Svenskarna och internet 2025

5 profiler spanar kring ”Svenskarna och internet 2025”

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Övrigt

”Vilka frågor ställer man till en AI och vad förväntar man sig för svar? Har sökmotorer som Google fått en ny utmanare?”

– Spaningar från årets rapport från Internetstiftelsen

Nu har 2025 års upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet” släppts – en sann branschangelägenhet med många nyfikna på årets inblick i svenskarnas digitala liv. I den här artikeln ställer vi 4 snabba frågor till några branschprofiler kring innehållet mer inzoomat på marknadsföring och kommunikation.

Måns Jonasson

I årets Svenskarna och internet hittar du ”fakta och insikter om allt från viktiga digitala vardagstjänster som Kivra och mobilt Bank-id till sociala medier som Youtube, Facebook och Snapchat. Vi tittar också särskilt på hur svenskar använder populära kommunikationsappar, som till exempel Discord och Whatsapp”.

I årets rapport från Internetstiftelsen hittar du även:

  • Bluffannonser på nätet
  • Digitala vårdtjänster
  • AI-verktygens nya roller i vardagen, på arbetet och i skolan
  • Nätdejting

Vi från Marknadsföreningen var på plats vid eventet i Stockholm, och fick ta del av den proffsiga presentationen från Måns Jonasson och Jannike Tillå. Årets rapport består liksom tidigare år av flera delstudier. Du hittar mer info om detta och övrigt om rapporten på https://svenskarnaochinternet.se/

Här kan du ladda ner hela rapporten >>

_____________

Otroligt befriande att se att tjejerna i de yngre ådersgrupperna håller på att komma ikapp killarna vad gäller AI-användande

Jonna EkmanJonna Ekman, Marketing Director, Storykit

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Efter att ha förfasats över Elin Erikssons viktiga spaning i tidningen Kollega alldeles nyligen, där hon konstaterar att gapet mellan män och kvinnor just nu vidgas när det kommer till AI, var det otroligt befriande att se att tjejerna i de yngre ådersgrupperna håller på att komma ikapp killarna vad gäller AI-användande. Nu fick jag istället förfasa mig över att AI-användandet generellt fortfarande ligger på så låga nivåer. Bara 4 av 10 svenskar använder AI?! What? Alla kanske inte, som jag, har en chef som utbrister “JAG ÄLSKAR AI” minst en gång om dagen, men hallå – det är dags att komma in i matchen om man inte vill halka efter.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Det är sjukt att detta behöver sägas anno 2025 men vi MÅSTE ta sociala medier på allvar. Publiken finns ju uppenbarligen där, redo att konsumera dina budskap. Men kom ihåg: att ta sociala medier på allvar betyder inte att man ska sikta på att publicera ett par finslipade poster nu och då, tvärtom – du måste publicera mycket, mycket, mycket mer än du tror. Häng inte upp dig på din egen uppfattning om “kvalitet”: vad som är bra eller dåligt ska du låta publiken avgöra.

Vad gäller AI är det svidande tydligt att vi marknadsförare och kommunikatörer kommer att halka hopplöst efter om vi inte hänger med i svängarna. Vi kommer att kunna göra färre och sämre saker än de som förstår vilken enorm tillgång AI är. Så låt nu inte AI-tåget kidnappas av en massa trigger happy grabbar som sitter hela nätterna och bygger agenter. Börja med att öppna ChatGPT och låt den utföra nån av dina allra tristaste, mest enformiga uppgifter. Är du fortfarande osäker? Fråga ChatGPT hur du ska göra!

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att fjuttiga 2% har gjort egna inlägg på LinkedIn det senaste året. T-v-å procent?? Det innebär alltså att det är otroligt enkelt att göra nån typ av intryck på LinkedIn, som ju seglat upp som den viktigaste plattformen för många marknadsförare idag. Om du bara postar alls, så är du redan synligare än 98% av svenska folket. För att tillhöra den absoluta LinkedIn-eliten räcker det alltså med att posta någon gång i veckan. Så eh… gör det!

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Med tanke på hur snabbt utvecklingen går vill jag se en avsevärt högre siffra på AI-användandet nästa år. Och framför allt vill jag att kvinnorna kastar sig över det där tåget nu. Ingen tid att förlora!

