Genom att bygga starka relationer och samarbeta över gränser kan strategen främja en kultur av engagemang och gemensam framgång.

För att ta en marknadsavdelning närmare affären och på sikt få större ansvar och budget behövs ett stort fokus på att förstå och driva den interna utveckling, förutom att hela tiden ha det bästa örat mot marknaden.

Princip 6 – Strävar efter kontinuerlig förbättring och innovation

En kommersiell strateg är engagerad i en process av ständiga förbättringar och innovation. Detta innebär att regelbundet utvärdera och optimera befintliga strategier och processer för att säkerställa att de är så effektiva och konkurrenskraftiga som möjligt.

Att hålla i konstruktiva workshops kring utvärdering och lärande är något som kännetecknar en bra strateg.

Princip 7 – Agerar etiskt och hållbart

En kommersiell strateg agerar med integritet och ett starkt engagemang för hållbarhet i alla aspekter av sitt arbete. Detta innebär att säkerställa att alla affärsbeslut och strategier inte bara är lönsamma utan också etiskt försvarbara och miljömässigt hållbara.

Det går inte att vara strategisk utan att ha koll på det långsiktiga i alla avseenden. För att få vara central i ett bolag behövs att man tar hänsyn till alla intressen och då också såklart hållbarhet och HR.

Kommersiell strateg är ingen specifik yrkesroll eller position på ett företag. Många kan identifiera sig och hålla rollen som kommersiell strateg. Det är en färdighet och ett mindset och företag med fler kommersiella strateger har högre sannolikhet att lyckas.

– Erik Modig

_____________

Kommersiell Strateg

Erik Modig: Därför behöver ni en kommersiell strateg

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Kurser

”Många företag fastnar med att försöka optimera en enskild del av sin marknadsföring eller kommersiella verktygslåda”

Genom vårt samarbete med Marketing Levels kan vi erbjuda olika kurser i en mix av distans och på plats med Erik Modig. Den nya kursen Certifierad Kommersiell Strateg är en utbildning för dig som vill ha ökad kompetens om hur analys, strategi och taktik bidrar till kommersiell tillväxt. Utbildningen pågår mellan mars och juni 2025 och ger en bred grund för att förstå vilka olika vägar till tillväxt som finns och de strategiska och taktiska val som behöver göras för att lyckas med dessa. Här tar vi en check-in med Erik för att ta reda på mer om tanken bakom utbildningen. 

Erik Modig
Erik Modig, Ph.D, forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm

_________

Varför har du skapat kursen ”Certifierad Kommersiell Strateg”?

– För att svaret på frågan ”Hur får jag effekt?” inte alltid handlar om marknadskommunikation utan snarare om strategin bakom. Marknadsförare, säljchefer, produktchefer och vd vill öka sin förståelse för olika perspektiv på hur tillväxt drivs och vilka olika reglage som finns att styra med. Oavsett roll så ger detta en bred kompetens att analysera vilka steg bolag kan ta för att växa.

Vilka problem kan företag stöta på utan en person med motsvarande kompetenser?

– Många företag fastnar med att försöka optimera en enskild del av sin marknadsföring eller kommersiella verktygslåda, när det egentligen handlar om att förstå alla verktyg och snarare förbättra de sämsta. Det handlar om att få en chef som alltid kan se helheten istället för en del.

Det handlar också mycket om intern retorik och hur man som chef eller chefer utbildar sitt bolag. I många bolag är det interna språket som gör att man kanske hamnar snett. Här gärller det att hitta rätt modeller, vokabulär och pedagogik för att nudga hela organisationen och ledning till en bättre förståelse.

Vem är kursen för?

– Chefer eller de med chefsambitioner inom marknadsföring, sälj, eller som produktägare eller vd med ansvar för kommersiell tillväxt. För de som känner att det vore nyttigt att få en uppdaterad verktygslåda med lite nya och fräscha perspektiv på tillväxt. Den som vill känna att de kan ta sin organisation framåt när det kommer till att föra ihop hårda affärsdrivna mål med mer mjuka och kreativa verktyg.

Magnet Summit 2025

Premiär för nytt helhetskoncept inom Employer Branding – 3 frågor till grundare Helena Rex

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg, Medlemserbjudanden

”I år gör vi allt större och mer framåtlutat”

– Inför Magnet Summit 2025: Vi möter grundaren Helena Rex, som nästa år gör premiär för ett nytt helhetskoncept inom Employer Branding

Magnet Summit är ett heldagsevent som sätter fokus på de senaste trenderna, utmaningarna och innovationerna inom Employer Branding. Här möts pionjärer bland arbetsgivare, välkända experter och profiler för att diskutera den nya generationens arbetsgivarstrategier.

