Marknadsföreningen Sverige | Blogginlägg, Gästblogg
I mellan det som en gång var och det som ännu inte blivit
Janne Björge är specialist inom varumärkesbyggande, och vi träffade honom senast på vårt frukostseminarium ”Bygg varumärket inifrån – Hur intern kultur formar extern framgång” härom veckan. Eventet fick sprudlande glada kommentarer och en av våra deltagare skrev ”En fantastisk föreläsare, rolig, smart och spännande! En person man skulle vilja jobba med, bästa föreläsningen på länge!” Vi ville förstås följa upp Jannes föredrag med en text där han tar sina tankar om bl a ”Mellanrummet” lite längre. Här berättar han om vad som händer när vi ”tvingas lämna allt som känns normalt och tryggt – men utan att det nya riktigt tar form”, och inte minst vad det innebär för vår bransch.
_________
Känslan av att sväva mellan två världar, där ingenting längre känns självklart
I USA drevs den här utdragna osäkerheten på av den långa och trassliga valprocessen, och vi ser konsekvenserna sprida sig över hela världen. En vann. Såklart.
Men frågan är större än så. Osäkra tider finns överallt, både i våra organisationer och i samhället, och många av oss går nu igenom vad jag vill kalla Mellanrummet. – Just nu lever vi precis där.
Vad är då Mellanrummet?
Det är när vi tvingas lämna allt som känns normalt och tryggt – men utan att det nya riktigt tar form. Det är en period som bryter av från det välbekanta, men samtidigt inte ersätter det helt.
Det är ett tillstånd som är både störande annorlunda och förvirrande likt det gamla. Och när det till slut tar slut, då står vi där förändrade för alltid, som om vi kommit ut på andra sidan.
Under pandemin 2021 skrev jag om Mellanrummet för fjärde gången.
Första gången var det i samband med 9/11 & World Trade Center. Jag var ganska ny i eventbranschen, och vi tappade nästan 40% av vår affär den dagen.
Andra gången var 2008, i samband med att bankerna kraschade.
2013 var ett jäkla skitår, vi hade så stora förhoppningar på det året, vi hade anställt 18 nya medarbetare, och plötsligt; Ryktet om sämre tider som matades ut genom alla medier. Det visade sig vara felaktigt, men det vara en jäkligt stökig tid för oss alla, men kanske mest för ledarna.
Senast var under pandemin, där vi verkligen levde i ett stort jäkla undantag, och försökte hitta fast mark, som folk, som kollegor och inom familjen.
Problemet är att ledare förväntas ha svaren i tider av osäkerhet – men sanningen är att de flesta famlar lika mycket som alla andra.
När vi äntligen tog oss igenom den perioden trodde de flesta att det var ”det stora testet för vår tid”
Men sedan dess har vi mött andra, tunga utmaningar som rubbat våra grundantaganden om livet – energikris, krig i Europa och Mellanöstern, extrema väderhändelser och den gnagande klimatångesten.
Även på organisationsnivå skakar fundamenten; hybrida arbetsmodeller och AI har fått oss att ifrågasätta hela vårt sätt att jobba ihop. Vi gick från kollektiv till individ på ett par år.
Alla dessa utmaningar gör oss, för att säga det rakt, ganska vilsna och oroliga.
– Var står vi när marken under oss ständigt rör sig?
– Vad gör vi om ett stabilt, nytt normalläge aldrig kommer?
Genom åren har jag pratat med många ledare som brottas med de här frågorna. Många samtal, sena kvällar, runt lägerelden. Ni fattar.
Problemet är att ledare förväntas ha svaren i tider av osäkerhet – men sanningen är att de flesta famlar lika mycket som alla andra.
Så, vad kan du som ledare göra för att hjälpa dina kollegor (och dig själv) att ta sig igenom Mellanrummet? Jag skulle säga att det börjar med att ställa några riktigt stora, grundläggande frågor.
Vad är viktigt, på riktigt?
Mellanrummet ger dig chansen att ta ett steg tillbaka och tänka efter. Vad är det egentligen som är viktigast för dig? För er?
Ibland kan det vara något så enkelt som att fråga sig själv varför man blir frustrerad över en situation – det är ofta ett tecken på att något som betyder mycket för dig har gått sönder.
Se den här perioden som en möjlighet att verkligen känna efter vad du står för och varför.
Vad står vi för?
Det är lätt att rusa vidare när det blåser hårt, ”Stå inte bara där, rör på dig” men ibland måste vi våga stanna upp. Dina kollegor kommer att söka lugn och klarhet, och i en tid där allt verkar flyta måste vi hitta stabila punkter.
Genom att gräva djupare och fundera på vad du och organisationen verkligen står för, skapar du en tydlighet som hjälper andra att hitta fäste. Först då kan ni navigera vidare tillsammans.
Vad finns runt hörnet?
När allt känns osäkert finns en tendens att falla in i hopplöshet eller cynism – men här behöver vi stå emot. Mellanrummet är jobbigt som fan, men det är också en chans att prova nya vägar och utmana gamla sanningar. Som ledare är din roll att skapa ramar och ge trygghet, att hjälpa ditt team att se att de faktiskt har mer kontroll än de tror.
Vad är konstant?
När allt annat förändras, håll fast vid de saker som är konstanta – de saker som verkligen spelar roll och där ni kan göra skillnad.
Börja med tre enkla men viktiga handlingar.
Ta ett steg tillbaka och få perspektiv
Det är lätt att fastna i dagens kaos, men tänk på var ni är nu och var ni vill vara.
– Varför finns ni som organisation?
– Vad gör att era medarbetare vill vara en del av resan?
Håll fast vid dessa mål, så blir ledarskapsutmaningen lite enklare – och glöm inte att påminna teamet om samma sak.
Stärk banden
Organisationer existerar för att få människor att samarbeta och skapa något större tillsammans. När allt känns osäkert, bygg upp den kollektiva kraften genom att påminna om vikten av samarbete.
Ofta behövs olikheter för att få jobbet gjort, även om vi inte alltid gillar varandra. Genom att värdesätta de band som binder er samman, stärker ni teamets känsla av att kunna påverka, även när ni inte har kontroll över allt.
Håll fast och håll kursen
Precis som sjömän som säger ”hold on” under stormen, behöver vi hitta något att hålla i när det blåser som mest. Och ”stay true” – håll koll på kompassen och se till att ni inte driver ur kurs. Även den värsta storm avtar förr eller senare.
Kom ihåg vad vi lärde oss under pandemin. Vi överraskade oss själva med vår förmåga att anpassa oss och hitta lösningar på utmaningar vi aldrig sett komma. Många av de förändringar vi tvingades genomföra då är nu en naturlig del av hur vi arbetar tillsammans.
Vi klarade det, och vi kommer klara de nya utmaningarna också.
Mellanrummet ger oss möjligheten att reflektera, skapa nya kontakter och omorientera oss – Vi är inte förlorade, vi är på en resa. En fin.
_________