Den viktiga frågan ”Vilka verktyg är rätt för min målgrupp, och när?” kommer att kräva ett ännu mer gediget hantverk för att besvaras

Laura MacchiLaura Macchi, Client Director, Kantar Media

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Jag har inte läst hela rapporten än, men det som fick igång mina tankar under presentationen är bluffannonser i sociala medier (hur många som ser dem – och då pratar vi om bluffannonser som är lätta att känna igen, mörkertalet måste vara enormt, och hur många som inte rapporterar dem!), att flera söker sig till kanaler där man hittar likasinnade (filterbubbla på steroider), och hur allt mer komplex och fragmenterad den digitala världen blir. Samtidigt blir relationerna IRL allt viktigare, i alla fall för singlar som dejtar. Det var en ljuspunkt som gjorde mig glad.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Bluffannonserna är ett stort problem, för de underminerar tilliten och förtroendet för hela annonsmiljön i de sociala medierna. Och skulle det egna varumärket dessutom kapas och användas för att lura konsumenterna, ja då kan år av varumärkesarbete sättas på spel.

Fragmenteringen av den digitala världen innebär att det kommer att ställas ännu högre krav om att verkligen förstå sin målgrupp. Den viktiga frågan ”Vilka verktyg är rätt för min målgrupp, och när?” kommer att kräva ett ännu mer gediget hantverk för att besvaras. Och de enkla lösningarna kommer troligen att bli färre.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att förvånansvärt många verkar använda AI som en kompis. Och att man känner en så stark samhörighet med och tillit för det att man till och med laddar upp sina medicinska journaler och provsvar i den. Det var skrämmande tyckte jag.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Jag uppskattar teknik och de möjligheter som både internet generellt och AI specifikt ger, men jag vill gärna se att vi värnar vår integritet och tänker efter före när vi delar med oss av vår personliga information även med AI, kompis eller inte.

Svenskarna och internet 2025

AI kan inte läsa ett rum. AI kan inte höra nyanserna i en tystnad. AI kan inte stå framför en mikrofon och ta ansvar när det blåser som mest.

Alice HedinAlice Hedin, PR- och kriskonsult, Wings PR och Årets Framtidslöfte 2025

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– AI är som vanligt en het potatis och det syns tydligt i årets rapport. Fyra av tio svenskar använder AI-verktyg och bland dem ställer hälften hellre sina frågor till AI än till Google. Smidigt? Ja. Riskfritt? Knappast. Vi har redan sett vad som kan hända när källkritiken halkar efter i farten, t ex Ebba Buschs Almedalstal. Om man inte är efterklok är risken att man blir framåtdum i framtiden!

En annan spaning från årets rapport är att X/Twitter verkar ha tappat luften. Användningen sjunker mest av alla sociala medier. Samtidigt twittrar män mer än dubbelt så mycket som kvinnor. Kanske ligger förklaringen i att kvinnor har lite svårare för Elon? Den spaningen tar vi en annan gång!

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Det pratas mycket om hur AI kommer att revolutionera kommunikationsbranschen. Och visst, den kan hjälpa en att samla fakta, analysera och fatta snabbare beslut. Den kan spotta ur sig siffror, scenarier och formuleringar tills man somnar. Den kan skanna miljontals datapunkter på några sekunder. Men kommer AI att ersätta allt för oss kommunikatörer? Jag tror inte det.

AI kan inte läsa ett rum. AI kan inte höra nyanserna i en tystnad. AI kan inte stå framför en mikrofon och ta ansvar när det blåser som mest. AI erbjuder oss bekvämlighet och illusionen av kontroll, men riskerar samtidigt att passivisera. När vi låter algoritmer fatta besluten åt oss, när vi överlåter reflektion, ansvar och kommunikation till maskiner, då förlorar vi det mänskliga omdömet.

För mig går tankarna naturligt till krissituationer. I en kris behöver man snabbhet och fingertoppskänsla. AI kan hjälpa med det första, men aldrig ersätta det andra. Tekniken är en del av framtiden och potentialen är enorm, men använd AI med sunt förnuft och låt inte tjusiga formuleringar ersätta verklig krishantering. AI i all ära, men det är fortfarande du som får skulden om det går åt skogen.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Det som överraskade mig var vilken grupp som var mest negativ till AI, nämligen de som är yngre än 25 år och studerande. Och många tror att AI kommer leda till arbetslöshet. Ironiskt nog är det också de som använder AI mest (två tredjedelar av de studerande som är 18 år eller äldre använder AI-verktyg). Jag tror att vi just nu befinner oss i AI-utvecklingens motsvarighet till internets barndom på 1990-talet. Vi förstår att mycket kommer förändras, men inte hur och till vilken grad.