Magnet Summit bjuder även in till finalen av den 8:e upplagan av Magnet Awards – Nordens största tävling inom intern och extern arbetsgivarkommunikation. Här möter vi grundare och arrangör Helena Rex som ger oss sina spaningar och tips inför nästa års stora event inom employer branding!

Helena Rex
Helena Rex, Grundare och Arrangör

Vad tycker du är mest spännande inom området employer
branding just nu?

– Hur samspelet mellan employer branding och employee advocacy bli allt viktigare. Värdet och de synergier ett högt medarbetarengagemang  bidrar med för att bygga varumärke såväl intern som externt kan inte överskattas. Vi har länge pratat om people first och nu är det också högt upp på agendan, vilket är mycket glädjande.

Vad kan du berätta om årets upplaga av Magnet Summit?

– I år gör vi allt större och mer framåtlutat skulle jag säga. Det blir en dag fylld av insikter och framtidsspaningar. En tydlig insikt är att det som startade som rekryteringskampanjer nu är en avgörande affärsfråga. Denna insikt utvecklar vi vidare på årets Magnet Summit. Konkurrensen på talangmarknaden hårdnar och konsten att både kunna attrahera, behålla och engagera medarbetare är något som diskuteras livligt. Behovet att kunskapsutbyte mellan branscher och företag är stort och här kan vi fylla en viktig roll.

Under en fullspäckad dag kommer ledande branschprofiler att belysa och diskutera nyckelämnen kopplade till temat ”En ny generation Employer Branding”. Bland annat kommer vi att få veta hur AI påverkar arbetsgivarstrategier, hur företag kan identifiera och attrahera dolda talanger; vad trendar och vad säger forskningen?

Magnet Summit bjuder också in till finalen av den 8:e upplagan av The Magnet Awards – Nordens största tävling inom intern och extern arbetsgivarkommunikation. Deltagarna kommer att få möjlighet att ta del av finalisternas berättelser och uppleva den spännande finalen när årets vinnare koras.

Vad tycker du utmärker ett riktigt bra event?

– Ett bra event ger deltagarna ett konkret värde oavsett om det handlar om kunskap, inspiration, nätverkande eller underhållning. Man vill eftersträva en engagerande upplevelse – personligt och relevant för målgruppen. Mixen av högkvalitativa talare, inspirerande ämnen är grunden men man får inte glömma bort att interagera med publiken. Något moment av överraskning är alltid kul, så vi får väl se vad vi kan hitta på där.

Platsen sätter tonen för eventet och matupplevelsen kröner verkligen upplevelsen. Hållbart och inkluderande så lyfter det alla events. Målet är att upplevelsen fortsätter att påverka och engagera deltagarna även efter själva eventet, en s.k. linger effect. Då har vi lyckats bra.

Några läs- eller poddtips inför julhelgen?

– Bok: Tribal av Michael MorrisHow the cultural instincts that divide us can help bring us together. Som en inledning kan man med fördel lyssna på detta samtal: https://www.youtube.com/watch?v=91EnTkWmegE

Podcast: AI och HR-podden med Sara Breman och Johannes Sundlo pratar om trender, teknik och konkreta tips för HR-arbetet. De fokuserar särskilt på AI och annan ny teknik.

Missa inte din medlemsrabatt!

Exklusiv rabatt för Marknadsföreningens medlemmar – spara 50% på Magnet Summit

Du som är medlem i Marknadsföreningen Sverige har nu chansen att delta på Magnet Summit den 20 mars 2025 och spara 50% på din biljett – mer info här >>

Info
Mellanrummet

I ”Mellanrummet”: Janne Björge bloggar om en samtid präglad av osäkerhet

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg

I mellan det som en gång var och det som ännu inte blivit

Janne Björge är specialist inom varumärkesbyggande, och vi träffade honom senast på vårt frukostseminarium ”Bygg varumärket inifrån – Hur intern kultur formar extern framgång” härom veckan. Eventet fick sprudlande glada kommentarer och en av våra deltagare skrev ”En fantastisk föreläsare, rolig, smart och spännande! En person man skulle vilja jobba med, bästa föreläsningen på länge!” Vi ville förstås följa upp Jannes föredrag med en text där han tar sina tankar om bl a ”Mellanrummet” lite längre. Här berättar han om vad som händer när vi ”tvingas lämna allt som känns normalt och tryggt – men utan att det nya riktigt tar form”, och inte minst vad det innebär för vår bransch.