På 90-talet kunde få föreställa sig att internet idag skulle genomsyra allt från hur vi bokar bord på restaurang till hur vi konsumerar nyheter och deklarerar. Kanske har dagens konjunktur och oro blåst hål på den unga generationens hopp, men jag tror ändå att AI-framtiden kommer vara ljus förutsatt att AI används på rätt sätt.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Ett tråkigt resultat är att ju yngre man är, desto vanligare verkar oron för mikrootrohet vara. Många unga kollar sin partners mobil, följer platsdata via telefonen eller blir misstänksamma över små detaljer. Lite trist att den digitala närvaron ibland tar över förtroendet i relationer, samtidigt visar det kanske hur tillit kan se ut i en generation som vuxit upp med ständig uppkoppling.

Svenskarna och internet 2025

Att som marknadsavdelning inte fokusera på optimering av innehåll kommer vara riskabelt om vi inte vill tappa söktrafik. Jag tror att vi som marknadsförare kommer spendera mycket mer tid till PR, outreach till bloggare och monitorering av forum under 2026.

Sara ÖhmanSara Öhman, konsult inom digital marknadsföring

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Utöver det allt mer utbredande användandet av generativ AI är det som intresserade mig mest att sociala medierna fortsatt inte rör sig särskilt omfattande i tillväxt/minskning. 90-talisternas användande är fortsatt överrepresenterat i de flesta tjänster (utom Facebook). Det är även de som nu går in i + 35 och blir en köpstark målgrupp mitt i karriären. TikTok minskar, meddelandetjänster ökar.

Det är även intressant hur brist på tillit både till budskap och möjligheten att låta digitala tjänster lösa våra problem. Särskilt intressant är detta med tanke på hur mycket UX-kompetens som nu är utan arbete. Jag tycker det är väldigt oroväckande att vi inte löst dessa utmaningar ännu, särskilt när vi nu tack vare AI befinner oss i en helt ny typ av kommunikationsvärld.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– 4 av 10 svenskar som är 8 år eller äldre använder AI-verktyg år 2025. 52% av dessa ersätter sökmotorer för frågor, 64% kompletterar sökmotorer för specifika frågor. Detta kommer förmodligen bara öka kommande år. Att som marknadsavdelning inte fokusera på optimering av innehåll kommer vara riskabelt om vi inte vill tappa söktrafik. Jag tror att vi som marknadsförare kommer spendera mycket mer tid till PR, outreach till bloggare och monitorering av forum under 2026.

Ge inte upp på Facebook och Instagram ännu. Det är fortfarande din väg ut till mottagare. Särskilj hur du kommunicerar med män och kvinnor eftersom de rör sig olika över plattformar. Monitorera forum och meddelandetjänster allt mer eftersom det är där samtalen om ditt varumärke sker i allt större utsträckning, men förvänta dig inte att kunna driva kommunikationen där. I stora drag kan vi jobba som vi alltid jobbat, med stor möjlighet att stå för det trovärdiga i sociala medier. Däremot tror jag vi behöver fokusera ännu mer på att finnas i trådar i forum, särskilt för att optimera vår närvaro i generativa AI-verktyg.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att attityden till generativ AI skulle visa att generationsskillnader skiljer sig är inte förvånande, men att det är unga som tror på förändring av arbetslivet och att AI kommer ta jobben trodde jag inte skulle vara så stark. Jag hoppas att unga snarare ser möjligheterna och är mer flexibla i sin syn på det framtida arbetslivet.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Att fler använder AI, och fler tjänster än ChatGPT. ChatGPT är allt för dominerande. Sedan hoppas jag att användandet av sociala medier i lågstadiet (och mellanstadiet) är ännu lägre nästa år. Även om minskningen i år är glädjande!

Jag önskar om något, att användningen av AI ökar rejält bland befolkningen i stort.

Jan BerköJan Berkö, Head of Business Development, Delorean

Vilka är dina spaningar från årets rapport?

– Beteendeförändringar tar tid och är långsamma, det som är självklart för dem som jobbar inom marknad, kommunikation eller digital affärsutveckling inte alls är lika självklart för genomsnitts-svensken.

Vad innebär detta för marknadsförare och kommunikatörer?

– Att man alltid måste utgå från målgruppen i det man gör, det är så lätt att man utgår från värderingar, kunskap och beteenden i sina egna kretsar.

Något du tycker var oväntat eller som förvånade dig i rapporten?

– Att bara 4 av 10 svenskar använder AI-verktyg 2025. Alla jag pratade med innan rapport-presentationen trodde den siffran skulle vara 7 eller 8 av 10.

En sak du skulle vilja se förändras till nästa år?

– Det bästa citat jag hört på senare tid var någon som sa ”Det är inte AI som kommer ta jobbet ifrån dig, det är människor som använder AI som kommer ta jobbet ifrån dig”. Så jag önskar om något, att användningen av AI ökar rejält bland befolkningen i stort.

Svenskarna och internet 2025
MarLaw

AI, cookies och GDPR – är din datahantering redo för nya regler?

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Gästblogg, Marknadsrätt, Referat

Foto (ovan): Sandra Birgersdotter Ek

Profilbaserad marknadsföring – vad gäller från legalt håll?

– Färska tips från vår juridiska partner MarLaw

Datadriven marknadsföring står inför stora förändringar. Nya EU-regler – från GDPR och AI-förordningen till marknadsföringslagen och cookie-kraven – skärper villkoren för hur företag får samla in och använda data. Profilering, AI-verktyg och cookies kräver i många fall uttryckligt samtycke, och felsteg kan leda till kännbara sanktioner. För marknadsförare gäller det nu att kombinera kreativitet med juridisk fingertoppskänsla för att bygga både effektiva och hållbara strategier.

Daniel Tornberg och Alexander Jute är advokater på Marknadsföreningens samarbetspartner Advokatfirman MarLaw, som erbjuder juridiskt stöd till våra medlemmar. Vill du ha fler aktuella tips inom marknadsrätt ska du heller inte missa vårt webbinarium med MarLaw den 26 september >>

MarLaw
Daniel Tornberg & Alexander Jute

_________

Digital Single Market är EU:s stora projekt för att skapa en gemensam digital marknad. Projektet innehåller flera olika delar som har särskild betydelse för bl.a. dataskyddsregleringen, AI-förordningen, marknadsföringslagen, upphovsrätten och konsumentskyddet. Detta får givetvis stora konsekvenser på den digitala kommunikationen och marknadsföringen som bolag och organisationer vidtar. Under lång tid har många aktörer samlat på sig stora mängder data bland annat genom olika cookies vilken kompletterats med kunddata, inköpt data, delad data m.m. genom vilka man kunnat bygga upp profiler för mer skräddarsydd marknadsföring. Sådan profilering kräver inte sällan ett föregående samtycke, särskilt när observerad data behandlas eller sådana data som individerna inte rimligen kan förutse att den behandlas.

Till bilden ska även läggas användningen av olika AI-verktyg som ger stora möjligheter att skapa innehåll samtidigt processas stora mängder data som innebär att regleringarna kring AI, IT-säkerhet och dataskydd blir tillämpliga. Här ser lagstiftaren förhållandevis strängt på sådan användning/behandling vilket kommer till uttryck genom kraftiga sanktioner i några av de mest centrala regelverken. Dessutom regleras profilbaserad marknadsföring genom flera parallellt tillämpliga regelverk vilket gör att man behöver se över marknadsföringsåtgärderna från flera perspektiv. De mest centrala regelverken är marknadsföringslagen, dataskyddsförordningen och lagen om elektronisk kommunikation.

Kort om den relevanta lagstiftningen

Marknadsföringslagen (2008:486)(MFL)

MFL utgör den generellt tillämpliga lagstiftning som styr hur kommersiella marknadsföringsbudskap och åtgärder får utformas. Den innehåller även specifika regler om att det krävs s.k. opt-in (samtycke) för att rikta sig mot potentiella kunder och opt-out för att rikta sig mot befintliga kunder, jmf 19-21 §§ MFL. Dessa regler gäller dock endast när man riktar sig mot fysiska personer och inte mot andra bolag.

Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation (LEK)

Övergripande syftar LEK dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla av elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet. Den innehåller också en särskild bestämmelse om cookies som anger att uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Trots att samtycke inte har lämnats är sådan lagring eller åtkomst tillåten som 1. behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät, eller 2. är nödvändig för tillhandahållande av en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten.

Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)

GDPR anger att all behandling behöver ha en rättslig grund som anges i artikel 6. Av artikeln följer att behandling av personuppgifter endast är laglig om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:

6.1a: Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.
6.1f: Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn.
Vidare följer även av GDPR att all behandling ska följa de rättsliga principer som följer av artikel 5 i GDPR, bland annat uppgiftsminimering, lagringsminimering m.m.

AI-förordningen

AI-förordningen definierar ett AI-system brett: ”ett maskinbaserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras.”

AI-system ska delas in i fyra olika riskgrupper (oacceptabel, hög, begränsad och minimal). Enligt artikel 6 följer att AI som kategoriseras som ”hög risk” indelas i två grupper:
i. AI-system som används i produkter som faller under EU:s produktsäkerhetslagstiftning
ii. AI-system som faller inom vissa specifika områden och som kommer att behöva registreras i en EU-databas

Av artikel 6.3d följer vidare att ett AI-system ska alltid anses vara ett AI-system med hög risk om det utför profilering av fysiska personer. Med profilering avses definitionen i artikel 4.4 GDPR: ”…varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar”.

Vägledande dokument

Den Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har tagit fram ett flertal relevanta riktlinjer om användning av olika marknadsföringsåtgärder. För denna analys är särskilt EDPB:s riktlinjer om riktad annonsering i sociala medier av intresse. I riktlinjerna delas personuppgifter in i kategorierna uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit den personuppgiftsansvarige, observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av tjänsten eller enheten och avledda och härledda uppgifter som skapats på grundval av de uppgifter som den registrerade tillhandahållit.

Enligt EDPB är det två rättsliga grunder som kan komma ifråga för att behandla sådana uppgifter som den registrerade aktivt och medvetet tillhandahållit, nämligen samtycke enligt 6.1 a och berättigat intresse enligt 6.1 f i dataskyddsförordningen. När det gäller uppgifter som samlats in genom observerade uppgifter som den registrerade tillhandahållit genom användning av en tjänst eller enhet, inklusive sådan som samlats in genom kakor, uttalar EDPB att artikel 6.1 f inte kan utgöra en rättslig grund för sådan riktad annonsering där enskilda personer spåras på flera olika webbplatser och platser. Vidare uttalar EDPB att för sådan behandling är samtycke troligen den lämpligaste rättsliga grunden i artikel 6 i dataskyddsförordningen. I bedömningen ska man vidare ta hänsyn till att behandlingen inkluderar aktiviteter som lagstiftaren i EU har velat ge ytterligare skydd.[1]

Svenska tillsynsmyndighetens tillsyn

IMY har i några nyligen fattade tillsynsbeslut (IMY-2023-16448, IMY-2023-16453, IMY-2023-15452) konstaterat att berättigat intresse ofta inte är en rimlig rättslig grund för den inte sällan omfattande personuppgiftbehandling som vissa cookies möjliggör. Då är snarare samtycke korrekt rättslig grund. Samtycke från den registrerade är ju enligt GDPR definierat som varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne, jmf artikel 4.11 GDPR.

Denna omfattande definition innebär att man behöver lämna tydlig information om den personuppgiftsbehandling som sker, även genom cookies. Detta samtycke ska inte förväxlas med ”cookiesamtycke” enligt LEK vilket tar sikte på själva kakorna och tekniken som sådan och inte personuppgiftshanteringen. Det är klart enklare att hantera från ett legalt perspektiv. Därutöver har vi ju även samtycke enligt MFL. Dock är det mest utmanande samtycket det som gäller enligt GDPR. Att verkligen förstå hur omfattande personuppgiftsbehandling som sker med olika kakor är en utmaning i sig, särskilt som det inte är ovanligt att kakor delar uppgifter med andra kakor. När den analysen väl är gjord behöver man bedöma om det är rimligt att hantera alla dessa personuppgifter som inte heller sällan träffas av definitionen av profilering[2] enligt GDPR. Man behöver även se till att följa principerna i artikel 5 GDPR. Dessa överväganden kan behöva dokumenteras genom en konsekvensbedömning om man kommer fram till att personuppgiftsbehandlingen innebär hög risk för de registrerade. I vissa fall kan man behöva begränsa sin användning av cookies eller till och med inte påbörja den/avsluta den.