Janne Björge

_________

Känslan av att sväva mellan två världar, där ingenting längre känns självklart

I USA drevs den här utdragna osäkerheten på av den långa och trassliga valprocessen, och vi ser konsekvenserna sprida sig över hela världen. En vann. Såklart.

Men frågan är större än så. Osäkra tider finns överallt, både i våra organisationer och i samhället, och många av oss går nu igenom vad jag vill kalla Mellanrummet. – Just nu lever vi precis där.

Vad är då Mellanrummet?

Det är när vi tvingas lämna allt som känns normalt och tryggt – men utan att det nya riktigt tar form. Det är en period som bryter av från det välbekanta, men samtidigt inte ersätter det helt.

Det är ett tillstånd som är både störande annorlunda och förvirrande likt det gamla. Och när det till slut tar slut, då står vi där förändrade för alltid, som om vi kommit ut på andra sidan.

Under pandemin 2021 skrev jag om Mellanrummet för fjärde gången.

Första gången var det i samband med 9/11 & World Trade Center. Jag var ganska ny i eventbranschen, och vi tappade nästan 40% av vår affär den dagen.

Andra gången var 2008, i samband med att bankerna kraschade.

2013 var ett jäkla skitår, vi hade så stora förhoppningar på det året, vi hade anställt 18 nya medarbetare, och plötsligt; Ryktet om sämre tider som matades ut genom alla medier. Det visade sig vara felaktigt, men det vara en jäkligt stökig tid för oss alla, men kanske mest för ledarna.

Senast var under pandemin, där vi verkligen levde i ett stort jäkla undantag, och försökte hitta fast mark, som folk, som kollegor och inom familjen.

Problemet är att ledare förväntas ha svaren i tider av osäkerhet – men sanningen är att de flesta famlar lika mycket som alla andra.

När vi äntligen tog oss igenom den perioden trodde de flesta att det var ”det stora testet för vår tid”

Men sedan dess har vi mött andra, tunga utmaningar som rubbat våra grundantaganden om livet – energikris, krig i Europa och Mellanöstern, extrema väderhändelser och den gnagande klimatångesten.

Även på organisationsnivå skakar fundamenten; hybrida arbetsmodeller och AI har fått oss att ifrågasätta hela vårt sätt att jobba ihop. Vi gick från kollektiv till individ på ett par år.

Alla dessa utmaningar gör oss, för att säga det rakt, ganska vilsna och oroliga.
– Var står vi när marken under oss ständigt rör sig?
– Vad gör vi om ett stabilt, nytt normalläge aldrig kommer?

Genom åren har jag pratat med många ledare som brottas med de här frågorna. Många samtal, sena kvällar, runt lägerelden. Ni fattar.

Problemet är att ledare förväntas ha svaren i tider av osäkerhet – men sanningen är att de flesta famlar lika mycket som alla andra.

Så, vad kan du som ledare göra för att hjälpa dina kollegor (och dig själv) att ta sig igenom Mellanrummet? Jag skulle säga att det börjar med att ställa några riktigt stora, grundläggande frågor.

Vad är viktigt, på riktigt?

Mellanrummet ger dig chansen att ta ett steg tillbaka och tänka efter. Vad är det egentligen som är viktigast för dig? För er?

Ibland kan det vara något så enkelt som att fråga sig själv varför man blir frustrerad över en situation – det är ofta ett tecken på att något som betyder mycket för dig har gått sönder.

Se den här perioden som en möjlighet att verkligen känna efter vad du står för och varför.

Vad står vi för?

Det är lätt att rusa vidare när det blåser hårt, ”Stå inte bara där, rör på dig” men ibland måste vi våga stanna upp. Dina kollegor kommer att söka lugn och klarhet, och i en tid där allt verkar flyta måste vi hitta stabila punkter.

Genom att gräva djupare och fundera på vad du och organisationen verkligen står för, skapar du en tydlighet som hjälper andra att hitta fäste. Först då kan ni navigera vidare tillsammans.

Vad finns runt hörnet?

När allt känns osäkert finns en tendens att falla in i hopplöshet eller cynism – men här behöver vi stå emot. Mellanrummet är jobbigt som fan, men det är också en chans att prova nya vägar och utmana gamla sanningar. Som ledare är din roll att skapa ramar och ge trygghet, att hjälpa ditt team att se att de faktiskt har mer kontroll än de tror.

Vad är konstant?

När allt annat förändras, håll fast vid de saker som är konstanta – de saker som verkligen spelar roll och där ni kan göra skillnad.

Börja med tre enkla men viktiga handlingar.

Ta ett steg tillbaka och få perspektiv

Det är lätt att fastna i dagens kaos, men tänk på var ni är nu och var ni vill vara.
– Varför finns ni som organisation?
– Vad gör att era medarbetare vill vara en del av resan?