Att IMY i de ovan refererade tillsynsärenden stannade vid att granska möjligheten att samtycke och återkalla samtycke är visserligen intressant men ger inte närmare vägledning om hur man bör hantera den efterföljande personuppgiftsbehandling som många kakor ger upphov till. Med tanke på att det är enkelt för en tredje part inklusive tillsynsmyndigheten att identifiera om en viss aktör använder kakor innebär det även en perdurerande legal risk att använda cookies utan en föregående analys av tekniken och den personuppgiftshantering som respektive kaka ger upphov till. Man kan möjligen se en ökad tillsyn på detta område då tillsynsmyndigheterna identifierat denna typ av personuppgiftshantering på senare tid. Den legala risken och arbetet med att analysera den egna användningen av cookies och profilbaserade marknadsföringsåtgärder bör hanteras för att undvika legala sanktioner.

____________

[1] Se EDPB:s riktlinjer 8/2020 om riktad annonsering I sociala medier Version 2.0, antagna 13 April 2021, punkt 40

[2] Artikel 4.4 GDPR: profilering: varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar.

Mycket att ta till sig? Webbinariet den 26 september 2025 ger dig bättre koll!

Vi kommer närmare att behandla dessa frågor vid vårt webbinarium den 26 september 2025.

Vi går bl a igenom:

  • De marknadsföringsrättsliga förutsättningarna för direktmarknadsföring
  • Profilering och direktmarknadsföringen utifrån GDPR
  • E-privacyreglernas påverkan
  • Hur olika AI-system regleras av AI-förordningen, särskilt högrisksystem
  • Vilka immateriella rättigheter som gäller för AI-genererat material
  • Hur GDPR påverkar profilering, riktad marknadsföring, cookies, pixlar och analysverktyg
  • Sociala medier och personuppgifter
  • Hur bör man hantera verktyg/tjänster som innebär tredjelandsöverföringar

Det finns även möjlighet att ställa dina frågor efter föreläsningen. Välkommen den 26 september!

Mvh, Daniel Tornberg och Alexander Jute
Advokater & Partners, Advokatfirman MarLaw AB

26-Sep-25 event-img

Webbinarium: Juridisk uppdatering med MarLaw hösten 2025

[ONLINE] 26 sep: Vad är det senaste inom marknadsrätt hösten 2025? Håll dig uppdaterad på förändringarna i lagstiftningen för dig som arbetar med marknadsföring och kommunikation.

CMO marknad sälj

Från funnels till framtidens samarbete – spaningar från vår kunskapsträff med Erik Modig

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Fördjupning och tips, Övriga träffar, Referat

Från funnels till framtidens samarbete

– Spaningar från vår kunskapsträff tillsammans med Erik Modig & Marketing Levels – ”Sälj ❤️ Marknad – det vinnande samarbetet”

Igår samlade vi ett härligt gäng marknadschefer och försäljningschefer i Handelshögskolans fina lokaler, för ytterligare ett nedslag tillsammans med Erik Modig & Marketing Levels. Detta är den tredje kunskapsträffen i år som MiS & Marketing Levels samarbetar kring, där vi tidigare har utforskat power couples CEO+CMO och CEO+CFO. Igår var det dags att sätta fokus på strategiskt viktiga samarbetet mellan marknad & försäljning.

Under eftermiddagen, där både föredrag och gruppdiskussioner stod på agendan, delade Erik Modig och Magnus Brynestam (Grown) sina perspektiv på hur rollerna för sälj och marknad förändras – och varför gamla arbetssätt inte längre räcker. Det var också mycket kunskapsutbyte i rummet, med rundabordssamtal ledda av Marknadsföreningens vd Marie Sommar.

Funnelns förskjutning – sälj rör sig uppåt, marknad tar större ansvar

Traditionellt har B2C och B2B haft olika logiker i kundresan, men idag ser vi att de närmar sig varandra. Sälj rör sig allt högre upp i funneln och blir mer aktiva tidigt i köpresan, medan marknad förväntas bidra tydligare till intäkterna.

Samtidigt ifrågasätts själva funneln som modell. Erik Modig lyfte att vi ofta fastnar i “middle funnel”-kommunikation som varken skapar tillräcklig kännedom eller driver beslut. Hans slutsats:

  • Låt marknad fokusera på att bygga awareness, consideration och preference.
  • Ge sälj de bästa förutsättningarna att ta vid när kunden är redo.

När organisationerna delar mål, resurser och ansvar kan vi möta köparen på deras villkor – och skapa tillväxt tillsammans.

En ny verklighet för B2B – mer pålästa köpare och högre krav

Magnus Brynestam betonade att köpare idag är välutbildade och pålästa innan de ens tar kontakt. Faktum är att 80% av B2B-köpare är i köpläge redan vid första kontakten. Det ställer helt nya krav på både sälj- och marknadsorganisationer.

Utmaningen ligger inte i fler kampanjer eller vassare automation – utan i förtroendet mellan sälj och marknad, och i att ledningen verkligen stöttar en gemensam resa. För att lyckas krävs:

  • Buy-in från ledningen
  • Gemensamma workshops och scorecards
  • Att marknad och sälj bearbetar marknaden tillsammans
  • Fokus på intäktsdrivande aktiviteter snarare än silos

Vad köpare faktiskt vill veta – “The Big 5”

Många företag undviker att prata om det kunderna egentligen vill ha svar på. Här blir AI en katalysator som tvingar fram öppenhet. Köpare letar framför allt efter:

  • Kostnad och pris
  • Problem och invändningar
  • Jämförelser
  • Recensioner och omdömen
  • Shortlists – det bästa på marknaden

Att producera innehåll som adresserar dessa frågor, gärna via säljande videoformat med experter och säljare, blir en nyckel för förtroende och konvertering.

Tips på smarta sälj- och marknadsaktiviteter

  • Använd innehåll i säljprocessen för att korta säljcyklerna
  • Stötta säljare i att bli bekväma framför kameran
  • Skapa self-service-verktyg där kunder kan utforska produkten själva
  • Fokusera på vardaglig samverkan: korta avstämningar, gemensamt content-skapande – eller varför inte bara över en kaffe?

Slutsats – från funnel till förtroende

Både Erik Modig och Magnus Brynestam pekade på en grundläggande insikt: vi behöver gå bortom gamla funnel-tänk och i stället skapa ett tätare samspel mellan marknad och sälj. När organisationerna delar mål, resurser och ansvar kan vi möta köparen på deras villkor – och skapa tillväxt tillsammans.

________
Foto: Per Almegård

Patrik Söder

Årets Marknadschef om framgångsrikt ledarskap för marknadsteam 2025 – Nu tillgänglig i Members Lounge

Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Marketing Talks, Övrigt

Årets Marknadschef om framgångsrikt ledarskap för marknadsteam 2025

– Se Marketing Talks #23 i Members Lounge!

Patrik
Patrik Söder, Marknadschef, SBAB

I det här avsnittet av Marketing Talks möter vi Patrik Söder, marknadschef på SBAB och vinnare av Årets Marknadschef 2025. 

Patrik delar med sig av sina bästa råd och vinnande recept som kan sammanfattas i ”4K”. Vi utforskar vad framgångsrikt ledarskap för marknadsteam är anno 2025, hans syn på kreativitet, hur man får mandat att driva ”hur:et” utan ängslighet och vilka ledstjärnor han tagit med sig från legender som Stefan Persson och Ingvar Kamprad.

Du hittar detta avsnitt, och alla tidigare i rummet ”On demand” – varmt välkommen in! Du loggar in med samma e-postadress som du registrerade ditt medlemskap med.

Members Lounge
TILL MEMBERS LOUNGE >>

Tack för i år!

I och med detta stänger vi boken för Årets Marknadschef för i år. Vi vill passa på att tacka alla som varit med i år och gjort både årets tävling och event till en sprakande succé!

Nu ser vi fram emot nästa års tävling och event. Glöm inte att tänka till redan nu för att reda ut vilka som gjort det bäst under året, inför nomineringen till 2026. I maj ska vi åter kora årets: Marknadschef, Varumärkesresa, Framtidslöfte och Disruptör.

Årets Marknadschef 2025 presenteras av:

Årets Marknadschef 2025