Håll fast vid dessa mål, så blir ledarskapsutmaningen lite enklare – och glöm inte att påminna teamet om samma sak.

Stärk banden

Organisationer existerar för att få människor att samarbeta och skapa något större tillsammans. När allt känns osäkert, bygg upp den kollektiva kraften genom att påminna om vikten av samarbete.

Ofta behövs olikheter för att få jobbet gjort, även om vi inte alltid gillar varandra. Genom att värdesätta de band som binder er samman, stärker ni teamets känsla av att kunna påverka, även när ni inte har kontroll över allt.

Håll fast och håll kursen

Precis som sjömän som säger ”hold on” under stormen, behöver vi hitta något att hålla i när det blåser som mest. Och ”stay true” – håll koll på kompassen och se till att ni inte driver ur kurs. Även den värsta storm avtar förr eller senare.

Kom ihåg vad vi lärde oss under pandemin. Vi överraskade oss själva med vår förmåga att anpassa oss och hitta lösningar på utmaningar vi aldrig sett komma. Många av de förändringar vi tvingades genomföra då är nu en naturlig del av hur vi arbetar tillsammans.

Vi klarade det, och vi kommer klara de nya utmaningarna också.

Mellanrummet ger oss möjligheten att reflektera, skapa nya kontakter och omorientera oss – Vi är inte förlorade, vi är på en resa. En fin.

_________

Kantar

Kantars ”Blueprint for Brand Growth” – En diagnos över varumärkets styrkor och vad som kan utvecklas mer

Marknadsföreningen Sverige | Fördjupning och tips, Gästblogg

En diagnos över varumärkets styrkor och vad som kan utvecklas mer

Inför vårt 18e avsnitt av Marketing Talks – Så skapar du hållbar tillväxt för ditt varumärke – Blueprint for Brand Growth – checkar vi in med Kantars Jenny Björsne & Ina Sandén, som kommer att guida oss igenom eventet och presentera sitt ramverk och insikter. 

Kantar

Vad tar man med sig som deltagare vid Marketing Talks #18?

– Man får med sig en mycket konkret guide över hur man får en verkligt god bild av vad som bygger ditt varumärkes förmåga att skapa efterfrågan. En diagnos över dess styrkor och vad som kan utvecklas mer. Framförallt kan man säga att vi hjälper förklara vilka parametrar man ska fokusera på i den oändliga mängd data som man har och kan lockas att ta fram i sina varumärkesundersökningar

Någon aktuell trendspaning?

– Vi får väl säga AI, med brasklappen att det inte längre är en trend utan börjar bli ett erkänt verktyg för många i deras insiktsarbete. Trenden är snarare att allt fler börjar se var i arbetet med att förstå och utveckla varumärket som AI kan öka kunskap och snabba på processerna på ett kostnadseffektivt sätt. Det leder i sin tur till mer tid och budget för att skapa djupare insikter och “tänk” som kan säkra grunden, och långsiktigheten. För AI ersätter inte human brains i allt.

Vad kan du berätta om er ”Blueprint for Brand Growth”?

Blueprint for Brand Growth och de KPIer – Meaningful, Different och Salient – som löper som en röd tråd genom de olika värderingsmodellerna används av våra kunder som ett startskott för strategiarbete och kampanjutveckling. Det ger en konkret och agerbar överblick hur och varför man vinner eller tappar i sin kategori och inspirerar t ex till tydligare kreativa briefer, innovationsidéer eller ger allmänt en tydlig bild av vad man ska skruva på för att bygga sitt varumärke starkare.

______________

19-nov-24 event-img

Marketing Talks #18: Så skapar du hållbar tillväxt för ditt varumärke – Blueprint for Brand Growth

[ONLINE] 19 nov: "Hur ska vi skapa tillväxt för vårt varumärke?" – I detta avsnitt av Marketing Talks får vi konkreta tips på hur varje marknadsförare kan använda Kantars ramverk som en del i sin verktygslåda.

Svenskarna och internet 2024

Spaningar från rapporten ”Svenskarna och internet 2024”

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Referat

Var femte svensk behöver hjälp med det digitala. Sociala medier ger oss tips och råd, men får vissa av oss att må dåligt – främst unga kvinnor. Nästan alla tycker att polisen ska få övervaka våra privata konversationer på nätet. Det här är det digitala Sverige år 2024.

– Internetstiftelsen

”Fortfarande endast en tredjedel som använder AI i jobbet”

Igår släppte Internetstiftelsen sin årliga rapport i samband med ett event på Sergel Hub i Stockholm, samt online. Vår vd Marie Sommar och styrelseledamot Hanna Axelsson, senior rådgivare Rud Pedersen Communications, var på plats och ger här sina reflektioner kring årets rapport. 

Hanna Axelsson
Hanna Axelsson och Marie Sommar

Hanna Axelsson, senior rådgivare Rud Pedersen Communications

Vad tycker du är mest intressant i årets rapport?

– Flera saker som lyftes i rapporten blir viktiga för oss att hålla koll på framåt, som barn och ungas val av digitala kanaler där till exempel TikTok och Snapchat tappar stort i de yngsta målgrupperna. Intressant att ta del av hur sociala medier påverkar oss alla och att så många som 40% tycker att de ”slänger bort för mycket tid” här. Men en fortsatt viktig och ganska oroande fråga som presenterades i rapporten är hur många som aldrig tar del av traditionella mediers fördjupande nyheter.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– För oss som jobbar med kommunikation är det viktigt att förstå hur många som aldrig läser något bakom betalvägg eller tar del av public service. Endast var tredje svensk tar del av nyheter bakom betalvägg och frågan är varför man inte vill betala för fördjupningen som de traditionella medierna erbjuder? Varför nöjer man sig med grunda insikter och snabba nyheter? Som Måns Jonasson från Internetstiftelsen så träffsäkert beskrev det – ”som att nöja sig med att kolla löpsedeln istället för att öppna tidningen”.

Något du tycker var oväntat i årets rapport?

– Tyvärr inte det minsta oväntat, men ändå en väldigt tråkig utveckling, att andelen högstadieelever som utsatts för näthat och kränkningar har vuxit från 17 till 24% på bara två år. Här måste vi alla hjälpas åt och prata mer om det med våra barn och ungdomar. Att nästan hälften av de yngsta kvinnorna känner sig mindre attraktiva när de jämför sig med andra på sociala medier är också en väntad, men alltjämt lika tråkig utveckling. Glädjande trots allt att det verkar släppa ju äldre man blir och 80-talisterna verkar inte alls bry sig i samma utsträckning.

Internetstiftelsen

Marie Sommar, vd Marknadsföreningen

Vad tycker du är mest intressant i årets rapportsläpp?

– Jag brukar ha lite extra span på sociala medier-användningen och hur den förändrar sig över tid. Där är det inte så stora ändringar numera från år till år, mer än målgrupper som flyttar på sig mellan plattformar. I år är Youtube störst om man ser till total användning (79%), men Facebook och Instagram är större om man ser till daglig användning. Dock minskar FB dagligen från förra året samtidigt som TikTok ökar på daglig basis. Än är inte heller Twitter-döden här, X är i princip lika stort som TikTok. Också en intressant reflektion att TikTok minskar bland de yngre, kanske en effekt från skärmtidsdebatten.

Jag var också nyfiken på AI, ett område som inkluderades i rapporten för första gången förra året. Den har inte blomstrat brett nu som man förväntat sig, och det är fortfarande endast en tredjedel som använder AI i jobbet. Jag gissar att siffran är högre bland marknadsförare och kommunikatörer. AI används annars mest av de unga och på en rad olika områden; 7 av 10 använder t ex AI som hjälp vid studier.

Jag tycker också det är tankeväckande att det är drygt 6 av 10 svenskar som endast använder kostnadsfria nyhetsmedier för samhällsnyheter. Vad gör det med samhällsdebatten om många missar fördjupning och fler perspektiv på en fråga?

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Bra att ha span på SoMe-användningen utifrån val av kanalmix och att också reflektera kring den riktade digitala marknadsföring och hur det uppfattas hos mottagaren. Mer än 6 av 10 tror på den seglivade myten att deras mobil tjuvlyssnar på dem på grund av den reklam de får. Lägger vi ihop det med det vi vet om reklamtrötthet och att många är kritiska till traditionell reklam så inser man att vi i branschen har ett ansvar att göra både relevant och underhållande reklam för att nå fram och få effekt.

Något du tycker var oväntat i årets rapport?

– Det är dessvärre inte oväntat, men tycker det är alarmerande med näthatet som fortsätter vara utbrett (7%), högre bland unga och att det nu i år också ökar för unga män. Det är ett hårt klimat på många plattformar och forum, hur kan vi komma till rätta med det? Som mamma till två tjejer i unga tonåren så är det också en ögonöppnare att unga tjejer drabbas mest av alla (upplever att man slösar bort sin tid) och mår sämre av sociala medier. Samtidigt är bilden mångfacetterad – sociala medier är en källa för tips och stöd och underlättar kontakter med nära & kära samt nya kontakter.

_______________